18101 research outputs found
Sort by
The connection between the motivation process, leadership, and culture in quality management : a case study of the life science company Cytiva
No full textMotivation har traditionellt betraktats som en individuell egenskap, med fokus på inre drivkrafter. Detta perspektiv tenderar att bortse från det komplexa samspel mellan människor, normer och strukturer som präglar många arbetsmiljöer, särskilt inom strikt reglerade verksamheter där kvalitet och ansvar står i centrum. Denna uppsats framhåller istället motivation som en dynamisk och socialt konstruerad process, formad i relation till ledarskap och organisationskultur.
Syftet med studien är att undersöka hur motivation konstrueras i kvalitetsarbete inom en strikt reglerad organisatorisk kontext. Särskild vikt läggs vid ledarskapets och organisationskulturens påverkan. Genom en kvalitativ fallstudie av life science-företaget Cytiva beläget i Uppsala analyseras hur dessa faktorer samverkar i praktiken och formar medarbetares motivation. Uppsatsen utgår från ett dialektiskt teoretiskt perspektiv där motivation förstås som en process som uppstår genom interaktion mellan individer, normer och kulturella sammanhang. Ledarskap betraktas som en kollektiv och meningsskapande process, och organisationskultur som ett levande fenomen som både påverkar och påverkas av dagliga praktiker.
Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med tre medarbetare i olika roller inom produktion. Analysen visar att motivation formas i ett ömsesidigt förhållande mellan normer, identitet och tillit, där ledarskapets stödjande funktion och kulturens värderingsgrund är centrala drivkrafter. Studien belyser hur en stark organisationsidentitet och en upplevd meningsfullhet i arbetet kan förstärka motivationen för kvalitetsfrågor. Resultaten bidrar till en fördjupad förståelse av motivationsprocesser i praktiken och ger insikter i hur ledarskap och kultur tillsammans kan främja ett hållbart, kvalitetsdrivet arbetssätt.Motivation has traditionally been seen as an individual trait, focusing mainly on inner drives. However, this view often overlooks the complex interaction between people, norms, and structures that exist in many workplaces, especially in highly regulated environments where quality and responsibility are central. This thesis instead presents motivation as a dynamic and socially created process, shaped through relationships with leadership and organizational culture.
The purpose of this study is to investigate how motivation is formed in quality work within a strictly regulated organizational setting, focusing on the impact of leadership and organizational culture. Using a qualitative case study of the life science company Cytiva in Uppsala, the research explores the interplay among these factors and how they influence employees’ motivation. The study is based on a dialectical theoretical approach, viewing motivation as a process that arises through interaction between individuals, norms, and cultural contexts. Leadership is seen as a collective process of creating meaning, and organizational culture as a living phenomenon that both influences and is influenced by daily practices.
The empirical material is collected from semi-structured interviews with three employees in different roles in production. The study shows that motivation develops through a mutual relationship between norms, identity, and trust, where leadership’s supportive role and the culture’s core values are important driving forces. The study highlights how a strong organizational identity and a sense of meaningful work can increase motivation for quality issues. The results provide a deeper understanding of how motivation works in practice and offer insights into how leadership and culture together can support a sustainable, quality-focused way of working
Barriers and enablers for the adoption of local and agro-ecological products in food businesses : case study of bakeries in Malmö, Sweden
Get PDFThe global food system is at a crossroads. While industrial agriculture has succeeded in maximising
yields, this progress has come at the expense of biodiversity, ecological resilience, and traditional food
practices. These impacts extended beyond the agricultural landscape, shaping how food is processed,
transported, and ultimately consumed. Within this system, food businesses play an increasingly
influential yet understudied role as mediators between producers and consumers, shaping not only
what is sourced and sold but also how values such as ecological sustainability, quality, and locality are
transmitted along the supply chain. In mainstream agri-industrial systems, this intermediary role is
often characterised by large wholesalers, long food miles, and a lack of transparency, thereby
contributing to a disconnection between production and consumption. Transitions towards
agroecological principles, where community, trust-based relationships, biodiversity, variability, and
ecosystem services are prioritised over economic principles, can lead to more sustainable food
systems. This thesis researches how small independent bakeries in Malmö, Sweden, engage with and
navigate agroecological transitions. Through semi-structured interviews with bakery owners and using
Meadows’ (1999) leverage points framework and Gliessman’s levels of agroecological transitions, the
study identifies the barriers and enablers that influence the adoption of local agroecological
ingredients in bakery operations. Findings show that barriers were primarily concentrated at shallow
leverage points, such as economic costs, certification processes, and logistical constraints. On the
other hand, enablers tended to reflect deeper leverage points, including trust-based relationships,
community engagement, and business values and identity. A third analytical category (tensions and
opportunities) emerged during the research analysis, capturing areas of conflicting incentives and
overlapping challenges within food businesses. The research argues that advancing agroecological
transitions could benefit from a cross-sectoral approach that includes food businesses as active agents
of change, not merely passive intermediaries. While systemic change is a complex and long-term
process, fostering adaptive business models, collaborative networks, and supportive policy structures
can support food businesses in aligning economic viability with agroecological principles. This thesis
contributes to sustainability science by demonstrating how practical, grounded interventions at
multiple leverage points can drive positive transformations within the food system
Den historiska utvecklingen av skogslagstiftning i Sverige
Get PDFSverige har en lång tradition av skoglig lagstiftning. Den skogliga lagstiftningen har kontinuerligt omformulerats i takt med förändrade samhällsbehov och skiftade synsätt på skogens värde och funktion. Den första sammanhållna nationella skogsvårdslagen stiftades år 1903 och utgöra en normativ referenspunkt för det rättsliga ramverket i efterföljande skogsvårdslagar.
Vår uppsats analyserar och jämför utvecklingen av svensk skogslagstiftning. Undersökningen gjordes på skogsvårdslagarna som stiftades år 1903, 1923, 1948, 1979 och 1993 samt skogsordningen från 1734 års lag för att ge ett bredare skogshistoriskt perspektiv. Studien använde tre metodologiska angreppssätt: rättsdogmatisk metod, rättshistorisk metod samt juridisk komparativ metod.
Vi belyste att skogslagstiftning har tenderat att utgå från två olika styrningsmodeller. En mer restriktiv med detaljreglering och en annan som bygger mer på målsättning och rådgivning. Vi kom fram till att flera av lagarna som uppstått under sagd tid har haft sina styrkor och svagheter, vissa lagar hade till och med motsatt effekt från vad den eftersträvade. Denna uppsats bidrar med insikter som belyser hur skogslagstiftningen har påverkat skogsbrukets utveckling över tid och ger en grund för att analysera framtida juridiska och politiska vägval inom området.Sweden has a long tradition of forestry legislation. The forestry laws have continuously been revised in response to changing societal needs and shifting perspectives on the value and function of forests. The first comprehensive national forestry act was enacted in 1903, serving as a normative reference point for the legal framework of subsequent forestry laws.
Our thesis analyzes and compares the development of Swedish forestry legislation. The study examines the forestry acts enacted in 1903, 1923, 1948, 1979, and 1993, as well as the forestry regulations from the 1734 law, to provide a broader historical perspective. Three methodological approaches were used: the legal dogmatic method, the legal historical method, and the comparative legal method.
We highlighted that forestry legislation has generally followed two different governance models: one more restrictive with detailed regulations and another based more on goal-setting and advisory principles. We found that several of the laws enacted during the studied period had their strengths and weaknesses, with some even producing outcomes contrary to their intended objectives. This thesis provides insights that illuminate how forestry legislation has shaped the development of forestry practices over time and offers a foundation for analyzing future legal and political directions in the field
Samband mellan planteringskvalitet och föryngringsresultat
Get PDFPlantering är en skogsvårdsåtgärd som utförs i Sverige på stora skogsarealer årligen och arbetet utförs i allmänhet av entreprenörer. När planteringsarbetet har genomförts kan olika typer av inventeringar utföras för att bedöma föryngringskvalitet och behov av hjälpplantering. Det saknas kunskap om hur resultatet från olika typer av inventeringar korrelerar med andelen trakter som behöver hjälpplanteras vid återväxttaxeringen och hur olika entreprenörers planteringskvalitet varierar. I detta kandidatarbete har vi undersökt hur resultatet av planteringsentreprenörernas kvalitetsdeklaration respektive SCA:s uppföljande stickprov sammanfaller med behov av hjälpplantering vid återväxttaxering (två år efter plantering). Vi har även studerat hur entreprenörers återväxttaxeringsresultat skiljer sig åt inom olika skogsvårdsområden. För vårt arbete har vi använt data från entreprenörernas kvalitetsdeklarationer samt från SCA:s stickprov och återväxttaxering, inom olika skogsvårdsområden hos SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA). Resultatet visade att; (i) andelen trakter som hade behov av hjälpplantering vid återväxttaxering var signifikant mindre bland trakter som hade god kvalitet i kvalitetsdeklarationen; (ii) andelen trakter som hade behov av hjälpplantering var inte signifikant mindre bland trakter som hade god kvalitet i stickprovet; och (iii) entreprenörernas återväxttaxeringsresultat skilde sig åt från varandra i flera fall inom respektive skogsvårdsområde men skillnaden kunde inte härledas till hur många hektar entreprenören hade planterat. Vår slutsats är att kvalitetsdeklarationen i vissa fall kan användas för att förutsäga framtida behov av hjälpplantering och att variationen av återväxttaxeringsresultatet mellan olika entreprenörer inte är kopplat till antalet planterade hektar. Vår rekommendation är därför att säkerställa plantörernas kompetensnivå för att förbättra planteringsresultatet och minska behovet av hjälpplantering.Planting is a silvicultural measure performed on large forest areas annually and is generally done by entrepreneurs. Different types of taxations can be performed on planted areas to evaluate the planting quality and the need of supplementary planting. There is limited knowledge on how different taxation results correlate with the need for supplementary planting and how planting quality varies among entrepreneurs. This thesis examined how well entrepreneurs' quality declarations and SCA’s random sampling coincide with the need for supplementary planting, identified during the regrowth assessment two years later. Furthermore, we studied how the result of the regrowth assessment differed between entrepreneurs within different forest management areas. We used data collected from the entrepreneur’s quality declaration, SCA’s random samples and regrowth assessment, in different forest management areas at SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA). The results showed: (i) the proportion of forest compartments that needed supplementary planting was lower among compartments with good quality in the quality declaration; (ii) the proportion of compartments that needed supplementary planting was not lower among compartments with good quality in the random sample and (iii) the entrepreneur regrowth assessment results differed from each other, albeit this could not be linked to the number of hectares planted. Our conclusion is that the quality declaration in some cases can be used to predict future need of supplementary planting and that the variation between entrepreneurs’ stems from factors beyond hectares planted. Our recommendation is to ensure planter competence to improve planting results and reduce the need of supplementary planting
Sweden’s food strategy and self-sufficiency
Get PDFDue to the world’s worsening security situation, countries are preparing themselves to become more independent. Except focusing on military rearmament, basic necessitates must also be prioritized. A part of Sweden’s way of navigating through this difficult era is their National Food Strategy, a policy aimed to increase and reinforce Swedish food self-sufficiency. This study evaluates the first version of Sweden’s National Food Strategy and its impact on Swedish food self-sufficiency, addressing a research gap regarding the policy’s actual effect—particularly in comparison to a country without a similar strategy. A difference-in-differences approach was implemented on a panel data model, consisting of the self-sufficiency ratio for specific food products from Sweden and Norway. Sweden serves as the treatment group, having implemented the policy, while Norway functions as the control group, as it introduced no similar policy during the study period and shares key agricultural similarities with Sweden. The results showed no statistical significance, meaning that we cannot draw the conclusion that the policy has had any effect on Sweden’s self-sufficiency ratio of food. The study’s findings suggests that the implementation of the second version of the strategy is a necessary step to create a more resistant Swedish food security
Historical substitution between renewable and fossil Energy
Get PDFThis study examines Sweden’s long-term substitution between renewable and fossil energy during the 19th and 20th centuries. I estimate the elasticity of substitution between woodfuel and coal energy to quantify how easily Swedish users switched fuels in response to changes in relative prices or availability. Using annual historical data, the project employs a Constant Elasticity of Substitution (CES) production function for the combined energy input, adjusted appropriately for Ordinary Least Squares (OLS) estimation to test the theory. Short-term substitution is measured by detrending the data and re-estimated using OLS. My results show a high long-term elasticity of 4.027, while short-term elasticity is lower with a value of 1.564. These findings indicate that between 1800 and 2000, Swedish consumers could readily substitute coal for woodfuel as relative prices and supply conditions changed, whereas the short-term elasticity showed a smaller substitution effect. The high elasticity points to a historically flexible energy system, allowing consumers to shift consumption patterns effectively
Poplar plantations in southern Sweden
Get PDFIn recent years, there has been growing interest in Sweden in utilizing biomass from short-rotation forestry with fast-growing tree species, as well as increasing interest in storing more carbon in standing forests. This is part of Sweden’s aim of becoming a fossil-free country until 2045. In short-rotation forestry, poplars play an important role and are widely used due to their high productivity over short rotation periods. Considering the available agricultural land and the vulnerability of spruce plantations to bark beetles in southern Sweden, poplars could be considered a viable alternative.
Data for this study were collected in the winter of 2025 from 23 poplar stands across southern Sweden, in the Götaland region, and represent two types of land that were used differently in the past: forest arable land and arable land. All sites were planted using poplar clone OP42. The study covers sites in the counties of Skåne, Halland, Kalmar, Kronoberg, and Västra Götaland. The objectives of the study are to compare growth parameters between arable and forest arable land types, evaluate the potential of poplar as an alternative to spruce, analyze variations in site conditions and geographic locations, and examine the differences in productivity and diameter distribution among stands.
Poplar stands age distribution range is between 11 and 20 years on forest arable land and between 12 and 18 years on arable land. Stem densities range from 480 to 1.728 stems per hectare on forest arable land and from 752 to 2.224 stems per hectare on arable land.
The results show that in a comparison of growing parameters between arable and forest arable lands, the mean diameters of the stands don’t differ significantly between land types but the mean height tends to be higher for the stands on arable land. This suggests that stands on arable land tend to have a higher productivity, and this can be seen from the volume distribution on age, where stands on arable land have in most of the cases, a higher volume per hectare than in forest arable land case.
Despite the differences in age, density, and plots number, stands on arable land also showed a higher mean annual increment (21.3 m3/ha/year) compared to forest arable land (15.8 m3/ha/year), indicating approximately 35% greater increment yearly. Regional comparisons showed higher mean annual increment (MAI) on arable land in both Skåne and Västra Götaland regions, with differences of 2.5 and 9.3 m3/ha/year, respectively. The highest MAI was recorded in Kalmar on arable land (27 m3/ha/year). From a general observation, stands on forest arable land showed greater variation in tree diameter compared to arable land. Diameter class distribution was more regular across sites on arable land, indicating more uniform growth. These findings offer valuable insights for landowners, showing that although productivity can be lower on forest arable land compared to arable land, poplar still demonstrates relatively high growth and can be considered a viable alternative for spruce
Tillämpning av hägn i skogsbruket
Get PDFViltbetet har blivit en allt viktigare faktor som påverkar skogens struktur och trädslagsfördelning, särskilt i takt med ökande klövviltstammar. Skador från älg, rådjur samt kron- och dovhjort leder till stora ekonomiska förluster och minskad biologisk mångfald. Framför allt påverkas känsliga trädslag som tall, rönn, asp, sälg och ek. Hägn är en möjlig lösning för att skydda föryngringar men innebär höga kostnader och vissa intressekonflikter.
Syftet med denna studie är att undersöka kostnader och tekniska lösningar för vilthägn i Svealand, samt att belysa hägnens ekonomiska och ekologiska nytta. Studien bygger på litteraturstudier, sex panelintervjuer samt tre fältbesök.
Standardmetoden består av tryckimpregnerade stolpar och viltnät med mindre maskor nedtill, kompletterat med synlighetsband för att minska skador. Entreprenörer eller markägare anlägger hägnet, och god skötsel förlänger livslängden. Kostnader varierar, men uppskattas till cirka 55 000 kr/hektar. Ekonomiska jämförelser visar att hägn kan vara lönsamt över tid genom att minska tillväxtförluster.
Några slutsatser ur studien är att traditionella vilthägn är den vanligaste metoden för att skydda föryngringar i skogsbruket. Konstruktionen består av ett cirka två meter högt viltnät med tätare maskor nedtill, uppsatt på stolpar av tryckimpregnerat trä eller stål. Kostnaden för anläggning uppgår till cirka 135–175 kr per löpmeter, men stöd kan sökas med upp till 100–120 kr/löpmeter vid anläggning av ädellövskog. Hägnen bidrar till lyckade föryngringar och gynnar den biologiska mångfalden genom att möjliggöra fri utveckling av annan vegetation.Browsing by wildlife has become an increasingly important factor affecting forest structure and tree species composition, particularly due to growing populations of large herbivores. Damage caused by moose, roe deer, red deer, and fallow deer leads to significant economic losses and reduced biodiversity. Sensitive tree species such as Scots pine, rowan, aspen, goat willow, and oak are especially vulnerable. Fencing is a potential solution to protect regeneration but entails high costs and certain conflicts of interest.
The aim of this study is to examine the costs and technical solutions for wildlife fencing in central Sweden (Svealand), and to highlight its economic and ecological benefits. The study is based on literature review, six panel interviews, and three field visits.
The standard method consists of pressure-treated posts and wildlife netting with finer mesh at the bottom, often complemented by visibility tape to reduce damage. Fences are installed by contractors or landowners, and proper maintenance extends their lifespan. Costs vary but are estimated at approximately SEK 55,000 per hectare. Economic comparisons show that fencing can be profitable over time by reducing growth losses.
The study concludes that traditional wildlife fences are the most common method for protecting forest regeneration. The typical construction is about two meters high, with finer mesh at the base, mounted on pressure-treated wooden or steel posts. Installation costs range from SEK 135–175 per meter, but subsidies of up to SEK 100–120 per meter are available for the establishment of noble broadleaf stands. Fences promote successful regeneration and benefit biodiversity by enabling the free development of understory vegetation
Prostmyran
Get PDFI ett samhälle där klimatförändringar är en faktor som påverkar alla människor är det viktigt att kunskap om naturen och hur vi kan hantera klimatförändringarna når alla invånare. Naturen har stor förmåga att genom naturliga processer anpassa sig till förändringar, men vi människor måste göra skillnad också. Genom att kommunicera naturens egenskaper och lösningar kan vi använda oss av dem för att hantera nuvarande och framtida samhällsproblem. Som en konsekvens av den nya kunskapen finns också möjligheten att frambringa en mer miljömedveten befolkning.
En organisation som arbetar med detta är Biosfärområde Nedre Dalälven, som hösten 2025 ska anlägga en lärmiljö på Prostmyran i Hedemora kommun. Platsen är en restaurerad våtmark, belägen i Hedemora centralort, som också kommer fungera som dagvattendamm med närhet till flera olika skolverksamheter samt bostadsområden. Dessa faktorer skapar stor potential att locka både skolverksamhet och allmänhet att besöka Prostmyran i lärande- och rekreationssyfte.
Förslaget i detta arbete ämnar svara på frågan hur Prostmyran kan gestaltas för att stödja pedagogisk verksamhet i utemiljö, och även göra det möjligt för individuella besökare att ta del av information om platsen. För att skapa detta har naturvägledning tillsammans med referensprojekt fungerat som inspiration i arbetet och därför undersöks också frågan huruvida naturvägledning kan fungera som stöd för landskapsarkitekter i gestaltningen av en lärplats, i detta fall avgränsat till Prostmyran.
Gestaltningen bygger delvis på metoder och verktyg hämtade ur naturvägledning och utgår ifrån platsens nuvarande kvaliteter för att skapa en naturnära upplevelse med naturlik karaktär. Resultatet vittnar om att naturvägledning har haft inverkan på förslagets slutliga utformning och kan fungera som stöd för landskapsarkitekter. Prostmyran blir en plats för rekreation men framför allt för lärande, där interaktiva element ger möjlighet att utforska platsens kvaliteter och skapa en relation till naturen, vilket förhoppningsvis kan leda till en mer miljömedveten lokalbefolkning. Förhoppningen är också att arbetet kan fungera som inspiration för liknande projekt i framtiden.Climate change affects all people in our society, and it’s important that we acknowledge this fact. By communicating nature’s natural solutions, we can use the knowledge to solve our own societal problems and create a more environmentally aware population.
One organization that works according to this is Biosfärområde Nedre Dalälven which in the fall of 2025 will establish a learning site at Prostmyran in Hedemora city. The site is a restored wetland located in close proximity to several schools, residential areas, as well as the central station. This creates the possibility to attract both schools and the general public to visit Prostmyran, both for educational and recreational purposes.
The proposal aims to answer the question of how Prostmyran can be designed to support educational activities in an outdoor setting, while also making it accessible to individual visitors. Reference projects as well as nature interpretation have been great resources of inspiration throughout the project. Therefore, we also aim to examine the question as to whether nature interpretation can support landscape architects when designing educational sites – in this case limited to the location of Prostmyran.
The design is partly based on methods and tools derived from nature interpretation and builds on the site’s current qualities to create a nature-based experience with a naturalistic character. The result shows that using nature interpretation as a source of inspiration can be beneficial to support landscape architects when working with educational sites. In the final proposal Prostmyran is a place for recreation but above all for learning. Elements that support interaction with nature as well as pedagogical features provide the opportunity to strengthen the visitor’s connection to nature and their environmental awareness
Methane production from Swedish suckler cows
Get PDFIdag är en är klimatet en stor fråga och många personer är oroliga över klimatförändringarna. Media
och politiker skyller ibland på lantbrukarna och att deras djur har för stor påverkan på klimatet.
I den här studien så har omberäkningar gjorts för att kontrollera hur mycket metangas som dikor
släpper ut. Detta beräkningssätt är taget från 2016 där generella beräkningar för dikor, ungdjur och
mjölkkor gjorts. Den här studien har valt att gå in på beräkningarna hos dikorna och då kontrollera
var de mer precisa indatavärdena ligger och ger för resultat. Detta då Sverige varje år skickar in till
EU hur mycket dikorna släpper ut i metangas per år och vilken miljöbelastning de utgör. Samma
beräkningssätt har använts 2016, däremot så har mer specifikare värden använts som
kalvningsdatum, storlek, raser och att dikorna äter olika foder under året.
I studien tas även upp hur metangas produceras hos idisslare. Hos idisslare sker den största delen
utav metanproduktionen i vommen. Vommen fungerar som en jäsningskammare vilket bildar en
anaerob miljö för mikroorganismer vilka hjälper till med nedbrytningen utav fodret. Vid
nedbrytningen av fodret så bildas metangas som en biprodukt. Det går att använda sig utav
fodertillsatser som kan ges till dikorna som minskar metangas utsläppen. Detta genom att de binder
till olika delar i metanogenes.
I studien så har metanproduktionen hos dikorna beräknats lägre, beroende på att specifikare värden
använts. Skillnaderna är i metanproduktionen ligger på 14-24kg/metangas/år detta då på grund av
att fler sorter foder har använts och att året är mer realistiskt uppbyggt