National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
MFC-bound Mineral Composites
The demand of biodegradable and recyclable materials has driven the exploration of bio-based alternatives of plastic. Microfibrillated cellulose (MFC) has emerged as a promising binder alternative for composites due to its unique properties and biodegradability. Addition of mineral filler reduces the amount of binder used and lowered the cost of composite production. The objective of this work is to understand the binding ability of MFC for mineral fillers and its effect on strength and dewatering properties of MFC. In this study, composites were prepared by varying MFC-kaolin ratio and prepared composites were characterized for tensile strength, modulus, strain and porosity. Furthermore, the dispersion of different ratios of MFC-kaolin was investigated for their dewatering properties, permeability and drying rate. Results demonstrate that an addition of a small quantity of kaolin reduces strain at break but increases tensile stress at break point of composite. A very high kaolin content in composite results in both reduced strength and flexibility of composite. Higher kaolin content in composite leads to higher porosity, reduced permeability and dewatering rate. Furthermore, higher kaolin ratio in composite results in less deformed samples after drying. Overall, MFC contributes to improved tensile strength and flexibility whereas, kaolin contributes towards improved dimensional stability. These results indicate the trade-off of these properties by varying MFC-kaolin ratio. Overall, there is a high potential of MFC-bound mineral composites to be used in number of applications including packaging, particleboard industry and construction. This research has paved pathway for further exploration in inclusion of additives to improve MFC-mineral composite strength and exploration of cost and time effective composite preparation techniques for industrial scale-up
Tervetuloa matkalle Savon Sveitsiin!
Materiaali on esitelty 30.1.2025 yrittäjille suunnatussa tilaisuudessa, jossa tuotiin esiin kulttuuriperintöön ja erityisesti digi.kansalliskirjasto.fi-palveluun pohjautuvia mahdollisuuksia liiketoiminnalle.
Tilaisuus osa ETKOT-hanketta, joka on Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulun (Xamk), Kansalliskirjaston ja Suomen Elinkeinoelämän Keskusarkiston (ELKA) yhteishanke. Hanke edistää tekoälyosaamista Etelä-Savon alueella. Hankkeen tavoitteena on edistää vastuullista tekoälyn hyödyntämistä yrityksissä, kehittää tekoälyyn liittyviä menetelmiä ja tukea liiketoiminnan innovaatioita. Kansalliskirjaston näkökulmana on erityisesti kulttuuriperintöaineistojen tunnettavuuden lisääminen. Hanke on Euroopan unionin osarahoittama. Tuen on myöntänyt Etelä-Savon maakuntaliitto. Hanke Kansalliskirjaston verkkosivuilla https://www.kansalliskirjasto.fi/fi/projektit/etkot-etela-savon-koulutettu-tekoaly-memory-labiss
Intimate Partner Rape and its Psychological Concomitants in a Ugandan Sample
The aim of the thesis was to study victimization from intimate partner rape among both females and males in a Ugandan sample together with its psychological concomitants, and its association with victimization from controlling behavior and physical aggression. Accepting attitudes towards intimate partner rape were also studied in relation to sexual abuse in general.
Notably, a dearth of research exists that specifically delves into sex differences in intimate partner rape within the African milieu, while concurrently addressing its psychological ramifications. The present investigation employed a quantitative approach, and the studies were conducted with two separate samples. By focusing on a specific African context, the three studies aimed to contribute to the existing body of knowledge on intimate partner rape, thereby bridging the gap in the literature.
Study 1 sought to examine sex differences, psychological concomitants, and educational level related to victimization from intimate partner rape in Uganda. A questionnaire was administered to 609 females and 420 males. The mean age was 31.5 years (SD 10.9) and 34.4 years (SD 11.3) for females and males, respectively. Females reported significantly higher frequencies of victimization from intimate partner rape than males, who nevertheless also reported having been victimized from rape. Respondents with no education reported significantly higher frequencies of victimization than others. Respondents who had been more than average victimized scored significantly higher on depression and anxiety and had significantly lower self-esteem than others. Females who had been victimized more than average scored significantly lower on self-esteem than the other groups.
Study 2 aimed at exploring the association between victimization from intimate partner rape and victimization from intimate partner controlling behavior and physical aggression. The sample was the same as in Study I. Respondents who had been more than average victimized from intimate partner rape scored significantly higher than others on victimization from intimate partner controlling behavior and intimate partner physical aggression. The association followed the same pattern for females and males. Females had been significantly more often victimized from intimate partner physical aggression than males, while no significant sex difference was found on victimization from intimate partner controlling behavior. Victimization from physical aggression and controlling behavior from a partner were highly correlated with each other for both females and males.
Study 3 aimed at investigating accepting attitudes towards intimate partner rape, its psychological concomitants, and victimization of sexual abuse. A survey instrument was administered to 315 participants, comprising 174 females and 141 males. The mean age was 31.7 years (SD = 10.3) for females and 33.6 years (SD = 12.4) for males. The acceptance rate for rape within intimate relationships was high, with only one percent of females and two percent of males reporting zero tolerance, no significant sex difference was found. Age exhibited a positive correlation with accepting attitudes towards rape in intimate relationships. Respondents with higher levels of education demonstrated significantly lower acceptance levels of intimate partner rape. Significantly higher scores were observed among females regarding psychological concomitants associated with intimate partner rape as well as victimization stemming from aggression linked to the denial of sex, and victimization from sexual abuse. Psychological concomitants of intimate partner rape were markedly more prevalent among respondents with only primary school education compared to those with higher educational attainment. For females, but not for males, accepting attitudes towards rape correlated positively with psychological concomitants.
The findings of the studies showed that females in the samples had significantly more often been victimised from intimate partner rape than males, and that they also scored significantly higher on psychological concomitants of rape. Both females and males who had been more than average victimized scored significantly higher than others on depression, anxiety, victimization from intimate partner controlling behavior, and physical aggression, and they had significantly lower self-esteem. The acceptance rate for rape within intimate relationships was high in the sample with no significant sex differences, and age correlated positively with acceptance rates. Accepting attitudes also correlated positively with negative psychological concomitants for females, but not for males. Respondents with higher levels of education had significantly lower acceptance levels, while psychological concomitants were more prevalent among respondents with low education.ei tietoa saavutettavuudest
English as the Communication Language for Universities during the Admissions Process - Case for Novia University of Applied Sciences
This thesis examines how English communication is used during the admissions process for applicants applying to Novia University of Applied Sciences (UAS). Since English is the main language of communication in this multicultural setting, the study looks at how clear information, communication methods, and cultural differences impact applicants’ experiences. A survey for students admitted in 2024 was used to gather data, focusing on digital communication tools, challenges faced by non-native English speakers, and applicants’ preferences for communication methods like email, face-to-face support, and videos
Hur bevisas frivillighet i våldtäktsmål? : En granskning av den nya sexualbrottslagstiftningens tillämpning
Den 1 januari 2023 trädde den nya sexualbrottslagstiftningen i kraft och avsaknad av frivillighet infördes som en del av våldtäktsrekvisitet i Finland. Våldtäkter som redan tidigare hade ansetts vara svåra att bevisa skulle nu belastas med ytterligare en bevisrättslig utmaning: frivilligheten. I samband med lagändringen uppmärksammades flera risker med den nya lagen. Förutom bevisproblematiken framfördes även risker i förhållande till svarandes rättsskydd. Samtidigt fanns det de som ansåg att den nya lagstiftningen inte skulle bidra till några lösningar alls. Hur bevisning av frivillighet kommer tacklas av de finska domstolarna är hittills obesvarat, eftersom dessa mål inte har hunnit nå högsta domstolen.
Avhandlingens huvudsakliga forskningsfråga och syfte är att besvara hur frivillighet bevisas i våldtäktsmål. För att besvara vad frivillighet enligt den nya lagstiftningen innebär de lege lata samt vilka principer och vilken praxis som är gällande på området används den rättsdogmatiska forskningsmetoden.
För att besvara vilka följder som kan uppstå till följd av den nya finska lagstiftningen utförs en jämförelse mellan den finska våldtäktslagstiftningen och motsvarande lagstiftning i Sverige, enligt den komparativa metoden. I de delar av avhandlingen som fokuserar på hantering av den nya lagstiftningens följder och argumentation de lege ferenda används den rättspolitiska forskningsmetoden. Hur frivillighet i praktiken bevisas i våldtäktsmål besvaras genom en empirisk undersökning av beslut från lägre domstolar. Den empiriska analysen baseras på domar från fem tingsrätter och en hovrätt.
Inom avhandlingen har speciellt utmaningar i förhållande till svarandes rättsskydd och bevisning av uppsåt identifierats. Baserat på analys av det empiriska materialet kan det konstateras att den nya lagstiftningen har lett till en del förändringar. Till exempel skulle största delen av de analyserade fällande domarna inte ha blivit fällande enligt tidigare lagstiftning. Bland dessa fanns även situationer där målsägande hade varit passiv. I förhållande till de åberopade bevismedlen kunde inga större förändringar urskiljas, förutom ”förhandsuttryckt icke-frivillighet” som konstaterades vara en ny form av bevis. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den nya lagstiftningen, baserat på det material som analyserats inom avhandlingen, har medfört positiva följder och färre bevisproblem än förväntat. Eftersom sexualbrottslagstiftningen är relativt ny och det tills vidare saknas avgöranden från högsta domstolen gällande bevisning av frivillighet kan det konstateras att ytterligare diskussion och forskning på området är nödvändig, speciellt i förhållande till hur oklara fall ska avgöras
Skolminnen och läraridentitet : En studie om identitetsframträdande i lärarstudenters berättelser om egna skolminnen
The overall purpose of this thesis is to, based on student teachers' stories about their own school days, gain an increased understanding of how narratives about school memories can be important in the formation of teachers. The dissertation's overarching questions are: Which teacher identities appear in student teachers' stories about their own time at school? How do student teachers present themselves as teachers in the future. The thesis, which is a monograph, has a hermeneutic narrative research approach. The thesis takes its point of departure in the following concepts and theories: awareness-raising, identity performance, retrospection and narrative. These meta-concepts form the cornerstone of the thesis, while at the same time they give the research's theme its pedagogical framework. The informants consisted of 180 student teachers aged 19–50. Data were collected through written narratives. The stories were processed using content analysis and hermeneutic interpretation. The results of the student teachers' stories make visible the importance of school memories in terms of identity development and the formation of teachers. According to the students, being a teacher means having a personal and trust-inspiring approach when meeting with students. Through this reflective process, the students saw themselves as future teachers with a dual mission: both to develop knowledge and to promote human values. A professional teacher was described as skilled, commanding, dedicated and selfless – someone who builds trust, prevents bullying, is critical thinker and promotes active learning. The results indicate that there is a clear connection between school memories and the students' perceptions of themselves as future teachers. The conclusion is that own school memories can be a valuable resource in teacher education as these memories contribute to the student teachers' shaping of their professional identity. In summary, it can be stated that experiences and school memories influence an individual's life. Not only for the individual, but also for society at large.Det övergripande syftet med denna avhandling är att utifrån lärarstudenters berättelser om deras egen skoltid få en ökad förståelse för hur narrativ om skolminnen kan få betydelse i formandet till lärare. Avhandlingens övergripande frågeställningar är: Vilka läraridentiteter framträder i lärarstudenters berättelser om deras egen skoltid? Hur framställer lärarstudenter sig själva som lärare i framtiden? Avhandlingen, som är en monografi, har en hermeneutisk narrativ ansats. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i följande begrepp och teorier: medvetandegörande, identitetsframförande, återblickande samt berättelse. Dessa metabegrepp utgör avhandlingens grundpelare samtidigt som de ger forskningens tematik dess pedagogiska inramning. Informanterna bestod av 180 lärarstudenterna i åldrarna 19–50 år. Data samlades in genom skrivna berättelser. Berättelserna bearbetades med hjälp av innehållsanalys och hermeneutisk tolkning. Resultaten av lärarstudenternas berättelser synliggör betydelsen av skolminnen när det gäller identitetsutveckling och formande till lärare. För studenterna innebär det att vara lärare att ha ett personligt och förtroendeingivande förhållningssätt i mötet med elever. Genom denna reflekterande process såg studenterna sig själva som framtida lärare med ett dubbelt uppdrag: både att utveckla kunskap och främja mänskliga värderingar. En professionell lärare beskrevs som skicklig, behärskad, hängiven och osjälvisk – någon som skapar förtroende, förebygger mobbning, är kritiskt tänkande och främjar ett aktivt lärande. Resultaten indikerar att det finns ett tydligt samband mellan skolminnen och studenternas föreställningar om sig själva som framtida lärare. Slutsatsen är att egna skolminnen kan vara en värdefull resurs inom lärarutbildningen då dessa minnen bidrar till lärarstudenternas formande av sin professionella identitet. Sammanfattningsvis kan konstateras att erfarenheter och skolminnen påverkar en individs liv, inte enbart för den enskilda individen utan också för samhället i stort.ei tietoa saavutettavuudest
Multi-component Bioactive Hydrogel Patches for Wound Management
Skin injuries caused by mechanical, chemical, or disease factors are inevitable in daily life, posing a severe challenge to modern healthcare systems. Therefore, there is an urgent need to develop efficient wound repair methods, particularly strategies aimed at treating chronic wounds and infected wounds. In clinic, traditional wound dressings, such as gauze, bandages, and cotton balls, are commonly used to cover wounds. Although they can protect the wound and absorb some exudates, they typically lack potent antibacterial properties and other abilities like promoting angiogenesis. Moreover, local hypoxia, persistent inflammation, and bacterial infections would further impede the wound healing process, resulting in prolonged treatment durations and increased costs. Thus, it’s necessary to develop functional materials to overcome the limitations of conventional approaches and provide more effective solutions for hard-to-heal wounds.
In recent years, multi-component hydrogel patches have raised significant attention due to their excellent biocompatibility and customizable properties. These are constructed by incorporating bioactive components, such as biological extracts, cells, microalgae, or growth factors. The hydrogel system could ensure a moist environment, while enhancing the functionality (e.g., antibacterial properties, promotion of angiogenesis, or sustained oxygen supply), thereby making this kind of multifunctional system more effective in wound management.
In this thesis, I utilize the designability of multi-component hydrogel patches to explore their roles in wound management. Here I mainly focus on three forms of hydrogel patches including microneedles (MNs), structural color hydrogel microparticles, and microcapsules. In Paper I, stem cells were loaded on porous MNs to generate VEGF. In Paper II, by utilizing structural color hydrogel microparticles, antibacterial drugs and VEGF were wrapped in the microparticles to simultaneously inhibit infection and promote angiogenesis. Furthermore, to accommodate pathological environments, structural color microparticles with dual physiological responsiveness were developed to intelligently regulate the release profile of drugs, further optimizing the wound healing process (Paper III). In last work, Chlorella microcapsules were employed to continuously supply oxygen, thereby creating an improved microenvironment for cell proliferation and collagen deposition. Through in vivo and in vitro evaluations, the above hydrogel systems have demonstrated significant advantages in providing antibacterial property, promoting granulation tissue formation, and restoring skin function.Hudskador orsakade av mekaniska, kemiska eller sjukdomsrelaterade faktorer är oundvikliga i vardagen och utgör en stor utmaning för dagens hälso- och sjukvårdssystem. Därför finns det ett brådskande behov av att utveckla effektiva metoder för sårläkning, särskilt strategier inriktade på behandling av kroniska och infekterade sår. Kliniskt används ofta traditionella sårförband, såsom gasväv, bandage och bomullstussar, för att täcka sår. Trots att dessa kan skydda såret och absorbera en del sårvätska, saknar de vanligen antibakteriella egenskaper och andra funktioner, exempelvis stimulering av angiogenes. Dessutom kan lokal syrebrist, ihållande inflammation och bakteriella infektioner ytterligare försvåra sårläkningsprocessen, vilket i sin tur leder till förlängd behandlingstid och ökade kostnader. Det är därför nödvändigt att utveckla innovativa sårmaterial som kan överbrygga begränsningarna med konventionella metoder och erbjuda mer effektiva lösningar för svårläkta sår.
Under de senaste åren har multifunktionella hydrogelplåster med flera komponenter fått stor uppmärksamhet på grund av sin utmärkta biokompatibilitet och sina anpassningsbara egenskaper. Genom att inkorporera bioaktiva komponenter, såsom biologiska extrakt, celler, mikroalger eller tillväxtfaktorer, i hydrogelmatrisen kan man både bibehålla en fuktig miljö och förbättra hydrogelens funktionalitet (t.ex. antibakteriella egenskaper, stimulering av angiogenes eller kontinuerlig syrgastillförsel). Detta gör hydrogelsystemen mer effektiva vid sårbehandling.
I denna avhandling utnyttjade vi de designmässiga möjligheterna hos flerkomponents-hydrogelplåster för att undersöka deras roll inom sårhantering, med särskilt fokus på tre former av hydrogelplåster: mikronålar, hydrogelmikropartiklar och mikroinkapslingar. I Paper I laddades stamceller på porösa mikronålar för att generera VEGF. I Paper II inneslöts antibakteriella läkemedel och VEGF i hydrogelmikropartiklar för att samtidigt hämma infektion och främja angiogenes. Vidare utvecklades i Paper III strukturfärgade mikropartiklar med dubbel fysiologisk känslighet för att på ett intelligent sätt reglera läkemedelsfrisättningen och därmed ytterligare optimera sårläkningsprocessen. I det sista arbetet användes mikroinkapslingar av mikroalgen Chlorella för att kontinuerligt tillföra syre, vilket skapade en förbättrad mikromiljö för cellproliferation och kollagenavsättning. Genom både in vitro- och in vivo-studier har dessa hydrogelsystem visat betydande fördelar när det gäller antibakteriell effekt, stimulering av granulationsvävnadsbildning och återställande av hudfunktionen.ei tietoa saavutettavuudest
Isäntämaatuen järjestämisen oikeudelliset perusteet osana Pohjois-Atlantin liittoa : tarkastelussa joukkojen maahantulon ja turvallisuuden järjestelyt rauhan aikana Puolustusvoimien näkökulmasta
Kotimaisessa puolustuspolitiikassa tapahtui vuonna 2023 merkittävä muutos Suomen liityttyä Naton täysimääräiseksi jäseneksi. Sotilaallisella liittoutumisella on ollut vaikutus myös Puolustusvoimien harjoitustoiminnan toteutukseen, kansainvälisen toiminnan muuttuessa entistä arkipäiväisemmäksi. Harjoitustoiminta edellyttääkin aiempaa useammin isäntämaatuen järjestämistä Suomessa toimiville ulkomaisille joukoille. Tuella mahdollistetaan vierailevien joukkojen toiminta niiden toimiessa kotimaansa ulkopuolella. Tukijärjestelyissä tulee huomioida sotilaallisen liittoutumisen mukanaan tuomat uudet kansainväliset velvoitteet ja näitä koskeva kansallinen lainsäädäntö.
Tutkimuksen tavoitteena on isäntämaatukea ja sen järjestelyjä ohjaavien oikeudellisten perusteiden selvittäminen ja systematisointi. Tarkastelunäkökulma on Puolustusvoimien toimivaltuuksissa rauhan ajan harjoitustoiminnassa Puolustusvoimien toimiessa lainsäätäjänkin mukaan isäntämaatuesta vastaavana viranomaisena. Isäntämaatuen eri osa-alueista valittiin tutkimukseen erillisiksi tarkastelukohteiksi joukkojen maahantulon ja turvallisuuden järjestelyt.
Tutkimus toteutetaan sotilasjuridiikan ja julkisoikeuden sisältöalueille kaksoisgraduna. Kyse on yleisesti julkisoikeuden piiriin asemoituvasta tutkimuksesta, jolla on myös sotatieteellinen käyttötarkoitus. Oikeudellisen tarkastelun lähtökohtana on kansainvälinen valistunut oikeuspositivismi metodin perustuessa lainopin menetelmiin. Tutkimuksen keskeisimmät oikeuslähteet liittyvät aihetta koskeviin kansainvälisen tapaoikeuden periaatteisiin, joukkojen oikeudellisen aseman määrittävään Nato SOFA -sopimukseen ja näitä koskevaan kansalliseen lainsäädäntöön. Lisäksi perehdytään isäntämaatukea koskeviin oikeudellisiin järjestelyihin ja erityisesti julkisoikeudellisesta näkökulmasta ”Nato-velvoitteiden” valtiosääntöisyyteen ja täysivaltaisuuden toteutumiseen. Tarkastelua täydennetään tutustumalla lisäksi Yhdysvaltojen kanssa laadittuun puolustusyhteistyösopimukseen (DCA) isäntämaatuen piirissä vaikuttavien oikeusperusteiden kokonaisvaltaisemmaksi selvittämiseksi.
Isäntämaatuen toteutuksesta sovitaan tyypillisesti oikeudellisesti sitomattomilla järjestelyasiakirjoilla, jollainen tulee lähtökohtaisesti olla sovellettavissa jokaista harjoitusta varten. Varsinaiset oikeudellisesti sitovat määräykset löytyvät kuitenkin valtiosopimuksista, joihin harjoitusten oikeudellisissa asiakirjoissa viitataan, sekä kansallisesta lainsäädännöstä. Tähän perustuen esimerkiksi joukkojen maahantulo on kaikissa tilanteissa aluevalvontalain mukaisesti luvanvaraista maahantulon edellytysten määräytyessä osin Nato SOFAn mukaisesti. Turvallisuusjärjestelyiden osalta on huomioitava vain suomalaisen virkamiehen tai sotilaan lakisääteinen oikeus joukkojen suojaamiseen ulkoisilta uhkilta, kun taas ulkomaisella sotilaalla on lähtökohtaisesti vain hätävarjeluoikeuteen perustuva itsepuolustusoikeus. Koska isäntämaatuen järjestelyistä sopiminen tapahtuu pääasiassa oikeudellisesti sitomattomilla instrumenteilla, on viranomaisessa tunnettava velvoittavan sääntelyn sisältöä riittävässä määrin.navigointi mahdollist
Minäpystyvyys, hiljainen tieto ja ympäristövahinko : tarkastelu ulkovartiolaivan ympäristövahingontorjunnan työpaikkakoulutuksista
Viimeaikaisten tapahtumien johdosta ympäristövahingon mahdollisuuden Itämerellä voidaan katsoa nousseen. Tapahtuneeseen ympäristövahinkoon voidaan vastata ympäristövahingontorjunnalla, jolla sen aiheuttamia negatiivisia vaikutuksia ihmiselle ja ympäristölle voidaan vähentää. Ympäristövahingontorjunnasta Suomen aluevesillä ja talousvyöhykkeellä vastaa Rajavartiolaitos, mutta myös muut viranomaiset osallistuvat mahdollisiin torjuntatoimiin. Rajavartiolaitoksessa ympäristövahingontorjunnan osaamista koulutetaan ja ylläpidetään Raja- ja merivartiokoulun järjestämillä koulutuksilla sekä yksiköissä järjestettävällä työpaikkakoulutuksilla.
Tehdyn tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, mitä minäpystyvyyteen vaikuttavia tekijöitä tulee ottaa huomioon ympäristövahingontorjunnan työpaikkakoulutusten järjestämisessä. Minäpystyvyyden tukena tutkimuksessa tarkasteltiin hiljaisen tiedon siirtymistä minäpystyvyyteen vaikuttavissa koulutuksissa. Tehdyssä tutkimuksessa minäpystyvyydellä kuvataan henkilön näkemystä tämän mahdollisuudesta selvitä hänelle annetusta tehtävästä. Hiljaisella tiedolla kuvataan yksilöllä tai yhteisöllä olevaa tietoa, joka on vaikeasti selitettävissä ja havaittavissa. Tutkimuksen teoriaosuudessa havaittiin yhteys minäpystyvyyden sekä hiljaisen tiedon välillä.
Tutkimuksen aineistonkeruumenetelmänä käytettiin eläytymismenetelmää. Tehdyssä tutkimuksessa käytettiin kahta erilaista kehyskertomuksen versiota. Tutkimuksen aineistonanalyysi toteutettiin kahdessa osassa. Analyysin ensimmäisessä vaiheessa muodostettiin kehyskertomuksittain alaluokat, joista muodostettiin yhdeksän yhdistettyä luokkaa (Harjoite, Toimenpidekortit, Tuntemukset, Informaatio, Kehittäminen, Kouluttaminen, Tekeminen, Tieto ja Tehtäväkohtaisuus). Yhdistetyistä luokista muodostettiin tutkimuksen teorian tukemana kolme pääluokkaa (Minäpystyvyys, Minäpystyvyys ja hiljainen tieto ja Ei kumpikaan). Luokkien muodostuminen on kuvattu liitteessä 3. Koulutettavien taustojen havaittiin vaikuttavan yhdistettyjen luokkien esiintymiseen tutkimuksen otoksessa vain kokeneemman ja kokemattomamman miehistön osan väliltä Informaation osalta.
Tutkimuksessa todettiin minäpystyvyyttä parantavan koulutuksen pitävän sisällään useita minäpystyvyystiedon lähteitä sekä mahdollisuuksia hiljaisen tiedon siirtämiseen. Toimenpidekortit tukevat toiminnassa ja siten parantavat minäpystyvyyttä, mutta niihin liittyvä mahdollisuus valheellisen minäpystyvyystiedon muodostumiseen on hyvä tunnistaa. Lisäksi miehistön kokemus pystyvyydestä voi esiintyä myös kollektiivisena pystyvyytenä minäpystyvyyden sijaan. Toiminnan aikaiset ja jälkeiset tuntemukset vaikuttavat minäpystyyden muodostumiseen. Aikaisempien tutkimusten havaintojen mukaisesti havaittiin miehistön jäsenien kokevan tärkeäksi kerättävän öljyn tai kemikaalin käyttäytymisen ymmärtämisen keräyslaitteistossa. Pidettävissä koulutuksissa tulee tuoda esiin uutta tietoa ja osaamista, joka voi laskea miehistön jäsenten minäpystyvyyttä. Näin ollen minäpystyvyyttä laskevaa koulutusta ei tulisi työpaikkakoulutuksissa välttää.navigointi mahdollist
Päämajan järjestelyosasto käskee! : Järjestelyosasto jatkosodan Päämajassa
Jatkosodan aikana Päämajan oli Suomen sotilasjohdon ylin aste. Päämajan alaisuuteen kuului useita eri osastoja, tarkastajia, sekä meri-, ilma ja kotijoukkojenkomentajat. Päämajan järjestelyosasto toimi yleisesikunnan päällikön alaisuudessa. Järjestelyosastoon kuului noin 30 henkeä ja sen tärkeimpiin tehtäviin kuuluivat sotavoimien määrävahvuuksien määrittäminen, liikekannallepanoon ja oikeudenhoitoon liittyvien asioiden määritteleminen. Hetkellisesti myös ylin vastuu sotavankiasioista oli järjestelyosaston vastuulla. Laajimmillaan järjestelyosastoon kuului viisi toimistoa ja kanslia. Järjestelyosaston alaiset toimistot olivat, järjestely-, hallinnollinen-, asevelvollisuusasiain-, liikekannallepano- ja sotavankitoimistot. Tutkimuksessa selvitettiin järjestelyosaston alaisten toimistojen organisaatiot ja tehtävät, sekä näiden kehittyminen jatkosodan aikana. Tutkimuksen tarkoituksena on luoda selkeä kuva mikä järjestelyosasto oli ja mitä sen vastuulle jatkosodan aikana kuului.
Tutkimus on tehty aineistolähtöisen sisällönanalyysin keinoin. Alkuperäislähteiden käsittelyyn on käytetty apuna myös systemaattisen kirjallisuuskatsauksen keinoja. Tutkimuksen kannalta merkittävin lähdeaineisto on Kansallisarkistosta löytyvät alkuperäiset asiakirjat, joita Päämajassa laadittiin. Lisäksi järjestely-, asevelvollisuusasiain- ja liikekannallepanotoimistojen sotapäiväkirjat ovat olleet keskeisiä lähteitä muodostettaessa eheää kuvaa sodan tapahtumista. Päämajasta on laadittu useita muita tutkimuksia, joiden avulla yleiskuvan muodostaminen järjestelyosaston toimintaympäristöstä on voitu pohjata aikaisemmin tehtyyn tutkimukseen. Järjestelyosaston laatimiin asiakirjoihin viitataan usein muussa tutkimuksessa, mutta järjestelyosastosta ei ole aikaisemmin laadittu kokoavaa tutkimusta.
Järjestelyosaston organisaatiota ja sen alaisten toimistojen tehtäviä muutettiin useaan kertaan jatkosodan aikana. Näiden muutosten takana saattoi olla havaittu puute suorituskyvyssä tai sotavankitoimiston kohdalla Ylipäällikkö Mannerheimin henkilökohtainen halu. Muutokset olivat kuitenkin kaikissa tapauksissa tarpeellisia ja tapahtuneiden muutosten jälkeen järjestelyosasto oli aina hieman parempi täyttämään tehtäviään. Pääsääntöisesti järjestelyosaston alaiset toimistot kykenivät täyttämään oman työjärjestyksensä mukaisia tehtäviä, vaikka tutkimuksen aikana löydettiinkin esimerkkejä, joissa jokin muu taho ylittää järjestelyosaston ja ottaa omaan johtoonsa järjestelyosastolle kuuluneen tehtävän suorittamisen.
Järjestelyosasto kykeni mukautumaan jatkosodan aikana vallinneisiin tilanteisiin. Jatkosodan alun järjestelyosaton oli huomattavasti tehottomampi kokoonpano, kuin se minkälaiseksi järjestelyosasto oli muokkautunut jatkosodan loppuun mennessä. Järjestelyosastolla oli vastuullaan monenlaisia eri vastuita, jotka osin täydensivät toisiaan, osin olivat täysin erilaisia. Tutkimuksen pohjalta voidaan todeta, että järjestelyosaston alaisia toimistoissa olisi vielä aihetta jatko tutkimukselle, sillä yksi pro gradu -tutkimus ei kykene tutkimaan aiheen kaikkeen kaikkia yksityiskohtia.navigointi mahdollist