Publikationer från Umeå universitet
Not a member yet
55455 research outputs found
Sort by
Performance of routine surveillance diagnostics of external ventricular drain-associated infections in a critical care setting : a retrospective cohort study
No full textIntroduction: External ventricular drains (EVDs) are crucial for treating neurocritically ill patients but are complicated by feared EVD-associated infections (EVDIs) in up to 35% of all inserted drains, contributing significantly to morbidity, mortality and account for a significant proportion of intensive care unit (ICU) antibiotic use. However, the lack of a universal definition for EVDIs leads to inconsistent diagnostic criteria across studies, with a concern of substantial overtreatment with broad-spectrum antibiotics. This study aimed to evaluate if current EVDI surveillance parameters can be optimized to better distinguish true from suspected EVDI. Methods: We conducted a retrospective cohort study at the Karolinska University Hospital ICU, including all patients treated with EVDs between 2006 and 2023, excluding patients with primary central nervous system (CNS) infections. EVDI surveillance included biweekly sampling and cultures from cerebrospinal fluid (CSF). Patients were categorized as no infection (NI), suspected infection (SI), or verified infection (VI) based on culture results and treatment status. We employed classification and regression analyses to identify predictors of VI. Results: Among 1,828 patients with EVDs, 29.8% were initiated on antibiotic treatment due to suspected infection and 4.1% were found to have culture confirmed infections. The main finding is that current accepted diagnostic parameters cannot distinguish aseptic inflammation from true EVDI. In multivariable logistic analysis the best models exhibited low accuracy, with a pseudo-R2 of only 0.06. CSF lactate was the most important metric in a univariable setting, however with a cut-off of 8.9 mmol/L it showed low discrimintive ability and limited clinical utility. Conclusions: In this study we evaluate current accepted EVDI surveillance methods in, to our knowledge, the largest cohort of paired samples to date. We find that current surveillance parameters cannot distinguish aseptic CNS inflammation from true EVDIs in an ICU setting. This contributes to a significant antibiotic overtreatment, with 25% of our entire cohort being unnecessarily initiated on broad-spectrum antibiotics, a number we expect can be generalized. We identify a large clinical problem with consequences on both a individual and population level, and recommend that future research focus on evaluating new techniques, such as fast bedside sequencing methods
Increasing incidence of early-onset type 2 diabetes in Sweden 2006-2021
No full textOur aim was to provide new data on the incidence, prevalence, and secular trend of type 2 diabetes (T2D) in Sweden, specifically early-onset T2D. We followed the Swedish population 2006 to 2021 and calculated age-standardized incidence (per 100 000) and prevalence (%) of T2D (overall) and early-onset T2D (age 23-39 years) stratified by sex, region of birth, and educational level. We projected the future prevalence of early-onset T2D by combining observed trends with population projections. From 2006 to 2021, the prevalence of T2D rose from 4.87% to 7.50%, and incidence from 477 [95% confidence interval (CI) 471-482] to 574 (CI 568-579). Early-onset T2D incidence increased from 54 to 107 (4.7% annual rise; CI 3.7%-5.7%) during this period. Incidence of early-onset T2D was higher in individuals born outside Europe (211, CI 195-226 vs 89, CI 84-93 in 2021) or low education (204, CI 185-223 vs 71, CI 65-77 in 2021), but a rise in incidence was seen irrespective of educational level, region of origin, and sex. If the incidence of early-onset T2D continues to increase at the same pace, its prevalence is projected to increase from 0.64% in 2021 to 3.2% in 2050. While T2D incidence rose marginally in Sweden 2006 to 2021, there was a significant rise in early-onset T2D, seen across different socioeconomic characteristics, with prevalence more than doubling and incidence nearly doubling. This development calls for targeted preventive efforts
Contact nurses' experiences of supporting patients following cancer treatment : a qualitative study
No full textPurpose: Cancer rehabilitation guidelines emphasise the importance of providing individualised support to meet each patient's unique needs. Contact nurses have an essential role in providing such support. This study aims to explore contact nurses' experiences of supporting patients after cancer treatment. Method: This descriptive qualitative study was undertaken between February 2022 and January 2024. Semi-structured individual interviews were conducted with 12 contact nurses who were purposively recruited from seven hospitals in northern Sweden. Data were analysed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Three themes were revealed. Providing a sense of stability was achieved through creating order despite chaos, always being reachable and giving information to reassure patients. Creating trustful relationships involved being a confidant who assisted patients to cope and acknowledged their challenged existence. Navigating within limitations meant that contact nurses provided support while dealing with the unknown and facing their own inadequacy. The results highlight the ways that contact nurses support patients' self-management and well-being after curative cancer treatment. Conclusion: Contact nurses experienced that patients had multifaceted physical, psychosocial and relational needs following cancer treatment. They described their role as inherently solitary and struggled to uphold care ideals while lacking support themselves. It was challenging to provide person-centred support when patient needs were not clearly identified or expressed, or when the required support was beyond the contact nurses' scope of practice. The contact nurse role was extensive but lacked clarity regarding how it could be optimised to best support patients following cancer treatment
Organizational Conditions, Relational Challenges, and Limited Collaboration : Primary School Teachers Experiences of Reporting Concerns in Practice
No full textSammanfattning Denna studie undersökte hur organisatoriska förutsättningar inom skolan formar grundskollärares erfarenheter, beslut och professionella handlingsutrymme i samband med orosanmälningar av barn i Sverige. Syftet var att fördjupa förståelsen av samspelet mellan dessa förutsättningar och lärarnas upplevelser och agerande i sådana situationer. Studien fokuserade på vilka organisatoriska faktorer och riktlinjer som lärare upplevde som mest betydelsefulla för att känna sig trygga i anmälningsprocessen, samt hur dessa villkor formade möjligheten att både bevara en förtroendefull relation till eleven och samtidigt fullfölja sin anmälningsplikt. Vidare undersöktes hur lärare beskrev hinder och möjligheter i det praktiska samarbetet med socialtjänsten, och hur detta samspel formade deras upplevelse av professionell trygghet och emotionell arbetsmiljö. Genom en kvalitativ forskningsansats genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med lärare som hade erfarenhet av att göra orosanmälningar. Analysen inspirerades av grundad teori och resulterade i fem teman som tillsammans synliggjorde hur organisatoriskt stöd, emotionellt arbete och professionell samverkan samverkade i lärarnas erfarenheter av trygghet och ansvar. Resultaten visade att lärarnas agerande inte enbart präglades av juridiska skyldigheter, utan också av etiska och känslomässiga överväganden. Avgörande faktorer i beslutsfattandet var tillgång till tydliga riktlinjer, stöd från skolledning, möjlighet till kollegial dialog samt återkoppling från socialtjänsten. När sådana strukturer saknades, uttryckte lärarna ofta osäkerhet, ensamhet och moralisk stress. Studien lyfter vikten av att erkänna de emotionella och relationella dimensionerna i skolans arbete med barnskydd. Den argumenterar också för stärkt utbildning, tydligare rutiner och förbättrad samverkan mellan professioner för att ge lärare det stöd de behöver i sitt uppdrag. På så sätt bidrar studien med en fördjupad förståelse för hur organisatoriska villkor och professionella överväganden samverkar i skolans barnskyddsarbete.
Beta-adrenoceptor drugs and progression to Parkinson's disease milestones in a large pooled incident cohort
No full textBeta-adrenoceptor-blockers and agonists have been associated with an increased and decreased risk of Parkinson's disease (PD), respectively. We aimed to investigate whether these medications are linked to clinical heterogeneity and progression in PD. Longitudinal data from the Parkinson's Incident Cohorts Collaboration (n = 1107) were analysed. Baseline clinical status and progression to Hoehn & Yahr stage 3 (H&Y3) or dementia were compared in beta-blocker or beta-agonist users versus non-users of each drug. Baseline motor and cognitive variables were similar in beta-blocker users (n = 195) versus non-users and beta-agonist users (n = 68) versus non-users, following adjustment for relevant confounders. Beta-blocker users (n = 156) progressed faster to H&Y3 (p = 0.002), accounting for relevant confounders (Hazard Ratio (HR) = 1.538; p = 0.011), while beta-agonist users (n = 54) progressed similarly to non-users. Neither drug was associated with progression to dementia. These findings support the possibility that beta-adrenoceptor drugs may have potential in modifying aspects of PD progression. Further investigation is essential to identify any causative component in the relationship
Förbättrad Android applikation för hörseltest
No full textThis report focuses on improving a mobile hearing test app based on pure-tone audiometry. The earlier version had several limitations, such as support for only one headphone model, unclear instructions, and no visual feedback after the test. The goal of the project was to make the app easier to use at home, even for people with no prior experience. To address these issues, several new features were added: support for ten common headphone models, an instructional video, and a visual audiogram to display the results. A user test with 15 participants was carried out to evaluate how clear the video instructions were. After watching the video, 13 participants were able to complete the test on their first trial without assistance, resulting in a success rate of 86.7%. The app displays the final test results as audiograms, which users can save and share with their healthcare providers. The project shows that small changes in design and instructions can make a substantial difference in usability.Den här rapporten handlar om hur en mobil hörseltest-applikation baserad på ton audiometri har förbättrats. Den tidigare versionen hade flera begränsningar: den fungerade bara med en hörlursmodell, instruktionerna var otydliga och det fanns ingen visuell återkoppling efter testet. Målet med projektet var att göra appen enklare att använda hemma, även för personer utan tidigare erfarenhet. För att lösa problemen lades flera nya funktioner till: stöd för tio vanliga hörlurar, en instruktionsvideo och ett visuellt audiogram som visar resultatet. Ett användartest med 15 deltagare genomfördes för att se hur tydliga videoinstruktionerna var. Efter att ha sett videon kunde 13 personer genomföra testet direkt utan hjälp, vilket motsvarar en träffsäkerhet på 86,7 %. Appen visar det slutgiltiga testresultatet som ett audiogram, som användaren kan spara och dela med sin vårdgivare. Projektet visar att även små förbättringar i design och instruktioner kan ha stor betydelse för hur användarvänlig en app upplevs.
Kågeträskdagboken. Volym 1. : En västerbottnisk dagbok 1891–1901 med kommentarer
No full textKågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901. Den är skriven av systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist på Anten-Ors gård i Kågeträsk i norra Västerbotten. I dagboken får vi en inblick i det dagliga livet på gården, med många uppgifter om husfolkets utomhusarbete under vår, sommar och höst samt kvinnornas inomhusarbete under vinterhalvåret med vävning, stickning och andra aktiviteter. Det sociala livet i byn har en framträdande plats i dagboken, och uppgifter om nattfrierier, giftermål, födslar och död dokumenteras noggrant. Själva dagboksutgåvan består av två volymer. I denna första volym presenteras dagbokens historiska och sociala sammanhang. Där finns också register över personer, ortnamn och dialektord samt förteckningar över källor och litteratur. (I den andra, redan utgivna volymen, återfinns den omfattande dagboken med tolkning och kommentarer. En kommande, tredje volym behandlar vis- och gåtböckerna från samma tid.) I de fyra kapitlen i volym I får vi lära känna både Anten-Ors gård i Kågeträsk och byn Kågeträsk. I kapitel 1, Kågeträskdagboken i sin samtid, placeras dagboken och visböckerna in i sitt skrifthistoriska sammanhang. Redaktionella principer för utgåvan redovisas. Det vardagliga skrivandet på gården placeras in i det sena 1800-talets folkliga skriftkultur. De skriftsponsorer som bidragit till att hushållsmedlemmarna på gården tillägnat sig skriften som resurs i sin vardag presenteras: folkskolan och dess framväxt samt väckelserörelserna. I kapitel 2, Anten-Ors gård i Kågeträsk, får läsaren lära känna gården och dess husfolk. Kapitlet inleds med en personlig betraktelse över gården Anten-Ors och det sociala livet i byn Kågeträsk, författad av biskop emeritus Martin Lönnebo som växte upp i byn. Gårdens ägor och det arbete som dokumenterats i dagboksanteckningarna presenteras: odling av grödor, djurhållning, textilt hantverk och matlagning och brödbak. I anslutning till kapitlet presenteras 13 stamtavlor. I kapitel 3, Byn Kågeträsk, presenteras byns historia från 1500-talet till 1800-talet. Jordbrukets och skogsbrukets utveckling under 1800-talet är särskilt i fokus. Det sociala livet i byn, såsom det berättas om i dagboken, med bland annat nattfrierier och religiösa sammankomster, sätts in i sitt kulturella sammanhang. I dagboken kan vi följa byborna i Kågeträsk från vaggan till graven. Här berättas om de barn som föds i byn och här skildras också människors dödskamp. I de avslutande avsnitten i kapitlet redovisas den konflikt och konkurrens som fanns under 1800-talet mellan medicinsk vetenskap, i form av utbildade läkare och barnmorskor, och den folkliga läkekonsten med dess folkliga botare. Förutsättningar för äldrevård och fattigvård i Skellefteområdet under 1800-talet presenteras också. I anslutning till kapitlet presenteras tre kartor över Kågeträsk och byns närmiljö. Språket i Kågeträskdagboken är en rik källa för den som vill veta mer om språkbruket i Kågeträsk och hos Anten-Ors. I kapitel 4, Språkbruk i Kågeträsk och hos Anten-Ors, presenteras inledningsvis den språkrepertoar som husfolket på gården hade tillgång till. Språkdrag som är utmärkande för Skelleftemålet och ett antal svårtolkade dialektord redovisas här. Därefter beskrivs språkbruk i dagboken som annars är svåråtkomligt: inofficiella personnamn, t.ex. Bastulid- Janne och Abrahams Lovisa och riktningsangivelser i samband med ortnamn, t.ex. uppi Djupfors, som ger oss en bild av hur man orienterade sig i landskapet. Här presenteras också en studie av de språkval som de dagboksskrivande systrarna gör. I vilken utsträckning använder de svenskt riksspråk eller Skelleftemål? Avslutningsvis diskuteras dagboksskrivandet som en del av en vardaglig skriftkultur och vilken social betydelse som dagboksskrivandet kan ha haft för dagboksskribenterna. Volymen avslutas med tre register: personregister, ortnamnsregister och ord- register. Här finns även en samlad käll- och litteraturförteckning för volym I och II. Dagböckerna lär oss alltså mycket om skivandet från denna tid. Det sena 1800-talet utgör nämligen en omvälvande skrifthistorisk epok i och med de alfabetiseringsprocesser som genomfördes i Västvärlden, som ett led i moderniseringssträvanden och nationsbyggande. I Anten-Ors gård i Kågeträsk blir skriften en ny resurs i vardagen. De bevarade dokumenten visar att alla tre kvinnorna på gården, mamman Greta Kajsa och systrarna Greta och Lovisa, använde sin skrivkompetens till att kopiera texter i visböcker och dokumentera vardagen i dagboksanteckningar. Men det är också mycket möjligt att männen på gården varit delaktiga i det vardagliga skrivandet. Det var flera skriftsponsorer som stöttade utveckling av läs- och skrivkompetens i Kågeträsk, med folkskolan som huvudsponsor. Syskonen hos Anten-Ors fick där tillgång till en mekanisk skriftkultur, där de erbjöds en grundläggande och mekanisk läs- och skrivkompetens. I skolans dominanta skriftbruk, som bestod av välläsning, välskrivning och rättskrivning, fick systrarna lära sig att läsa utantill, att kopiera texter och att stava rätt. Läs- och skrivundervisningen fyllde samtidigt en fostrande roll, där de genom sedelärande berättelser och religiösa texter blev inskolade i kristen tro och moral. I folkskolan mötte de också den förhärskande språkideologin med dess strävan att förverkliga en enspråkig nation, där alla skrev och talade ett enhetligt svenskt språk. Genom skolans texter fick de tillgång till det svenska riksspråket, ett språk som de tidigare troligen mött endast i religiösa texter och möjligen i någon utsträckning i gårdsarkivets handskrivna juridiska dokument. Men folkskolans sponsring av medborgarnas läs- och skrivkompetens fick oväntade effekter, både för Anten-Ors hushåll och för många av de svenska medborgarna. Trots att folkskolan bara erbjöd en mekanisk skrivkompetens, hindrade det inte medborgarna från att utveckla en mer självständig skrivkompetens, som kunde användas till att producera egna texter med en stark förankring i människors vardag. Man kan säga att det utvecklades en folklig och vardaglig skriftkultur på gårdarna runt om i landet, där man dels följde skolans avskriftskultur och kopierade texter i visböcker, dels producerade egna texter i dagböcker. Skriftkulturen, som tidigare i första hand varit ett redskap i kyrkans och statens tjänst, och endast varit fullt tillgänglig för samhällets privilegierade, blev nu ett redskap också för folk i allmänhet. Skriftkulturen trängde sig in i människors vardag, in i deras sociala verklighet. Visböckerna och dagböckerna hos Anten-Ors är tydliga exempel på denna vardagliga skriftkultur. I denna ingick naturligtvis också läsande, men vi kan bara uttala oss om skrivandet hos Anten-Ors, eftersom det är detta vi har kännedom om. Vi får räkna med att texterna i Anten-Ors hushåll var få. De skriftsponsorer som stöttade läsande och skrivande genom att tillhandahålla tryckta texter, var därför mycket betydelsefulla. Tre skriftsponsorer presenteras: Vetenskapsakademiens almanacka, producenter av skillingtryck samt väckelserörelserna. Vetenskapsakademiens almanacka och skillingtrycken sponsrade både läsande och ett mer självständigt skrivande. I almanackan kunde man dels läsa längre uppsatser med folkbildande syfte, dels själv skriva korta dagliga anteckningar. Visorna i skillingtrycken lästes eller sjöngs, men de användes också som förlagor för att skriva ner visor i visböcker. Vi vet förstås inte säkert om Anten-Ors tagit del av skillingtrycken, men vi har goda skäl att anta det, eftersom en av visböckerna innehåller skriftspråkstrogna avskrifter. Väckelserörelserna å sin sida sponsrade framför allt läsande genom att tillhandahålla tryckta texter genom såväl utgivning av litteratur som distribution ut på landsbygden. Väckelserörelserna erbjöd också ett alternativ till skolans mekaniska läskultur. De stöttade en mer självständig läsning, där man förväntades begrunda det lästa. Dessa skriftsponsorer av tryckta texter bidrar alltså till att sponsra både en mer självständig skrivkompetens och en mer självständig läskompetens. Man kan säga att den vardagliga skriftkultur som utvecklades hos Anten-Ors och på många andra gårdar, har demokratiska förtecken. Den är demokratisk på så vis att alla med mekanisk skrivkompetens har möjlighet att delta, eftersom varken visbokspraktiken eller dagbokspraktiken har en fast form och inte är reglerade. Skribenterna utvecklar sitt deltagande i praktikerna allteftersom, och utvecklar många gånger egna skriftkonventioner som kan avvika från det normerade skriftspråket. Att skriva dagbok brukar sägas utmärka sig gentemot andra vardagliga skriftpraktiker. Vår samtida förväntan på den handskrivna dagboken är att den är privat och att den inte deltar i ett socialt sammanhang, i och med att det oftast bara är en skribent som deltar. Men i dagbokspraktiken hos Anten-Ors deltar alltså två skribenter. Vid ett unikt tillfälle hjälps de till och med åt att skriva ner ett ovanligt dramatiskt händelseförlopp, då deras två inneboende, Halt-doktorn och Lindqvist, kommer i bråk med varandra. Som vi ovan dessutom uppmärksammat har också andra hushållsmedlemmar troligen skrivit sporadiskt i dagboken. Dagboken tycks därmed ha varit en resurs för social samverkan för medlemmarna i hushållet hos Anten-Ors. Det finns även andra exempel på att flera skribenter deltagit i en och samma folkliga dagbokspraktik. Vetenskapsakademiens almanacka som ofta användes för anteckningarna, kunde också vara försedd med ett snöre för upphängning på väggen i köket, vilket indikerar att dagboksanteckningarna inte betraktades som privata. Visböckerna hos Anten-Ors ingick även de troligen i ett socialt sammanhang. Kanske sjöng de visor tillsammans? Kanske kopierade de visor från andras visböcker? Kanske skrev andra personer ner visor i deras visböcker? Vi har åtminstone en indikation på att visböckerna ingått i ett semi-offentligt sammanhang genom den namnteckning från en person bosatt i Mora som återfinns i en av visböckerna. Flera av hushållsmedlemmarna på Anten-Ors gård deltog alltså i en vardaglig skriftkultur. Men vilken betydelse kan skriftkulturen ha haft för deras språkrepertoar och för deras förståelse av sig själva? Det vardagliga skrivandet i visböckerna och dagboken erbjöd en möjlighet att både praktisera och upprätthålla en mekanisk skrivkompetens genom kopierandet av texter i visboken och en mer självständig skrivkompetens i dokumenterandet i dagboken. Samtidigt erbjöd det vardagliga skrivandet en möjlighet att upprätthålla den del i skribenternas språkrepertoar som bestod av det talade riksspråket (boksvenska) och det standardiserade svenska skriftspråket. Att skriva dagbok kan beskrivas som ett kontinuerligt, över tid pågående, identitetsarbete, som antagligen för det mesta sker omedvetet. En aspekt av denna identifikationsprocess utgör den språkliga identifikationen. I Kågeträskdagboken är det uppenbart att skribenterna genom sina ortografiska val vid skrivandet identifierar sig både med det svenska riksspråket och Skelleftemålet. Det har påpekats att dagboksanteckningarna formar en kollektiv berättelse där gården står i centrum med utblickar över hela Kågeträskbygden. Individen är därmed knappt synlig i dagboksanteckningarna. Vid några enstaka tillfällen får vi syn på skribenten, då det uttrycks enstaka känslor eller då skribenten nämner sig själv vid namn. Likaså är själva dagboken resultatet av en kollektiv skriftpraktik där båda systrarna deltar. Men även om individen är svårfångad, vågar man påstå att dagboksskrivandet hade betydelse för skribenternas förståelse av sig själva och sin identitet. I dagboksskrivandet finns ett generellt samband mellan skrivhandling och identitet – ett samband som berör alla former av dagboksskrivande, vare sig det är dokumenterande eller reflekterande. Den återkommande och regelbundna handlingen att dokumentera utvalda ögonblick från dagen skapar i sig kontinuitet. I dagboken skrivs vardagliga erfarenheter in i en berättelse om tidens gång, där stundens flyktiga erfarenhet bevaras med hjälp av skriften. Tiden blir en sammanhållande faktor för den identifikation som formas och omformas i de dagligen upprepade skrivhandlingarna. I inledningen till kapitel 2 ger biskop emeritus Martin Lönnebo en personlig betraktelse över sin barndomsby och över hus- folket hos Anten-Ors. Han säger där att ”de vände ansiktet bakåt” istället för att titta framåt mot det moderna. De var ju separatister, en religiös gruppering inom vilken man använde den äldre psalmboken och katekese. Deras konservativa hållning kom bland annat till uttryck i deras kläder som var av det mer ålderdomliga snittet. Men även om de inte helt omfamnade den nya tiden som var i antågande, använde de dagligen det redskap som kanske är det allra, allra tydligaste tecknet på den moderna tidens intåg, nämligen skriften. På ett sätt kan man därför säga att de var moderna, även om de antagligen inte själva skulle ha hållit med om det. Greta och Lovisa Dahlqvist på Anten-Ors gård har för alltid skrivit in sig i den moderna tiden.
Artificial intelligence in human resource management
No full textDenna studie syftade till att undersöka HR-arbetarnas uppfattningar om användningen av AI-verktyg i deras dagliga arbete vid ett lärosäte i Sverige för att kunna öka förståelsen om hur dessa verktyg påverkar deras arbete och deras arbetsplatslärande. För att kunna besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med 14 HR-arbetare som har olika roller, vidare tillämpades en tematisk analys för att kunna analysera de insamlade data. Resultaten visade att samtliga respondenter använder Copilot i varierande grad och inom olika områden såsom översättning, sammanfattningar, dra slutsatser av filer eller söka information. Respondenterna uppfattade Copilot som ett effektivt verktyg som minskade arbetsbelastningen och sparade tid. Samtidigt identifierades flera utmaningar, framför allt bristen på formell utbildning, oro för felaktig information som AI genererar samt juridiska och etiska frågor kopplade till hantering av personliga uppgifter. Studien visade att respondenterna lärde sig att använda Copilot genom att testa själv, vilket återspeglar förekomsten av informellt lärande på grund av avsaknad av formellt lärande och uppgav ett behov av mer utbildning inom AI och HRM för att säkerställa användning av Copilot. Studien drog slutsatsen att respondenterna uttryckte en positiv öppenhet för att använda Copilot och andra verktyg också på ett balanserat sätt för att bevara den mänskliga aspekten inom HR
Mental health status and quality of life after an acute myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries or takotsubo syndrome : a systematic review
No full textAims: Myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries (MINOCA) and takotsubo syndrome (TS) are both characterized by lack of significant coronary artery stenoses and a higher prevalence of mental health disorders preceding the event. Currently, little is known about their pathological aetiologies and subsequent treatment plans, giving cause for concern among those affected. The objective of this review is to provide a comprehensive overview of mental health status and quality of life (QoL) in MINOCA and TS patients after the acute event, compared with both cardiac and non-cardiac populations, and over time. Methods and results: A systematic search was conducted via Cochrane Library, CINAHL, PsycINFO, PubMed, ASSIA, Web of Science, Scopus, and Embase from inception to May 2024. The review was registered in PROSPERO and methods, and results were reported in accordance with the PRISMA guidelines. Quality assessment and risk of bias were evaluated using the Newcastle-Ottawa Scale for cross-sectional and cohort studies. Sample sizes ranged from 13 to 5322 participants. The risk of bias was high in 18/28, medium in 7/28, and low in 3/28 studies. Across the symptoms assessed, MINOCA and TS patients reported worse mental health status or QoL than non-cardiac groups in 10/13 studies and cardiac groups in 10/20 studies. Investigating change over time, 1/5 studies found deteriorating mental health status, 3/5 reported improved mental health status or QoL, and 1/5 reported no change in MINOCA and TS patients. Conclusion: Patients with MINOCA or TS seem to have worse mental health status and QoL after the acute event than non-cardiac individuals, but it is yet difficult to conclude whether mental distress and QoL are equal or worse compared with coronary heart disease patients. There is no convincing evidence that mental health status or QoL of MINOCA and TS patients naturally improve over time after the acute event. Among the studies evaluated, risk of bias was high. More high-quality studies are needed, investigating mental health status and QoL among MINOCA and TS patients. This is a systematic review of all papers reporting data on post-event mental health status and quality of life in individuals following either a MINOCA or takotsubo syndrome. Individuals who have suffered a MINOCA or takotsubo syndrome more often report worse mental health status and quality of life than healthy controls and at least as often or more often than other cardiac patients. Much of the available data had a high risk of bias, demonstrating a lack of high-quality investigation of the mental well-being of these patients, and more attention is warranted
CFD investigation of spillway flows and structural stressors : Evaluating operational conditions and aerator integration
No full textHydropower remains a cornerstone of Sweden’s renewable energy system, with spillways playinga vital role in ensuring dam safety by safely conveying excess water downstream. However, longterm exposure to extreme hydraulic conditions can lead to structural deterioration in spillwaycomponents.This study presents a numerical investigation of hydraulic conditions within a spillway exhibitingsigns of structural deterioration. Using computational fluid dynamics (CFD) in ANSYS Fluent,flow variables were analyzed under various operational and geometric scenarios. The objectivewas to identify mechanisms contributing to material erosion and to evaluate potential mitigationstrategies.A two-dimensional model was initially developed and validated against discharge measurements.Mesh sensitivity studies were conducted to ensure numerical reliability, followed by simulationsassessing the effects of varying tailwater levels and gate configurations. Results indicated thatreduced tailwater levels and partial gate closures amplified damaging hydraulic conditions invarying degrees. In contrast, higher downstream water levels generally improved flow stabilityand reduced risk factors.To address the identified vulnerabilities, a three-dimensional model incorporating an aeratorstructure was developed. The addition of the aerator successfully eliminated critical low-pressurezones near the spillway crest and both reduced- and redirected peak hydraulic loads to the nappeimpact region, significantly lowering cavitation potential and associated risks. Two aerator con-figurations with varying dimensions were tested and produced nearly identical results, highlight-ing the potential for design flexibility and the value of exploring further variations for optimiza-tion.The results suggest that targeted geometric modifications can effectively improve spillway re-silience, offering a foundation for future design improvements and operational guidelines aimedat minimizing long term structural damage