National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Sambandet mellan språkomgivning och barnyttrande : En fallstudie
No full textVuxental, barnets yttranden och kommunikativa turtagningar mellan barnet och andra personer i omgivningen utgör viktiga delar av barnets språkomgivning. Språkomgivningens kommunikativa omständigheter har visat sig förklara skillnader i barns språkliga utveckling mätt bland annat med ordförrådstest.
Language Environment Analysis (LENA) är en automatisk inspelnings- och analysmetod som ger en översikt av antalet vuxenord, barnyttranden och kommunikativa turtagningar i barnets språkomgivning. Metoden har validerats på engelska och har visat sig vara valid även på finska, med några begränsningar. LENA har använts i finskspråkig kontext för att studera språkomgivningar av prematurt födda barn samt tvillingar.
Syftet med denna avhandling är att bidra till forskningen om språkomgivningar i finskspråkiga sammanhang. Studien kompletterar tidigare forskning med perspektivet av en familj med ett typiskt utvecklat barn i 10 månaders ålder. LENA användes för att mäta antalet vuxenord, barnyttranden och kommunikativa turtagningar under olika tidpunkter på dagen. Vidare utreddes samband mellan vuxenord och barnyttrande i inspelningen på 14 timmar under en typisk dag hos deltagarfamiljen.
Resultatet visade betydlig spridning i antalet vuxenord, barnyttrande och kommunikativa turtagningar under dagen, samt en stark positiv korrelation mellan vuxenord och barnyttrande. Medelvärden av vuxenord, barnyttranden och kommunikativa turtagningar låg aningen högre än LENAs normativa data hos barn i åldern 10 månader. Spridningen kan möjligen förklaras av olika aktiviteter som ägde rum under de olika tidpunkterna. Aktiviteterna som präglades av mycket kommunikation var läsning, lek, diskussioner och måltider. Även båda föräldrarnas närvaro verkade bidra till att kommunikationen var mer intensiv på kvällen jämfört med övriga delar av dagen.
Studiens begränsade sampelstorlek begränsar generaliserbarheten av resultat. I fortsatt forskning kan upprepade inspelningar användas med flera deltagare
Assessment of modifications and gas velocities in the riser duct of the preheater tower at the Parainen cement factory
No full textThis thesis evaluates modifications in the cleaning capacity of material deposits and gas velocities in the lower part of the preheater tower riser duct at Finnsementti’s cement factory in Parainen, Finland. The factory faces issues with large material deposits in the riser duct, which, when detached simultaneously, cause operational problems in the kiln and grate cooler, posing safety hazards, lowering clinker quality, and potentially damaging equipment. The thesis aims to identify effective methods for frequent removing material deposits in smaller quantities and plans to install new capacity for controlled removal during the annual maintenance shutdown in 2025.
The thesis includes evaluations of the current situation, planning, and results from the modifications made to improve deposit removal in the riser duct. New air cannons, cleaning hatches and Cardox hatches were installed. Although the results are difficult to determine due to limited time, the prevailing sentiment among workers is cautiously positive. Additionally, the thesis assesses gas velocities in the riser duct to determine if they are optimal for efficient operations.
Gas measurements and calculations revealed suboptimal velocities in two key areas, necessitating preliminary plans for modifications, such as enlarging free areas in the kiln inlet and constructing the free area above the by-pass intake to ensure optimal gas, material, and fuel flows and reduce metal wire blockages in the by-pass duct
Den digitala skärmens inverkan på elevers välmående, motivation och inlärning : en studie av digitala vardagens roll i lärandeprocessen
No full textIdag är digitala verktyg och digitala medier bland de viktigaste delarna i ungdomars liv och digitala arbetssätt kan ha flera fördelar i och utanför skolan, där arbetssättet kan exempelvis bli mer varierat och motiverande. Flera forskare (Goodyear & Armour, 2019; Chau m.fl., 2022) lyfter fram att skärmanvändningen i vardagen har fördelar såsom social kontakt, tillgång till information och avkoppling. Å andra sidan har skärmanvändning en oroväckande mängd fysiska, psykiska, sociala och neurologiska nackdelar. Det nämns också att långvarig användning av sociala medier är ett växande problem som kan resultera i sömnlöshet och förminskad social interaktion.
Syftet med denna avhandling är att skapa en djupare förståelse för hur elever upplever den digitala vardagen samt om den har någon inverkan på elevers motivation och välmående, både i och utanför skolan. Avhandlingens syfte är även att undersöka om skolans digitalisering har någon inverkan på elevernas inlärning varav följande forskningsfrågor skapades:
1. Hur upplever elever den digitala vardagen och dess effekter på deras motivation, välmående och vardagen kring skolan?
2. Hur upplever elever skärmtiden i undervisningen i relation till det egna lärandet, välmående och den egna motivationen?
För att få en djupare förståelse för elevernas upplevelser utförde vi en kvalitativ studie. En medborgarforskning med fjorton elever och kvalitativa intervjuer med sju elever fungerade som datainsamlingsmetod i studien. För att analysera resultatet användes en tematisk innehållsanalys.
I resultatet framkom att eleverna anser att deras skärmtid är hög både i och utanför skolan samt att den ofta överskrider rekommendationerna - som även ansågs vara omöjliga att följa enligt eleverna. Eleverna nämner att digitala verktyg har fördelar som effektivitet och tidssparande samt att den sociala tillvaron ses som en fördel bland de digitala medierna. Nackdelarna som lyfts upp är exempelvis distraktioner och koncentrationssvårigheter och många elever uppfattade att den digitala vardagen har en negativ inverkan på sömn och välmående. Dock anser eleverna inte att den digitala vardagen hade någon inverkan på motivationen även om en del uttryckte att den digitala skärmen ändå har en inverkan på motivationen i och utanför skolan. Den digitala vardagen kan också orsaka stress och ångest vilket kan ha negativ inverkan på det egna välmåendet
Maintenance plan for the Lankoski historic bridge
No full textMerikarvian kunnan alueella Satakunnassa sijaitseva Lankosken silta (T-838) on tyypiltään kaksiaukkoinen kiviholvisilta. Silta valmistui vuonna 1887 1700-luvun lopulta lähtien käytössä olleelle siltapaikalle.
Maanviljelijä Maurits Tuorilan urakoima silta rakennettiin Merikarvian ja Siikaisten pitäjien päätöksestä. Pituudeltaan silta on 28,3 metriä ja kokonaisleveydeltään 6,9 metriä. Sillan aukkojen jännepituus on 2 x 9,1 metriä.
Lankosken kaksikaarinen kiviholvisilta edustaa Väyläviraston arvokohteiden joukossa osin 1700-luvun maantierakentamista, jossa valtionhallinnon ja maan-omistajien intressit olivat usein vastakkaiset, mutta erityisesti 1800-luvun lopun yleisen vaurastumisen mahdollistamaa paikallisin voimin tehtyä kivisiltojen rakentamista. Lankosken silta otettiin museokohteeksi Turun piirin esityksestä 1987.
Lankosken kylä ja sen rakennuskanta kertovat 1800-luvun puolivälissä alkaneen teollistumisen ja puutavarakaupan tuomasta vauraudesta. Tämän mahdollisti Lankosken vesivoima sekä ympäristön laajat metsät. Isotalon, Erkintalon ja Heikintalon tiiviit, arkkitehtuuriltaan edustavasta kokonaisuudet ja niiden 1800-luvun puolivälin jälkeen rakennetut hyvin edustavat päärakennukset viestivät osaltaan tästä vauraudesta. Kaikkein vahvimmin Lankosken teollinen menneisyys on läsnä juuri kosken ja sillan kohdalla. Vesivoiman merkityksestä kertovat myös koskenpengerrykset, pato ja vesivoimala. Lankosken silta on siis osa merkittävää kulttuuriympäristöä ja kytkeytyy maisemaan, joka on teollisuushistoriallisesti merkittävä.
Museaalisesta näkökulmasta katsottuna sillan kunto on hyvä, mutta käyttäjien näkökulmasta sitä ympäristöineen on syytä kunnostaa kunnossapitosuunnitelman mukaisesti. Toimenpiteillä pyritään korostamaan sillan ja sen ympäristön tulkittavuutta, sekä parantamaan sen käytettävyyttä ja turvallisuutta.
Suunnitelmassa on esitetty toimenpiteitä sillan ja sen lähiympäristön kehittämiseksi ja hoitamiseksi tienpitäjän ja matkailijan näkökulmasta. Suunnitelma sisältää hoitourakkaan sisällytettävät tieympäristön hoitotoimenpiteet sekä kohteen ympäristön kunnostustoimenpiteitä ja suuntaviivoja sillan korjaukselle. Hoitourakkaan sisällytettävät hoitotoimenpiteet on esitetty tiivistetysti työkohtaisessa tarkennuksessa ja kohdekortissa
Forecasted self : learning 21st-century digital skills with artificial intelligence and real-life projects
No full textThis dissertation examines 21st-century digital skills development at the University of Applied Sciences context and their applicability to the Finnish Defence Forces. The goal is particularly to discover how project-based learning and artificial intelligence (AI) can support the students’ skills development and students’ perceptions of them.
In past years, we have witnessed a multitude of disruptions on a global scale, such as climate impacts, global pandemics, major logistical challenges, and full-scale wars. Technological advancements, such as generative artificial intelligence, autonomic vehicles in all domains, and space technologies have been seen both in civil and military use. Higher education students, knowledge workers, and officers need new skills to cope with this new world. 21st-century digital skills might offer one approach to facing these complex challenges.
This dissertation presents seven studies to understand 21st-century digital skills and their development. Studies I and VI focus on the real-life project-based learning environment, methods, and their student experiences. Studies II, III, IV, and V focus on supporting students with AI solutions for study planning, job search, skills verbalization, and life-long career guidance. Study VII focused on the officers’ and research staff's perceptions of NATO’s emerging and disruptive technologies, 21st-century skills and their learning methods at the Finnish Defence Forces. In total, 820 participants were included in the samples of these seven conducted studies.
The research methods used were primarily qualitative related to students’ experiences, the use of artificial intelligence tools, and the Laurea University of Applied Sciences learning environment and methods. In addition, in Study VI, quantitative methods were used to compare the pre- and post-intervention results and the effect of learning modes (face-to-face and online).
The main findings of this dissertation are the following: a) framework for developing “hard skills” and “soft”, 21st-century skills in an informal project learning environment, b) project-based learning method for hybrid Design Sprint which increased student’ perceptions significantly regarding digital skills development, critical thinking and problem solving, c) suggestion on how to verbalize student skills with the help of AI, “forecasted self” for better employability, d) conceptual maturity model for lifelong career guidance with AI, and e) recommendations for Finnish Defence Forces EDT & 21st-century skills priorities and learning methods.
The relevance of the research topics to the Defence Forces context was studied with general staff officers’ course and National Defence University researchers (Study VII). As the most useful NATO emerging and disruptive technologies were seen artificial intelligence, Big data, advanced analytics & ICT, and electronics and electromagnetics. As the most important 21st-century skills were seen i) critical thinking and problem solving, ii) collaboration, teamwork and leadership, iii) communication informationand media literacy, and iv) creativity and innovation. For acquiring new technology or 21st-century skills, the participants saw the collaborative and practical learning methods most suitable, including real-life projects and problem-based learning, Design Sprints, protolabs, simulations, and learning games.
Based on the results of this dissertation and especially Study VII, collaborative learning methods are recommended for more extensive piloting and use in digital 21st-century skills development in Defence Forces.Tämä väitöskirja tarkastelee digitaitojen ja laaja-alaisten työelämätaitojen (21st-century digital skills) kehittämistä ammattikorkeakoulukontekstissa sekä löydösten soveltuvuutta Puolustusvoimille. Tavoitteena on tarkastella erityisesti, kuinka projektioppimisen menetelmät ja tekoäly voivat tukea oppimista ja kuinka opiskelijat ne kokevat.
Viime vuosina olemme todistaneet lukuisia disruptioita globaalisti, kuten ilmastovaikutukset, pandemian, logistiikkakriisit ja täysmittaiset sodat. Uusien teknologioiden nopea esiinmarssi on nähty siviili- ja sotilasympäristöissä, esimerkiksi generatiivisen tekoälyn, autonomisten ajoneuvojen, ja avaruusteknologian osa-alueilla. Korkea-asteen opiskelijat ja tietotyöläiset, kuten sotilasasiantuntijat ja -johtajat tarvitsevat uusia taitoja ja ketteryyttä sopeutuakseen tähän toimintaympäristöön. Digitaaliset taidot ovat teknisiä taitoja laajempi kokonaisuus osana laaja-alaisia taitoja. Laaja-alaiset digitaidot (21st-century digital skills) tarjoavat yhden näkökulman uusiin ja monimutkaisiin haasteisiin vastaamisessa.
Ymmärtääksemme laaja-alaisia digitaitoja ja niiden kehittämistä, tämä väitöskirja koostuu seitsemästä osajulkaisusta. Käytännön projektioppimisen ympäristöjä, menetelmiä ja opiskelijoiden kokemuksia niistä selvitettiin tutkimuksissa I ja VI. Tekoälytukea opiskelijoiden opintojen suunnitteluun, oman osaamisen sanoittamiseen, työnhakuun ja elinikäiseen ohjaukseen selvitettiin tutkimuksissa II, III, IV ja V. Tutkimuksessa VII kartoitettiin Puolustusvoimien näkemyksiä NATOn uusista teknologioista (NATO STO, EDT, emerging and disruptive technologies), laaja-alaisista taidoista sekä niihin soveltuvista oppimismenetelmistä. Yhteensä 820 henkilöä osallistui näihin seitsemään tutkimukseen.
Käytetyt tutkimusmenetelmät olivat pääosin laadullisia, liittyen opiskelijoiden kokemuksiin, tekoälypalvelujen käyttöön sekä Laurea ammattikorkeakoulun oppimisympäristöihin ja -menetelmiin. Lisäksi tutkimuksessa VI, tarkasteltiin kvantitatiivisen tutkimuksen menetelmin eroja kokemuksissa ennen opetusinterventiota ja sen jälkeen sekä oppimismoodin vaikutuksia (lähi- ja verkko-opetus).
Väitöskirjan keskeiset löydökset ovat a) projektioppimisympäristön malli, jolla epäformaalissa ympäristössä voidaan tukea ”kovien” taitojen ja laaja-alaisten, ”pehmeiden” taitojen kehittymistä, b) projektioppimisen menetelmä (hybridi Design Sprint), jolla opiskelijoiden koettu osaaminen kasvoi merkittävästi digitaitojen, kriittiseen ajattelun ja ongelmanratkaisun osalta, c) ehdotus, jolla opiskelija voi paremmin sanoittaa omaa osaamistaan työnhakua varten digitaalisen kaksosen avulla (forecasted self), d) konseptuaalinen arviointimalli elinikäiseen ohjaukseen tekoälyavusteisesti sekä e) suositukset Puolustusvoimien uusien teknologioiden ja laaja-alaisten taitojen oppimisen sekä niiden oppimismenetelmien prioriteeteiksi.
Tulosten perusteella projektioppiminen voi tukea digi- ja laaja-alaisten taitojen oppimista ammattikorkeakoulun kontekstissa. Projektihallintaosaaminen yksistään nähdään arvokkaana työnantajien näkökulmasta, joten taitoja kannattaa harjoitella jo opintojen aikana. Tekoälypalveluilla voidaan tukea opiskelijoiden ohjausta sekä oman osaamisen sanoittamista, mikä auttaa työllistymään valmistumisen jälkeen.
Aiheen relevanssia Puolustusvoimien kontekstiin kysyttiin yleisesikuntaupseereilta ja Maanpuolustuskorkeakoulun tutkijoilta (tutkimus VII). Vuoteen 2030 mennessä Naton uusista teknologioista (EDT) hyödynnettävimmiksi nähtiin tekoäly, Big data, kehittynyt analytiikka & ICT, sekä elektroniikka ja elektromagnetiikka. Laaja-alaisista taidoista tärkeimmiksi nähtiin i) kriittinen ajattelu ja ongelmanratkaisu, ii) kollaboraatio, tiimityö ja johtajuus, iii) kommunikaatio, informaatio- ja medialukutaito sekä iv) luovuus ja innovaatio. Soveltuvimmiksi opetusmenetelmiksi molempiin edellisiin nähtiin kollaboratiiviset ja käytännölliset oppimismenetelmät, kuten työelämäprojektit, ongelmalähtöinen oppiminen, Design Sprintit, protopajat, simulaatiot ja oppimispelit.
Tämän väitöksen ja erityisesti tutkimuksen VII tulosten perusteella, yhteistoiminnallisia oppimismenetelmiä suositellaan laajempaan pilotointiin ja käyttöön digi- ja laajaalaisten taitojen osalta myös Puolustusvoimissa.ei tietoa saavutettavuudest
“Tänk att jag har sått det här själv” : Elevers uppfattningar av sitt lärande i skolträdgården
No full textSkolträdgården har ännu inte fått ett stort genomslag i Finland. Projektet Food Education for the Future arbetar för att ge fler elever och lärare möjlighet att skapa en fördjupad förståelse för den lärmiljö som trädgården utgör. Att få arbeta i ett skolträdgårdsprojekt kan ge eleverna nya erfarenheter och en ökad förståelse för naturen. Skolträdgården är en möjlighet och en utmaning för de som väljer att engagera sig. Genom att arbeta med olika former av praktiskt och konkret arbete kan elevernas begreppsförståelse gynnas. Internationell forskning ger en varierande och i vissa fall förskönad bild av odlandet i skolträdgården. Hur uppfattar eleverna sitt eget lärande i skolträdgården? Nationellt finns det inte mycket forskning, gällande elevernas lärande och hur de uppfattar detta i skolträdgårdens miljö. Syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen av lärande i en skolträdgård ur ett elevperspektiv genom att undersöka elevernas uppfattning om sitt lärande med fokus på olika biologiska processer. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hur uppfattar elever sitt lärande i skolträdgården?
2. Hur beskriver elever biologiska processer i skolträdgården med relevans för a.) kompostering b.) fröet
Materialet i undersökningen har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av lågstadieelever i en finlandssvensk skola och intervjuerna genomfördes under november 2024. Resultatet visar att eleverna uppfattar det konkreta och praktiska lärandet som det viktigaste. Här framkommer även hur odlandet är något man gör i grupp både hemma och i skolträdgården: det sociala lärandet
What impact have recent geopolitical events had on cybersecurity in the Finnish banking sector?
No full textThis thesis examines the impact of recent geopolitical events, particularly the Russia-Ukraine conflict and Finland’s Nato membership in 2023, has had on cybersecurity in the Finnish banking sector. It focuses on the impact the current geopolitical situation and cyber threats on the digital resilience of Finnish financial institutions.
A qualitative research approach was used, combining semi-structured interviews with key cybersecurity officers at Finnish banks, along with a survey. Data were analysed using content analysis to identify key themes such as threat perception, organisational response, and cybersecurity strategy. The research follows an interpretivist philosophy and a phenomenological strategy to understand how cybersecurity professionals experience and interpret these threats.
Findings show that cyber threats have become more frequent, complex, and politically motivated. Banks have shifted from traditional defences to strategies focused on continuity, collaboration, and resilience. Regulations like the EU’s Digital Operational Resilience Act (DORA) have influenced responses but also posed implementation challenges.
The study concludes that geopolitical tensions have made cybersecurity a strategic priority for the banking sector. While significant investments have been made, challenges remain, especially in resources, regulation, and the pace of technological change. A more integrated and forward-looking cybersecurity approach is essential to meet future threats
Relationen mellan verkställande direktörens ersättning och företagets prestation : En studie av tyska börsnoterade industriföretag
No full textRelationen mellan verkställande direktörens ersättning och företagets prestation är ett omdebatterat ämne som dessutom har varit föremål för omfattande forskning. På global nivå har ersättningarna för verkställande direktören ökat kraftigt, vilket har vidare bidragit till diskussionen om dess rimlighet.
Tidigare studier har fokuserat starkt på enskilda större länder såsom USA, medan relationen mellan ersättningen och prestationen har inte utforskats i lika hög grad i Europa. Dessutom styrs forskning i de europeiska länderna av forskarnas egna intressen för ett specifikt område i Europa, och antalet studier från Tyskland är relativt begränsat trots att landets bruttonationalprodukt är den största i Europa. Vidare karaktäriseras tyska företag av egenskaper som skiljer dessa från de amerikanska motparterna, såsom de lagstadgade kraven på två separata styrelser i börsnoterade företag. Följaktligen är aktieägandet relativt koncentrerat i Tyskland där bland annat finansiella institutioner innehar betydande andelar av företagens aktiekapital särskilt i industriföretag. Till följd av de tidigare nämnda egenskaperna kan tyska industriföretag anses avvika från den traditionella principen inom agentteorin, nämligen separation av ägandet och kontroll. Detta väcker intresse huruvida de teoretiska utgångspunkterna kan tillämpas i tyska industriföretag. Syftet med denna avhandling är således att undersöka huruvida verkställande direktörens ersättning påverkar företagets prestation i tyska industriföretag.
För att studera detta förhållande har det genomförts en kvantitativ undersökning genom en OLS-regressionsanalys. Studien bygger på data från 43 börsnoterade tyska industriföretag under perioden 2014–2023, det vill säga 10 år. Ersättningsdata behandlas som fördröjda, vilket innebär att ersättningen från ett visst år relateras till företagets prestation året därpå. Med andra ord analyseras hur föregående års ersättning påverkar framtida prestation. Därför omfattar ersättningsdata åren 2013–2022.
Ersättningen är vidare indelad i tre kategorier: fast ersättning, prestationsbaserad ersättning samt verkställande direktörens totala ersättning. Det huvudsakliga prestationsmåttet i studien är avkastning på totala tillgångar (ROA). För att testa studiens robusthet används även Tobins Q som alternativt prestationsmått. Regressionsanalysen inkluderar även ett antal kontrollvariabler som kan anses ha en direkt påverkan på prestationsmåttet ROA, och de beaktas därför för samma år som ROA till skillnad från ersättningarna, som är fördröjda.
Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan verkställande direktörens fasta ersättning och företagets prestation mätt i ROA. Effekten av den prestationsbaserade och den totala ersättningen på prestationen (ROA) förblir dock statistiskt icke signifikant. Resultaten avviker således från de teoretiska utgångspunkterna då en högre ersättning torde leda till bättre prestation.
Inför framtida studier kunde både tidsperioden förlängas och antal studerade företag ökas. Det vore även intressant att studera förhållandet mellan verkställande direktörens ersättning och företagets prestation i privata, icke börsnoterade företag
Kan ekonomisk tillväxt leda till ett mera välmående Östersjön? : En analys av vattenburna fosfor- och kväveutsläpp i Östersjöområdet
No full textÖstersjöns tillstånd har gradvis blivit sämre sedan 1900-talets början till följd av både mänsklig aktivitet i närområdet och klimatförändringen. I dagsläget är övergödning det kanske största hotet mot innanhavets hälsa. Övergödning leder bl.a. till ökad algblomning och havsbottendöd, effekter som på sikt har potential att störa det redan ömtåliga ekosystemet. Orsaken till övergödning är fosfor- och kväveutsläpp från industrier, jord- och skogsbruk samt avloppsvatten i avrinningsområdet. Eftersom Östersjön är en unik livsmiljö och därmed väldigt sårbar, behövs åtgärder som minskar de skadliga utsläppen.
Inom ekonomisk teori har ekonomisk tillväxt lagts fram som ett förslag på hur skadliga utsläpp kan minskas. Syftet med denna avhandling är således att undersöka hur den ekonomiska tillväxten påverkar vattenburna utsläpp av näringsämnena fosfor och kväve i Östersjöområdet. Som teoretiskt ramverk används hypotesen om miljökuznetskurvan, vilken förutspår ett klockformat samband mellan ekonomisk tillväxt och miljöskador. Det klockformade sambandet innebär att miljöskadorna i ett land initialt ökar då landet upplever ekonomiskt tillväxt. Vid en tillräckligt hög nivå av ekonomisk välfärd når landet ändå en vändpunkt, varefter miljöskadorna istället minskar. Miljökuznetskurvan antyder alltså att tillräcklig ekonomisk tillväxt på sikt har potential att lösa de miljöproblem som mänsklig aktivitet orsakar. Om det finns bevis för att miljökuznetskurvan existerar, innebär det att främjandet av ekonomisk tillväxt skulle kunna användas för att bekämpa övergödningen i Östersjöområdet.
Utgående från det teoretiska ramverket har en tvådelad frågeställning formulerats för denna avhandling. Den första delen av frågeställningen gäller vilken effekt den ekonomiska tillväxten har på de vattenburna utsläppen av fosfor och kväve. Den andra delen av frågeställningen försöker i sin tur besvara huruvida det finns empiriska bevis för miljökuznetskurvans existens för fosfor- och kväveutsläpp i Östersjöområdet. För att besvara frågeställningen har en paneldataanalys genomförts för de nio angränsande länderna under åren 1995-2022. Sambandet undersöktes genom att använda en modell med tvåvägsfixa effekter.
Resultaten av denna avhandling finner tecken på att ett samband likt miljökuznetskurvan skulle kunna urskiljas för både fosfor- och kväveutsläpp. Det är ändå inte möjligt att entydigt bevisa att miljökuznetskurvan existerar p.g.a. varierande resultat då olika specifikationer av den ekonometriska modellen testas. Resultatet tyder på att ekonomisk tillväxt inte ensamt kan användas för att motverka övergödningens skadliga effekter, men att det ändå inte är en drivande faktor för ytterligare övergödning i Östersjön. Trots diskrepansen i resultaten är denna undersökning ett värdefullt bidrag till litteraturen, då tidigare forskning inom detta område är väldigt sparsam. Dessutom behövs också ytterligare forskning för att kunna acceptera eller förkasta miljökuznetskurvans existens för näringsämnesutsläpp i Östersjöområdet
Teachers’ Perspectives of Moodle’s Impact on Student Engagement in Finnish Universities
No full textIntegration of technology and education has increased significantly, universities have implemented the use of learning management systems LMS to provide enhanced student learning experiences and promote collaborative education. This qualitative research explores the perceptions of teachers in Finnish higher education using Moodle and the impacts of Moodle on student engagement in their teaching practices. Using a qualitative research design, semi-structured interviews were conducted from higher education teachers in Finland. Data were analysed thematically to identify recurring themes and patterns. The findings of this research suggests that Finnish higher education teachers use Moodle, and its engaging features to provide an enhanced and collaborative learning atmosphere to the students. Furthermore, epistemic understanding of teachers plays a significant role in effectively using Moodle’s feature to support active and collaborative learning to the students and designing engaging content on Moodle. Teachers in Finnish higher education use tools and features of Moodle such as, forums, quizzes, Calendar to provide students pedagogical grounds and use Moodle for both academic and administrative purposes. Finally, teachers use Moodle to track the student academic progress and interact with students to provide academic support and encourage to engage effectively