18101 research outputs found
Sort by
Beslut och förändringar på vägen mot ASF-status : en intervjustudie med svenska grisproducenter
Get PDFAfrikansk svinpest (ASF) är ett växande hot för svenska grisproducenter. Det är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. För att minska risken för spridning av ASF infördes ny lagstiftning inom EU år 2021. Denna lagstiftning gjorde att en ny status etablerades i Sverige som innebär en viss nivå av smittskydd för grisbesättningar. Statusen kallas “SSB ASF”.
Denna studie behandlar frågeställningar om hur grisproducenter påverkas ekonomiskt, organisatoriskt och praktiskt i arbetet med att uppnå och bibehålla ASF-status i smittsäkrad besättning gris (SSB gris). Teorierna som ligger till grund för studiens frågeställningar och författarnas argument är Institutionell teori, Resiliens och Contingencyteori. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där tre grisproducenter i Götaland deltar. Den huvudsakliga empiriinsamlingen består av tre semistrukturerade intervjuer med ägare eller driftsledare på grisföretagen.
Studiens slutsatser visar att det är veterinärer, konsumentens framtida attityder och slakterier som påverkar grisproducentens beslut att arbeta mot ASF-status. Den produktionstyp som företaget har är avgörande för de ekonomiska kostnaderna och investeringar som krävs för att uppnå statusen. Den ekonomiska kostnaden uppgår till 25 000 kr för en gård med endast spaltboxar och mellan 400 000 - 600 000 kr för en produktionstyp som innebär djupströbäddar och spaltboxar. De anpassningar som behöver genomföras vid omställning till statusen är i olika omfattningar beroende på gårdens ursprungliga struktur, tidigare resurser samt tidigare erfarenheter.African swine fever (ASF) is a growing threat to Swedish pig producers. It is a contagious and deadly viral disease that affects domestic pigs and boars. In 2021, a new legislation was implemented within the European Union to mitigate the risk of African swine fever transmission. As a result, a new status was established in Sweden, aimed at ensuring a defined level of biosecurity in the whole population of pigs in the farm. This status is referred to as “SSB ASF”.
This study explores how pig producers are affected economically, organizationally, and practically in attaining and maintaining ASF-status. The theories underlying the study`s research questions are Institutional theory, Resilience, and Contingency Theory. The study is based on a qualitative research method involving three pig producers located in Götaland, Sweden. The primary empirical data were collected through three semi-structured interviews with owners or operational managers of the pig farms.
The conclusions of the study indicate that veterinarians, future consumer attitudes, and slaughterhouses are key factors in influencing pig producers´ decision to work towards ASF-status. The type of production system operated by the firm plays a crucial role in determining the economic costs and investments required to achieve the status. The estimated cost is approximately 25 000 SEK for farms with only slatted boxes and 400 000 to 600 000 SEK for farms using deep litter beds and slatted boxes. The scope of the adjustment needed to comply with ASF-status requirements varies depending on the farm`s original infrastructure, available resources, and previous experience
A Folk High School’s Significance for Participants’ Sense of Belonging in a Heterogeneous Rural Locality
Get PDFSyftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt en folkhögskola interagerar med den omgivande bygden. För att närma oss detta undersöker vi hur deltagare vid två folkhögskolekurser upplever vad denna folkhögskola gjort för hemmahörandet på platsen. Undersökningen utgår från Åredalens folkhögskola med fokus på kurserna Fjäll- och friluftsliv samt Fjäll- och gårdsliv. Uppsatsens analys har sin grund i begreppen platsidentitet, folkhögskolan som social institution samt inbäddning. Uppsatsen är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer har utförts för att samla in empiri och detta har gjorts i Åre kommun. Den heterogena bygdens karaktär påverkar deltagarna både socialt och fysiskt, utifrån att olika grupper lever och verkar i området. Genom vardagliga praktiker i landskapet både inom ramen för folkhögskolan, men också utanför den formella undervisningen har det skapats en förståelse för platsens historia och därmed format en djupare platstillhörighet till bygden. Dessa faktorer har samverkat till att flera deltagare valt att stanna kvar i bygden efter avslutad kurs. Detta kan ses som att folkhögskolan fungerar som en potentiell brygga ut till bygden, där tillfälligt deltagande på folkhögskolan kan leda till att deltagarna stannar på platsen under en längre tid och blir en del av omgivande bygd. Ur ett landsbygdsperspektiv kan därför folkhögskolor fungera som en lokal utvecklingsaktör, genom att attrahera unga till landsbygder och främja identitetsskapande och hemmahörande.The aim of the paper is to examine the ways in which a folk high school interacts with the surrounding local area. To approach this, we will explore the perceptions of participants in two folk high school courses on how this folk high school has contributed to the sense of belonging in the locality. The study is based on Åredalen folkhögskola with a focus on the courses Fjäll- och friluftsliv (Mountain and outdoor life) and Fjäll- och gårdsliv (Mountain and farmstead life). The analysis of the thesis is based on the concepts of place identity, the folk high school as a social institution and embeddedness. The thesis is a qualitative study in which semi-structured interviews and participant observations took place within Åre municipality. The heterogeneous character of the area affects the participants both socially and physically, given that different groups live and work in the area. Through everyday practices in the landscape both within the framework of the folk high school, but also outside the formal teaching, an understanding of the history of the place has been created and thus formed a deeper sense of belonging to the area. These factors have contributed to the fact that several participants have chosen to remain in the local area after completing the course. This can be seen as the folk high school acting as a potential springboard into the area, where temporary participation in the folk high school can lead to participants remaining in the area for a longer period of time and becoming part of the surrounding area. From a rural perspective, folk high schools can therefore act as a local development actor, by attracting young people to rural areas and promoting identity creation and a sense of belonging
Winter wheat cultivation in northern Sweden – conditions and experiences
Get PDFVete är den största spannmålsgrödan i Sverige, men har länge setts som en gröda som lantbrukare i norra Sverige inte kan odla. Den korta vegetationsperioden, det långa snötäcket och kalla vintrar ses ofta som utmaningar för att höstvete ska fungera i växtföljden i norra Sverige. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på om höstvete är möjligt att odla i norra Sverige. Eftersom litteraturen på området är begränsad har studien gjorts i form av både en litteraturstudie och en intervjustudie med fyra lantbrukare, varav en är lantbrukare från Norrbotten, en från Västerbotten, samt två från Jämtland. Samtliga lantbrukarna som intervjuades har odlat höstvete.
Vegetationsperioden förväntas att bli längre i framtiden. Eftersom vete har krav på en längre vegetationsperiod än vårkorn, som traditionellt sett har odlats i området, kommer odling av höstvete att gynnas av längre vegetationsperioder i framtiden. Intervjuerna med lantbrukare tyder på att intresse finns hos lantbrukarna, samt att de som odlat har fått lönsamhet i höstveteodlingen redan idag.
Slutsatsen i denna rapport är att höstvete går att odla i delar av norra Sverige. Det finns fortfarande kunskapsluckor exempelvis gällande optimalt datum för sådden i de olika regionerna, höstgödsling, samt optimalt sortval i de olika regionerna. Mer intresse krävs från växtförädlingen och forskningen för att introducera höstvete som gröda till fler lantbrukare i norra Sverige.Wheat is the most widely cultivated cereal crop in Sweden. However, due to short vegetation period, long-lasting snow cover and cold winters wheat has been considered unsuitable for cultivation in northern Sweden. The aim of this study is to investigate the possibility for cultivation of winter wheat in northern Sweden. The study combines a literature review and an interview-based approach, where one farmer is based in Norrbotten, one in Västerbotten and two
are based in Jämtland.
In Sweden, the growing season for wheat has become longer and is projected to continue increasing in length in the future. This trend is expected to benefit the cultivation of winter wheat.The farmers interviewed express interest in cultivating winter wheat and report their own cultivation as profitable.
The conclusion in this thesis is that the cultivation of winter wheat is possible in northern Sweden. More research is required in several areas. These areas include, but are not limited to, optimal sowing date different region, autumn fertilization and identifying cultivars best suited for
the local conditions in different regions. To introduce winter wheat as a viable option for cultivation in northern Sweden, more engagement is required from agricultural research and plant breeders
Sun spurge : an opportunist in the shadow
Get PDFSläktet törel (Euphorbia sp.) återfinns i stora delar av världen och kommer ursprungligen från områden i Mellanöstern och Indiska halvön. Det innehåller cirka 2 000 arter som sträcker sig från ettåriga plantor till träd. Släktet är mycket variabelt och innehåller exempelvis arter med C3-, C4- eller CAM-fotosyntes.
I Norden finns sju arter etablerade varav tre är ettåriga (revormstörel, rävtörel och småtörel) och fyra är fleråriga (bantörel, kärrtörel, vargtörel och vårtörel). Revormstörel (Euphorbia helioscopia L.) förekommer allmänt i jordbruksområden i södra och mellersta Sverige. Den trivs på näringsrik mark (åker, trädgårdsland och ruderatmark) och hittas ofta i radodlade grödor som sockerbetor och grönsaker på friland men även i slåtter- och betesvallar. Arten bildar en 10-40 cm hög stjälk med flockliknande blomställning och en ogrenad pålrot. Den förökar sig med frön som kan överleva i marken i över 10 år. Den verkar ha en utdragen groning under vår och sommar vilket kan göra att den undkommer ordinarie bekämpning på våren/försommaren.
Revormstörel innehåller mjölksaft med stark kontaktverkande gift. Saften kan orsaka blindhet och konsumtion av växten kan ge inflammation i tarmar, lever och njurar. Vid svåra förgiftningsfall kan det centrala nervsystemet och hjärtat påverkas, och vid upprepad förtäring över lång tid ökar risken för cancerutveckling. Betesdjur verkar tycka att revormstörel är osmaklig och undviker vanligtvis att beta den. Förekomst av revormstörel sänker både kvalitet och kvantitet i betesproduktionen. Giftet förstörs inte av torkning och är därför problematiskt vid ensilage- och höproduktion. Revormstörel producerar även allelopatiska substanser som kan ge den en konkurrensfördel mot andra gröd- och ogräsarter genom att dessa ämnen stör andra arters groning och tillväxt.
Arten kan vara svårbekämpad på grund av dess plastiska växtsätt. Den kan anpassa sig genom morfologiska förändringar som respons på kemisk och mekanisk bekämpning. Artens sena groning gör att den kan undgå ordinarie kemisk bekämpning och även försvåra mekanisk ogräsbekämpning. En viktig förebyggande metod är en varierad växtföljd där odling av flerårig vall och radsådda grödor växlas med ettåriga konkurrensstarka grödor som håller tillbaka revormstörel. I betesmarker måste arten hållas borta genom att förhindra att det blir luckor i beståndet där revormstöreln kan etablera sig. Mekanisk bekämpning med radhackning i radsådda grödor kan fungera men tar bara bort plantor mellan raderna. I betesvallar kan mekanisk bekämpning genom uppryckning av plantor vara möjlig på mindre ytor. Kemisk bekämpning kan utföras i sockerbetor med preparat från HRAC-grupper 2 och 4.
Under år 2024 verkade förekomsten av revormstörel öka markant i Mellansverige vilket ställde till problem vid foderproduktion i betes- och slåttervallar. Det är viktigt att informera och uppmärksamma lantbrukare och rådgivare på arten. Detta eftersom den minskar grödproduktionen genom konkurrens om vatten, näring och ljus men även genom att avge allelopatiska ämnen som stör groning och tillväxt hos de odlade grödorna. Vidare sänker den både kvalitet och kvantitet på producerat foder genom innehållet av mycket giftig mjölksaft.
I framtiden behövs mer forskning främst kring icke-kemiska bekämpningsmetoder mot revormstörel som är rationella och kan användas på stora ytor. Vidare bör studier göras kring huruvida spridningen av revormstörel verkligen ökar och vad detta i så fall beror på.The genus spurge (Euphorbia sp.) is found in large parts of the world and originates from the Middle East and Indian Peninsula. Spurge comprises about 2000 species, ranging from annual herbs to trees and containing species with C3, C4 or CAM-photosynthesis.
Seven species are established in Scandinavia of which three are annual species (sun spurge, milkweed, and small spurge) and four are perennials (urban spurge, marsh spurge, leafy spurge, and cypress spurge). Sun spurge (Euphorbia helioscopia L.) appears abundantly in the south and middle part of Sweden. It thrives on fertile land and is often found in row crops such as sugar beets and vegetables but also in leys and grazing lands. Sun spurge develops a 10-40 cm tall stem with a cluster-like inflorescence and an unbranched taproot. It proliferates with seeds that can survive more than 10 years in the soil. Seeds may germinate during spring and entire summer which means that small plants may escape early ordinary weed control.
Sun spurge contains latex with a strongly poisonous contact action. The latex can cause blindness and consumption of the plant may cause inflammations in the bowel, liver and kidneys. Even the central nervous system and heart may be affected and in case of prolonged exposure there is risk for development of cancer. Grazing animals in general avoid sun spurge. Occurrence of sun spurge decreases both quantity and quality of the fodder production. The poison is not neutralised during drying and consequently poses a problem in the production of silage and hay. Sun spurge also produces allelopathic substances, thereby giving the species a competitive advantage against other crop- and weed species by means of disrupting germination and growth of other species.
The species is difficult to control due to its plasticity: It can cope by means of morphological adaptations in response to chemical and mechanical control. Late germination causes the plants to escape from early chemical control and also hinders mechanical control. An important preventive control method is a crop rotation with a perennial ley and row-sown crops rotated with annual competitive crops which suppress sun spurge. On grazing land it is important to prevent the occurrence of gaps in which the weed can establish itself. Mechanical control with row hoeing in row-seeded crops may function but only removes weeds between the rows. In pastures mechanical control by means of pulling up by hand may be a solution for small areas. Chemical control can be performed in sugar beets by means of substances from the HRAC-groups 2 and 4.
In 2024 the occurrence of sun spurge seemed to increase substantially in central Sweden which caused problems in grazing- and ley areas. It is important to inform farmers and advisors about this species because it decreases production in the ways described above. Given the observations made in countries with warmer climates, where spurge plants sometimes pose significant threats to agricultural production, there is reason to believe that climate change could play a crucial role in the spread and establishment of sun spurge as a weed in Sweden. The germination of the spurge family is affected by thermo-inhibition, where seeds often do not germinate below 15 degrees. With rising average temperatures, we may therefore risk not only an increase in sun spurge but also the introduction of potentially more aggressive spurge plants with similar toxicity.
By studying experiences and control strategies from countries where spurge plants are already an established problem, we can better prepare to manage and mitigate the potential threats these weeds pose to Swedish agriculture in the future. We also need to initiate more research on non-chemical rational control of sun spurge which can be used on a larger scale
Developing Solar, Transforming Land : the role of landowners in Sweden’s energy transition
Get PDFAs Sweden turns increasingly toward solar energy as a pathway for the renewable energy transition, ground-mounted solar parks are becoming a central feature in future energy projections. At the same time, the development of solar parks has sparked debate regarding the displacement of agricultural production, limitations in access to grid infrastructure, and disruptions to rural landscape aesthetics. At the heart of this transition are landowners, actors who decide whether to develop solar on their land, and shape how this is carried out in practice. This thesis explores how landowners in Sweden experience the development of ground-mounted solar parks on their land, while navigating the broader systemic constraints of ambiguity in policy and market conditions, and how these projects relate to agricultural practices and land-use management. Through semi-structured interviews with eight landowners and one key informant, this study identifies key motivations and opportunities for solar projects, such as financial viability and income generation, land-use optimization, and energy independence, while also uncovering challenges related to policy ambiguity, market volatility, and infrastructure constraints. A recurring theme is the different approaches to land management in the solar park. While some landowners use mowing for low-maintenance upkeep of vegetation in the solar park, others experiment with dual land-use models such as grazing or crop cultivation. This is creating a divergence between simplicity and innovation in such land maintenance strategies and reshaping the notion of land in solar parks as multifunctional. The findings suggest that landowner experiences with solar park development are shaped not only by national energy policy, market and land availability, but by context-specific factors such as when in time the solar park was built and under what conditions of the local land, experiences as farmers, coordination with their main operations, and the decision-making of landowners was impacted by their own characteristics and values. Drawing on frameworks from land system science, agricultural decision-making, and local energy transition theory, this thesis argues that understanding, including and drawing on landowner perspectives is crucial to creating a more resilient, long-term, multifunctional, and context-sensitive solar energy transition in Sweden
Utvärdering av förbättrad koldioxidinlagring genom skötselåtgärder : en simuleringsanalys
Get PDFForests in reserves are often left untouched to preserve biodiversity, allowing nature to shape their structure over time. Consequently, natural forests in nature reserves and national parks tend to be denser than managed forests under similar conditions, which can impact their ability to sequester carbon. This study examines the effects of low-intensity forest management on carbon sequestration in temperate broadleaf forests. Simulations were performed using Heureka’s RegWise tool with forest data from Söderåsen National Park in southern Sweden, predominantly featuring beech trees. The management scenarios examined included no treatment, selective fellings that removed 5–10 % of the basal area per intervention, and lower-intensity fellings that removed 2–5 % of the basal area. The results showed that even minor interventions significantly increased net carbon sequestration over the 100-year simulation period, all while preserving forest structure and avoiding drastic disturbance to natural systems conditions. Among the three main species dominant in any plot, Fagus sylvatica (European beech) and Picea abies (Norway spruce) showed significant improvement in carbon sequestration after minimal intervention. In contrast, Betula pendula (silver birch) did not exhibit significant improvement after minimal intervention when compared to an unmanaged forest. The findings indicate that tailored management strategies, both species-specific and site-specific, can enhance carbon sequestration. Simulation tools, such as Heureka, provide a user-friendly, site-focused strategy that can guide national park management as well as private forest owners, particularly as the importance of carbon farming and credits increases in European forestry policy. Through systematic data gathering and focused actions, managed forests can play a significant role in mitigating climate change. This topic still requires additional research for a complete understanding of how other site characteristics, or species, can influence carbon sequestration.Skogar i reservat lämnas ofta orörda för att bevara biologisk mångfald, vilket gör att naturen formar deras struktur över tid. Därför tenderar naturliga skogar i naturreservat och nationalparker att vara tätare än brukade skogar under liknande förhållanden, vilket kan påverka deras förmåga att lagra kol. Denna studie undersöker effekterna av lågintensiv skogsskötsel på kolinlagring i tempererade lövskogar. Simuleringar utfördes med hjälp av Heurekas RegWise-verktyg med skogsdata från Söderåsen National Park i södra Sverige, där bokträd dominerar. De analyserade skötselscenarierna inkluderade ingen åtgärd, selektiva uttag på 5–10 %, och uttag med lägre intensitet på 2–5 %. Resultaten visade att även små ingrepp förbättrade kolinlagringen avsevärt, allt medan skogens struktur och biologiska mångfald bevarades. Bland de tre huvudarter som dominerade någon provyta visade Fagus sylvatica och Picea abies signifikant förbättring i kolinlagring efter minimal åtgärd. I kontrast visade Betula pendula ingen signifikant förbättring efter minimal åtgärd jämfört med en oskött skog. Resultaten visar att skräddarsydda skötselstrategier, både art- och platsanpassade, kan förbättra kolinlagringen. Simuleringsverktyg som Heureka tillhandahåller användarvänliga, platsspecifika strategier som kan vägleda förvaltningen av nationalparker såväl som privata skogsägare, särskilt när betydelsen av kolodling och krediter växer i europeisk skogspolitik. Genom systematisk datainsamling och fokuserade åtgärder kan brukade skogar spela en betydande roll i att mildra klimatförändringarna. Detta ämne kräver fortsatt forskning för full anpassning och för att förstå hur andra ståndortsfaktorer eller arter kan påverka kolinlagringen
Ragwort : a poisonous weed on the rise
No full textStånds (Jacobaea vulgaris) är ett giftigt ogräs som sprider sig i södra Sverige och har nyligen fått uppmärksamhet av både Statens jordbruksverk och Länsstyrelsen Skåne. Den hittas främst i långvariga vallar och ruderatmarker och kan vara mycket farlig för betesdjur. Hela plantan är mycket giftig, oavsett om plantan är död eller levande. Giftet ger permanenta skador på levern och en förgiftning kan därför både ske akut och kroniskt om små mängder äts under en längre tid.
Syftet med detta kandidatarbete är att genom en litteraturstudie och intervjuer med rådgivare i Götaland och lantbrukare i Skåne skapa en bild av hur utbredd stånds är, hur den sprider sig och lämpliga metoder för att bekämpa den under olika förutsättningar.
Stånds är en bienn kolonisatör med förmåga att sätta många frön. Studier har visat att stånds kan producera upp till 200 000 frön per planta. Dessa frön kan ligga i groningsvila i mellan tio och tjugo år innan grobarheten försvinner. Den har både vindspridda frön och frön som den släpper rakt ner. De vindspridda fröna kan nyttja flera spridningsvägar som djur, vatten och troligen trafik då vindspridda frön från andra arter kan sprida sig genom att fastna på och transporteras med fordon, men även via vinddrag från passerande bil- och tågtrafik. Plantorna kan även föröka sig vegetativt, speciellt vid skador. Fröplantorna har mycket dålig konkurrenskraft och kräver en störning i vegetationen för att överleva. En vuxen planta trycker däremot undan annan vegetation med sin stora bladrosett och när den vuxna plantan sedan dör lämnar den en lucka som nya plantor kan gro i. Faktumet att den har stor fröproduktion av två typer av frö, gör att den kan sprida sig över stora områden och etablera nya bestånd samtidigt som några frön stannar kvar och förökar det befintliga beståndet.
En framgångsrik bekämpning kräver uppföljning under flera års tid för att säkerställa att inga nya plantor kommer upp och producerar frön. På åkermark kan stånds bekämpas kemiskt, men genom att bryta av vallar med öppen odling i några år kan etablering av stånds förebyggas. På naturbetesmarker måste stånds hållas borta med en genomtänkt betesstrategi som förhindrar att det blir luckor i beståndet. Om stånds etablerar sig måste denna bekämpas manuellt genom uppgrävning. Möjligtvis kan stånds bekämpas termiskt, men inga studier har hittats om detta, eller biologiskt med får, då de tål högre doser än andra djur.
I landskapet kring fälten hittas ofta stånds i stora mängder på ruderatmarker och efter vägkanter och banvallar. I intervjuerna framkom att kunskaperna kring stånds anses vara dålig hos ansvariga för dessa marker (kommuner, Trafikverk, etc.).
I framtiden behövs mer forskning kring icke-kemiska bekämpningsmetoder mot stånds som är rationella och kan användas på stora ytor. Vidare bör man undersöka om stånds sprids med trafik längs vägar och järnvägar. Om detta går att visa fås ett starkt argument för att Trafikverket och kommuner måste hålla efter stånds på sina marker. Ett generellt krav på alla markägare att ta bort stånds hade varit bra för att förhindra spridning av ogräset. Men detta kan ge negativa konsekvenser för de lantbrukare som har naturbetesmarker som är täckta av stånds till den grad att det inte finns någon rimlig metod att bekämpa arten med.Ragwort (Jacobaea vulgaris) is a poisonous weed which is spreading in southern Sweden. Its increase has caught interest of both the Swedish Board of Agriculture and the County Administrative Board of Skåne. It is found mainly in leys and on ruderal sites and it is very poisonous for grazing livestock. The whole plant is poisonous regardless of it being dead or alive. The poison causes permanent damage to the liver and poisoning may therefore be both acute and chronic if small amounts are eaten during an extended period.
The purpose of this bachelor thesis is to explore the way ragwort spreads; how widespread it already is and methods of combating it. This will be accomplished by a literature study and interviews with farmers from Skåne and farm advisors active in Götaland.
Ragwort is a biennial colonizer with an ability to set many seeds; studies have counted up to 200 000 per plant. These seeds can lie dormant in the soil between ten and twenty years before dying. Two types of seeds are produced and fall near the plant. One of the types of seed can be spread by several vectors such as animals, water and probably traffic since similar seeds can be spread by vehicles and wind draft from these. The plants may also reproduce vegetatively, especially if damaged. Seedlings are not competitive and requires a disturbance in the vegetation to survive. Once a plant has reached adulthood its big leaf rosette pushes the surrounding vegetation away. This causes an opening to form in the vegetation when the adult plant dies, in which new seedlings can grow and survive.
A successful control of ragwort requires vigilance during many years to make sure that no new plants germinate and set new seeds. On cropland ragwort may be controlled with chemicals or prevented from establishing itself by breaking the lay and growing annual crops for a few years. On natural pasture the sward must be kept competitive through well-planned grazing. If ragwort establishes itself, it must be removed manually. Thermic control of ragwort could perhaps be an alternative, but no studies on the subject has been found. Grazing with sheep could also work, since they are not as sensitive to the poison as other animals.
In the landscape around the fields, ragwort is commonly found in great numbers on ruderal sites and along roads and railroads. The interviews revealed that the knowledge of ragwort is considered to be low among those responsible for these lands, mainly the Swedish Transport Administration and municipalities.
In the future, studies are needed to find non-chemical control methods that are viable to use on large areas. A study of whether ragwort is spread via roads and railways would also be useful. If it finds that ragwort spreads via roads and railways it can be used as an argument for forcing the Swedish Transport Administration and municipalities to act against ragwort on their land. A demand on all landowners for removing ragwort from their property would be beneficial for stopping its continued spreading. This can however be detrimental for farmers with natural pasture that has been infested with ragwort to such a degree that it is not feasible to control it with available methods
Five farmland birds and their relation to different habitats in farmland
Get PDFFörändringar i jordbrukslandskapet som skett till följd av rationalisering och intensifiering har påverkat många arters populationssiffor negativt, däribland våra jordbruksfåglar. Idag är utvecklingen negativ för ladusvalan och gulsparven medan det går bättre för sånglärkan. Stenskvättan har haft en stabil population nationellt. Fasanens population styrs av människan och kyla. Syftet med denna studie är att använda data från en fågelinventering i odlingslandskapet för att undersöka hur eller om fem jordbruksfågelarter är kopplade till olika livsmiljöer. Målet är att ta reda på om förekomsten av olika fågelarter är kopplade till olika typer av livsmiljöer. Livsmiljöerna i studien är bland annat småbiotoper, åkrar med olika grödtyper och markanvändningar samt gårdar med eller utan djurhållning. Frågorna som besvarats i uppsatsen har varit följande: vilka livsmiljöer är fem jordbruksfåglar kopplade till? Är en viss livsmiljö kopplad till alla fåglar, eller ser vi att de har olika relationer till olika livsmiljöer? Behövs ”ett rikt odlingslandskap” för jordbruksfåglarna? I dataanalysen testas fåglarnas förekomst mot livsmiljöer, strukturer och grödtyper samt markanvändningar med chi-två-test. Chi-två-testen användes för att undersöka om det finns någon koppling mellan fåglarna och livsmiljövariablerna. Resultaten visar att gulsparv är positivt kopplad till hagar. Ladusvalan är positivt kopplad till gårdar. Stenskvättan är positivt kopplad till stenstrukturer. Sånglärkan är inte tydligt positivt kopplad till vare sig höstsådd eller vårsådd gröda. Resultaten leder till slutsatsen att de olika fågelarterna är olika kopplade till olika livsmiljöer. Detta pekar på vikten av ett rikt odlingslandskap för jordbruksfåglarna, ett landskap där flertalet livsmiljöer finns och främjas.Changes in the agricultural landscape that have occurred as a result of rationalisation and intensification have affected the populations of many species negatively, including our farmland birds. Today, the development of the barn swallow and the yellowhammer is negative, while the eurasian skylark has a positive development. The northern wheatear has had a stable population nationally. The common pheasant’s population is ruled by man and the cold. The purpose of this study is to use the data from a bird survey in the farmland landscape to research how, or if five farmland bird species are connected to various habitats. The questions answered in this thesis are the following: which habitats are five farmland birds connected to? Is one habitat connected to all birds, or do we see that the birds have different relations to different habitats? Is “a rich agricultural landscape” needed for the farmland birds? In the data analysis, the presence of the birds is tested against habitats, structures and crop types as well as land uses with chi-squared tests. The chi-squared tests were used to investigate if there was any connection between the birds and the different habitat variables. The results show that the yellowhammer is positively associated with pastures. The barn swallow is positively associated with farms. The northern wheatear is positively associated with stone structures. The eurasian skylark is neither clearly positively connected to autumn-sown crops nor spring-sown crops. The results lead to the conclusion that the different bird species are differently connected to different habitats. This points to the importance of a rich agricultural landscape for farmland birds, a landscape in which many habitats exist and are promoted
Microalgae and ash as biofertilizer for spruce and pine seedlings
Get PDFThe growing demand for sustainable forest management is higher than ever. This has attracted interest in the opportunity to use microalgae and ash as biofertilizer. Today´s commonly used conventional fertilizer comes with an environmental cost in the manufacturing prosses because of its energy intensive process. This study investigates the possibility of using microalgae and/or ash fertilizer in nurseries as an alternative to traditional conventional fertilizer. Growth of diameter and height in Norwegian spruce (Picea abies) and Scots pine (Pinus sylvestris) seedlings was used as quantitative variables to assess treatment effects. The sample was divided into seven treatments with varying compositions of biofertilizer, containing microalgae and ash. These seven treatments were compered whit two control treatments containing no-fertilizer and conventional fertilizer. The results indicate that over a short time (10 weeks), height and diameter in the biofertilized treatments do not show a significant difference compared to conventional fertilized treatments. These findings suggest that biofertilizer can perform comparably to conventional fertilizers in terms of promoting growth at a seedling level in the short-term. Further research is needed to evaluate their long-term efficacy and sustainability
Beef consumption across 43 countries
Get PDFThis study examines the economic and non-economic determinants of per-capita beef consumption across 43 countries from 2015 to 2022. To this end, a pooled log-log Ordinary Least Squares regression model with clustered standard errors was employed. The included independent variables are GDP per capita, beef prices, food price inflation, consumption of alternative protein sources and animal protection index. Expanding from previous studies that only focus on income and price, this research includes Animal Protection Index, an underexplored variable. By integrating Engel’s Law and Maslow’s Hierarchy of Needs into the analytical framework, the study captures both basic and higher levels of human needs that might explain beef consumption. The results show that income remains the most consistent predictor of beef consumption while fish acts as a substitute and poultry is considered a complement. Moderate levels of animal welfare legislation are associated with higher beef intake, indicating nuanced relationships between societal values and consumption patterns. Diagnostic testing ensures model reliability and Engel curve figures illustrate how income elasticities vary by animal welfare standards. These findings highlight the need for policies that promote the consumption of sustainably sourced fish to reduce beef consumption