National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Utveckling av Staphylococcus aureus-infektionsmodell i zebrafiskembryon för att testa en förenings antivirulenseffekt
No full textPå grund av ökande antibiotikaresistens hos patogener finns ett skriande behov av nya antibiotika. Infektioner orsakade av bakterien Staphylococcus aureus är vanliga och de kan vara både harmlösa och livshotande. Antibiotikaresistenta stammar av bakterien ökar och de utgör ett hot mot människans hälsa. För att tackla antibiotikaresistensen bör forskare se till alternativ utöver klassiska antibiotika. Antivirulensföreningar är ett alternativ och komplement till regelrätt antibiotika. Antivirulensföreningar oskadliggör bakteriernas sjukdomsframkallande virulensfaktorer och hjälper därmed organismens eget immunförsvar att tackla infektionen.
Vid preklinisk läkemedelsutveckling utvärderas bland annat effekt och toxicitet hos en läkemedelskandidat. Tester in vivo i någon modellorganism är nödvändiga för att validera in vitro studier och analyser. Användning av däggdjur som modellorganismer har på grund av etiskt tänk minskat, samtidigt har användning av lägre organismer och alternativa metoder blivit vanligare.
Målsättningarna med denna studie var att använda zebrafiskembryon, ett populärt alternativ till däggdjur, för att utveckla infektionsmodeller. Därtill utföra toxicitets- och effektivitetstester av tetrapeptiden YRNY, som hittats genom molekylmodellering och virtuell sållning mot S. aureus virulensfaktor SSL5. Ifall peptiden effektivt förhindrar infektionens framfart genom att inhibera SSL5, borde detta ses som minskad dödlighet hos infektionsmodellerna som behandlats med den.
S. aureus infektionsmodeller i zebrafiskembryo framställdes genom tillsats av bakterier i zebrafiskembryonas medium och med mikroinjektioner av bakterier i zebrafiskembryona. Toxiciteten testades genom tillsats av peptiden i zebrafiskembryonas medium och med mikroinjektioner av peptiden i zebrafiskembryona. Effekten av peptiden har testats genom att behandla infektionsmodellerna med peptiden via deras medium och med mikroinjektioner av peptiden.
Infektionsmodeller i zebrafiskembryo framställdes framgångsrikt med hjälp av mikroinjektioner. Att framställa en infektionsmodell med hjälp av bakteriebad lyckades inte. Under toxicitetstesterna för peptiden observerades ingen toxicitet hos zebrafiskembryona. Peptiden tolererades väl i de testade koncentrationerna. Vårdproven för att testa peptidens effekt indikerar att den inte hjälpte zebrafiskembryona att överleva bakterieinfektionen. På grund av modellorganismens fysiologi och antivirulensföreningens verkningsmekanism kan det hända att utformningen av detta experiment inte var optimal. Så man kan inte nödvändigtvis dra några slutsatser från resultaten. Förhoppningsvis kunde man ändå under fortsatta studier ändå dra nytta av de upptäckter som gjordes.There is an urgent need of novel antibiotics because of increasing antibiotic resistance. Infections caused by the bacterium Staphylococcus aureus are common and can be harmless or life-threatening. Antibiotic resistant strains of this bacterium are increasing and may be a threat to human health. To control antibiotic resistance, researchers must look beyond typical antibiotics. Antivirulence agents are an alternative and a complement to standard antibiotics. Antivirulence agents assist the organisms own immune system by neutralizing harmful virulence factors expelled by bacteria.
In preclinical drug development effect and toxicity of a drug candidate is evaluated. To validate in vitro studies and analyses in vivo testing in a model organism is necessary. The use of mammals as model organisms has decreased due to ethical reasons; simultaneously, the use of lower organisms and alternative methods has gained popularity.
The main objectives in this study were to use zebrafish embryos, a popular alternative to studies with mammal model organisms, to establish infection models. Furthermore, toxicity- and efficacy testing of the tetrapeptide YRNY, which has been found by molecular modelling and virtual screening against S. aureus virulence factor SSL5. In case the peptide effectively prevents the progression of the infection by inhibiting SSL5, this should be seen by reduced mortality in the infection models treated with it.
S. aureus infection models in zebrafish embryos have been established by bacterial baths and by microinjections with bacteria in the zebrafish embryos. Toxicity of the peptide have been tested by treating the zebrafish embryos with the peptide via their media and by microinjections in the zebrafish embryos. Effect of the peptide have been tested by treating the infection models via their media and by microinjections of the peptide into the infection models.
Infection models in zebrafish embryos were successfully made with microinjections. The bacterial bath did not work as expected, the zebrafish embryos were not infected. The toxicity testing revealed that the peptide is safe to use in the tested concentrations, no toxicity was detected. The treatment of infected zebrafish embryos with the peptide did not show the desired effect, it did not help the embryos survive the infection. Due to the physiology of the model organism and the mechanism of action of the antivirulence agent, the design of this experiment may not have been optimal. Therefore, no definitive conclusions can necessarily be drawn from the results. Hopefully, the discoveries made still can be useful in future studies
Haapamäen rata osa 2-hankearviointi
No full textVuonna 2024 valmistui Haapamäen radan tarveselvitys, jonka tavoitteena oli selvittää kokonaiskuva tarkastelualueen rataosuuksien Orivesi–Haapamäki–Seinäjoki ja Haapamäki–Jyväskylä kehittämistarpeista. Tässä työssä tarveselvityksen kehittämistoimenpiteistä on laadittu hankearviointi.
Nykytilanteessa henkilöjunia liikennöi Haapamäen kautta Tampereelta Keuruulle kolme vuoroparia ja Jyväskylään yksi vuoropari vuorokaudessa. Seinäjoelta Jyväskylään liikennöi kaksi vuoroparia ja Ähtäriin yksi vuoropari vuorokaudessa. Matkustajamäärä vuonna 2023 oli rataosuuksittain välillä 20 000–55 000 matkustajaa. Tarkastelualueen tavaraliikenne on raakapuukuljetuksia Haapamäen, Petäjäveden ja Alavuden kuormauspaikoilta. Tuotekuljetuksia on Korkeakosken ja Vilppulan tuotantolaitoksilta Etelä-Suomen satamiin. Kaikilla tarkastelualueen rataosuuksilla kuljetusmäärä on alle 300 000 tonnia vuodessa. Valtakunnallisen liikenne-ennusteen mukaan henkilöliikenne pysyy nykyisellä tasolla ja tavaraliikenne hieman vähenee. Valtakunnallisen ennusteen lisäksi hankkeen kannattavuutta on arvioitu maksimiennusteella, jossa tavaraliikenteen määrä on kaksinkertainen verrattuna perusennusteeseen. Maksimiennuste kuvaa kuljetusmäärä, joka ratainfran puolesta olisi mahdollista tarkastelualueella.
Työssä muodostettiin kolme hankekokonaisuutta sähköistys-, välityskyky- ja tasoristeyshanke. Sähköistyshankkeessa arvioitiin neljä alueellista hankevaihtoehtoa; VE1_S sähköistys rataosuuksilla Orivesi–Haapamäki–Keuruu (investointikustannukset 44 M€), VE2_S Orivesi–Haapamäki–Jyväskylä (93 M€), VE3_S Seinäjoki–Haapamäki–Jyväskylä (117 M€) sekä VE4_S Orivesi–Haapamäki ja Jyväskylä–Haapamäki–Seinäjoki (153 M€). Välityskykyhankevaihtoehto VE1_V (4,7 M€) sisälsi välityskykytoimenpiteitä Korkeakoskella, Haapamäellä, Alavudella, Keuruulla sekä välisuojastuspisteen rataosuudelle Alavus–Seinäjoki. Tasoristeyshankevaihtoehdossa VE1_T (9,3 M€) arvioitiin neljän tasoristeyksen poistamista ja parantamista ja vaihtoehdossa VE2_T (3,3 M€) kahden tasoristeyksen poistamista ja parantamista.
Rataosuuden Haapamäki–Jyväskylä sähköistys edellyttää Möykynmäen tunnelin muuttamisen avoleikkaukseksi tai aukean tilan ulottuman louhimisen suuremmaksi. Tarkastelualueella on kahdeksan ylikulkusiltaa, jotka ovat uusien siltojen suunnitteluohjeiden mukaan liian matalia sähköradan rakentamista varten. Neljä siltaa on alle 6,2 metriä alikulkukorkeudeltaan, joten ne ovat välttämätöntä korottaa sähköistyshankkeessa.
Sähköistyshankkeen toteuttaminen ei ole kannattavaa valtakunnallisen ennusteen mukaisella liikenteellä. Radan kunnossapitokustannukset ja henkilöliikenteen liikennöintikustannukset kasvavat niin paljon, että hankkeen toteuttamisella ei saavuteta yhteiskuntataloudellisia hyötyjä. Hankkeen merkittävimmät hyödyt ovat liikenteen päästökustannusten ja tavaraliikenteen liikennöintikustannusten alentuminen, mutta hyödyt ovat kokonaisuudessaan pienempiä kuin kustannusten kasvu. Kaikkien hankevaihtoehtojen hyöty-kustannussuhde on negatiivinen. Maksimiennusteella arvioiden tavaraliikenteessä saavutettavat hyödyt kasvavat, mutta kokonaiskuvassa hankkeen hyöty-kustannussuhde ei merkittävästi muutu. Tarkastelualueen sähköistäminen ei ole kannattavaa, vaikka tarkastelualueelle suuntautuva tavaraliikenne kaksinkertaistuisi. Tasoristeyshankkeen toteuttamisesta syntyy onnettomuus- ja aikakustannussäästöjä, mutta suhteessa investointikustannuksiin toimenpiteiden hyöty-kustannussuhde jää selvästi alle yhden.
Kehittämistoimenpiteet parantavat tarkastelualueen saavutettavuutta jonkin verran. Välityskyvyn kehittämistoimenpiteet kasvattavat rataosuuden Seinäjoki–Haapamäki–Jyväskylä välityskykyä 1–5 junalla vuorokaudessa. Merkittävin välityskykyä parantava vaikutus on välisuojastuspisteiden ja junakohtaamismahdollisuuksien toteuttamisella. Vaikuttavuudeltaan tehokkain toimenpide on Keuruun junakohtauksen mahdollistaminen. Tasoristeysten korvaaminen eritasoratkaisuilla parantaa liikenneturvallisuutta, mutta onnettomuusvähenemä 0,03–0,04 onnettomuutta vuodessa ei perustele niiden toteuttamista erillishankkeina. Tasoristeystoimenpiteet kannattaa toteuttaa osana valtatien 18 parantamishanketta
Klass- och speciallärares erfarenheter av särskild begåvning : Identifiering och stödformer
No full textForskning visar att lärare tycker att det är svårt att differentiera undervisningen för särskilt begåvade elever, eftersom fokus i utbildningen ligger på att differentiera nedåt (Haagensen m.fl., 2020). Innan de särskilt begåvade eleverna kan få sin differentierade undervisning behöver de identifieras och det kan vara utmanande (Gallagher m.fl., 2022). Många särskilt begåvade elever går genom hela skolan oidentifierade. De särskilt begåvade elever som inte identifieras och inte får ta del av några stödinsatser riskerar bli omotiverade och följaktligen börja underprestera (Gallagher m.fl., 2022; Silverman, 2016).
Syftet med studien är att ta reda på hur medvetna klass- och speciallärare i skolor i Svenskfinland är om särskild begåvning. Vidare undersöks hur dessa lärare identifierar särskilt begåvade elever samt hur de går vidare för att kunna stöda dem i deras inlärning.
Utgående från syftet har tre forskningsfrågor formulerats:
1. Hur medvetna är klass- och speciallärare om särskild begåvning?
2. Vilka kännetecken på särskild begåvning kan klass- och speciallärare identifiera hos elever de misstänker är särskilt begåvade?
3. Vilka stödformer som kan stöda särskilt begåvade elever känner klass- och speciallärare till?
Studien genomfördes som en kvalitativ enskild intervjustudie och som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys. Fyra klasslärare och fyra speciallärare i skolor i Svenskfinland ingick i studien.
Resultaten visade att lärarna hade en rätt så bra medvetenhet om särskild begåvning. De kunde nämna flera olika kännetecken på särskild begåvning, bland annat att underprestation är vanligt och att dessa elevers inlärning är snabb och lätt. Samtliga lärare hade använt sig av berikning som stödform men acceleration fanns det inte lika stor erfarenhet av. Ett par lärare har erbjudit handledning för särskilt begåvade elever.
Sammanfattningsvis känner åtminstone en mindre grupp klass- och speciallärare i Svenskfinland till kännetecken hos särskilt begåvade elever och hur de kan stöda dessa elever i skolan. Trots att alla lärare i Svenskfinland inte har liknande erfarenhet av särskild begåvning som respondenterna i denna studie ger ändå studiens resultat värdefulla insikter om lärares erfarenheter, åsikter och tankar kring särskild begåvning. Det är viktigt att öka kunskapen bland lärare om särskild begåvning för att undvika att fler elever förblir oidentifierade
Resiliens som resurs hos lärare inom småbarnspedagogik
No full textDenna magisteravhandling undersöker hur man kan stärka resiliens hos lärare inom småbarnspedagogik i deras arbetsmiljö, med fokus på de faktorer som påverkar deras välbefinnande och hur dessa hanteras i den stressiga och ofta oförutsägbara arbetsmiljön.
Arbetet inom småbarnspedagogik ställer särskilda krav på lärarnas resiliens (Mansfield, 2020). Trots att forskningen om lärarnas resiliens har ökat, har det funnits mindre fokus på hur lärare inom småbarnspedagogik upplever sin resiliens och vad som hjälper dem att fortsätta sitt arbete samtidigt som de behåller sitt välbefinnande (Beltman et al., 2020). Metoder som fokuserar på att identifiera vad som fungerar väl, samt på hur pedagoger utvecklas och stärker sin resiliens, kan belysa hur arbetsrelaterade faktorer bidrar till att hantera stress (Cumming, 2017). En ökad förståelse för resiliens hos lärare inom småbarnspedagogik kan bidra till att identifiera de bakomliggande orsakerna till svårigheter med att rekrytera och behålla behörig personal. Samtidigt kan denna kunskap ge insikter i strategier som stärker personalens förmåga att hantera utmaningar och motgångar. Avhandlingens teoretiska referensram bygger på relationell teori eftersom den lyfter fram vikten av det sociala samspelet och relationer (Gergen, 2009) vilka är viktiga aspekter när det gäller resiliens.
Avhandlingens syfte är att undersöka de faktorer som stärker resiliensen hos lärare inom småbarnspedagogik i deras arbete. Utgående från syftet har två forskningsfrågor utformats.
Hurdana faktorer i verksamhetskulturen stärker lärarnas resiliens?
Vilka verktyg använder lärare inom småbarnspedagogiken till att stärka sin resiliens i arbetet?
Studien använder kvalitativa metoder och bygger på data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland.
Avhandlingens resultat visar att lärarnas resiliens stärks genom verksamhetskulturen, där samarbete i kollegiet, strukturerad planering och tydliga rutiner spelar en central roll. De verktyg som lärarna lyfter fram för att stärka sin egen resiliens inkluderar att sänka kraven, upprätthålla stödjande relationer, sätta tydliga gränser mellan arbete och fritid samt hantera sin sociala batteri. Dessutom betonas betydelsen av humor, utevistelse, god sömn och en balanserad kost som viktiga faktorer för att upprätthålla och stärka deras resiliens i yrkeslivet
The role of Jagged1 in shear stress signaling
No full textFluid shear stress (FSS) is critical in both normal physiology and in malignancy (Espina et al., 2023). In the vascular system, FSS is the mechanical frictional force created by the blood flow against the arterial wall, triggering different responses in the endothelial cells (ECs) (Li et al., 2022; Roux et al., 2020). Dysregulations in hemodynamic stress are directly related to cardiovascular diseases (CVD). Globally CVD are the most common cause of death (Di Cesare et al., 2024) . FSS activates the Notch signaling pathway, a conservative signaling composed of four receptors and five ligands (Crabtree et al., 2016). Jagged1 (Jag1), a ligand of the Notch signaling, has been identified as a mechanoresponsive protein (R. C. H. Driessen et al., 2018). Together Jag1 and vimentin regulate the arterial remodeling during FSS (Antfolk et al., 2017; van Engeland et al., 2019). In this thesis, two biochemical and one in vivo model are used to study the role of Jag1 in hemodynamic stress. Specifically, the behavior of the proteins AKT, ERK and Jag1 in ECs (human umbilical vein endothelial cells, HUVEC) and non-endothelial cells (pancreatic neuroendocrine tumor cells, BON1) were evaluated before and after being exposed to FSS, using western blots and statistical analysis. Secondly, the use co-immunoprecipitations to evaluate the interaction of Jag1 and vascular endothelial growth factor receptor- 2 (VEGFR2), one of the best-known components of the shear stress signaling pathway in endothelial cells (ECs). Finally, the vimentin antibody MAB3400, Clone V9, Mouse, Termo Fisher efficiency is evaluated in wild type (WT), heterozygote (Hz) and knockout (KO) vimentin zebrafish embryos. Finding the adequate antibody is important for further studies in the relationship between Jag1 and vimentin, the intermediate filament, during FSS. Together, these experiments will contribute to a better understanding of ECs mechanobiology. In the co-immunoprecipitations (Co-IP) performed, VEGFR2 and Jag1 did not show an interaction between them. However, further studies are needed to confirm this finding. In HUVEC, Jag1 protein levels and AKT and ERK activation tend to increase after being exposed to FSS. Interestingly, pERK showed a significant decline when Jag1 is removed in pancreatic neuroendocrine tumor cell line (BON1 cells) after being exposed to FSS. The vimentin primary antibody MAB3400 does not work in zebrafish. Other antibodies need to be tested to find the correct one
Effektutvärdering av gruppintervention för främjande av välmående bland ungdomar
No full textPsykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem såväl internationellt som i Finland. Samtidigt saknas tillräckliga resurser för att möta behovet av vård, vilket talar för att det är centralt att arbeta främjande för psykisk hälsa, exempelvis genom hälsofrämjande interventioner. Gruppinterventionen inom projektet Care Together syftar till att främja välmående bland ungdomar i åldern 16–20 år i svenskösterbotten. Syftet med avhandlingen är att belysa hur relationer, sömn och förmåga att hantera känslor påverkar välmående, samt att undersöka om gruppinterventionen inom ramen för projektet kan anses vara effektiv för att främja välmående.
Metod: Studien i avhandlingen är av kvantitativ design. Det är en före-efter-studie där man ser på de mätbara effekterna före och efter interventionen på basis av ett bland respondenterna ifyllt självskattningsformulär. Materialet har samlats in i samband med projektets fem gruppinterventionstillfällen under tiden 2023–2024. Samplet består av 27 respondenter.
Resultat: Resultatet påvisar att relationer, sömn och förmågan att hantera känslor är viktiga prediktorer för välmående. I undersökningen kunde inte påvisas en signifikant märkbar effekt på välmående bland ungdomarna efter interventionen jämfört med före. Det som däremot kunde belysas i studien var att deltagarna efter interventionen upplevde en större förmåga att hantera vissa teman relaterade till främjande av välmående hos sig själv, vilket påvisar en positiv effekt.
Diskussion: 45% av variansen i välmående kan förklaras av relationer, sömn och förmåga att hantera känslor, vilket indikerar att det är relevanta faktorer att undersöka i samband med välmående. Utebliven interventionseffekt gällande främjande av välmående kan antas bero på att projektet är nytt och under utveckling, litet sampel och svag forskningsdesign. Därtill kan antas att det är en långsammare process att utveckla känslan av välmående jämfört med att utveckla förmågan till hälsofrämjande beteende hos sig själv för att uppnå välmående över tid, vilket kan vara orsaken till att studien indikerar positiv interventionseffekt i det avseendet
Biodiversity patterns among Fucus vesiculosus belts : Factors associated with algal and invertebrate diversity in the Baltic Sea
No full textMacroalgae are foundation species in coastal ecosystems, acting as shelter, breeding grounds or food source for many faunal species. In the northern Baltic Sea, Fucus vesiculosus is the main canopy-forming perennial algae, forming belts on rocky shores, and is often considered one of the most important species for biodiversity. The Baltic Sea is experiencing various human pressures, including eutrophication and increasing effects of climate change, which modify the environment and negatively affect marine biodiversity. To manage the sea areas sustainably, understanding how the different environmental factors structure biodiversity patterns within Fucus belts is of key importance.
In my thesis, I investigated biodiversity patterns of algae and invertebrate fauna within Fucus belts. For algal communities, this was done in relation to Fucus coverage and abiotic factors, namely depth, wave exposure, salinity and Secchi depth. For invertebrate fauna, biodiversity patterns were studied in relation to eutrophication status, exposure to waves and geographic isolation (from 0.5 km to 2 km). The aim was to provide knowledge on the biodiversity patterns in this key habitat over different spatial scales. I used extensive marine inventory data and field samples covering the southern and western parts of the Finnish coastline. The algal and invertebrate diversity in Fucus belts were compared between sites and areas with different environmental conditions.
The findings of this thesis demonstrate that although the species pool of both algal and faunal communities occurring within Fucus remained mainly the same, Fucus coverage, exposure, eutrophication status and isolation all contributed to structuring the biodiversity in Fucus belts. The relationships between environmental factors and both algal and invertebrate communities were scale-dependent. Large-scale differences in eutrophication led to distinct community formations, while local variability in, e.g. exposure or Fucus coverage, modulated the relative proportions of each taxon within these communities.
I showed a significant association between Fucus coverage and the diversity of the algal community. The effect was non-linear, with the highest algal diversity observed at intermediate Fucus coverage values. The taxonomic richness of algae was correlated with abiotic factors, and the community composition differed between sea areas. The local differences in Fucus coverage were associated with the relative coverage of the algal taxa.
The taxonomic and functional diversity of the invertebrate community within Fucus belts were associated with differences in eutrophication and wave exposure. Areas with moderate water quality hosted higher taxonomic diversity, while areas with the best water quality studied supported a higher functional diversity. In the most eutrophied areas, the invertebrate community of Fucus belts had a different taxonomic composition and showed more opportunistic functional traits. Lastly, a key finding was that geographic isolation had a significant relationship with invertebrate abundances, with lower total abundances in remote Fucus belts. The differences were taxa-specific rather than a uniform trend across all taxa.
This thesis provides detailed knowledge of the spatial structure of marine coastal biodiversity within one of the key habitats of the northern Baltic Sea. The thesis also highlights the importance of using multiple biodiversity metrics, as I detected differences in evenness or functional diversity, which would have been missed by using only taxonomic richness. My results contribute to marine ecosystem-based management in the northern Baltic Sea by documenting how changes in environmental factors influence benthic biodiversity.Makroalger är viktiga arter i kustnära ekosystem och fungerar som skydd, häckningsplatser eller föda för många djurarter. I norra Östersjön är blåstången (Fucus vesiculosus) den huvudsakliga strukturbildande fleråriga algen. Blåstången bildar bälten på grunda hårda bottnar och anses ofta vara en av de viktigaste arterna för att upprätthålla biologisk mångfald. Östersjön är stressat på grund av mänskliga aktiviteter, övergödning och ökande effekter av klimatförändringen, vilket modifierar miljön och påverkar den marina biodiversiteten negativt. För att kunna förvalta havsområdena på ett hållbart sätt är det viktigt att förstå hur olika miljöfaktorer strukturerar biodiversiteten i nyckelhabitat.
I min doktorsavhandling undersökte jag biodiversiteten av alger och ryggradslösa djur inom blåstångsbältet. För algsamhället gjordes detta i relation till blåstångens täckningsgrad och betydelsen av abiotiska faktorer, så som djup, exponering, salthalt och Secchi djup studerades. För ryggradslösa djur studerades den biologiska mångfalden i relation till övergödningsstatus, vågexponering och geografisk isolering (från 0,5 km till 2 km). Syftet var att få kunskap om olika rumsliga mönster i biodiversitet bland blåstången. Jag använde mig av omfattande marina inventeringsdata och nya data från de södra och västra delarna längs den finska kusten. Biodiversiteten av alger och ryggradslösa djur bland blåstångsbälten jämfördes mellan lokaler och områden med olika miljöförhållanden.
Resultaten av denna avhandling visar att även om artpoolen av både alger och ryggradslösa djur bland blåstången är konstant så struktureras biodiversiteten av blåstångens täckningsgrad, områdets exponering, övergödningsstatus och isolering. Sambandet mellan miljöfaktorer och samhällsstrukturen hos både alger och ryggradslösa djur var beroende av skala. Storskaliga skillnader i övergödning gav upphov till olika typer av samhällen medan lokal variation i till exempel exponering eller blåstångens täckningsgrad, formade den relativa andelen av arter.
Det fanns ett signifikant samband mellan blåstångens täckningsgrad och algdiversitet. Sambandet var icke-linjärt och den högsta algdiversiteten observerades då täckningsgraden av blåstång var ungefär 50%. Antalet algarter påverkades av abiotiska faktorer och strukturen hos algsamhället skiljde sig mellan havsområdena. De lokala skillnaderna i blåstångens täckningsgrad påverkade den relativa täckningsgraden av övriga algarter.
Den taxonomiska och funktionella diversiteten av ryggradslösa djur inom blåstångsbältet påverkades av övergödning och vågexponering. Områden med moderat vattenkvalitet hade en hög taxonomisk mångfald men den funktionella mångfalden var högst i områden med god vattenkvalitet. I eutrofierade områden med dålig vattenkvalitet hade blåstångens djursamhällen en avvikande taxonomisk sammansättning och arternas funktionella egenskaper var ofta opportunistiska. Mina resultat visar också att det fanns ett signifikant samband mellan geografisk isolering och antal ryggradslösa djur. Antalet individer var generellt sett lägre i avlägsna isolerade blåstångsbälten. Skillnaderna var taxaspecifika och visade ingen enhetlig trend.
Denna avhandling ger detaljerad information om den rumsliga strukturen av den marina kustnära biodiversiteten inom ett av nyckelhabitaten i norra Östersjön. Avhandlingen belyser också vikten av att använda flera mått på biodiversitet, eftersom jag upptäckte skillnader i jämnhet eller funktionell biodiversitet som skulle ha missats genom att endast studera taxonomisk rikedom. Genom att dokumentera hur variationer i omgivningen påverkar den bentiska biodiversiteten kan resultaten nyttjas inom ekosystembaserad havsförvaltning.ei tietoa saavutettavuudest
Från medvetenhet till handling : Kulturmedvetet ledarskap i finlandssvenska klassrum
No full textKulturmedvetet ledarskap innebär att läraren medvetet och aktivt beaktar den kulturella mångfald som finns i klassrummet och anpassar sitt ledarskap därefter. Det handlar inte enbart om att tolerera olikheter, utan om att skapa en inkluderande lärmiljö där alla elevers kulturella bakgrunder erkänns som tillgångar i undervisningen. Trots läroplanens ideal om mångfald, visar forskning att elever med invandrarbakgrund utsätts för diskriminering och exkludering i skolan och möter större utmaningar än sina klasskamrater. Den rådande inriktningen mot individualism i undervisningen riskerar dessutom att öka klyftorna mellan elever. Kulturmedvetet ledarskap lyfts fram som en lösning för att hantera dessa motsättningar och främja social rättvisa, men det finns begränsad forskning om dess tillämpning i den finlandssvenska kontexten.
Det övergripande syftet är att fördjupa den kontextuella förståelsen för och kunskapen om finlandssvenska klasslärares arbete inom kulturmedvetet ledarskap i klassrummet. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor: 1. Vilka strategier för kulturmedvetet klassrumsledarskap använder finlandssvenska klasslärare? 2. Vilka utmaningar möter finlandssvenska klasslärare i arbetet med kulturmedvetet klassrumsledarskap? Studien genomförs med en etnografisk ansats och en fallstudie som forskningsstrategi. Det specifika fallet är en finlandssvensk skola med bred variation i hemspråk bland eleverna. Datainsamlingen gjordes genom deltagande observation i klassrum och semistrukturerade forskningsintervjuer av två finlandssvenska klasslärare. Empirin analyserades tematiskt och resultaten har presenterats genom en uppdelning av forskningsfrågorna med tillhörande underrubriker med identifierade strategier repsektive utmaningar.
Resultatet visar att lärarna använder en rad olika strategier för kulturmedvetet ledarskap, vilka syftar till att skapa en trygg, strukturerad och inkluderande klassrumsatmosfär för alla elever. De utmaningar lärarna möter innefattar främst kommunikationen med hemmet och de kulturella skillnaderna mellan hem och skola i värderingar och förväntningar på barnuppfostran. Vidare upplevs en utmaning i att ta hänsyn till elevers olika bakgrunder samtidigt som det finns ett krav att upprätthålla skolans värdegrund.
Studien ger en konkret och detaljerad inblick i lärares praktiska tillämpning av kulturmedvetet ledarskap i en finlandssvensk kontext. Resultaten indikerar ett behov av fortsatt kompetensutveckling och resurser för lärare att effektivt hantera de komplexa aspekterna av undervisning i en mångfaldig kontext
The Impact of Digital Textbooks on Teachers' Pedagogical Practice and Well-being in Upper-Secondary Schools in Finland
No full textThis thesis investigates the impact of digital textbooks on teachers’ pedagogical practices in the classroom and their professional well-being in upper-secondary schools in Finland. It mainly focuses on Swedish-speaking school in Ostrobothnia. Digitalization recast educational environments, and this study explores how teachers adopt to the shift, the challenges they face and how their motivation and well-being are affected during this transformation. This research findings were guided by the theory of connectivism, and a qualitative case study was used as a design. Thematic analysis of semi-structured interviews conducted with four language teachers. Findings showed that while some teachers initially resisted the transition to digital textbooks when adequate training and support were provided it became easier for them to adopt. Despite the growing reliance on digital textbooks over years, many teachers still integrate their own materials to meet students’ needs, enhance classroom management, and maintain teaching flexibility. The study also points out disparities between Finnish and Swedish-speaking schools, regarding the updated materials availability and quality of translated digital resources. These disparities not only increase teacher workload but also have an impact on teachers’ professional autonomy and well-being. This research emphasizes the roles of teacher autonomy, ongoing professional development, and equitable access to updated digital textbooks. The findings have direct practical applications for educational policymakers and publishing companies to empower teachers in the face of a more digital education landscape
Data-Driven Materials R&D through Structured, Reusable Data and Laboratory Instrument Integration
No full textModern materials R&D laboratories generate large amounts of heterogeneous experimental data that are often difficult to find, understand, and reuse. This master’s thesis, conducted in collaboration with a company developing surface treatment products, presents a conceptual data model and an instrument integration solution to address the challenges in data management in the materials R&D laboratory. The data model, designed iteratively based on interviews and observations in the laboratory, provides a blueprint for both experimental context data and instrument output that is findable and reusable. The proposed integration solution is designed for two instruments in frequent use in the laboratory: a viscometer and a bending tester. The integration architecture consists of a local adapter that captures data from the instruments, either from a generated file or directly from the instruments’ serial stream, and a central integration layer that handles data transformation and orchestration. The data model and the proposed instrument integration solution lay the foundation for findable and reusable materials data that can reduce redundant experiments and is ready for advanced analytics