National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Samband mellan tillmötesgående i olika sexuella aktiviteter och upplevda konsekvenser av sexuellt tillmötesgående, relationskvalitet och sexuell tillfredsställelse
No full textSexual compliance refers to engaging in consensual sexual activity despite a lack of initial desire. Sexual compliance is a common behavior in committed relationships. There are wide range of perceived consequences associated with sexual compliance, ranging from increased intimacy to extreme distress. The present study contributes to a deeper understanding of compliance by investigating the associations between compliance with various sexual activities, perceived consequences, sexual satisfaction, and relationship quality. Hypotheses were grounded in concepts of pleasure, intrusiveness, and sexual agency. The study used a population-based sample from Finland, including 1,152 participants aged 18–50. Participants reported their frequency of compliance with activities such as sexual touching, oral sex, vaginal penetration, anal penetration, BDSM/kink/fetish play, and sexting/video/phone sex. Perceived positive and negative consequences, sexual satisfaction, and relationship quality were measured through validated scales. Data were analyzed using Pearson’s correlation coefficients and multiple linear regressions and additional analyses were done to examine gender differences. The findings indicate that compliance with sexual touching is associated with more positive perceived consequences, while the model for negative consequences was not significant. Minor gender differences emerged. Sexual satisfaction correlated with compliance to sexual touching and receiving and giving oral sex, while no significant correlations were found between compliance to specific activities and relationship quality. These findings have clinical implications for sexual health interventions, underscoring the need to consider individual and relational factors in sexual decision-making
Lapin liikenneturvallisuussuunnitelma 2025-2030
No full textLapin liikenneturvallisuussuunnitelman tavoitteena on antaa suuntaviivat Lapissa eri toimijoiden tahoilta tehtävälle liikenneturvallisuustyölle tuleville vuosille. Suunnitelma painottuu tieliikenteeseen, mutta myös raideliikenne ja maastoliikenne on huomioitu.
Liikenneturvallisuussuunnitelma pohjautuu valtakunnallisen liikenneturvallisuusstrategian linjauksiin, mutta toimenpideohjelman laatimisessa on huomioitu myös alueen erityispiirteet. Suunnitelman lähtökohtana on valtakunnallinen nollavisio, jonka mukaan kenenkään ei tarvitse kuolla tai loukkaantua vakavasti liikenteessä liikennemuodosta riippumatta vuoteen 2050 mennessä.
Liikenneturvallisuussuunnitelman toimenpideohjelman laadinta pohjautuu kattavaan liikenneturvallisuustilanteen ja yleisen toimintaympäristön analyysiin, laajaan vuoropuheluun sekä nykytilan pohjalta kohdistettujen painopistealueiden määrittelyyn. Suunnitelmassa on kuvattu kaikkiaan yli 100 toimenpidettä, joiden avulla Lapin liikenneturvallisuutta pyritään ohjaamaan kohti nollavision mukaisia tavoitteita tulevina vuosina.
Vuosina 2025-2030 laadittu toimenpideohjelma painottuu tieliikenteeseen, mutta myös maastoliikenne ja raideliikenne on huomioitu. Toimenpideohjelman kärkitoimenpiteet on poimittu valtakunnallisesta liikenneturvallisuusstrategiasta, mutta näiden ohella määriteltiin muita tärkeitä toimenpiteitä maakunnalliset erityispiirteet huomioiden. Toimenpiteiden vastuutahoissa korostuu eri tahojen yhteistyö ja yhteistoiminta.ei tietoa saavutettavuudest
Elevers upplevda klassrumsmålsättningar och dess inverkan på det skolrelaterade välbefinnandet
No full textKlassrumsmålsättningar som studieområde grundar sig i frågeställningar kring hur klassrummen kan bli mer målorienterade. Olika typer av klassrumsmål har visat sig ha effekter på bland annat elevers akademiska förmåga, engagemang och välmående. Kompetens, prestation och prestationsundvikande målstrukturer ger en bild av hur, men speciellt varför elever presterar i undervisningen. Varför och hur elever presterar i undervisningen påverkas inte endast av elevers personliga mål, utan också av de målrelaterade budskap som framställs i klassrummet och klassrumsmiljön. Kompetensmål har i tidigare studier visat ha goda effekter på elevers välmående och engagemang. I jämförelse med en prestationsundvikande målinriktning har också elever med huvudsakliga kompetensmål en mindre risk för störande beteenden i klassrummet. Kompetensmål ses som en skyddande faktor för att uppleva skoltrötthet medan jämna profiler, eller profiler med en prestationsundvikande karaktär, kan inverka på elevers upplevelser av skoltrötthet.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hurudana profiler av klassrumsmålsättningar som finns bland elever i årskurserna 4–6 samt hur dessa profiler skiljer sig i skolrelaterat välbefinnande. Hur flickor och pojkar fördelar sig i de olika profilerna av klassrumsmål kommer också att undersökas. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor formulerats:
1. Hurudana profiler av klassrumsmålsättningar finns bland elever i årskurserna 4–6?
2. Hur är flickor och pojkar fördelade i de olika profilerna?
3. Hur skiljer sig profilerna i skolrelaterat välbefinnande?
Datat till avhandlingen är insamlat hösten 2022, som en del av SAMSYN projektet vid Åbo Akademi i Vasa. Samplet består av 834 elever från grundskolor i Vasa stad och Korsholms kommun, vilka under insamlingstillfället gick i årskurserna fyra till sex. Avhandlingen görs som en kvantitativ studie, där forskningsfrågorna besvaras genom analyser i statistikprogrammet Jamovi. I resultatanalyserna kommer variablerna för kompetensmål, prestationsmål och prestationsundvikande mål att bilda profilerna för studien. Skolengagemang utgör en variabel och skoltrötthet delas in i variablerna för utmattning och cynism. För att svara på forskningsfrågorna utförs en latent profilanalys (LPA), en korstabell och en variansanalys (en-vägs-ANOVA).
I studien hittades fem profiler av klassrumsmålsättningar i årskurserna fyra till sex vid detta insamlingstillfälle och könsskillnaderna är inte signifikanta. Profiler skiljer sig i intensiteten av de tre klassrumsmålen och gemensamt är att alla ligger över eller kring medelnivå av kompetensmål. Gällande intensiteten av prestation och prestationsundvikande målsättningar syns en bredare variation. Resultaten indikerar få skillnader mellan profilerna i skolengagemang, men fler skillnader är märkbara i variablerna för skoltrötthet. Att alla profiler ligger kring/över medelnivå av kompetensmål kan vara en bidragande orsak till att få skillnader är märkbara i skolengagemang. Samtidigt tyder resultaten på, att högre nivåer av prestationsundvikande målsättningar kan bidra till mer upplevelser av utmattning och cyniska attityder i skolan
Hur tycker lärare och expert att alternativ och kompletterande kommunikation skall användas i skolan
No full textTeoretisk utgångspunkt: Avhandlingen är skriven från ett vuxenperspektiv, främst åt lärare och/eller handledare åt barn som har ett behov av att använda sig av AKK.
Syfte: Avhandlingen syfte är att undersöka och fördjupa förståelse för vad alternativ och kompletterande kommunikation är och hur den används i finlandssvenska skolor.
Forskningsfrågor: Avhandlingen kommer att svara på följande frågor: Varför använder man sig av AKK i skolan?, Hur använder man AKK i undervisningen? och Vilka är utmaningarna med att använda sig av AKK i undervisningen?
Metod: Inom avhandlingen så har jag gjort en semistrukturerad intervju och analyserat den som en fenomenografisk ansats. Med hjälp av intervjuerna så har forskningsfrågorna besvarats och analyserats genom närläsning.
Resultat: Baserat på resultaten i avhandlingen verkar AKK används i skolorna, men användningen av AKK är koncentrerad på barn som har en intellektuell funktionsvariation. Resultatet baserar sig på intervjuerna som gjorts inom avhandlingen.
Slutsats: Informanterna som intervjuades anser att AKK är viktigt och många använder sig av AKK utan att veta om det. AKK användningen kan vara bestående eller tillfälligt. AKK hjälper elever att förstå och skapar en trygghet i eleverna när det blir en tydlig struktur
Syns kognitiv utmattning som en minskad medellängd av yttranden hos finskspråkiga personer med multipel skleros?
No full textMultipel skleros (MS) är den vanligaste neurodegenerativa sjukdomen bland unga vuxna i Finland. Kognitiv försämring, kognitiv utmattning och språkliga svårigheter hör till symptomen på sjukdomen. En användbar metod för att undersöka hur MS inverkar på de högre språkliga funktionerna, däribland den morfosyntaktiska språkförmågan, kan vara språkprovsanalys av narrativt tal. Eftersom språkliga svårigheter tar sig olika uttryck beroende på språk är det av intresse att analysera morfosyntaktiska lingvistiska drag i språkprov på finska. I och med att kognitiv utmattning är mycket vanligt symtom hos personer med MS och språklig förmåga är nära relaterad till kognitiv funktion, är det av intresse att granska huruvida kognitiv utmattning kan vara en bidragande orsak till språkliga svårigheter vid MS.
Syftet med denna avhandling var att undersöka huruvida kognitiv utmattning syns som en minskad morfosyntaktisk komplexitet, mätt som en minskad medellängd av yttranden på morfem- och/eller ordnivå, hos finskspråkiga personer med MS. Därtill undersöktes huruvida det finns signifikanta skillnader mellan att på finska göra lingvistisk analys på morfem- jämfört med ordnivå, vilket är av intresse i och med att analys på ordnivå går snabbare att utföra än morfemnivå, och således kan ha bättre klinisk tillämpbarhet.
Materialet i avhandlingen bestod av semispontana narrativ baserade på grodbilderböcker. I avhandlingen undersöktes språksampel på en minut från den första och tredje grodhistorien producerat av personer med skovvist förlöpande MS (n=10) och friska kontrollpersoner (n=10). Språksamplen kodades och analyserades enligt principerna för Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT), varefter medellängden av yttranden beräknades på morfem- och ordnivå.
Avhandlingens resultat tyder på att medellängden av yttranden minskade, mätt på såväl morfem- som ordnivå, från det första till det tredje narrativet hos MS-gruppen. Att dessa skillnader inte förblev signifikanta kan bero på den relativt lilla sampelstorleken. Men med tanke på att ingen motsvarande minskning i medellängden av yttranden kunde observeras hos kontrollgruppen, kunde detta tyda på effekten av kognitiv utmattning hos MS-gruppen. Detta antyder i sin tur att det skulle vara viktigt att undersöka detta i framtida forskning med ett större sampel. Avhandlingen har bidragit till kunskapen om hur kognitiv utmattning kan inverka på morfosyntaktisk språkförmåga hos personer med MS, och i synnerhet hos finskspråkiga personer med MS. Denna kunskap hjälper till med att vidareutveckla bedömningsmetoder för kognitiv utmattning och språkstörningar, vilket är ett första steg till att i framtiden kunna planera rehabilitering för personer med MS som har kognitiv utmattning och språkliga svårigheter
School coaches’ perceptions of their professional role, health-promoting working methods, and multiprofessional collaboration
No full textAvhandlingens syfte är att undersöka skolcoachers uppfattningar om sin yrkesroll, hälsofrämjande arbete och arbetsmetoder samt mångprofessionella samarbete. Det viktigaste motivet är att utforska och kartlägga detta relativt nya yrke i skolsammanhanget eftersom det finns brist på gemensamma riktlinjer. I vissa fall riskerar skolcoachen att bli utnyttjad och tvingas utföra uppgifter som egentligen tillhör andra professioner, såsom kuratorns, skolgångshandledarens eller rastvaktens arbetsuppgifter.
Utöver att kartlägga skolcoachers yrkesroll är denna studie relevant i relation till skolans hälsofrämjande uppdrag. Barn och ungas psykiska hälsa är ett växande folkhälsoproblem, och skolor har en viktig roll i att arbeta förebyggande och stödjande. Denna studie är en del av Åbo Akademis forskningsuppdrag inom Kompetenscentret Nuoska, som syftar till att utveckla nationella och regionalt anpassningsbara modeller inom ungdomsarbete i skolor och läroinrättningar. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor formulerats:
1. Hur beskriver skolcoacher sin yrkesroll?
2. Vilka arbetsmetoder och verktyg använder skolcoacher i sitt hälsofrämjande arbete?
3. Hur ser skolcoacher på det mångprofessionella samarbetet inom skolkontext?
Avhandlingen tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats. Metoden som använts är semistrukturerad intervjustudie och analysmetoden är tematisk analys. För att samla in data intervjuades nio svenskspråkiga informanter från skolor runt om i Finland, varav sju var skolcoacher och två specialungdomsledare.
Resultatet visar att skolcoachen är en extra resurs i skolan som finns till för elevernas välbefinnande. Skolcoachen arbetar förebyggande och åtgärdande på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Det ska vara lätt för eleverna att ta kontakt och skolcoachen bygger förtroende genom synlighet, närvaro och att vara sig själv. Skolcoachen rör sig där eleverna rör sig, lär känna alla elever och bygger genuina relationer med eleverna för att kunna hjälpa vid behov. Fungerande mångprofessionellt arbete är ytterst viktigt för att arbetet ska vara lönsamt. Arbetsbilden är varierande och skolcoachen bör vara flexibel eftersom hen anpassar arbetet efter elevernas och skolans behov
The leader’s role in promoting family involvement in nursing homes for older people : scoping review
No full textAntalet äldre personer i världen ökar hela tiden, vilket innebär att behovet av platser på serviceboende med heldygnsomsorg för äldre personer också ökar. Att kunna påverka sitt eget liv och vara delaktig i sin egen vardag och vård anses främja hälsan och välmåendet även hos den äldre befolkningen. I officiella rekommendationer av Social- och hälsovårdsministeriet och i lagstiftning lyfts även delaktigheten tydligt fram. Vården idag har givit klienten en mer aktiv roll i sin vård och genom att arbeta personcentrerat främjar man klientens delaktighet och känslan av kontroll över sitt eget liv och egna beslut. Anhörigas delaktighet i den äldre personens vardag och vård har visat sig öka både anhörigas och den äldres välmående. Ledarskapet på ett serviceboende har en central roll i att stöda anhörigas delaktighet.
Denna studie syftar till att kartlägga den litteratur som finns kring anhörigas delaktighet i vården på ett serviceboende med heldygnsomsorg för äldre, med fokus på delaktighet och ledarens roll i främjandet av delaktigheten. Forskningsfrågorna som skall hjälpa besvara syftet är: Vad har ledaren för roll i att främja anhörigas delaktighet på serviceboende med heldygnsomsorg för äldre personer, inom ramen för personcentrerad vård? Vad finns det för tidigare forskning om anhörigas delaktighet på serviceboende med heldygnsomsorg för äldre personer, inom ramen för personcentrerad vård?
Med hjälp av scoping review gör man en kartläggning av litteraturen som finns om ämnet.
Tre olika teman framkom i scoping reviewen: kommunikation, utbildning och relationer som ansågs som hörnstenar i arbetet för att främja anhörigas delaktighet på serviceboende, inom ramen för personcentrering.
En fungerande och kontinuerlig kommunikation mellan alla parter är viktigt. Både vårdpersonal och anhöriga behöver stöd och utbildning inom olika områden. Relationerna som skapas och byggs mellan parterna är centrala och kräver arbete och tid. Ledarskapet har en central roll i alla temaområdena, och det caritativa ledarskapet ses som en passande ledarskapsmetod för att främja anhörigas delaktighet i serviceboendet. Varje person är en egen individ som förtjänar att ses och höras
Integrering av klientens andlighet och religion i terapi : En systematisk litteraturstudie
No full textMagisteravhandlingens syfte är att undersöka hurudana kompetenser psykoterapeuter och psykologer betraktar som nödvändiga för att på ett professionellt sätt kunna integrera klientens andlighet och religion i terapi. Studien undersöker även ändamålsenliga tillvägagångssätt för att förvärva sådana kompetenser. Forskningsfrågorna är följande:
1. Vilka kompetenser betraktar psykoterapeuter och psykologer som nödvändiga för att på ett professionellt sätt kunna integrera klientens andlighet och religion i terapi?
2. Vilka tillvägagångssätt betraktar psykoterapeuter och psykologer som ändamålsenliga för att förvärva sådana kompetenser?
Studien är en systematisk litteraturstudie där analysmaterialet består av 15 intervjustudier med psykoterapeuter och psykologer som arbetar med terapi.
Resultatet lyfter sammanfattningsvis fram elva kompetenser som deltagarna i de inkluderade studierna betraktar som nödvändiga för att integrera klientens andlighet och religion på ett professionellt sätt i terapin. Resultatet beskriver även fem centrala tillvägagångssätt för hur dessa kompetenser kan förvärvas.
Diskussion: Studien belyser ett fortgående behov gällande terapeuters möjligheter till professionell utbildning, självreflektion och handledning i området. Därtill lyfter studien även fram ett behov av en generell attitydförändring gentemot ämnena bland psykologer och arbetsgivare för att främja terapeuters motivation att engagera sig och utbilda sig i ämnena. Detta kan ses som en uppmaning till olika arbetsgivare samt professionella utbildningsanordnare. Som sådan kan studien utgöra intressant läsning för alla professionella som arbetar med terapi eller alternativt utbildar eller handleder terapeuter. I väntan på större samhälleliga förändringar kan studien bidra till ökad kunskap, mindre osäkerhet och ett främjat intresse av andlig och religiös integrering hos enskilda terapeuter
Hitaasti hiottu harha : harhauttaminen informaatioympäristössä Venäjän hyökkäyssodassa Ukrainaan 2021–2022
No full textTutkimuksessa tarkasteltiin Venäjän toteuttamaa harhauttamista informaatioympäristössä hyökkäyssodassaan Ukrainaan vuosina 2021–2022. Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, miten Venäjä soveltaa harhauttamista informaation avulla operatiivis-strategisella tasolla. Tutkimustehtävänä oli tunnistaa Venäjän käyttämät harhauttamisen menetelmät informaatioympäristössä ja analysoida niitä Ukrainan sodan kontekstissa.
Tutkimusmenetelminä käytettiin systemaattista kirjallisuuskatsausta ja teorialähtöistä sisällönanalyysiä. Systemaattisen kirjallisuuskatsauksen avulla kartoitettiin harhauttamisen menetelmiä informaatioympäristössä. Systemaattisella kirjallisuuskatsauksella muodostettiin teoreettinen viitekehys, jota sovellettiin myöhemmässä analyysissä. Teorialähtöisen sisällönanalyysin keinoin tutkittiin harhautusmenetelmien ilmenemistä Ukrainan sodan kontekstissa. Aineisto koostui länsimaisista akateemisista tutkimuksista, virallisista raporteista sekä kansainvälisistä analyysikeskusten julkaisuista. Sisällönanalyysin avulla tunnistettiin Venäjän informaatio-operaatioissa käytetyt harhauttamisen keskeiset menetelmät ja arvioitiin niiden vaikuttavuutta Venäjän operatiivisiin ja strategisiin tavoitteisiin.
Tutkimuksen tulokset osoittivat, että Venäjä sovelsi harhauttamista informaatioympäristössä laajasti ja multimodaalisesti osana sotilaallista operaatiotaan Ukrainaan. Operatiivis-strategisella tasolla harhauttamista informaatioympäristössä toteutettiin disinformaatiolla, propagandalla, deepfake-teknologian avulla sekä narratiivin hallinnalla. Informaatiolla harhauttaminen perustuu tiedon vääristelyyn, valikointiin ja manipulointiin, tai luomalla uskottavia mutta virheellisiä tai osittain totuuteen pohjautuvia narratiiveja. Harhauttamisella Venäjä on pyrkinyt häiritsemään vastustajan päätöksentekoa, horjuttamaan kansainvälistä mielipidettä ja oikeuttamaan sotilaallisia toimiaan. Tutkimustulokset osoittivat, että Venäjä onnistui saavuttamaan tavoitteensa harhauttamistapauksissa joko täysin tai osittain valtaosassa analysoituja tapauksia.
Tutkimuksen johtopäätöksenä todettiin, että harhauttaminen informaatioympäristössä on kompleksinen ilmiö, joka perustuu monitasoiseen vaikuttamiseen. Harhauttamisella informaatioympäristössä pyritään vaikuttamaan vastustajan päätöksentekoon, muokkaamaan informaatiotilaa ja ohjaamaan kansainvälistä mielipidettä. Tutkimus osoittaa, että harhauttaminen informaatioympäristössä on keskeinen osa Venäjän sotilaallista ja strategista toimintaa. Tutkimuksen arvioinnissa on keskeistä huomioida, että tutkimustulokset perustuvat tutkijan analyysiin ja tulkintaan tarkasteltavasta ilmiöstä, minkä vuoksi ne eivät ole täysin objektiivisia. Tutkimukseen sisältyneet harhautustapaukset muodostavat vain rajallisen otoksen harhautustapausten kokonaisuudesta, mikä on otettava huomioon tulosten yleistettävyyttä arvioitaessa.navigointi mahdollist