Publikationer från Umeå universitet
Not a member yet
55455 research outputs found
Sort by
Dedifferentiation of caudate functional organization is linked to reduced D1 dopamine receptor availability and poorer memory function in aging
No full textAge-related alterations in cortico-striatal function have been highlighted as an important determinant of declines in flexible, higher-order, cognition in older age. However, the mechanisms underlying such alterations remain poorly understood. Computational accounts propose age-related dopaminergic decreases to impoverish neural gain control, possibly contributing to reduced specificity of cortico-striatal circuits, that are modulated by dopamine, in older age. Using multi-modal neuroimaging data (fMRI, PET) from a large lifespan cohort (n = 180), we assessed the relationship between dopamine D1-like receptors (D1DRs) and cortico-striatal function during rest and an n-back working memory task. The results revealed gradual age-related decreases in the specificity of functional coupling between the centrolateral caudate and cortical association networks during both rest and working memory, which, in turn, was associated with poorer short- and long-term memory performance with older age. Critically, reduced D1DR availability in the caudate and the prefrontal cortex predicted less differentiated caudate-cortical coupling across the lifespan, in part accounting for the age-related declines observed on this metric. These findings provide novel empirical evidence for a key role of dopamine in maintaining functional specialization of cortico-striatal circuits as individuals age, bridging with computational models of deficient catecholaminergic neuromodulation underpinning age-related dedifferentiation of brain function
Beyond depression : does the CES-D 8 capture subjective well-being?
No full textThis study examines whether the 8-item Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D 8) measures depression as distinct from the subjective well-being (SWB) components emotional well-being (EWB) and life satisfaction (LS). Using data from the Swedish European Social Survey CRONOS-2 panel (N= 795), we employed confirmatory factor analysis for testing discriminant validity and examined associations with health, sociodemographic, and psychological correlates. Results showed strong correlations (r..70) between the latent depression factor (CES-D 8) and both latent EWB and LS factors. The depression factor furthermore failed the Fornell–Larcker tests for discriminant validity against LS and EWB, and health measures showed similar associations with CES-D 8, EWB, and LS. Limited support is thus obtained for depression being a distinct construct. CES-D 8 may primarily capture EWB rather than depression, prompting reconsideration of how depression is conceptualized and measured in relation to SWB in both research and clinical practice
A mathematical model of H5N1 influenza transmission in US dairy cattle
No full text2024 saw a novel outbreak of H5N1 avian influenza in US dairy cattle. Limited surveillance data has made determining the true scale of the epidemic difficult. We present a stochastic metapopulation transmission model that simulates H5N1 influenza transmission through individual dairy cows in 35,974 herds in the continental US. Transmission is enabled through the movement of cattle between herds, as indicated from Interstate Certificates of Veterinary Inspection data. We estimate the rates of under-reporting by state and present the anticipated rates of positivity for cattle tested at the point of exportation over time. We investigate the impact of intervention methods on the underlying epidemiological dynamics, demonstrating that current interventions have had insufficient impact, preventing only a mean 175.2 reported outbreaks. Our model predicts that the majority of the disease burden is, as of January 2025, concentrated within West Coast states. We quantify the uncertainty in the scale of the epidemic, highlighting the most pressing data streams to capture, and which states are expected to see outbreaks emerge next, with Arizona and Wisconsin at greatest risk. Our model suggests that dairy outbreaks will continue to occur in 2025, and that more urgent, farm-focused, biosecurity interventions and targeted surveillance schemes are needed
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda unga vuxna i ett sent palliativt skede -En intervjustudie
No full textBakgrund: Unga och unga vuxna eller Adolesecent and Young Adults (AYA) är en eftersatt åldersgrupp inom onkologin då överlevnaden inte förbättrats i samma takt som hos barn och äldre. AYA i sent palliativt skede tampas med hög symtombörda samt psykosociala och kommunikativa behov som inte alltid tillgodoses. Sjuksköterskor upplever att kommunikationen och vårdandet av denna patientgrupp är särskilt utmanande. Palliativ vård innebär att cancerbehandlingen skiftar fokus från botande till symtomlindrande med målsättningen att ge förbättrad livskvalité den sista tiden i livet. Motiv: Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden av AYA i sent palliativt skede. Genom att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp kan det belysa områden där eventuella stöd- och utbildningsinsatser behöver genomföras för att ge AYA en bättre omvårdnad i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda unga vuxna i sent palliativt skede. Metod: Studien är av kvalitativ ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar på en onkologisk slutenvårdsavdelning i norra Sverige. De ljudinspelade intervjuerna transkriberades till text och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Betydelsen av kollegialt stöd, Emotionell påverkan av att vårda unga patienter, Att balansera vård och förväntningar samt Behov av organisatoriskt stöd. Konklusion: Att arbeta med unga vuxna i livet slutskede är utmanande både känslomässigt och professionellt. Att bemöta familj och närstående beskrivs som extra krävande. Sjuksköterskor beskriver att de finner trygghet och stöd i varandra. Det framkommer en önskan om att få utbildning i känslomässig hantering samt hur vården kan anpassas till unga patienter och deras specifika behov.
Experiences of having undergone CAR-T therapy within inpatient care as a patient with lymphoma – Qualitative interview study
No full textBakgrund: Lymfom är en cancersjukdom som utgår från lymfsystemet. Under senare år har en ny immunterapiprodukt introducerats vid namn CAR-T (chimär antigenreceptor T-cell), i behandlingen av bland annat lymfom. Behandlingen medför särskilda övergående biverkningar som föranleder behovet av slutenvård.Motiv: Internationella studier beskriver hur patienter påverkas avseende den fysiska, psykiska och sociala hälsan av CAR-T behandlingen och tiden i slutenvården. Studier i svensk kontext har inte belyst detta område.Syfte: Att belysa erfarenheter från patienter med lymfom av att ha genomgått CAR-T behandling inom slutenvården. Metod: Tio semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes, vilka transkriberades ordagrant och analyserade med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter formade fyra huvudkategorier; Att stå inför CAR-T behandling, påfrestningar och biverkningar, att förhålla sig till vardagen i slutenvården och återhämtning. Elva underkategorier formades; Känslan av att ha varit förberedd, att få CAR-T behandlingen, fysiska påfrestningar, neurologiska biverkningar, sårbarhet, dagliga rutiner, sociala behov, betydelsen av personalens bemötande, copingstrategier, stöd och uppmuntran, samt inställningar till återhämtning. Utmaningar beskrevs i form av trötthet och känslan av att hjärnan inte fungerade, vilket kunde leda till inaktivitet, minnesbortfall, oro och sårbarhet. Tidigt given information om biverkningarna bidrog till en känsla av att ha varit förberedd. Att förhålla sig till vardagen i slutenvården, där dagliga rutiner påverkade vila och sömn var även en utmaning, samtidigt som acceptans fanns för påfrestande moment. Samtal och närvaro av närstående och personal var betydelsefullt, särskilt vid känsla av ensamhet, där empatiskt bemötande från personal betonades. Stöd och uppmuntran till träning från personal bidrog till motivation och återhämtning, samtidigt som den egna inställningen var en drivkraft.Konklusion: Att få CAR-T inom slutenvården som patient med lymfom medför olika utmaningar. Utmaningarna kan underlättas med empatiskt bemötande, stöd av personal och närstående, delaktighet, copingstrategier, kommunikation och information, vilket kan öka känslan av sammanhang.Background: Lymphoma is a form of cancer, originating from the lymphatic system. In recent years, an immunotherapy drug known as CAR-T (chimeric antigen receptor T-cell) has been introduced in Sweden, in the treatment of lymphoma, amongst other diseases. CAR-T therapy is associated with certain side effects, which necessitate inpatient care. Motive: International research describes how CAR-T therapy impacts the physical, psychological and social health during inpatient care. This has not been highlighted in Swedish research.Purpose: To elucidate experiences of patients with lymphoma who have undergone CAR-T in an inpatient setting.Method: Ten semi-structured telephone interviews were conducted, which were transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis.Results: The participants’ experiences formed four categories; facing CAR-T therapy, stressors and side effects, adapting to everyday life during inpatient care, and recovery. Eleven subcategories were formed: feeling prepared, receiving CAR-T therapy, physical stressors, neurological side effects, vulnerability, daily routines, social needs, the importance of the staff’s attitude, coping strategies, support and encouragement, andattitudes on recovery. The challenges were described with fatigue and that the brain wasn’t working, which lead to inactivity, memory loss, anxiety and vulnerability. Early information about side effects contributed to awareness of them. Daily inpatient routines affected the need to rest, although there was an acceptance for the disturbances. Conversations and presence of family and staff was described as meaningful, especially during feelings of loneliness, where empathic attitudes from the staff was emphasized. Support and encouragement from the staff regarding physical training for recovery contributed to motivation for recovery.Conclusion: Inpatient care during CAR-T as a patient with lymphoma entails different challenges. Challenges can be eased with empathic attitudes from the staff, support from staff and family, participation, coping strategies, communication and information, which can increase the sense of coherence
Psykologstudenters skam i terapirummet
No full textSkamkänslor kopplade till yrkesrollen har undersökts hos praktiserande terapeuter, men detsaknas information om hur psykologstudenters skam uppstår, upplevs och hanteras vidutbildningsmottagningarna. En ökad förståelse för hur psykologstudenter upplever skam iterapirummet kan ge bättre verktyg för att förbereda studenterna inför några av de utmaningarsom hör samman med att bedriva terapi. Studien undersökte skamupplevelser, i vilkasituationer de väcktes, hur intensivt de upplevdes, vilka skamreducerande strategier/reaktionersom användes samt hur effektiva dessa upplevdes. Deltagarna i studien var psykologstudentersom bedrev studentterapi vid svenska psykologutbildningar. Studien kombinerade kvalitativoch kvantitativ metod, och hade explorativ ansats. Data samlades in via formulär ochanalyserades med innehållsanalys, variansanalys och Chi2-test. Fem kategorier av skamfylldasituationer identifierades: Psykologstudenten har ordet, Psykologstudenten känner sigpåkommen som oproffsig, Psykologstudenten tycker sig agera oempatiskt, Psykologstudentenupplever motstånd hos klienten och Det handlar om sex. Kategorierna skilde sig från de som itidigare forskning identifierats hos yrkesverksamma psykologer, då psykologstudenternasskam främst rörde terapeutiska färdigheter. Det framkom skillnader där responserna somidentifierats som strategier upplevdes mer hjälpsamma för att minska skamkänslorna, jämförtmed responserna som identifieras som reaktioner. Det framkom även skillnader mellan vilkakategorier som föregick vissa strategier/reaktioner. På grund av ett litet stickprov börslutsatserna tolkas med viss försiktighet. Studien implicerar att psykologstudenter börreflektera över och öva på konkreta strategier för att hantera skam i terapirummet
Collaboration – a universal solution to young adults´ mental health problems
No full textStudiens syfte handlar om att undersöka och analysera yrkesverksamma socionomers erfarenheter av samverkan med unga vuxnas (16-25 år) psykiska hälsa i fokus och vilka främjande samt hindrande förklaringar som finns med samverkan utifrån ett kvalitativt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att belysa detta, där sex yrkesverksamma socionomer, två informanter inom skolan, två informanter inom socialtjänsten samt två informanter inom hälso- och sjukvården har fått delge sina upplevelser och erfarenheter kring ämnesområdet. I studien har tre teorier använts, nyinstitutionell teori, domänteori och systemteori. Detta för få en fördjupad förståelse för samverkan och ungas psykiska hälsa. I resultatet framträder ett flertal hindrande och främjande förklaringar till samverkan, med fokus på intern och extern samverkan. I slutsatserna av denna studie framgick en samstämmig positiv syn avseende övergripande samverkan i arbetet med ungas psykiska hälsa i fokus. Främjande förklaringar till samverkan handlade om vikten av att erhålla samtycke, se individen som en helhet samt värdet av SIP som främjar samsyn vilket möjliggör samverkan. Medan hindrande förklaringar kunde handla om en otydlig ansvarsfördelning och en samverkanströghet. Vilket ställer krav på kommunikation och den yrkesverksammas egna drivkraft och initiativ för att uppnå domänkonsensus
Stress under press: : En kvalitativ studie om stressen påverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme
No full text Det har sedan länge visats i tidigare enkätstudier att arbetsbelastningen är hög på socialtjänsten. Utifrån studien är tyngden högre inom barn och unga enheten på socialtjänsten. Konsekvensen av detta var den höga stressen och pressen som dessa socialarbetare upplevde då ärendena behövde prioriteras. Vid avsaknad av stöd och förutsättningar var detta ett stort dilemma inom verksamheten. En av de mest komplicerade typer av utsatthet en socialsekreterare kan känna är bland annat att inte kunna utnyttja sitt handlingsutrymme. Då socialarbetare vid oroväckande omständigheter inte kan avgöra vad som är bäst för barnet. För att dyka djupare i ämnet och öka förståelsen har vi valt att undersöka om socialarbetare inom barn och unga upplever att deras handlingsutrymme påverkas i relation till stress i det dagliga arbetet. Genom att utföra fem semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit enbart socialarbetare inom barn och unga på socialtjänsten kom vi fram till ett resultat. Resultaten analyserades utifrån teman, med hjälp av en förberedd intervjuguide filtrerades empiriska data. De slutsatserna som har fastställts är att det finns många gemensamma nämnare som indikerar påverkan på socialsekreterarnas handlingsutrymme. Bland annat är det tidspressen, parallella ärenden och bristen på kunskap hos politiker som är orsakerna. Detta leder i sin tur till att bedömningar och planeringarna störs vilket då påverkar klientens behov. Avslutningsvis kan det konstateras att många externa faktorer påverkar socialarbetarens handlingsutrymme. Dock är inte resultatet generaliserbart för hela nationen då urvalet är lågt och inte representativt. Med detta menas att vidare forskning behövs med mål att främja insatser och resurser för professionerna.
Low levels of awareness and motivation towards cancer prevention amongst the general public in Sweden : a cross-sectional study focusing on the European Code Against Cancer
No full textBackground: The European Code Against Cancer (ECAC) aims to increase the awareness of modifiable cancer risk factors among the general public. A goal set by the European Commission was that 80% of European citizens should be aware of this code by 2025. This study aims to examine the awareness and attitudes towards the ECAC among the general public in Sweden. Methods: A randomly selected sample of 1520 Swedes (18–84 years old) were recruited from a survey panel and invited to respond to an online study-specific questionnaire. The questionnaire included general questions regarding cancer prevention, as well as awareness and attitudes specific to the ECAC. Data were analysed univariately and with adjusted logistic regression, using post-stratification weights based on gender, age, education, and expressed political party orientation. Results: In total, 3.7% of the respondents had heard about the ECAC before taking this survey. Respondents with a college/university education were more likely to have heard about the ECAC (odds ratio [OR] 2.23; 95% confidence interval [CI] 1.23–4.06). Males (OR 0.56; 95% CI 0.32–0.99), and those living alone (OR 0.47; 95% CI 0.23–0.95) were less likely to have heard about the ECAC. In total, 60.6% of the respondents agreed with the ECAC recommendations, while 27.4% reported that their motivation to improve their lifestyle increased after reading the ECAC. Conclusions: Awareness of the ECAC among the general public in Sweden is very low. Still, a majority seem to agree with its recommendations. The results also indicate that the ECAC motivates some, but far from all, to improve their lifestyle habits to reduce their cancer risk. Consequently, further research is warranted on how the ECAC best could and should be used in order to improve cancer prevention awareness and motivation
Boarding completed, now what? : A qualitative study of new employees' experiences of semi-digital onboarding
No full textThis qualitative study examines the experiences of newly hired employees that recently experienced a semi-digital onboarding process at a Swedish university. The aim is to gain a deeper understanding of how digital and analog elements affect the introduction and integration of new employees. Through semi-structured interviews with six newly hired individuals, key themes influencing the onboarding experience were identified. The results show that the onboarding process is perceived as informative and well structured, but not essential for daily work tasks and social integrations within the local work environment. The local leadership and culture strongly influence the implementation and perception of the central onboarding process. To improve the process, higher expectations and regular follow-ups are suggested to increase engagement and completion of the digital modules. The study provides insights into how semi-digital onboarding processes can be optimized to better support the integration and engagement of new employees.