Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv
Not a member yet
78804 research outputs found
Sort by
INEQUALITY AND DELIBERATIVE DEMOCRACY
No full textAlthough increased deliberation has been proposed to cure democracy’s ills, we know very little about under which societal conditions it can thrive or wither. For instance, deliberation tends to require a relatively high amount of communicative skills and cognitive abilities which are dependent on socioeconomic factors such as class and education. This could potentially favor the more socioeconomically advantaged groups of society. Critics have therefore argued deliberative democracy as possibly anti-democratic or even utopian. This begs the question whether deliberation as an ideal for decision-making is possible in societies where substantial inequalities pervade. In addition, studies exploring this question have mainly focused on small deliberative experiments limiting the generalizability of the results. This thesis therefore explores if educational (H1) and income inequality (H2) have a significant negative effect on the quality of deliberation by using countries as the unit of analysis. These hypotheses are explored by using data from the V-Dem and SWIID databases between the years 1960-2000 together with a cross-sectional times-series approach and autoregressive modeling. The analysis fails to identify an effect of educational or income inequality on the quality of deliberation. These results suggest that societal inequalities do not seem to be detrimental in creating deliberative democracy. In conclusion deliberative democracy does not seem to be as utopian or anti-democratic as critics suggest
“Att förbjuda helt känns inte som en väg att gå, om man ska lära sig något” Digitala medier i fritidshem - lärares styrning och elevers inflytande.
No full textStudiens syfte har varit att undersöka och tolka hur lärare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillgång till, på vilka sätt får de användas och när? Intresset för ämnet uppstod genom den politiska debatt som råder med det tidstypiska uttrycket “från skärm till pärm” som myntades i en pressträff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade även i september 2024 Folkhälsomyndighetens rekommendationer för barn och ungas skärmanvändning på sin fritid (Folkhälsomyndigheten, 2024). Vad visar forskning om digitalt lärande (som komplement till det analoga) och hur resonerar lärarna i fritidshemmen själva i frågan? Vårt resultat utgår från 5 lärare som genom intervjuerna menar att eleverna främst nyttjar Ipads för skapande och kreativa syften och att det villkoras. Det framkommer också samstämmiga röster om att det är viktigt med en balans så att det inte blir för mycket tid som läggs på endast digitala medier. Sociala aspekter råder det delade meningar om men i huvudsak lyfter informanterna positiva delar i det relationella, inte minst genom spelet Minecraft som engagerar och sammanför eleverna. Det råder farhågor om vad eleverna ska mötas av på nätet om det saknas närvaro av vuxenstöd samt att det är viktigt att arbeta med bitar som källkritik och hur man navigerar på nätet på ett säkert sätt. Detta till trots visar resultatet att det saknas en planering för när detta arbete ska ske, det tenderar i stället att lyftas spontant vid givna tillfällen på fritidshemmen
“Man går in på en app och så har man liksom hela världen framför sig ”. En kvalitativ intervjustudie om unga vuxnas syn på sitt TikTok-användande
No full textExecutive summary
This study explores how young adults engage with TikTok, particularly regarding media
literacy, algorithmic awareness, and credibility assessment. TikTok’s personalized content
flow, shaped by its algorithm, influences how users interact with and perceive information.
Through qualitative interviews, this study examines how a selected group of young adults
navigates these aspects of TikTok, how they assess the reliability of content, and how they
reflect on their own media habits in relation to the platform.
The study employs a qualitative research approach, conducting semi-structured interviews
with ten young adults aged 20–25 who are active TikTok users. The selection of participants
was made through purposive and snowball sampling, ensuring that the study captures rich
and detailed individual experiences rather than aiming for statistical generalizability.
Thematic analysis was applied to identify key patterns and insights emerging from the
participants' reflections.
The study is based on Rhythmanalysis (Lefebvre, 2004), which is used to understand how
TikTok integrates into users’ daily routines through different types of rhythms. Additionally,
Audience Turn is applied to understand how users actively engage with and shape their media
consumption rather than passively receiving information.
Three main themes emerged from the analysis: TikTok as part of everyday routines,
credibility assessment and algorithmic awareness, control over content consumption
The study provides in-depth insights into how a selected group of young adults engages with
TikTok, focusing on media consumption patterns, credibility assessment, and algorithmic
awareness. Participants acknowledged TikTok’s influence on their daily routines and
described the platform as both entertaining and addictive. While they were aware of the
algorithm’s role in curating content, most relied on social indicators such as likes and
comments rather than traditional source evaluation to determine credibility. Some participants
attempted to manipulate their feed to align with their preferences, while others felt a lack of
control over their content exposure. The findings highlight a complex relationship between
user agency and algorithmic influence, emphasizing the need for stronger media literacy
skills in navigating digital platforms
NÄR HJÄRTAT STANNAR, MEN LIVET FORTSÄTTER En litteraturöversikt om upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer som har överlevt hjärtstopp utanför sjukhus
No full textBakgrund: Hjärtstopp utanför sjukhus är vanligt förekommande. Hjärtstoppet kan orsakas av
en rad olika tillstånd, där ischemisk hjärtsjukdom ligger bakom de flesta fallen.
Sjukdomsförloppet leder snabbt till medvetslöshet, då blodflödet till hjärnan sjunker. Med
snabba insatser som larm, hjärt- och lungräddning, defibrillering och avancerad hjärt- och
lungräddning kan tillståndet vara reversibelt. Initialt ska orsaken bakom hjärtstoppet utredas
och behandlas. Fortsättningsvis är individuell rehabilitering och screening utifrån olika
aspekter viktigt i eftervården. Livet efter hjärtstopp kan innebära nytillkomna kognitiva,
neurologiska och fysiska begränsningar varpå den hälsorelaterade livskvaliteten kan se olika
ut från person till person. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja patienters känsla av
trygghet speciellt i svårbemästrade situationer. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att
lyssna till patientens berättelse, upprätthålla partnerskapet samt föra dokumentation. Syfte:
Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet
efter att ha överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Litteraturöversikt användes som
studiedesign. En strukturerad informationssökning genomfördes i databaserna PubMed och
Cinahl vilket resulterade i tio valda artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansatser.
Samtliga artiklar analyserades utifrån Fribergs modell för litteraturöversikter. Resultat:
Upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet efter att ha överlevt ett hjärtstopp innebar ett
förändrat liv och förändrade upplevelser av hälsorelaterad livskvalitet. Dessa förändringar
har presenterats i olika kategorier; psykologiska förändringar, fysiska begränsningar, ett
förändrat socialt liv och erfarenheter och förbättringar av sjukvården. Slutsats: Livet efter
att ha överlevt ett hjärtstopp påverkar patienters upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet på
olika sätt. Genom att sjuksköterskan arbetar med ett personcentrerat förhållningssätt präglat
av partnerskap, empati och lyhördhet kan individuella behov tillgodoses och därmed känslan
av trygghet främjas hos personer som har överlevt hjärtstopp. Således kan upplevelsen av den
hälsorelaterade livskvaliteten förbättras
Är verkligen alla med på noterna? En systematisk litteraturöversikt över specialdidaktiska verktyg och musiklärares utmaningar kring elever med NPF i musikundervisningen i grundskolans övre årskurser.
No full textAvsikten med den här litteraturöversikten var att undersöka vilka specialdidaktiska verktyg som används i musikundervisningen för elever med NPF i åldrarna 11 – 16 år. Uppsatsen är utformad som en systematisk litteraturöversikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musikämnet i grundskolan är ett ämne som kan vara utmanande för elever med NPF. Detta kan leda till att musikämnet bortanpassas i åtgärdsprogram för dessa elever.
Urvalet av forskningsartiklarna har gjorts genom sökningar på etablerade vetenskapliga sökmotorer inom utbildningsvetenskap, med olika nyckelord inom fältet. Ramverket PICO (Population, Intervention, Comparison, Outcome) har använts för att kunna inkludera rätt artiklar eller avhandlingar och exkludera dem som inte möter de uppsatta kriterierna.
Resultatet presenteras genom en tematisk analys, där de valda studiernas innehåll undersökts och resultatet visar att de specialdidaktiska verktygen kan delas in i fem huvudkategorier: 1) Betydelsen av musikaliska modeller; 2) Betydelsen av lärares förberedelser och fortbildning, 3) Betydelsen av lärares förväntningar och synsätt, 4) Betydelsen av inkluderande och demokratiskt lärande samt 5) Betydelsen av lärande för social och emotionell utveckling/SEL (Social Emotional Learning). Den granskade litteraturen visar att musiklärare rapporterar såväl hinder som goda exempel i undervisningen med elever med NPF. I övrigt framkommer det att musiklärare inte använder sig av specialdidaktiska verktyg i sin musikundervisning på grund av att de inte har tillräckligt med kunskap samt att musiklärare är i behov av kollegialt och specialpedagogiskt stöd.
Det finns ett behov av vidare forskning kring hur musiklärare kan implementera specialdidaktiska verktyg för elever med NPF i musikklassrummet samt hur de kan samarbeta med övriga lärare och specialpedagoger, enligt studien. Denna uppsats kan ses som ett vetenskapligt bidrag inom fältet specialdidaktik i musikundervisning
Speciallärares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie
No full textDen här studien berör speciallärares upplevelser och hantering av situationer där ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer där speciallärare blivit skadade eller varit rädda för att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende är relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsnedsättning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer där ett av de vanligaste är aggression, så som att slå eller sparka mot omgivningen. Bete-endena kan ha skiftande funktioner för individen så som självstimulering eller att få uppmärk-samhet från omgivningen. Orsaken till det utmanande beteendet är ofta kommunikationssvå-righeter och för elever som befinner sig på tidig utvecklingsnivå kan ett utmanande beteende bli det enda kommunikationssättet i stunden. Om inte eleven ges anpassningar av krav och rätt stöd riskerar hen att få en försämrad livskvalitet. Tidigare forskning har också uppmärksammat att lärares välbefinnande påverkas negativt då de hanterar beteenden som utmanar på ett sätt som riskerar att skada någon annan. Sådana situationer kan exempelvis bidra till höga stressni-våer och utbrändhet. Trots att skolpersonal i anpassad grundskola möter många beteenden som utmanar är rösterna från dessa skolformer få. Det är dock av stor vikt att analysera situationer där beteenden utmanar för att säkerställa såväl elevers som skolpersonals välbefinnande i an-passade skolformer.
Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med åtta speciallärare som är eller har varit verksamma i anpassad grundskola. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärarna hanterar situationer där be-teenden som utmanar riskerar att skada någon samt att analysera hur beteendet tolkas och han-teras i en skolkontext. Bergs (2003) förståelse för skolan som institution och organisation samt frirumsteori utgör studiens teoretiska ramverk. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys enligt Braun och Clark (2006). Resultaten sammanfattas i två huvudteman och fem un-derteman. Det första huvudtemat rör hantera och förebygga utmanande beteenden och visar bland annat att speciallärarna använder lågaffektivt bemötande som de på egen hand eller ge-nom sin arbetsplats fortbildats i. De beskriver också vikten av att förstå de bakomliggande or-sakerna till beteendet genom att kartlägga och analysera miljön för att se hur den bättre kan anpassas efter elevens behov. För detta arbete lyftes gemensamma samtal och kollegialt lärande fram som viktiga faktorer, vilket sammanfattas i det andra huvudtemat professionell stöttning. Stödet från skolledning och elevhälsoteam verkar inte finnas i den omfattning som speciallä-rarna önskar, vilket kunde skapa en känsla av övergivenhet och frustration. Detta signalerar behovet av att fler professionella engagerar sig kring elever som utmanar för att samverka i att utveckla miljön i skolan för såväl skolpersonal som elev
Movimientos transversales entre género y medio ambiente: la interdisciplinariedad en la educación superior
No full textGender and environmental political analysis have had many common goals, articulated as, for example, ecofeminism. The two conceptscan be thought of together, for example in
regard to the unequal gendered vulnerability to the effects of climate change. However, in the 2030 Agenda for Sustainable Development, gender-specific indicators were integrated into most of the seventeen Sustainable Development Goals (SDGs), though not into the goals directly aimed at ecological sustainability. This is one example of how gender is being marginalized in relation to environmental issues. A crucial context for combining gender and environmental studies is higher education and interdisciplinary education. The aim of this
paper is to analyse syllabus texts that describe the content of courses with a joint focus on gender and environmental studies. Syllabi were retrieved through the Swedish admission
system, which lists all courses and programmes offered at Swedish universities for the coming academic years. Using a qualitative method, intertextual relations of syllabi were mapped and the concepts of gender and environment analysed. The focus on intertextual relations between syllabi and theoretical, scholarly, disciplinary and policy contexts places
syllabi in the wider context of interdisciplinary higher education, with its implicit structures of disciplinary centring, marginalization and transversal shifting of perspectives, which also points to the disciplinary status of Gender Studies in academia. More than half of the syllabi found were for courses and programmes offered at Gender Studies departments (or their equivalent). In these contexts, gender and environment were articulated within a frame of meta-theoretical accounts of disciplinary power, scrutinizing categorizations and conceptualizations in, for example, Natural Sciences. In the courses taught in other disciplines, gender was merely a perspective on the core concepts of, for example, developmental studies and relied more on empiricist notions of gender as a preconceived category
Tack, nu förstår jag... En multimodal interaktionsanalys om hur kommunikation sker och anpassas mellan personal och brukare i en daglig verksamhet
Get PDFSyftet med studien är att i detalj undersöka hur brukare (deltagare) och personal (coach) på en daglig verksamhet i Sverige anpassar sin kommunikation i verksamhetsförlagda aktiviteter, vilka innefattar både undervisande aktiviteter och vardagliga samtal. Vidare avser studien att undersöka vilka kommunikativa verktyg och metoder som används av parterna för att uppnå ömsesidig förståelse (intersubjektivitet). Samt att studera på vilket sätt personalen anpassar kommunikationen för att möta brukarnas behov.
Resultaten redovisas i tre olika samtalsformer: vardagliga samtal, institutionella samtal och kombinationen av föregående. Genom att parterna använder sig av reparationer, korrigeringar och retrospektiva yttranden strävar de efter att uppnå en ömsesidig förståelse. Utmärkande i samtliga transkript är att interaktionen anpassas efter både kontexten och brukarens (deltagarens) behov och förståelsenivå. Resultatet visar att den dagliga verksamheten präglas av en flexibilitet, där brukarens behov av antingen vardagligt eller institutionellt samtal är det som står i centrum
Religionsundervisning i ett pluralistiskt samhälle- lärares arbetsmetodik i ett ämne präglat av starka åsikter
Get PDFSverige beskrivs som ett av världens mest sekulariserade länder, vilket gör att en del invånare
i landet har en begränsad uppfattning om religioner ur ett annat perspektiv än den bild de får
via media och den samhälleliga debatten (Löfstedt, 2020). Samtidigt är landet också i högsta
grad mångkulturellt. Cirka 20 % av befolkningen är antingen födda i ett annat land eller har
föräldrar som är födda utomlands (SCB, 2024), vilket innebär att många svenska klassrum
präglas av stor mångfald. Franck och Thalén (2018) menar att detta gör undervisningen i
religionskunskap viktigare än någonsin. I svensk skola är religionskunskap ett obligatoriskt
ämne som eleverna läser i hela grundskolan samt i gymnasiet. Syftet med undervisningen i
religionskunskap är att ge eleverna “förståelse för hur människor inom olika religiösa
traditioner lever med och uttrycker sin religion på olika sätt” (Skolverket, 2022).
Religiositet är ett ständigt aktuellt ämne som i många debatter och sammanhang rör upp känslor.
Åsikterna går brett isär där en del i den samhälleliga debatten menar att religiösa uttryck är
roten till ett flertal konflikter och humanitära orättvisor, vilket kan göra ämnet kontroversiellt
och laddat att prata om. Även den svenska befolkningens relation till religion är delad och i
samhället råder det splittrade meningar om vilket utrymme religionen ska ha i det offentliga
rummet. Enligt Lund Johannessen och Skeie (2019) är religion och öppen religiositet accepterat
som en allmän företeelse i det multikulturella samhället, men sättet religiösa uttryck kan
framställas på i politik och i media riskerar att förvränga bilden av religion och religiositet till
något problematiskt. Samtidigt påpekar Kittelmann Flensner (2018) att den offentliga debatten
i Sverige ofta präglas av en kritisk hållning till religion, trots att den religiösa och kulturella
mångfalden ökar. Detta riskerar att leda till ett splittrat förhållningssätt, där ett vi-och dem-
tänkande har uppstått mellan religiösa och icke-religiösa individer.
Tidigare forskning inom religionsdidaktik visar ett flertal motsägelsefulla aspekter. I
forskningen återfinns ett flertal lärare som uttrycker en mängd komplexa aspekter som
framträder i undervisningen. Exempel på sådana aspekter är intolerans mot specifika religioner,
ofta baserade på att elever ser och hör nyheter om gärningar och händelser som är politiskt eller
religiöst betingade, såsom konflikter eller terrorattentat vilket kan leda till en vinklad bild av
vad religion är. Detta innebär i många fall att det infinner sig en osäkerhet kring hur ämnet ska
läras ut, men också hur kontroversiella åsikter i klassrummet ska hanteras. Det kan leda till att
ett flertal lärare aktivt undviker att prata om ämnen som kan leda till sådana situationer
(Holmqvist Lidh, 2016). Kittelmann Flensner (2015) har observerat situationer där
sekulariserade elever uttrycker sig kritiskt eller nedlåtande om religiösa klasskamrater, eller
religiösa grupper som ett kollektiv, vilket bidrar till att skapa tydliga klyftor i klassrummet.
Risken för att oavsiktligt bidra till skapandet av olika grupperingar i klassrummet blir således
en aspekt som många lärare tar hänsyn till i så stor utsträckning att undervisningen kan bli
påverkad. Om lärare väljer att undvika svåra diskussioner av rädsla för att de ska bli av negativ
karaktär i ett klassrum med icke-religiösa och religiösa elever, riskerar detta agerande att leda
till minskad måluppfyllnad inom ämnet, men i förlängningen kan detta också leda till ett
splittrat samhälle där medborgare är rädda för varandra.
2
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med religionsundervisning
utifrån rådande läroplan samt kursplanen i religionskunskap och hur de hanterar utmaningar
och kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet.
1.2 Frågeställningar
För att kunna besvara ovanstående syfte har följande frågeställningar formulerats:
- Hur undervisar lärare om olika religioner?
- Hur bemöter lärare elevers fördomar och negativa åsikter i religionsklassrummet?
- Har socioekonomiska och mediala aspekter någon inverkan på elevers inställning till
religionsämnet?
1.3 Centrala begrepp
Här redogörs de centrala begrepp som används i studien. Begreppen och deras definitioner
baseras på det material vi har analyserat.
Icke-konfessionell undervisning
Undervisning som kännetecknas av objektivitet och neutralitet, och som varken förespråkar
eller kritiserar olika religioner och livsåskådningar (Regeringen, 2019).
Religion
En allmänt accepterad och etablerad tro på en högre makt, såsom en gud eller ett andligt ideal.
Detta inkluderar riktlinjer för moraliska och etiska frågor, synen på livets ursprung och hur man
bör leva sitt liv enligt dessa principer (Nationalencyklopedin, u.å.).
Sekularisering
Det inflytande religionen har haft i samhället i västvärlden har minskat. I stället får sekulära
och icke-religiösa värderingar och normer en mer framträdande plats. Religionen blir därmed
något som främst praktiseras på ett privat plan (Nationalencyklopedin, u.å.).
Religiösa traditioner
Specifika vanor, ritualer, ceremonier, och sedvänjor som är förknippade med en viss religion
och som förs vidare från generation till generation. Kan omfatta allt från religiösa högtider,
böner och gudstjänster till seder kring livscykelhändelser som födelse, äktenskap och död.
Traditionerna är ofta en viktig del av hur troende lever ut sin religion och knyter samman
gemenskapen inom den religiösa gruppen (Nationalencyklopedin, u.å.).
Religiös positionering
En person som säger sig tillhöra en specifik religiös tradition (Holmqvist Lidh, 2016).
Fördomar
Förutfattade åsikter eller omdömen som oftast är negativa om en individ, grupp, eller idé som
inte baseras på faktisk erfarenhet eller rationell bedömning (Nationalencyklopedin, u.å.)
En semistrukturerad intervjustudie om hur grundlärare med inriktning fritidshem talar om utomhuspedagogik.
Get PDFStudiens syfte är att undersöka hur grundlärare med inriktning fritidshem talar om möjligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det råder idag brist på forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik är en del av grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem, så verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och mål. För att kunna besvara studiens syfte har vi utgått från tre frågeställningar: ”Hur beskriver grundlärare med inriktning fritidshem sitt förhållningssätt till utomhuspedagogik?”, ”På vilket sätt beskrivs olika miljöer för att organisera utomhuspedagogik?” och ”Hur organiseras den utomhuspedagogiska verksamheten?”. Studien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade grundlärare med inriktning fritidshem. För att kunna analysera resultatet har studien utgått från ett pragmatiskt perspektiv.
Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att de lärare som har deltagit i studien har en positiv syn på utomhuspedagogik och de ser att utomhusmiljöer har en positiv inverkan på både personal och eleverna. Dåligt anpassade inomhusmiljöer är en bidragande faktor till att lärare väljer att flytta ut verksamheten. Resultatet visar även att deltagande lärare beskriver en trygg miljö och den spontana leken som möjligheter för att implementera utomhuspedagogik i fritidsverksamheten. Vidare beskriver även deltagande lärare att ramfaktorer som elevantal, personalstyrka och otillräcklig planeringstid ses som hinder för att implementera utomhuspedagogik i fritidsverksamheten. Vidare lyfter resultatet att de lärare som deltagit i studien har viljan och drivet att komma ut i olika utomhusmiljöer och de väljer att göra detta trots möjliga hinder. Utomhuspedagogik är en del av grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem. Trots detta är inte utomhuspedagogisk verksamhet en självklarhet på fritidshemmen. Konsekvenserna av detta blir att utomhuspedagogik bedrivs där det finns personal som har engagemanget och viljan att bedriva utomhuspedagogisk verksamhet