National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
A Co-creative CS Project on Linguistic Wellbeing at the Mankola school in 2024
No full textWe explore lessons learned from implementing a Co-Creative Citizen Science (CCS) project on multilingualism within the FORTHEM European University Alliance Multilingualism in School and Higher Education Lab in 2024 autumn in Jyväskylä (see [1] for developments in 2020–2023 in Jyväskylä and Opole). Since 2020, teenage pupils at Mankola School have co-created CCS projects at the Mankola school. As lead researchers, we share our experiences in designing and managing this fifth cycle of the CCS project in Jyväskylä. An example of project outcome on the 2024 theme of Linguistic Wellbeing will be presented by Mankola pupils. In addition to previous accounts (see [1]), we include reflections from the University of Jyväskylä undergraduate students of the Language Aware Multilingual Pedagogy (LAMP) study program for pre-service language teachers, who facilitated the pupils’ work. We ask: What were the key benefits and challenges of this multi-institutional co-creative engagement in 2024?
Acknowledgements. The project has received funding through the University of Jyväskylä from the FORTHEM European University Alliance
Att möjliggöra och utveckla samundervisning : Möjliggörande ramfaktorer och dess utvecklingspotential
No full textSamundervisning är en internationellt erkänd inkluderande undervisningsform där två lärare med olika expertis planerar, genomför och utvärderar undervisning tillsammans. Samundervisning används för att tillgodose alla elevers rätt till stöd i en inkluderande omgivning. Därtill stöder samundervisning lärarsamarbete, lärarsamverkan samt lärares professionella utveckling. Samundervisning lyfts även fram i läroplanen som ett lämpligt sätt att organisera stöd för lärande på den intensifierade och särskilda stödnivån.
Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka ramfaktorer, med fokus på pedagogiska, administrativa, resursrelaterade och organisationsrelaterade, som rektorer och lärare upplever möjliggör implementeringen av samundervisning som undervisningsform på skolor där samundervisning implementeras. Ytterligare undersöks huruvida lärare och rektorer upplever att det finns ramfaktorer som behöver utvecklas för att samundervisning ska bli en naturlig del av verksamheten. Utifrån detta syfte formulerades två forskningsfrågor:
1.
Vilka ramfaktorer upplever rektorer och lärare möjliggör implementering av samundervisning?
2.
Upplever lärare och rektorer att det finns ramfaktorer som behöver utvecklas för att samundervisning ska bli en naturlig del av skolans verksamhet?
Studien genomfördes som en flerfallsstudie och baserade sig på tidigare insamlat material från projektet SAMSKOLAN vid Åbo Akademi. Materialet som analyserades bestod av tre semistrukturerade intervjuer med rektorer, samt tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer
6
med lärare. Materialet hämtades från tre olika skolor i Svenskfinland, med en rektorsintervju och en lärarintervju från vardera skola. Totalt intervjuades tre rektorer och tolv lärare. Av lärarna arbetade hälften som klasslärare och hälften som speciallärare eller specialklasslärare. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Till grund för analysen låg ramfaktorteorin.
Resultaten visar på att gemensam planering är den största möjliggörande ramfaktorn för samundervisning, att samundervisning och inkludering kopplas samman med, och möjliggörs av, elever med individuell plan för lärande, att en tillräcklig lärarresurs och lämpliga utrymmen behövs, samt att rektorn är en nyckelfaktor i möjliggörandet av samundervisning. För att utveckla och sprida samundervisning behöver rektorer våga prioritera samundervisning och schemalägga planeringstid samt ta en tydlig ställning för samundervisning i verksamheten. Lärarnas arbetstid behöver även ses över för att möta behovet av tid för planering, utvärdering och diskussion. Det kan konstateras att en välstrukturerad verksamhet möjliggör samundervisning och att ett tillräckligt administrativt stöd behövs. Studiens resultat kan ha betydelsefulla implikationer för den, för Finland, nya stödreformen som tas i bruk under år 2025, samt för lärare och rektorer som vill prioritera lärarsamarbete och lärarsamverkan i den pedagogiska verksamheten