Julkari
Not a member yet
63905 research outputs found
Sort by
Lösningar för att bygga ett hållbart samhälle : Befolkningens hälso- och välfärdsöversikt 2025
Get PDFBefolkningens hälso- och välfärdsöversikt 2025 har beretts på initiativ av THL och i samarbete mellan institutets, Fpa:s och Finlands Cancerregisters experter. Den granskar situationen, utvecklingen och framtidsutsikterna för finländarnas hälsa och välfärd, samt frågor som gäller social- och hälsovårdstjänster, social trygghet och kristålighet i anslutning till dessa. Referensramen är social hållbarhet, särskilt i en tid av många kriser. I översikten lyfter man fram de viktigaste utmaningarna och problemen som man bör hitta lösningar på samhällspolitiskt. Översikten innehåller praktiska samhällspolitiska rekommendationer på lösningar för att svara på dessa utmaningar och stärka den sociala hållbarheten. I tillämpliga delar har man i huvudsak gjort uppskattningar av kostnadsbesparingarna med förebyggande åtgärder.strukturell navigationalternativa textuella beskrivningar för bildertabeller tillgängligalogisk läsordnin
Turvakotipalvelut 2024 : Turvakodeissa asiakkaita enemmän kuin koskaan
No full textSkyddshemmen hade sammanlagt 5 801 klienter år 2024. Av klienterna var 58 procent vuxna och 42 procent barn. Av de vuxna klienterna var 91 procent kvinnor och nio procent män.
Antalet klienter på skyddshemmen ökade med åtta procent jämfört med 2023. Både antalet kvinnliga klienter och antalet barnklienter ökade med nio procent. Antalet manliga klienter minskade med sju procent jämfört med 2023.
År 2024 var antalet boendedygn på skyddshemmen sammanlagt 104 802, vilket är 3 018 (+3 %) fler än 2023.
År 2024 var skyddshemmens användningsgrad 68 procent. 1 318 per-soner hänvisades till ett annat skyddshem på grund av utrymmes-brist. I Egentliga Finland var man tvungen att hänvisa personer till ett skyddshem i ett annat område oftare än vad man behövde göra i andra områden där det endast finns ett skyddshem.
Ett skyddshem är en för klienterna avgiftsfri enhet inom krisarbete med verksamhet dygnet runt och till vilken en person eller en familj som har blivit utsatt för våld i nära relationer eller som lever under hotet om sådant våld kan söka sig på eget initiativ eller på anvisning av en myndighet eller någon annan aktör, vid behov även anonymt.ei tietoa saavutettavuudesta
unknown accessibilit
Vanhemmuuden tuki lasten ja nuorten digipelaamisessa
Get PDFei tietoa saavutettavuudesta
unknown accessibilit
Implementing nuclear non-proliferation in Finland : Regulatory control, international cooperation and the Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty : Annual report 2024
Get PDFAbstract
The regulatory control of nuclear materials, nuclear safeguards, is a prerequisite for the peaceful use of nuclear energy. In order to maintain the Finnish part of the international agreements on nuclear non-proliferation – mainly the Non-Proliferation Treaty (NPT) – this regulatory control is implemented primarily by the Nuclear Materials Safeguards section of the Finnish Radiation and Nuclear Safety Authority (STUK). In addition, the Ministry for Foreign Affairs (MFA) and Ministry of Economic Affairs and Employment (MEAE) play a central role in the state system of accounting for and control of nuclear material (SSAC). STUK cooperates nationally with the ministries, customs, border control and other domestic stakeholders in the areas of non-proliferation, export control and nuclear disarmament.
Core stakeholders in the SSAC are the operators and licence holders that bear the ultimate responsibility for their nuclear materials and related activities. Finland has quite significant nuclear power production, but the related nuclear industry is rather limited. Most of the declared nuclear materials (uranium, plutonium and thorium) in Finland reside at the nuclear power plants at Olkiluoto and Loviisa. In addition, there is an already shutdown and almost decommissioned VTT’s research reactor in Espoo with fresh nuclear fuel still at the site. Other Finnish operators include the University of Helsinki, VTT’s Centre for Nuclear Safety and STUK itself as mid-sized holders, holders of nuclear materials generated as concentrates or by-products in the mineral processing industry and a dozen minor nuclear material holders. During 2024, the nuclear newcomer, mining company Terrafame Ltd launched the production of uranium contrate at its mine and uranium mill in Sotkamo.
STUK maintains a national nuclear materials accountancy system and verifies that nuclear activities in Finland are carried out in accordance with the Finnish Nuclear Energy Act and Decree, European Union safeguards regulation and international agreements. These tasks are performed to verify that Finland can assure itself and the international community of the absence of undeclared nuclear materials or activities. In addition to this, the IAEA evaluates the success of the state safeguards system, and the European Commission participates in safeguarding the materials under its jurisdiction.
STUK finished the year with 49 inspections and 92 inspection days. The approaching start of operations at the Posiva geological repository increased these numbers slightly compared to long-term averages. The number of international inspections and inspection days was also increased for the same reason. According to the statements on inspection results and the conclusion of safeguards implementation provided by the IAEA and the Commission, there were no outstanding questions at the end of 2024.
The Finnish nuclear research organisations have been announcing their plans for small reactors to be located in urban areas for district heating purposes. The facilitation of these projects needs a new approach in the legislation. The project to comprehensively renew Finnish nuclear legislation advanced and draft chapters of the new Nuclear Energy Act were developed and written during 2024.
The development of the safeguards instrumentation for the final disposal of spent nuclear fuel maintained its position as the highlight of the technical development work in the Finnish nuclear safeguards system. This involves the PGET (Passive Gamma Emission Tomography) and PNAR (Passive Neutron Albedo Reactivity) measurement methods.
A major goal of all current Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT)-related activities is the entry into force of the CTBT itself. An important prerequisite for such positive political action is that the verification system of the Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty Organization (CTBTO) is functioning and able to provide assurance to all parties that it is impossible to carry out a clandestine nuclear test without detection. The FiNDC is committed to its own role in this common endeavour, so that the verification system of the CTBTO can accomplish its detection function.
The results of STUK’s nuclear safeguards accounting and verification activities in 2024 continued to demonstrate that Finnish licence holders take good care of their nuclear materials. There were no indications of undeclared nuclear materials or activities, and the inspected materials and activities were in accordance with the operators’ declarations. The operators’ own nuclear materials accountancy and control systems enabled STUK to fulfil its own obligations under the international agreements relevant to nuclear safeguards.Tiivistelmä
Ydinmateriaalivalvonta eli safeguards-valvonta on ydinenergian rauhanomaisen käytön edellytys. Suomessa ydinmateriaalivalvontaa toteuttaa pääasiassa Säteilyturvakeskuksen (STUK) ydinmateriaalitoimisto. Valvonnalla Suomi huolehtii ydinaseiden leviämisen estämistä koskevan sopimuksen (NPT) mukaisista velvollisuuksistaan. Myös ulkoministeriöllä sekä työ- ja elinkeinoministeriöllä on tärkeä rooli kansallisessa ydinmateriaalien kirjanpito- ja valvontajärjestelmässä (SSAC). STUK tekee kansallisesti yhteistyötä ministeriöiden, tullin, rajavalvonnan ja muiden kotimaisten sidosryhmien kanssa ydinaseiden leviämisen estämisen, vientivalvonnan ja ydinaseriisunnan alueilla.
Kansallisessa ydinmateriaalien kirjanpito- ja valvontajärjestelmässä tärkeimmät sidosryhmät ovat toiminnanharjoittajat ja luvanhaltijat, joilla on jakamaton vastuu hallussaan olevista ydinaineista sekä niihin liittyvistä toiminnoista. Suomessa on merkittävästi ydinvoiman tuotantoa, mutta ydinalan teollisuutta melko rajallisesti. Suurin osa Suomen ydinaineista (uraani, plutonium ja torium) sijaitsee Olkiluodon ja Loviisan ydinvoimalaitoksissa. Lisäksi Espoossa on sammutettu ja lähes kokonaan käytöstä poistettu VTT:n tutkimusreaktori, jonka tuore ydinpolttoaine on edelleen laitosalueella. Muita suomalaisia toiminnanharjoittajia ovat keskikokoiset ydinaineiden haltijat kuten Helsingin yliopisto, VTT:n Ydinturvallisuustalo ja STUK, mineraaliteollisuuden rikasteina tai sivutuotteina syntyvien ydinaineiden haltijat sekä kymmenkunta pientä ydinaineiden haltijaa. Vuoden 2024 aikana ydinalan tulokas, kaivosyhtiö Terrafame, aloitti uraanirikasteen tuottamisen uraanin talteenottolaitoksessaan Sotkamossa.
STUK ylläpitää kansallista ydinmateriaalien kirjanpitojärjestelmää ja valvoo, että Suomessa tapahtuvassa ydinalan toiminnassa noudatetaan ydinenergialakia ja -asetusta, Euroopan komission ydinmateriaalivalvontaa koskevaa asetusta sekä kansainvälisiä sopimuksia. Valvonnalla varmistutaan sekä kansallisesti että kansainvälisesti siitä, ettei Suomessa esiinny ilmoittamattomia ydinaineita tai ydinalan toimintoja. IAEA arvioi kansallisen ydinmateriaalivalvontajärjestelmän toimivuutta ja myös Euroopan komissio osallistuu ydinmateriaalien valvontaan omalla toimialallaan.
STUK teki vuoden aikana 49 tarkastusta 92 tarkastuspäivän aikana. Posivan loppusijoituslaitoksen lähestyvä käyttöönotto lisäsi tarkastusten lukumäärää hieman pitkän aikavälin keskiarvoista. Samasta syystä myös kansainvälisten tarkastusten ja tarkastuspäivien lukumäärä lisääntyi. Tarkastusten tuloksia koskevien lausuntojen sekä IAEA:n ja Euroopan komission ydinmateriaalivalvonnan johtopäätösten perusteella vuoden 2024 lopussa ei ollut keskeneräisiä asioita.
Suomalaiset ydinalan tutkimusorganisaatiot ovat ilmoittaneet suunnitelmistaan kehittää pienreaktoreita, joita sijoitettaisiin kaupunkialueille kaukolämmön tuotantoa varten. Näiden hankkeiden etenemisen kannalta olennaista on lainsäädännön uudistaminen. Suomen ydinenergialainsäädännön kokonaisvaltaista uudistamista koskeva hanke eteni, ja luonnos uuden ydinenergialain sisällöstä kirjoitettiin vuoden 2024 aikana.
Suomen ydinmateriaalivalvontajärjestelmän tekninen kehitystyö keskittyi käytetyn ydinpolttoaineen loppusijoituksen valvontainstrumentointiin, johon kuuluvat mittausmenetelmät PGET (Passive Gamma Emission Tomography) ja PNAR (Passive Neutron Albedo Reactivity).
Kaikkien täydelliseen ydinkoekieltosopimukseen (CTBT) liittyvien, tämänhetkisten toimien keskeinen tavoite on itse sopimuksen voimaantulo. Tämänkaltaisen myönteisen poliittisen toiminnan edellytyksenä on täydellisen ydinkoekieltosopimuksen järjestön (CTBTO) valvontajärjestelmän toimiminen siten, että kaikille osapuolille on selvää, että salaisia ydinkokeita on mahdotonta tehdä paljastumatta. Suomen kansallinen tietokeskus FiNDC on sitoutunut omaan rooliinsa tässä yhteisessä pyrkimyksessä CTBTO:n valvontajärjestelmän toiminnan varmistamiseksi.
STUKin vuoden 2024 ydinmateriaalivalvonnan tulokset ja niistä vedettävissä olleet johtopäätökset osoittivat, että suomalaiset toiminnanharjoittajat huolehtivat ydinmateriaalivalvonnan velvoitteistaan hyvin. Valvonnassa ei havaittu viitteitä ilmoittamattomista ydinaineista tai ydinalan toiminnoista, ja tarkastetut ydinaineet ja ydinalan toiminnot vastasivat toiminnanharjoittajien ilmoituksia. Toiminnanharjoittajien ydinmateriaalien kirjanpito- ja valvontajärjestelmien avulla STUK täytti omat, ydinmateriaalivalvonnan kannalta olennaisten kansainvälisten sopimusten mukaiset velvollisuutensa.Sammanfattning
Myndighetskontrollen av kärnämnen, kärnämneskontrollen, är en förutsättning för en fredlig användning av kärnenergi. För att fullgöra Finlands åtaganden enligt de internationella avtalen om icke-spridning av kärnvapen – främst fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen – genomförs denna myndighetstillsyn i huvudsak av kärnmaterialbyrån vid Strålsäkerhetscentralen (STUK). Utöver detta spelar utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet en central roll i det statliga systemet för bokföring och kontroll av kärnämnen (SSAC). STUK samarbetar på nationellt plan med ministerierna, tullen, gränsbevakningen och andra inhemska intressentgrupper inom områdena för icke-spridning av kärnvapen, export-kontroll och kärnvapennedrustning.
De viktigaste aktörerna i SSAC är de driftansvariga och tillståndshavarna som har det yttersta ansvaret för sina kärnämnen och relaterad kärnteknisk verksamhet. Finland har en ganska betydande kärnkraftsproduktion, men den relaterade kärnkraftsindustrin är rätt så begränsad. Merparten av de redovisade kärnämnena (uran, plutonium och torium) i Finland finns vid kärnkraftverken i Olkiluoto och Lovisa. Utöver dessa finns det en redan avstängd och nästan avvecklad VTT:s forskningsreaktor i Esbo med färskt kärnbränsle kvar på platsen. Andra finländska driftansvariga är medelstora innehavare Helsingfors universitet, VTT:s kärnsäkerhetshus och STUK själv, innehavare av kärnämne som genereras som koncentrat eller biprodukter inom utvinningsindustrin och ett dussintal mindre innehavare av kärnämnen. År 2024 började gruvbolaget Terrafame, en nykomling på kärnkraftsområdet, produktion av urankoncentrat i sin anläggning i Sotkamo.
STUK upprätthåller ett nationellt bokföringssystem för kärnämnen och övervakar att den kärntekniska verksamheten i Finland bedrivs i enlighet med kärnenergilagen och -förordningen, Europeiska unionens bestämmelse om kärnämneskontroll och internationella avtal. Syftet med övervakningen är att säkerställa att Finland kan försäkra sig själv och det internationella samfundet om att det inte finns någon kärnteknisk verksamhet eller några kärnämnen som inte har redovisats. Dessutom utvärderar IAEA funktionen av det statliga kontrollsystemet och Europeiska kommissionen deltar i kärnämneskontrollen inom sin jurisdiktion.
I slutet av året hade STUK genomfört 49 inspektioner under 92 inspektionsdagar. Det annalkande ibruktagandet av Posivas slutförvaringsanläggning orsakade att antalet inspektioner var högre än långtidsmedelvärdena. Av samma skäl var också antalet internationella inspektioner och inspektionsdagar något förhöjt. Enligt IAEA:s och kommissionens utlåtanden om inspektionsresultaten och slutsatser om genomförandet av kärnämneskontrollen fanns det inga öppna frågor i slutet av 2024.
De finländska kärnforskningsorganisationerna har tillkännagett sina planer på små reaktorer som ska placeras i stadsområden för fjärrvärmesyften. Faciliteringen av dessa projekt kräver nya angreppssätt i lagstiftningen. Projektet för en omfattande reform av den finländska kärnenergilagstiftningen gick framåt, och utkasten till nya kapitel av kärnenergilagen skrevs under 2024.
Utvecklingen av instrumenteringen för kärnämneskontrollen för slutförvaring av använt kärnbränsle var fortsättningsvis det prioriterade området i det tekniska utvecklingsarbetet inom det finländska systemet för kärnämneskontroll. I detta ingår mätmetoderna PGET (Passive Gamma Emission Tomography) och PNAR (Passive Neutron Albedo Reactivity).
Ett viktigt mål för all nuvarande verksamhet i anslutning till fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) är att själva CTBT ska träda i kraft. En viktig förutsättning för sådan positiv politisk verksamhet är att övervakningssystemet som används av organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar CTBTO fungerar och kan försäkra alla parter om att det är omöjligt att genomföra hemliga kärnvapenprov utan att det upptäcks. Finlands nationella informationscenter FiNDC har förbundit sig vid sin egen roll i denna gemensamma strävan, så att CTBTO:s övervakningssystem ska kunna utföra sin uppgift att upptäcka kärnsprängningar.
Resultaten av bokföringen och kontrollverksamheten inom ramen för STUK:s kärnämneskontroll under 2024 visade fortsatt att de finländska tillståndshavarna tar väl hand om sina kärnämnen. Det fanns inga indikationer på kärnämnen eller kärnteknisk verksamhet som inte hade redovisats, och de ämnen och verksamheter som inspekterades överensstämde med verksamhetsutövarnas redovisningar. De driftansvarigas egna bokförings- och kontrollsystem för kärnämnen gjorde det möjligt för Strålsäkerhetscentralen att fullgöra sina egna skyldigheter enligt de internationella avtalen som gäller kärnämneskontroll
Hyvällä sykkeellä töissä : Psykososiaaliset työolot ja sykevälivaihtelu – Hyvällä sykkeellä parempaa terveyttä
Get PDFPsykososiaaliset työolotekijät vaikuttavat työntekijöiden terveyteen. Aikaisempi tutkimus on keskittynyt työn kuormittavien vaatimustekijöiden aiheuttamiin haitallisiin kehon reaktioihin ja sairausriskeihin. Työn voimavaratekijöiden mahdollisista terveyshyödyistä tiedetään toistaiseksi vähän. Tämän hankkeen tavoitteena oli selvittää sykevälivaihtelun kannalta keskeisiä työn vaatimus- ja voimavaratekijöitä. Tekijöiden laaja tarkastelu on tärkeää, koska työssä on sekä työn vaatimuksia että voimavaroja. Hankkeen osana koottiin ”Hyvällä sykkeellä töissä” -verkko-oppimateriaali työyhteisöille ja siihen liittyvä työkirja työntekijän henkilökohtaiseen käyttöön
Toimeentulotukihakemusten käsittelyajat : Toimeentulotuen käsittelyajat huhtikuussa 2025 nopeutuivat verrattuna huhtikuuhun 2024
No full textHuhtikuussa 2025 Kelalle osoitettiin yhteensä 224 000 perustoimeentulotuen hakemusta. Hakemusten määrä oli 4,4 prosenttia suurempi kuin huhtikuussa 2024. Hyvinvointialueille osoitettiin huhtikuussa 2025 yhteensä 26 000 täydentävän ja ehkäisevän toimeentulotuen hakemusta. Hyvinvointialueille osoitettujen hakemusten määrä laski 4,9 prosenttia verrattuna huhtikuuhun 2024.Saavutettavuus: navigointi mahdollistakuvilla vaihtoehtoiset kuvauksettaulukot saavutettavialooginen lukemisjärjesty
The healthcare and social welfare system
No full textIn: Solutions for building a sustainable society : Population Health and Wellbeing Report 202
Violence
No full textIn: Solutions for building a sustainable society : Population Health and Wellbeing Report 202
Täydentävä ja ehkäisevä toimeentulotuki
No full textLuku julkaisussa Toimeentulotuki 2020-luvulla : Tavoitteena parempi viimesijainen turv