18101 research outputs found
Sort by
Stereotypt vandrande hos amurtiger (Panthera tigris altica) på Nordens ark
Get PDFSyftet med studien var att kartlägga beteende och rutiner hos en amurtigerhane på Nordens Ark för
att se om hans stereotypa vandrande (pacing) kunde kopplas till utfodringsrutiner, tid på dagen,
eller storlek på hägn. Metoden som användes var kontinuerlig registrering av beteenden, samt
intervallregistrering av individens platsposition. All data registrerades i appen Zoomonitor. Resultaten visade att individen utförde mest stereotypt vandrande dagar han fastade, och allra mest på
söndagar som var dag 2 med fasta. En vecka tillämpades gorge-feeding och resultatet visade att
individens vilobeteende ökade från 44 % till 64 %, och att det stereotypa vandrandet minskade
från 20 % till 4 %. Individen utförde störst del aktiva beteenden på morgonen, vilket också var den
tidpunkt individen sågs utföra mest pacing. Eftersom besökarantalet varierade kraftigt under observationsperioden och inte registrerades är det svårt att dra slutsatser kring hur besökarantalet
påverkade individens stereotypa beteende. De veckor individen var i det stora hägnet ökade aktiva
beteenden med 30 procentenheter jämfört med mellanhägnet, varav nästan all den tiden lades på
pacing. Slutsatsen av studien var att individens hägnutnyttjande kan ökas och att mer berikningar
bör ges eftersom stor del av tidsbudgeten spenderades på pacing. Även gorge-feeding kan användas för att minska stereotypt vandrande. Dock behövs fler studier för att fastställa sambandet
mellan pacing och besökarantal, samt fler observationsstudier för att vidare kunna identifiera
varför individen utför stereotypt vandrande.The aim of the study was to map the behavior and routines of an male Amur tiger at Nordens Ark
to see if his stereotypic pacing could be linked to feeding routines, time of day, or size of enclosure. The method used was continuous recording of behaviors, as well as interval recording of the
individual’s location. All data were recorded in the Zoomonitor app. The results showed that the
individual engaged in stereotypic pacing mostly on fasting days, and especially on Sundays which
was the second day of fasting. For one week, gorge-feeding was applied, and the results showed
that the individual’s resting behavior increased from 44% to 64%, while stereotypical pacing
decreased from 20% to 4%. The individual exhibited the highest levels of active behaviors in the
morning, which was also when the most pacing was observed. Since the number of visitors varied
greatly during the observation period, and was not recorded, it is difficult to draw conclusions
about how the number of visitors affected the individual’s stereotypical behavior. During the
weeks the individual was in the large enclosure, active behaviors increased by 30 percentage
points compared to the middle-sized enclosure, with almost all of that time spent pacing. The
conclusion of the study was that the individual’s use of the enclosure could be increased and that
more enrichment should be provided, as a significant portion of the time budget was spent on
pacing. Gorge-feeding could also be used to reduce stereotypical pacing. However, more studies
are needed to establish the relationship between pacing and visitor numbers, as well as further
observational studies to better understand why the individual engages in stereotypical pacing
Kroppsvikt och armbågsledsdysplasi hos labrador retriever av jakt- respektive sällskapstyp
No full textArmbågsledsdysplasi (ED) är en vanligt förekommande sjukdom som drabbar unga hundar. Det är
ett samlingsbegrepp för fyra utvecklingssjukdomar där alla resulterar i sekundär osteoartrit. Generellt drabbar ED stora hundraser och labrador retriever är en predisponerad ras. Sjukdomen orsakar
smärta och hälta som kan bli livslång. Sjukdomskomplexet har polygen ärftlighet samt påverkas
av en mängd miljöfaktorer, där bland annat ökad kroppsvikt anses vara en riskfaktor.
Syftet med detta arbete var att undersöka om det fanns skillnad i kroppsvikt mellan hundar fria
från ED och hundar med olika grader av ED hos rasen labrador retriever och om antal hundar med
respektive ED-gradering skiljde sig mellan labrador retriever av jakttyp jämfört med sällskapstyp.
Arbetet var en tvärsnittsstudie som baserades på resultat från Svenska Kennelklubbens radiologiska hälsoprogram för ED, som medför gradering av armbågslederna U-3, där U är en normal led
och 1, 2, 3 innebär ökande grad av sjukliga förändringar. I studien ingick 13 223 hundar av rasen
labrador retriever vars rastyp huvudsakligen baserades på kenneltillhörighet. Statistiska analyser
genomfördes för att besvara frågeställningarna.
Studien visade att det fanns skillnad i kroppsvikt mellan grad U och grad 1, 2, 3, med lägst medelvikt hos hundar med grad U. Denna skillnad fanns för alla labrador retriever samt separat för de av
jakttyp. Det fanns dock inga skillnader i kroppsvikt mellan de olika graderna av sjukdomsförändringar. När sällskapstypen av labrador retriever undersöktes separat genererades samma resultat
förutom att ingen skillnad i kroppsvikt observerades mellan grad U och 3 (den allvarligaste sjukdomsgraden). Detta kan bero på att endast ett fåtal hundar hade grad 3 och därmed gett falskt
negativt resultat, alternativt att den allvarligaste sjukdomsgraden påverkas mer av genetik eller
andra miljöfaktorer än av kroppsvikten.
En annan frågeställning som besvarades i detta arbete var om antal hundar med respektive EDgradering skiljde sig mellan rastyperna av labrador retriever, jakttyp jämfört med sällskapstyp. När
rastyperna jämfördes observerades att jakttypen generellt hade större andel som var fria från ED än
sällskapstypen, som i stället hade större andel av samtliga sjukdomsgrader. Detta kan förklaras av
att jakttypen vägde mindre, med en medelvikt på 26 kg jämfört med sällskapstypens medelvikt på
31 kg. Det kan dock även orsakats av bättre genetisk förutsättning hos jakttypen eller andra
skyddande miljöfaktorer, såsom kön, samtidigt höftledsdysplasi, utfodring eller rörelse.
Detta arbete visade att skillnad i kroppsvikt fanns mellan hundar fria från ED jämfört med hundarna drabbade av ED, med högre kroppsvikten hos de drabbade. Däremot var ökad kroppsvikt ej
associerat till allvarligare sjukdomsgrad. Utöver det visades även att jakttypen av labrador retriever hade lägre andel drabbade av ED jämfört med sällskapstypen.Elbow dysplasia (ED) is a common condition affecting young dogs. It is an umbrella term for four
different developmental disorders, which all result in secondary osteoarthritis. In general, ED
affects large dog breeds and the Labrador Retriever is predisposed. The disease causes pain and
forelimb lameness, that can be lifelong. The disease has a polygenic inheritance and is also
influenced by environmental factors, including increased body weight, which is considered a risk
factor.
The purpose of this project was to investigate whether there was a difference in body weight
between dogs free from ED and dogs with different degrees of ED in Labrador Retrievers and
whether the number of dogs without and with different degrees of ED differed between the two
breed types, gundog and companion type. This work was a cross-sectional study based on results
from the Swedish Kennel Club’s radiological screening program for ED, which involves grading
the elbow joints U-3, where U is a normal joint and 1, 2, 3 represent increasing degrees of disease.
The study included 13 223 Labrador Retrievers whose breed type was mainly based on kennel
affiliation. Statistical analyses were preformed to answer the research questions.
This study found a difference in body weight between degree U and degree 1, 2, 3, with the lowest
mean body weight observed for grade U. This difference existed for all Labrador retrievers and for
the gundogs. However, there were no differences in body weight between the different degrees of
disease. When the companion type of Labrador Retriever was examined separately, the same
results were obtained except that there was no difference in body weight between degree U and 3
(the highest severity). This may be because degree 3 was a small group of individuals which may
result in a false negative result, or that high degrees of disease are more influenced by genetics or
other environmental factors than by body weight.
Another question answered in this project was whether the number of dogs without and with
different degrees of ED differed between the gundog type and the companion type of Labrador
Retriever. The gundog had a greater proportion of dogs free from ED than the companion type,
which had a greater proportion of dogs with the different degrees of ED. This may be explained by
the fact that the gundog weighed less than the companion type, with an average body weight of 26
kg compared to 31 kg. However, it may also be due to better genetic traits within the gundogs or
other protective environmental factors, such as sex, concurrent hip dysplasia, diet or exercise.
This work concluded that there was a difference in body weight between the dogs free from ED
compared with those affected by ED, with increased body weight in the affected population.
However, increased body weight was not associated with more severe disease. In addition, the
Labrador retriever gundog had a lower proportion affected by ED compared to the companion
type
Impact of different sidewater streams on the growth of microalgae
Get PDFThe growing demand for alternative water and nutrient sources in horticulture has sparked interest in reusing industrial sidewater streams with rich nutrient content. However, effective purification and utilization methods are essential to prevent contamination and ensure safe and efficient reuse of these water streams. Microalgae have long been explored as a tool for wastewater purification and nutrient recovery. If successfully implemented, biofertilizers derived from these processes could provide an alternative to conventional fertilizers, improving soil health and reducing reliance on synthetic inputs.. This study investigates the potential of microalgae (Spirulina, Arthrospira platensis) to grow in different wastewater streams—blackwater, Food Wastewater (FWW), and aquaculture water—to assess biomass production and microbial content. The goal is to determine whether microalgae can produce valuable biomass for potential use as a biofertilizer. The experiment was conducted in small-scale cultures, measuring biomass growth through optical density and analysing microbial quality before and after cultivation of microalgae. Results indicate that FWW supported the highest Spirulina growth, followed by blackwater, while aquaculture water and a control treatment with plant fertilizer showed significantly lower biomass accumulation. Microbial enumeration after microalgae cultivation showed increased bacterial and fungal presence across all treatments, highlighting important considerations for safety and processing in biofertilizer applications. However, this also suggests the potential for synergistic and symbiotic interactions between microalgae and microbial life. Further research is essential to optimize these relationships, improving wastewater treatment efficiency and enhancing beneficial microbial dynamics. The study encountered challenges in system design particularly due to significant water loss, which impacted result reliability by artificially inflating concentrations and loss of replicates. Future investigations with optimized conditions and larger-scale trials are necessary to assess the feasibility of microalgae-based wastewater treatment and nutrient recycling
Elektronisk näsa och artificiell intelligens för att etablera normal lukt hos slaktkropp av gris
No full textSom en del i det regeringsuppdrag som livsmedelsverket tilldelades år 2018 om att modernisera
offentlig kontroll i samband med slakt driver livsmedelsverket delprojektet kontroll på distans där
möjligheten till digital besiktning i samband med slakt undersöks. Delprojektets syfte är att,
genom forskning och vetenskapliga publikationer, bidra till att effektivisera organisationen i stort
samt bidra till ökat inflytande på EU-nivå för att på sikt skapa det lagutrymme som krävs för att en
implementering av kontroll på distans ska gå att genomföra i verkligheten. Luktintryck är ett av
flera sinnen vi använder oss av vid besiktning i samband med slakt och människans uppfattning av
lukter är ytterst subjektiv med en stor individvariation. Detta examensarbete undersöker potentialen i att ersätta det mänskliga luktsinnet vid digital besiktning på distans med en elektronisk näsa
för att komplettera helheten, undvika subjektiva luktbedömningar baserade på andrahandsinformation samt erbjuda en mer objektiv mätmetod av lukt i den offentliga kontrollen.
Under hösten 2024 genomfördes datainsamling med elektronisk näsa från slaktkroppar av konventionellt uppfödda slaktgrisar, suggor, intakta slaktgrisgaltar och bakgrund/omgivningslukt i
syfte att etablera normal lukt för slaktgriskropp – en förutsättning för att senare kunna identifiera
onormal lukt. Insamlad data användes för att träna upp en AI-modell att lära sig identifiera respektive kategoris karaktäristiska doftmönster och kunna särskilja dessa in vitro. Därefter prövades den
elektroniska näsans träffsäkerhet in vivo genom att på nytt utföra mätningar ”on-site” från de fyra
olika kategorier den tränats för. Resultaten visade att den elektroniska näsan hade en sammanlagd
träffsäkerhet på 99,8 % in vitro respektive 85,4 % in vivo, vilket talar för en stor potential i sitt
tilltänkta syfte att ersätta det mänskliga luktsinnet vid digital besiktning på distans men också för
att vidare kunna utvecklas inom även andra användningsområden. Vidare studier inom området är
en förutsättning för att närmare undersöka den elektroniska näsans potential i att identifiera
onormal lukt hos slaktkropp av gris samt undersöka strategier för att hantera de tekniska utmaningar elektroniska näsor innebär.
Nyckelord: artificiella olfaktoriska system, E-näsa, AI-näsa, olfaktoriskt fingeravtryck, kontroll på
distans, digital besiktning, slaktkroppslukt, slaktgris, doft, offentlig kontroll, offentlig kontroll i
samband med slakt, post mortem besiktning, besiktning efter slakt.In 2018, the Swedish Food Agency was assigned a commission by the Swedish government to
modernize the official control of slaughter. To this aim, the Swedish Food Agency is performing a
digitalization project on remote control where the feasibility of remote digital inspection in conjunction with slaughter is investigated. The purpose of this project is, through research and scientific publications, to contribute to the organization, efficiency and facilitate the regulatory adjustments required for the implementation of remote control in the European Union. The olfactory
sense is one of several senses used in slaughter inspection, and the perception of odors is very
subjective with a large individual variation among humans. The use of an electronic nose has the
potential to eliminate subjective assessments of odors in official control at slaughter by offering a
more objective method of measuring. The aim of this master thesis is to investigate the feasibility
of replacing the human olfactory sense with an electronic nose in remote digital inspection.
During the autumn of 2024, data was collected from the carcasses of harvested pigs, including
finishing pigs, sows and boars, as well as environmental odor, using an electronic nose. The aim
was to establish normal odor of pig carcasses - a prerequisite to be able to identify abnormal odor.
The collected data was used to train an AI model to identify the characteristic patterns of scent in
four categories and distinguish between these in vitro. The accuracy of the electronic nose was
tested in vivo by re-performing measurements "on-site" in the same four categories. The results
showed that the electronic nose had an accuracy of 99.8% in vitro and 85.4% in vivo. This demonstrates the ability of the electronic nose to potentially replace the human olfactory sense in remote
control. Additionally, the electronic nose may be developed further in other areas related to odor in
official control. Further studies are required to more thoroughly explore the potential of the electronic nose in identifying abnormal odors in pig carcasses, as well as investigating solutions for
the technical challenges that electronic noses entails.
Keywords: artificial olfaction systems, electronic nose, E-nose, AI-nose, olfactory fingerprint,
remote control, odor of pig carcassess, slaughter pig, odor, scent, artificial intelligence, public
control in slaughter, post mortem inspection, inspection after slaughter
Ett grönskande Falkenberg
Get PDFGrönstrukturens roll i den förtätade staden är en ständig utmaning som berör samhällsplanering såväl som bostadspolitik. Grönstrukturens fördelar är tydliga, men frågan om hur städer ska fördela mark för bostäder och infrastruktur är komplex. Denna uppsats studerar grönstruktur som fenomen, huvudsakligen ur ett planeringsperspektiv. För exemplifiering undersöks Falkenbergs tätorts grönstruktur genom en fallstudie som analyserar förändringar i både mängden och typ av grönstruktur i tätorten. Vidare studeras förändringens drivkrafter samt konsekvenser med hjälp av en kartstudie samt intervju som sätts i relation till litteraturstudien och kommunala planeringsdokument.
Uppsatsen visar att grönstruktur spelar en viktig roll i att skapa hållbara städer, men att grönytor ofta hotas av förtätning och exploatering. Med en medveten grönstrukturplanering, exempelvis genom grönplaner eller andra plandokument, kan kommuner skydda samt förbättra sina grönområden. Fallstudien redovisar att en liten del av Falkenbergs grönstruktur har exploaterats, främst för bostadsbyggande. Tydliga kopplingar framträder mellan strategisk grönstrukturplanering och resultatet av förtätning samt byggnation. Dock är frågorna om samhällsplanering, markanspråk samt exploatering mångfacetterade och komplexa.
Genom ett medvetet arbete med grönstruktur och hållbar stadsbyggnad kan framtidens städer innefatta goda levnadsmiljöer där ekologiska samt sociala värden kan samexistera. För att säkerställa detta krävs samarbete men också utrymme för att testa nya metoder.The role of green structure in the densified city is a recurring issue, affecting both urban planning and housing policies. The benefits which green structure provides are clear, but the question of land use remains complex. This study examines green structure as a phenomenon and from a planning perspective. To illustrate this, the green structure in Falkenberg city is explored through a case study, investigating how the amount and type of greenery in the urban area have evolved. Additionally, the driving factors behind these changes and their consequences are analyzed using a map study and an interview, which are compared to a literature study and municipal planning documents.
The study indicates that green structures are essential for creating sustainable cities, but that green areas face significant threats by densification and exploitation. Through active green structure planning, such as ”green plans” or other forms of documentation, municipalities can protect their greenery. The case study concludes that a small portion of Falkenberg city’s green infrastructure has been exploited, mainly for housing. Clear connections emerge between strategic green structure planning and the outcome of densification and construction. On the other hand, are issues related to city planning, land claims and exploitation are, on the other hand, diverse and complicated.
Through conscious efforts with green structure and sustainable urban development can future cities include resilient living environments where ecological and social values can coexist. Achieving this will require collaboration and space for new approaches
Gröna tak i staden
Get PDFNär städerna förtätas minskas gradvis möjligheterna till att uppleva naturen, träning och
avkoppling vilket är en negativ utveckling för människans hälsa. En minskning av gröna ytor leder
dessutom till ett minskat skydd mot klimatförändringar. För att lösa sådana problem är det möjligt
att arbeta med olika lösningar såsom naturbaserade lösningar. Gröna tak ingår i de naturbaserade
lösningarna och har använts sedan de hängande trädgårdarna i Babylon. Men det var inte förrän
1960-70-talet som de moderna gröna taken började användas. Gröna tak kan delas in i tre olika
kategorier: de extensiva, de semi-extensiva och de intensiva. Denna studie fokuserar på hur de
intensiva taken kan påverka främjandet av ekosystetjänster i stadsutvecklandet. Studien har utgått
från en bred syn där flera ekosystemtjänster har undersökts för att ge en bredare insyn i vad
intensiva tak faktiskt påverkar. Däremot är användningen av intensiva tak inte helt problemfritt.
De kräver mer arbete och kunskap.When we face before densification, the opportunities to experience nature, exercise, and relaxation
gradually reduce, which negatively affects human health. With less green areas the protection
against climate changes gets less significant. To solve problems like this nature-based solutions
are being discussed. Green roofs, a nature-based solution, have been in use since the hanging
garden of Babylon. However, the modern green roof did not get in production until 1960-70.
Green roofs can be categorized into three types: extensive roofs, semi-intensive roofs and
intensive roofs. This study focuses on how intensive roofs can impact the support of ecosystem
services in urban planning. The study takes a broader perspective, considering multiple ecosystem
services to gain a more comprehensive understanding of what intensive roofs actually affect.
Nevertheless, the use of intensive roofs is not without challenges. They require more maintenance
and knowledge
Levande gator – det goda gaturummet
Get PDFGatan kan beskrivas som stadens viktigaste rum och förändras ofta i takt med att staden byggs om, exempelvis ska Friisgatan i Malmö göras om till en gågata. Ofta beskrivs förändringar av stadsmil-jöer och gator med att skapa en levande plats. Regeringen publicerade nyligen en strategi för levande och trygga städer vilket leder tankarna till vad dessa mål och ideal innebär för stadens gator. Upp-satsen grundas i en nyfikenhet med målet att förklara vad en levande gata är med stöd i olika mål-bildstyper, dessutom ska gatans roll i dagens stadsutvecklingsideal undersökas. Vidare kommer ar-betet spekulera vad framtidens levande gator kan tänkas behöva. Syftet med detta är att öka förstå-elsen för gatan som fenomen och undersöka vad en levande gata är, för att uppmärksamma dess betydelsen i staden. Arbetet bygger på en litteraturstudie med intervjuer för att ge ett erfarenhetsba-serat perspektiv och lokala exempel med förankring i Friisgatan. Gators roll i dagens stadsutveckl-ingsideal för levande och trygga städer fungerar som mobilitetsfunktion och offentligt rum, där gatan svarar på människans behov. Levande gator kan förklaras med hjälp av tre kvalitetskriterier; folkliv, livlighet och socialt utbyte. Den viktigaste aspekten för levande gator är människan där människor lockar varandra till vistelse. Vad framtidens levande gator behöver spekuleras om för att tillgodose framtida behov inom samhällsplanering, men det går att fastställa att människor som social varelse framöver också kommer ha ett socialt behov. Levande gator kan sägas kräva liknande funktioner i framtiden som nu, men vissa skillnader som hur människor lockas till vistelse kan förändras. Spe-kulationer och utpekade trender från intervjuer tyder på att gaturummet är i en tid av ompriorite-ringar med bland annat klimatförändringar och tätare städer som drivkraft.The street can be described as the city's most important space and often changes as the city is rede-veloped. For example, Friisgatan in Malmö is set to be transformed into a pedestrian street. Changes to urban environments and streets are often framed as efforts to create vibrant places. The Swedish government recently published a strategy for vibrant and safe cities, which raises questions about what these goals and ideals mean for urban streets. This thesis is driven by curiosity, aiming to define what constitutes a vibrant street by drawing on different vision types. Additionally, it explores the role of streets within contemporary urban development ideals. Furthermore, the study speculates on what future vibrant streets might require. The purpose is to deepen the understanding of the street as a phenomenon and examine what a vibrant street is, highlighting its significance in the urban context. The study is based on a literature review supplemented by interviews to provide an experi-ence-based perspective and local examples rooted in Friisgatan. In the current urban development ideals for vibrant and safe cities, streets serve both as mobility functions and as public spaces, re-flecting human needs. Vibrant streets can be defined through three key quality criteria: public life, liveliness, and social interaction. The most crucial aspect of vibrant streets is people, as they attract one another. Speculations on the needs of future vibrant streets aim to address evolving societal planning demands. However, as social beings, people will continue to have social needs. While vibrant streets will likely require similar functions in the future as they do today, the ways in which people are drawn to these spaces may shift. Speculations and identified trends from interviews sug-gest that urban streets are currently undergoing a period of reprioritization, driven by factors such as climate change and increasing urban density
Kommunalt klimatarbete
Get PDFArbetet baseras på de omvärldsspaningar som är aktuella för landskapsarkitekturen just nu. Klimatförändringarna som för med sig mer extrema väder är något alla kommer behöva anpassa sig efter, framför allt de som planerar våra framtida städer. Planering har mer och mer börjat kretsa kring klimatförändringar och hur samhället måste minska utsläpp av växthusgaser. Det arbetet måste fortgå och kan hjälpas av en nyare term, klimatanpassning. Klimatanpassning i planeringen ska minska känsligheten mot förändringarna som idag påverkar hela världen, men genom rätt klimatanpassning kan vi också minska våra utsläpp och vårt ekologiska fotavtryck. Genom en litteraturstudie framkom vilka anpassningar som är lämpliga att ta upp för en exempelstudie och vad de har för betydelse för planering av klimatanpassning. Med fokus på översvämning och värme-öar med exempel från andra länder, ger litteraturen en bredare syn på hur klimatet kan komma att påverka samhället. Sveriges uppbyggnad med kommuner gör att det finns olika förutsättningar beroende på politiskt styre, geografisk placering och ekonomiska möjligheter. I denna uppsats tas några viktiga delar i klimatanpassning upp och diskuteras för att fler kommuner ska ha stöd i arbetet eller få idéer för vidare utveckling i planeringen. Studien behandlar i en exempelstudie hur språket och hur klimatanpassning kan se ut i översiktsplaner från tre svenska kommuner. Resultatet synliggör skillnader mellan kommunernas planering med klimatanpassning och arbetet kan inte stanna vid kommungränsen. En ny plattform där större samarbete mellan kommuner behövs för att skapa rätt förutsättningar för att möta framtidens utmaningar.This essay is based on current events happening in our world that is important for landscape architects to take into account. Climate change brings more extreme weather, and the planning of our cities will be affected. Planning has increasingly started to revolve around climate change and how to reduce greenhouse gas emissions. The term climate adaptation will be used in the essay. Climate adaptation is used for making residential and built-up areas more resilient against change and to reduce greenhouse gas emissions and our ecological footprint. In a literature study which adaptations that were suitable to use in an example study emerged and what significance they would have for climate adaptation planning. With focus on flooding and heat islands with examples from other countries the literature can broader the view of how climate can affect society in the future. The Swedish municipals have different backgrounds and possibilities to adapt. This essay discusses some of the necessary changes that can help Swedish municipality to optimize their green climate adaptation planning. In an example study, the study process how the language and what climate adaptation can look like in comprehensive plans from three Swedish municipalities. The result makes differences visible between the municipalities' planning with climate adaptation and the work cannot stop at the municipal border. A new platform where greater cooperation between municipalities is needed to create the right conditions to meet the challenges of the future
Amerikansk hönshirs
Get PDFSläktet hönshirs (Echinochloa spp.) består av 40–50 arter varav alla är C4-växter. Detta innebär att de är torktåliga och trivs bra under varma, fuktiga förhållanden. Amerikansk hönshirs, (Echinochloa muricata (P. Beauv.) Fernald) är en art inom släktet och som ofta förväxlas med europeisk hönshirs (Echinochloa crus-galli. (L.) P. Beauv.) Detta beror på att artens morfologi är väldigt varierad och en tydlig bestämningsnyckel för att särskilja dessa arter saknas. De pågående klimatförändringarna förutspås ge Sverige ett torrare och varmare klimat samtidigt som en mer omfattande majsodling kan leda till ökade problem med C4-ogräs i allmänhet och således även amerikansk hönshirs. Syftet med detta kandidatarbete var att: (1) beskriva amerikansk hönshirs och dess biologi, utbredning och risk som ett potentiellt besvärligt ogräs i svenskt lantbruk, (2) presentera en bestämningsnyckel för att kunna särskilja amerikansk hönshirs från europeisk hönshirs, (3) presentera relevanta bekämpningsstrategier för hönshirssläktet i stort samt (4) uppmärksamma yrkesverksamma om problematiken med och uppmuntra till att öka beredskapen för främmande ogräsarter. Arbetet baserades på publicerade forskningsstudier inom området vilka togs fram i sökningar i olika databaser. Resultatet visade att amerikansk hönshirs trivs på både tyngre och lättare jordar, blötare områden men även bearbetade jordar och anträffas ofta i fält där majs eller andra radodlade grödor odlas. Amerikansk hönshirs hittas oftare på platser med tidvis stående vatten, till skillnad från andra hönshirsarter. Enligt litteraturen är det svårt att särskilja amerikansk hönshirs från andra hirsarter. Den är i synnerhet svår att särskilja från europeisk hönshirs både vid tidiga och senare utvecklingsstadier eftersom arterna delar många likheter. Det säkraste sättet att skilja arterna åt är att jämföra deras kromosomantal. Skillnader ses även på flaggbladets bladinfästning på strået samt på den fertila blommans ytter- och inneragn. En bestämningsnyckel har tagits fram för att kunna särskilja amerikansk hönshirs från europeisk hönshirs i fält. Kombinationen av den amerikanska hönshirsens biologi, dess förmåga till anpassning i ett förändrat klimat och nya odlingssystem gör att arten kan komma att bli ett problemogräs i svenskt lantbruk. De bekämpningsrekommendationer som finns riktar sig till släktet i stort. Det finns inte någon enskild åtgärd för att kontrollera amerikansk hönshirs utan det en kombination av kontrollåtgärder krävs tillsammans med insatser för att minska spridning och etablering i nya fält. Vid förekomst av hönshirs i fält rekommenderas en så god etablering av grödan som möjligt för att konkurrera mot hönshirs. Växtföljden är viktig och inslag av vall och/eller höstgrödor är bra för att kontrollera hönshirs. Herbicider används ofta som en del i ogräsbekämpningen. Herbicidresistens förekommer hos släktet hönshirs och arterna tenderar att relativt enkelt kunna utveckla herbicidresistens. Herbicidresistens hos amerikansk hönshirs har uppmärksammats i en amerikansk studie. Artens sena groning gör att den kan undgå ordinarie kemisk bekämpning och även försvåra mekanisk ogräsbekämpning. Det är viktigt att uppmärksamma lantbrukare, rådgivare och andra yrkesverksamma på amerikansk hönshirs och andra nya ogräsarter. Vidare behöver vi öka vår beredskap för att kunna bekämpa dem. Genom förbättrad artbestämning kan lantbrukare, yrkesverksamma och andra inom lantbruket möjliggöra förbättrad hantering av amerikansk hönshirs. Genom fortsatta studier kring artens biologi, frönas överlevnadslängd i jorden, funktion som ogräs på åkermark, naturliga fiender och herbicidmetabolism kan mer precisa och förbättrade rekommendationer för ogräskontroll utformas.The genus barnyard grass (Echinochloa spp) consists of 40-50 species, all of which are C4-plants. C4-plants are adapted to high temperatures, humid conditions and is drought tolerant. Rough barnyardgrass (Echinochloa muricata) is one of the species within the genus and are often confused with barnyardgrass (Echinochloa crus-galli). This is a result of variable morphology, which has led to confusion of the identification of the two species. This was not fully considered until recently in description. A key for identification for practical use is missing. The ongoing climate changes will lead to higher temperatures and drier climate in Sweden and in combination with an intensified maize cultivation, problems with C4-weeds in general, including rough barnyardgrass, will increase. The purpose of this bachelor thesis was to: (1) describe rough barnyardgrass and its biology, distribution, and potential risk as an invasive weed in Swedish agriculture, (2) present a key for distinguish rough barnyardgrass from barnyardgrass, (3) present relevant weed control measures and (4) raise awareness among people in the agriculture sector about issues related to invasive weed species. The study was based on published studies within the field, obtained through databases and internet searches. The result showed that rough barnyardgrass thrives in a wide range of environments, both drier and wetter areas, in heavier clay soils and sandy soils. Rough barnyardgrass is also found in cultivated lands, often close to maize- or other row-cropped crops and tends to prefer wetter conditions, with periods of standing water. It is difficult to distinguish rough barnyardgrass from barnyardgrass in both early and later growth stages since the species have similar characteristics. The most reliable method is to compare the chromosome numbers. Differences can also be seen in the upper leaf attachment to the straw and in lemma and palea of the fertile flower. A key to distinguish rough barnyard grass from barnyardgrass for practical use is presented in this thesis. The combination of its biology, adaptability, climate changes and altered cropping systems may turn rough barnyardgrass into a problematic grassweed in Swedish agriculture. The weed management recommendations are for the genus in general. There is not just one solution to solve the problem with barnyardgrasses in fields, but rather a combination of measures is required along with efforts to reduce the risk of spread and establishment in new fields. When barnyardgrass is present in field, measures are recommended to ensure optimal crop establishment to create a better competition against the weed. Crop rotations with ley and/or winter cereals are beneficial. Herbicides are commonly used as part of weed management measures. Herbicides resistance has been documented in barnyardgrass species around the world for different species within the genus. Herbicide resistance in rough barnyardgrass has been noticed in an American study. The species’ late germination allows it to evade herbicides and complicates mechanical control methods. It is important to raise awareness among farmers, advisors and other professionals about rough barnyardgrass and other emerging weed species. Furthermore, we need to enhance our preparedness to control new weed species. Through improved identification, farmers, advisors and others in the agricultural sector can enable improved management of rough barnyardgrass. Further studies regarding the species’ biology, seed longevity in the soil, function as weed in arable land, natural enemies and herbicide metabolism will lead to development of more precise and improved weed control recommendations
Urban residential gardens to promote health & well-being
Get PDFThis thesis is about establishing sustainable housing gardens in urban residential areas to promote
well-being among residents. It is also about how people´s values and needs in life is shaping their
perception and how it relates to use of green space. The overall purpose has been to investigate how
people´s values and basic human needs can be used for impacting the design of urban green space.
The outcome of this thesis work aims to provide relevant insights useful in further research about
the development of new green areas for multi-family homes in larger cities. The aim is to cover
aspects on how green space in cities can be designed using the Perceived Sensory Dimensions (PSD)
model (Grahn & Stoltz, 2021) when shaping green environments, with people in mind. The research
aim has also been to explore how people´s values affect their perception of different green
environments surrounding urban residential buildings and how Barrett’s Values Model can be
related to the PSD framework. By exploring the use of new AI tools as part of this study, the
ambition was to provide inspiration for further research on how landscape architects can utilize AI
in relation to existing PSD research to promote health and wellbeing among residents in dense cities.
The first part of this master’s thesis includes a summary of established research and frameworks to
highlight valuable insights about how green space can impact the overall wellbeing of people. The
intention by outlining some established environmental perception frameworks is to show how it can
be used in future urban planning and property development for residential housing in cities. It also
to includes a summary of relevant research on values and how it relates to psychological needs of
humans in the context of developing sustainable cities. The second part has been to use one of these
research frameworks – Perceived Sensory Dimensions – developed by Grahn and Stoltz (2021), by
testing AI-generation of photographs to show examples of green environments in urban residential
housing areas. The last part was to test these AI generated photos by conducting a quantitative pilot
survey to identify if and how people’s perception differs depending on their values in relation to
Barrett’s model and how it related to perception and the use of green space.
The conclusions were that values can be used in alignment the environmental frameworks to further
explore human needs and what is important for various user groups in different life stages
concerning both restorative and stimulating environments. From the findings it seems that Barrett's
value model and the PSD model can be related as higher values seem to relate to stimulating PSDs
Diverse, Open, Cultural and Social, whereas lower values seem to connect more to restorative PSDs
Serene, Sheltered, Natural and Cohesive. Correlations were found between different value groups
and how they perceived different photos of PSD environments, which indicate that personal values
can affect environmental preference. The PSD research definitions could be for prompting in the
Midjourney AI bot to generate photos of green environments covering nearly all PDS environmental
qualities, except for Cohesive. Most environments could be recognized in the descriptions as well
as evoked feelings by the survey respondents in relation to the Perceived Sensory Dimensions.
Serene and Diverse environment scored the highest on preference. By using environmental research
frameworks and integrate it with generative AI tools, there will be future opportunities for urban
planners, landscape architects and property developers to enhance green spaces to promote health
and well-being