National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
-
No full textHållbarhet och hållbar utveckling har blivit centrala teman i det moderna samhället. Detta har resulterat i att företag i dagsläget i allt högre grad förväntas ta ansvar för sitt agerande och proaktivt arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor. Inom EU lade Non-financial Reporting Directive i slutet av 2010-talet grunden för hållbarhetsrapporteringen, men i takt med ämnets ökade relevans har direktivets omfattning betraktats som otillräcklig. Som en del av denna utveckling har det inom EU år 2024 införts ett nytt hållbarhetsdirektiv vid namn CSRD som både ökar antalet företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten och kraven som ställs på hållbarhetsrapporteringen. Denna implementering markerar även ett paradigmskifte för revisionsbranschen eftersom direktivet för första gången någonsin fastställer ett lagstadgat krav på revision av hållbarhetsrapporter.
Syftet med denna avhandling är att analysera hur Big Four-revisionssamfunden i Finland anpassar sig till de ökade kraven på hållbarhetsrevision som CSRD-direktivet och ESRS-standarderna medför. Likt NFRD görs det i CSRD-direktivet möjligt för andra aktörer utöver revisorer att utföra granskningsarbetet, men i Finland har det fastställts att detta arbete endast ska utföras av lagstadgade revisorer och revisionssamfund. Mot denna bakgrund har följande forskningsfråga formulerats: ”Hur säkerställs det inom Big Four-revisionssamfunden att revisorer är kvalificerade att utföra hållbarhetsrevision i enlighet med CSRD-direktivets och ESRS standardernas utökade krav?” Det teoretiska ramverket inkluderar teorin om revisorers kompetens, legitimitetsteorin och institutionell teori.
Metodologiskt bygger avhandlingen på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har tio intervjuer utförts och empirin baserar sig på svar från nio CGR-revisorer och en GR-revisor från tre av de fyra Big Four-revisionssamfunden. Samtliga respondenter innehar även den obligatoriska HBR-examen, som utgör en obligatorisk kvalifikation för revisorer för att få utföra revisionen av hållbarhetsrapporter.
Avhandlingens resultat visar att Big Four-revisionssamfunden i Finland genomgår omfattande omställningar för att möta CSRD-direktivets ökade krav på hållbarhetsrevision. Införandet av den externa och obligatoriska HBR-examen understryker behovet av att formalisera och standardisera revisorers kompetens inom området. Utöver denna utbildning investeras även omfattande resurser i interna utbildningsprogram och metodologier för att möjliggöra arbetet. Resultaten visar dock att fortsatt utbildning inom området är nödvändigt för revisorer för att de i framtiden självständigt ska kunna utföra arbetet och inte vara beroende av hållbarhetsexperter. Även revisorers försiktiga inställning till att i framtiden ge ett utlåtande baserat på en högre försäkran än den försäkran som revisionen av hållbarhetsrapporterna för tillfället baserar sig på indikerar att vidare utbildning inom området krävs
Venäjän ilmavoimien ilmasta maahan -toiminnan mukautuminen 2022 Ukrainaan hyökkäyksessä
No full textVuonna 2022 Venäjä aloitti laittoman hyökkäyksen Ukrainaan. Kirjoitushetkenä on kulunut melkein tasan kolme vuotta sodan syttymisestä. Sota on edelleen täysimääräisesti käynnissä eikä loppua näy lähitulevaisuudessa. Sodan alkua on kuvattu moneen otteeseen Venäjän ja Venäjän ilmavoimien epäonnistumisena. Tämä tutkimus on laadittu perehtymään sodan alkuvaiheisiin ja tarkastelemaan Venäjän ilmavoimien toimintaa.
Varsinaisesti tässä tutkimuksessa pyrittiin selvittämään ja kuvailemaan: Miten Venäjän ilmavoimat on mukauttanut ilmasta maahan -toimintaansa toimintaympäristön muuttuessa Ukrainaan hyökkäyksen aikana? Venäjän hyökkäys Ukrainaan on tuore tutkittava aihe mutta siitä löytyy jo paljon tietoa valtaisan kansainvälisen kiinnostuksen vuoksi. Tämä tutkimus tutkii kuitenkin aihetta, jota ei vielä ole muut tutkineet tällä tasolla.
Tutkimuskysymykseen vastataan selvittämällä millä tavoin Venäjän ilmavoimat ylipäätään muuttivat ilmasta maahan -toimintaansa ja miten toimintaympäristö Ukrainassa on muuttunut kahden vuoden aikana. Näitä ilmiöitä peilataan toisiinsa ja selvitetään syy-seuraussuhteita. Tutkimuksessa käydään läpi ilmasta maahan -teoriaa ymmärtääkseen paremmin itse tutkittavaa aihetta ja antaakseen lukijalle sopivan teoreettisen viitekehyksen.
Tutkimus on toteutettu laadullisena tutkimuksena. Tutkimusmenetelmiksi valikoitui tapaustutkimus ja teoriaohjaava sisällönanalyysi. Aineistonkeruu suoritettiin kahdella toisiaan täydentävällä menetelmällä. Yhtenä menetelmänä toteutettiin automaattinen verkkosivujen tiedonharavointi ja toisena menetelmänä kirjallisuuskatsaus.
Tutkimuksesta paljastuu, että sodan kahden ensimmäisen vuoden aikana Venäjän ilmavoimat kohtaa monta hetkeä, jolloin sen täytyy mukauttaa omaa ilmasta maahan -toimintaa toimintaympäristön vaatimusten ja mahdollisuuksien mukaan. Tutkimuksessa ei oteta kantaa Venäjän ilmavoimien epäonnistumiseen tai onnistumiseen. Lähdeaineistoon perehdyttäessä ymmärtää, mitä kumpuaa käsitys Venäjän ilmavoimien epäonnistumisesta.navigointi mahdollist
Politik som yrke i välfärdsområdena : En studie om hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda och politisk professionalisering
No full textSyftet med denna studie är att undersöka förekomsten av hel- och deltidsarvoderade politiker i de finländska välfärdsområdena, med särskilt fokus på ordförandepositioner inom fullmäktige och styrelse. Studien kartlägger variationer i arvoden och uppdrag samt undersöker samband mellan befolkningsstorlek och förekomst av heltids- och deltidsarvoderade ordföranden. Den teoretiska utgångspunkten bygger på forskning om politisk professionalisering (Brante, 2009; Kyösti, 2024; Borchert, 2003).
Studien besvarar följande frågor: 1) Hur fördelas hel- och deltidsarvoderade politiker i välfärdsområdenas styrdokument? 2) Vilka variationer finns i arvoden och uppdrag? 3) Finns det ett samband mellan befolkningsstorlek och förekomst av hel- eller deltidsarvoderade politiker?
Metoden som används är en deskriptiv dokumentstudie av offentliga styrdokument samt e-postsvar från alla 21 välfärdsområden. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan välfärdsområdena, där vissa erbjuder klart definierade heltids- eller deltidsuppdrag, medan andra endast föreskriver fritidspolitik. Dessa variationer förklaras till viss del av befolkningsstorlek och lokala beslut.
Jämförelser med Sverige och Norge ger ytterligare perspektiv på fenomenet och belyser skillnader i politisk professionalisering inom de nordiska länderna. Sammanfattningsvis visar studien att politisk professionalisering kan synas i vissa uppdrag, särskilt hos styrelseordföranden, där många välfärdsområden erbjuder möjlighet till heltid eller deltid och motsvarande arvoden. Dock är majoriteten av förtroendeuppdragen baserade på fritidsarbete, medan endast en liten del av de förtroendevalda har möjlighet att arbeta heltid eller deltid. Detta tyder på att det är en pågående process, ingen etablerad process. Denna studie bidrar med ny kunskap som kan ligga till grund för vidare forskning om framtida utformning av förtroendeuppdragen i välfärdsområdena
Komentorakennetta kohti : Nato-tehtävät : innostava mahdollisuus vai pakollinen paha?
No full textTässä tutkimuksessa selvitettiin Ilmavoimissa palvelevien hävittäjäohjaajien ajatuksia komennuksesta ulkomaille Naton komentorakenteen tehtäviin. Lentoupseerien urapolku on melko samanlainen laivueuran ajan, ja komentorakenteen tehtävät ajoittuvat laivueuran jälkeiselle ajalle samalla muuttaen työnkuvaa merkittävästi. Tutkimuksen tavoitteena oli kartoittaa hävittäjäohjaajien ajatuksia aiheeseen liittyen ja selvittää tekijöitä, jotka vaikuttavat negatiivisesti tai positiivisesti ajatukseen komentorakenteen tehtävistä.
Tutkimus toteutettiin laadullisesti teoriasidonnaisen sisällönanalyysin keinoin. Tutkimuksen ohjaavana teoriana oli Leen ”push and pull”-teoria, joka pyrkii kuvaamaan ulkomaille työn vuoksi muuttamisen kokonaisuutta kaikkine vaikuttavine tekijöineen. Aineisto hankittiin kyselylomakkeella, johon vastattiin PVMOODLE-verkkoympäristössä. Kysely lähetettiin sähköpostilla HÄVLLV11:ssa ja HÄVLLV31:ssa palveleville hävittäjäohjaajille. Vastauksia saatiin yhteensä 35 kappaletta kattavasti kaikissa eri laivueuran vaiheessa olevilta hävittäjäohjaajilta.
Tutkimustulokset osoittivat, että suhtautuminen komentorakenteen tehtäviin on hyvin vaihtelevaa ja henkilösidonnaista. Aineistosta nousi kuitenkin esiin neljä teemaa, jotka toistuivat lähes kaikkien vastaajien vastauksissa: perhe, työn sisältö, eläminen ulkomailla ja palvelussuhteen ehdot. Kaikki neljä teemaa esiintyivät Leen teorian mukaisina työntävinä ja vetävinä tekijöinä, joskin perheeseen ja palvelussuhteen ehtoihin liittyvät maininnat olivat selvästi enemmän negatiivisia kuin positiivisia. Työn sisältö ja eläminen ulkomailla puolestaan keräsivät enemmän positiivisia kuin negatiivisia mainintoja. Selkeitä johdonmukaisuuksia taustamuuttujien vaikutuksesta vastaajien mielipiteeseen ei pystytty aineistosta todentamaan ja esiin nousseet teemat toistuivat taustamuuttujista riippumatta melko tasaisesti koko aineistossa.
Tutkimustulosten perusteella voidaan nähdä muutamien teemojen olevan huomattavan tärkeitä vastaajajoukolle mielekkään komennuksen toteuttamiseksi Naton komentorakenteeseen. Ainoa seikka, johon Puolustusvoimat ei pysty merkittävästi vaikuttamaan, on työn sisältö komentorakenteessa, muihin kolmeen esiin nousseeseen teemaan on Puolustusvoimilla mahdollisuus vaikuttaa ja siten saada lähetettyä komennukselle motivoitunutta henkilöstöä. Hyvät palvelussuhteen ehdot huomioivat riittävän palkkauksen, järkevän työaikamuodon ja riittävän tuen perheelle kunkin komennukselle lähtijän tilanne huomioiden. Nämä seikat luovat hyvän pohjan komennukselle ja herättävät henkilöstössä intoa lähteä täyttämään Suomelle osoitetut tehtävät Naton komentorakenteessa.navigointi mahdollist
Video-Storytelling in an Intercultural Context A Cross-Industry Analysis of Advertising Videos in Germany, the United Kingdom, and the United States Through the Lens of the Sociology of Knowledge Approach to Video Hermeneutics
No full textIm Zeitalter der Globalisierung und interkulturellen Kommunikation ist es entscheidend, kulturelle Elemente im Marketing zu verstehen und wirksam anzuwenden. Dies zeigt sich besonders in Videowerbung, wo emotionales Storytelling essenziell zur Vermittlung einer Botschaft und Förderung der Kundenbindung ist.
Diese Masterarbeit untersucht, ob kulturelle Muster im Storytelling von Werbevideos auftreten. Fünfzehn Werbespots aus Deutschland, Großbritannien und den USA, aus verschiedenen Branchen, wurden mithilfe von Raabs wissenssoziologischer Videohermeneutik analysiert. Der branchenübergreifende Ansatz zeigt, ob länderspezifische kulturelle Elemente universell eingesetzt werden. Hofstedes Theorie der Kulturdimensionen bildet den Hauptrahmen, ergänzt durch Halls Low- und High-Context Modell.
Die Ergebnisse zeigen, dass international agierende Marken kulturelle Einflüsse in ihrem Storytelling integrieren. Die Werbung spiegelt kulturelle Werte, Symbolsysteme und Kommunikationsnormen wider, häufig in emotionalen Kontexten. Deutsche Spots sind tendenziell faktenorientiert und strukturiert, britische Spots nutzen oft einen humorvollen, offenen Ansatz. Die USA betonen Leistung und individuellen Erfolg im Storytelling, was ihren hohen Individualismus widerspiegelt.
Die Daten unterstreichen die Bedeutung interkultureller Kommunikationskompetenz im Marketing. Die Einbindung kultureller Elemente ist dabei ein zentraler Faktor. Diese Arbeit liefert Erkenntnisse für globale Marken zur Anpassung von Storytelling-Strategien an verschiedene kulturelle Kontexte
Hur företag hanterar redovisningsutmaningar under OECD:s skattereform : Utökad rapportering och global minimiskatt
No full textBEPS-åtgärderna har lett till en av de mest omfattande och genomgripande skattereformerna på global nivå. Reformen infördes från och med år 2024 och medför en rad förändringar inklusive en global minimiskattesats på 15 procent för multinationella företag i syfte att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Trots omfattande juridiska studier av reformen har de redovisningsmässiga konsekvenserna fått begränsad uppmärksamhet. Företag står inför utmaningar särskilt gällande datainsamling, rapportering, efterlevnad och komplexa beräkningar vid implementering av reformen. För att säkerställa efterlevnad krävs strategiska anpassningar av redovisningssystem och ansvarsfördelning inom organisationerna.
Syftet med avhandlingen är att analysera hur företag inom energi- och tekniksektorn hanterar implementeringen av Pelare två-reglerna och vilka specifika redovisningsmässiga utmaningar de möter. Genom att tillämpa den integrativa modellen för implementering av externa krav undersöks hur företag förhåller sig till reformens krav och i vilken utsträckning strategiska val har påverkat implementeringsprocessen. Särskilt fokus läggs på företagens anpassning av redovisningssystem, utveckling av efterlevnadsstrategier och ansvarsfördelning vid implementering av reformen.
Avhandlingens forskningsfråga: “Vilka utmaningar upplever företag vid implementeringen av Pelare två, och har implementeringsprocessen försvårats genom valet av strategi?” Besvaras genom intervjuer och en innehållsanalys i utvalda företag. De identifierade utmaningarna kan kategoriseras i fem områden: datainsamling och rapportering, regelefterlevnad, kostnader, komplexa beräkningar samt osäkerhet. Svårigheter omfattar bland annat brist på datakvalitet, höga administrativa kostnader, krav på nya system samt hantering av begrepp och tolkningar kopplade till GloBE-reglerna, särskilt säker hamn-beräkningar.
Med hjälp av Fatima och Elbannas (2023) integrerade ramverk för implementering av externa krav identifieras tre kontextuella variabler: geografi, bransch och institutionella tryck. Geografiskt sett uppfattas reformen som mindre relevant för företag utan omfattande verksamhet i lågskattejurisdiktioner. Branschspecifika skillnader var marginella, men vissa sektorer upplever högre risk beroende på verksamhetens utbredning. Institutionellt dominerar tvingande isomorfism som drivkraft, medan normativt tryck främst förekommer genom revisionsprocesser. Genom ramverket identifierades även Pelare tvås fyra nyckeldimensioner, resultaten sammanfattas i figur två och tre.
Studien ger en fördjupad förståelse för de utmaningar som företag möter vid implementeringen av Pelare två och de strategiska anpassningar som krävs för att säkerställa efterlevnad. Genom att identifiera centrala utmaningar och faktorer som påverkar anpassningen till regelverket bidrar resultaten till en bättre förståelse av implementeringsprocessen. Insikterna kan vara värdefulla för företag som står inför liknande förändringar
“We are hungry, we need employment, we need our own king, our ancestors are unhappy” : The Multidimensional Social Exclusion Of the Doma people in Mariga, Kanyemba, in the Mbire District of Northern Zimbabwe
No full textResearch on marginalisation in Zimbabwe has given significant attention to the exclusion of white Zimbabweans in the Fast Track Land Reform (2000) and also of the Ndebele ethnic group, culminated in the Gukurahundi massacres (1983-1987) (Alexander, 2006; Eppel, 2004; Moyo & Yeros, 2005). Both cases have led to Zimbabwe receiving pariah status from the international human rights community. However, the Doma people, are a severely marginalised group in Zimbabwe for several generations, have received minimal attention. The Doma have also self-isolated, contributing to their obscurity in the dominant narratives that critique governance and human rights in Zimbabwe (Nyamnjoh, 2006).
The research on the Doma people, which has mushroomed in the last ten years, has focused on the livelihood exclusionary effects of conservation programs such as Community-Based Natural Resource Management (CBNRM), locally known as CAMPFIRE. A research gap exists where no study has critically examined how the Doma themselves articulate their exclusion and that looks at their exclusion from a multidimensional social exclusion perspective. Jani, Webb, and de Wit (2023) attempt to consider this gap but fail to use the theoretical framework of social exclusion. This thesis fills this gap by foregrounding the Doma's voice through semi-structured interviews and a focus group discussion, showing that they experience a multidimensional form of social exclusion — political, economic, and social.
Politically, the Doma claim of self-determination was frustrated by foreign governance by a king of a different ethnic group (the Chikunda king) (Nyahuma, 2020). Jani et al. (2023) argue that economically, the Doma have experienced land displacement and restrictive conservation regulations, which criminalise their traditional livelihoods without sustainable alternatives. Socially, the Doma are treated as second-class citizens, portrayed as inferior and uncivilised; views which further reinforce their exclusion from the mainstream society (Helliker, Matanzima, & Chadambuka, 2022).
This thesis argues that political exclusion is the foundational exclusion that leads to all other exclusions of the Doma. This political exclusion safeguards the state's economic interests in the Kanyemba region. The state protects its economic interests through conservation and resource control (Fairhead, Leach, & Scoones, 2012). Concerning safeguarding the state's economic interests in the Kanyemba region and its exclusionary effects on the Doma, in this thesis, one chapter is dedicated to interrogating the state's refusal to grant the Doma indigenous status.
Qualitative research methods, primarily semi-structured interviews and focus group discussions held on 27 August 2024, center the Doma voices in this study. The following theories frame the analysis of this thesis: social exclusion theory, the capability deprivation theory, and the dependency theory. Silver (1994) states that the Social Exclusion Theory allows us to examine the systemic barriers restricting Doma's access to participation and power. According to Sen (2000), the Capability Deprivation theory reveals how legal marginalisation has eroded the agency of the Doma people. Finally, the dependency theory (Frank, 1966) provides a valuable lens on how the economic systems and governance structures enacted in the Kanyemba region sustain the dependence and vulnerability of the Doma.
One important finding from the study was that the Doma are not passive in their experience of marginalisation as is the case with other indigenous groups as Scott (1985) suggests. The Doma's resistance manifests in illegal hunting and foraging in protected areas. These actions are not considered illegal by the Doma but rather a continuation of their cultural heritage and important for survival. Therefore, the Doma continue to try to preserve their distinct culture and self-advocate for legal recognition as an indigenous group. In addition, many of the Doma resist using religious rhetoric that ancestral displeasure with foreign rule explains their current hardships and their state of dependence (Matema & Andersson, 2015). The Doma assert their autonomy through resistance, self-isolation, and refusal to assimilate.
Ultimately, political exclusion is the foundational exclusion that leads to all the other exclusions in the multidimensional social exclusion of the Doma. Therefore, this study recommends that the Doma gain political recognition, representation, and Indigenous status, which are critical to mitigating their exclusion
Daglig dynamik i romantiska parrelationer: en nätverksanalys av parrelationer av varierande längd
No full textRomantic relationships tend to evolve over time, influenced by both age and relationship duration. Prior research has relied predominantly on cross-sectional or sparse panel data, limiting insights into day-to-day relational dynamics. These methods also overlook the distinction between within- and between-person variance and fail to capture multivariate dynamics. As relationships remain a crucial aspect of life for most individuals, understanding how dynamics vary across durations can reveal patterns that support relationship longevity and offer important clinical insights, especially amid rising separation rates. To address these limitations, the present study used the experience sampling method (ESM) and network analysis to examine how relationship dynamics differ across relationship duration. Participants (N = 143) were recruited online and asked to complete a daily questionnaire for up to 120 days. They were categorized into two groups: shorter relationships (n = 74; up to three years) and longer relationships (n = 69; over three years). The study assessed group differences in mean levels and variance across romantic relationship quality and subjective well-being variables. Additionally, within-day and between-day temporal network models were statistically compared between the groups to assess dynamic multivariate associations. While only one difference emerged in mean levels, several variables varied significantly more in shorter relationships, suggesting increased stability in longer ones. While the network models further revealed some differences in dynamics, such as greater emotional volatility and more enduring positive emotional effects across days in shorter relationships, overall, relatively few differences emerged between the groups
Applications of Otolith Microchemistry to Study Whitefish in the Baltic Sea : Testing and Streamlining of Methods
No full textThe field of otolith microchemistry – the study of elemental composition in fish ear stones – holds many promises for investigating the composition of fish populations and evaluating the contribution from stocking. Otoliths are calcified structures located in the inner ear of bony fish and contain information on the life history of fish. During the accretion of the otolith, distinct increments are built upon previous ones in a chronological manner. Simultaneously, many elements are incorporated into these increments at rates reflecting the ambient environment and the concentration of these elements may be analysed to untangle the spatial-use history and provenance of individual fish. Among these elements, strontium has proven especially useful in distinguishing fish of freshwater and marine provenance as the levels generally are lower in the former than in the latter environment. The otolith elemental composition is commonly analysed using beam-based methods such as laser ablation inductively coupled plasma mass spectrometry (LA-ICP-MS), particle induced x-ray emission (PIXE) and micro x-ray fluorescence spectrometry (μ-XRF). These methods enable the analysis of elemental composition in spots with a diameter small enough to take advantage of the internal chronology of the otolith. However, a somewhat overlooked aspect of these analyses is that the analysed spots are not two-dimensional, limited to the exposed surface of the otolith, but in fact three-dimensional, as the beam penetrate into the sample. This aspect is crucial to consider because of the structure of otoliths, where subsequent increments are built upon previous ones. Therefore, if the depth of the analysed spot is not clearly considered, increments formed at different stages of the fish’s life might be analysed simultaneously, resulting in an erroneous interpretation of the results.
In the Baltic Sea, whitefish occur as two different ecotypes – sea-spawning and river-spawning whitefish. Despite their markedly different life histories, the two ecotypes are not easily distinguished based on morphology, especially at the individual level. In Finland, large-scale stocking of both ecotypes occurs in the sea and in rivers entering the sea, releasing millions of one-summer-old fingerlings annually. However, the effectiveness of these stocking programmes remains understudied, in large part due to the difficulty in distinguishing stocked fish from wild fish.
The overall aim of this thesis is two-fold. Firstly, the methodology for analysing the elemental composition of otoliths is explored. In Paper I, the information depths of the analytical techniques LA-ICP-MS, PIXE and μ-XRF are evaluated. Additionally, a straightforward approach to measure the area of strontium-poor regions in otoliths mapped with μ-XRF is developed in Paper III & IV to distinguish fish of different provenance. Secondly, otolith microchemistry is employed in Paper II & IV to study the composition of spawning samples of river-spawning whitefish from the river Kemijoki and atypical sea-spawning whitefish from the archipelago of Larsmo. Furthermore, the contribution of fish stocked as one-summer-old fingerlings to the spawning populations is evaluated.
The information depths of the analytical techniques were found to be quite different, with μ-XRF having a depth approximately one order of magnitude deeper than those of PIXE and LA-ICP-MS. For μ-XRF, 90 % of the elemental signal originated from a depth range of 0–377 μm, deep enough to penetrate several growth-increments. For LA-ICP-MS and PIXE the corresponding range was 0–37 μm and 0–36 μm, which is shallow enough to limit the analysis to specific increments.
The approach developed to interpret elemental maps of otoliths produced using μ-XRF proved useful in distinguishing fish that spent different lengths of time in freshwater during the initial phase of their life. For wild-borne river-spawning whitefish, the area of the strontium-poor region was measured to be 0.18 ± 0.2 mm2. The corresponding area for fish stocked as one-summer-old fingerlings was 2.3 ± 0.3 mm², while no strontium-poor region could be detected for wild-borne sea-spawning fish.
Utilising otolith microchemistry, stocking with one-summer-old fingerlings was found to have contributed 65 % to the sample of river-spawning whitefish from the river Kemijoki and 94 % to the sample of atypical sea-spawning whitefish from the archipelago of Larsmo.
This thesis demonstrates that there is great potential in using otolith microchemistry to regularly monitor and evaluate the effects of stocking programmes, especially using the approach developed here. However, the information depth of the selected technique needs to be carefully considered not to make erroneous interpretations of the results.Otolitmikrokemi är vetenskapen som studerar grundämnes-sammansättningen i fiskars öronstenar, vilket gör det möjligt att analysera sammansättningen av fiskbestånd och utvärdera bidraget från utplanteringar. Otoliter är kalcifierade strukturer som hittas i fiskens inneröra och innehåller information om fiskens livshistoria. När otoliten byggs upp mineraliseras distinkta lager utanpå tidigare lager i en kronologisk ordning. Samtidigt som lagren byggs upp inbäddas många grundämnen i förhållanden som reflekterar deras tillgänglighet i omgivningen. Således kan man genom att analysera dessa grundämnen få information om individuella fiskars omgivningshistoria och ursprung. Bland dessa grundämnen har strontium visat sig speciellt användbart för att avgöra ifall fiskar har sitt ursprung i marina eller färskvattensmiljöer. Grundämnessammansättningen i otoliter analyseras oftast med metoder såsom laserablations induktivt kopplad plasmamasspektrometri (LA-ICP-MS), partikelinducerad röntgen-emission (PIXE) och mikroröntgenfluorescens (μ-XRF). Med dessa metoder kan grundämnessammansättningen bestämmas i punkter som har tillräckligt liten diameter för att dra nytta av otolitens interna kronologi. Dock har det ofta förbisetts att dessa analyserade punkter inte är tvådimensionella, begränsade till otolitens yta, utan snarare tredimensionella eftersom strålen penetrerar ytan. Denna aspekt bör beaktas vid tolkningen av mätdata eftersom otoliten är en tredimensionell struktur var lager har bildats utanpå tidigare lager. Ifall djupet av den analyserade punkten inte beaktas kan lager som bildats under olika skeden av fiskens liv analyseras samtidigt, vilket kan orsaka en felaktig tolkning av fiskens livshistoria,
I Östersjön förekommer havslekande och älvlekande ekotyper av sik. Trots att de båda ekotyperna uppvisar markant olika livshistoria så är det vanskligt att särskilja dem utgående från morfologin, speciellt på individnivå. I Finland planteras årligen miljontals ensomriga juveniler av de båda ekotyperna ut i havet och i älvar som mynnar ut däri. Effektiviteten av denna utplantering har dock inte studerats i någon större utsträckning, i stor grad på grund av svårigheten att särskilja vild och utplanterad fisk.
Denna avhandling har två huvudsakliga mål. För det första utforskas ett antal metoder som används för att analysera grundämnes-sammansättning i otoliter. I Artikel I utvärderas informationsdjupet för LA-ICP-MS, PIXE ochμ-XRF samt dess inverkan på analysresultat. Vidare i Artikel III & IV utvecklas en enkel metod för att mäta arean av strontiumfattiga regioner i otoliter kartlagda med μ-XRF för att särskilja fisk av olika ursprung. För det andra nyttjas otolitmikrokemi i Artikel II & IV för att studera samansättningen av lekprov av sik från Kemi älv och Larsmo skärgård. Vidare utvärderades bidraget av utplanteringen med ensomriga juveniler till dessa bestånd.
Informationsdjupen skiljde sig markant för de undersökta analytiska metoderna och var en storleksordning större för μ-XRF jämfört med LA-ICP-MS och PIXE. För μ-XRF härrörde 90 % av grundämnes-informationen från ett djup på 0–377 μm, vilket är tillräckligt djupt för att nå flera tillväxtlager. För LA-ICP-MS och PIXE var det motsvarande djupet 0–37 μm, respektive 0–36 μm, vilket är tillräckligt ytligt för att begränsa analysen till specifika tillväxtlager.
Metoden för att tolka grundämneskartor av otoliter framtagna med μ-XRF visade sig användbar för att särskilja fisk som tillbringat olika lång tid i färskvatten under det inledande skedet av livet. För älvlekande sik som förökats i det vilda hade den strontiumfattiga regionen i otoliten en area på 0,18 ± 0,2 mm2. Den motsvarande arean för fisk som planterats ut som ensomriga juveniler var 2,3 ± 0,3 mm², medan havslekande sik som förökats i det vilda inte hade någon detekterbar strontiumfattig region i otoliten.
Med hjälp av otolitmikrokemi kunde det påvisas att utplantering med ensomriga juveniler bidragit med 65 % till provet av älvlekande sik från Kemi älv och 94 % till provet av atypisk havslekande sik från Larsmo.
Denna avhandling demonstrerar att det finns stor potential i att använda otolitmikrokemi för att regelbundet övervaka och utvärdera effekter av utplanteringen av sik, speciellt om metoden som utvecklas här används. Dock bör informationsdjupet för den valda analytiska metoden noga beaktas för att undvika feltolkning av resultaten.navigointi mahdollist