18101 research outputs found
Sort by
Antibiotikafria behandlingsalternativ för endometrit hos ston
Endometrit är en vanlig orsak till infertilitet hos ston och ett återkommande problem inom hästens
reproduktionsmedicin. En fysiologiskt normal inflammationsprcocess initieras i stoets livmoder
efter betäckning i syfte att rensa ut eventuella kontaminanter från livmodern. Hos vissa ston läker
inte inflammationen av sig själv tillräckligt snabbt för att miljön i livmodern ska möjliggöra
implantation och överlevnad av embryot när det hamnat i uteruslumen, vilket försämrar chanserna
för att dräktigheten ska kunna fortgå. Om den betäckningsinducerade inflammationen inte har läkt
efter 48 timmar har stoet drabbats av persisterande betäckningsinducerad endometrit (PBIE),
vilket i sin tur predisponerar för komplikationer orsakade av infektiösa agens och ökar risken för
kroniska förändringar i endometriet (endometrios).
Behandlingsmetoder för PBIE kan i stort delas upp i de som riktar sig mot den mekaniska
delen av patogenesen och de som riktar sig mot den immunologiska delen. Traditionellt har
antibiotika använts rutinmässigt som behandlingsalternativ mot endometrit men för att undvika
fortsatt resistensutveckling är det av stor vikt att utveckla och stärka evidensen för nya,
antibiotikafria behandlingsalternativ.
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa evidens, effektivitet och
behandlingsrekommendationer för olika antibiotikafria behandlingsalternativ för endometrit hos
ston. I litteraturstudien presenteras 17 olika behandlingsalternativ, däribland ozonterapi, platelet-rich plasma (PRP), livmodersköljning och hormonbehandlingar.
Det framgår tydligt från denna studie att det i dagsläget inte finns ett perfekt
behandlingsalternativ som fungerar för alla ston som drabbas av PBIE. På grund av den komplexa
patogenesen som involverar både mekaniska och immunologiska defekter behöver olika individer
olika typer av behandling. Det framgår även att mer forskning behövs på området för att
ytterligare undersöka den exakta etiologin och patogenesen bakom endometrit hos ston, samt för
att utvärdera vissa behandlingsmetoder under en längre tidsperiod och på ett större antal individer.
Sammanfattningsvis finns ett stort antal antibiotikafria behandlingsalternativ för endometrit
hos ston tillgängliga och fler är under utveckling. Dock behövs mer forskning för att stärka
evidensen bakom både äldre och nya behandlingsmetoder samt för att vidare undersöka
effektivitet och säkerhet. Utökad forskning på detta ämne är av vikt för att möjliggöra en
minskning av antibiotikaanvändningen inom reproduktionsmedicinen och förebygga framtida
resistensutveckling.Endometritis is a common cause of infertility in mares and a recurrent problem in equine
reproductive medicine. A physiologically normal inflammatory process is initiated in the mare’s
uterus after breeding to clear the reproductive tract of contaminants. In some mares the
inflammatory process does not heal in time for the uterine environment to allow implantation and
survival of the embryo once it enters the uterine lumen. If the physiological inflammation persists
after 48 hours, the condition is considered pathological and the mare has developed persistent
breeding-induced endometritis (PBIE). Persistent breeding-induced endometritis predisposes to
complications caused by infectious agents and increases the risk of chronic degenerative changes
in the endometrium (endometriosis).
Treatments for PBIE can broadly be divided into those targeting the mechanical pathway of the
pathogenesis and those targeting the immunological part. Antibiotics have traditionally been used
as a routine treatment for endometritis in the mare but in order to avoid further development of
antimicrobial resistance it is of great importance to develop new, non-antibiotic treatment options.
The aim of this litterature review was to compile and summarize the evidence, efficacy and
treatment recommendations for non-antibiotic treatment alternatives for endometritis in the mare.
The review presents 17 different treatment options including ozone therapy, platelet-rich plasma
(PRP), uterine lavage and hormone treatments.
It is clear from this study that currently there is no perfect treatment option that works for all
affected mares. Due to the complex pathogenesis involving both mechanical and immunological
reactions, different individuals need different types of treatment. It is also clear that more research
is needed in this area of medicine to further investigate the exact etiology and pathogenesis of
endometritis in the mare, as well as to evaluate certain treatments over a longer period of time and
in a larger group of individuals.
In conclusion, there is a large number of non-antibiotic treatment options for endometritis
avaliable, and more are currently under development. However, more research is needed to
strengthen the evidence base for both older and newer treatments, and to further evaluate their
efficacy and safety. Further research on this topic is of importance to enable a reduction in
antibiotic use in reproductive medicine and to prevent future development of antimicrobial
resistance
What are we watching?
Food consumption is influenced not only by physiological needs, but also by cultural, environmental, and social factors. Technological advancements and global interconnectivity have shaped consumers’ perceptions of food, especially among the youth. Social media and popular entertainment such as TV series and anime influence food consumption habits, blurring geographical and cultural boundaries. This study explains how food and the food system are portrayed in selected anime series, One Piece, Kimetsu no Yaiba, Gin no Saji, and Dr. Stone, to lay the foundation for how anime can possibly influence food habits, choices and consumption of its viewers in the future. Through Greimas’s model, a conceptual framework that incorporates visual communication and semiotic analysis, the research investigates the multifaceted roles of food such as a core plot element and a narrative tool in the two most-watched anime, One Piece and Kimetsu no Yaiba. The study discusses how food is presented in the stories, reflecting character identities, mirroring characters’ emotions, and representing themes of connection, care, gratitude, respect, strength, survival, and deception. Additionally, the analysis highlights the implications of food scarcity, locality, and sustainability portrayed within the context of the anime Gin no Saji and Dr. Stone, offering insights into broader environmental and social concerns. The findings reveal that food in anime serves not only as a source of sustenance but also as a powerful medium for storytelling and revealing the truth of modern food systems, ultimately allowing the audience to better understand the world they inhabit.식품 소비는 생리적 욕구뿐만 아니라 문화적, 환경적, 사회적 요인의 영향을 받는다. 최근 기술 발전과 세계화는 특히 젊은 세대를 중심으로 식품에 대한 소비자 인식에 큰 변화를 가져오고 있다. 소셜 미디어(SNS)와 TV 프로그램과 일본 애니메이션 등 엔터테인먼트 콘텐츠는 식품 소비 습관에 영향을 미치고 있으며, 동시에 지리적 문화적 경계를 허물고 있다. 따라서 본 연구는 일본 애니메이션 시리즈인 원피스와 귀멸의 칼날, 은수저, 닥터 스톤에 나타난 음식과 식품 시스템의 묘사를 분석함으로써, 향후 애니메이션이 시청자의 식습관, 식품 선택 및 소비에 어떤 영향을 미칠 수 있는지를 탐색하고자 한다. 시각적 커뮤니케이션과 기호학적 분석을 결합한 그레마스 방법론을 통해, 크런치롤(Crunchyroll)에서 시청률이 가장 높은 두 작품, 원피스와 귀멸의 칼날에서 음식이 핵심요소이자 네거티브 장치로서 수행하는 다면적 역할을 조사다. 해당 분석은 음식이 어떻게 캐릭터의 정체성과 감정을 반영하고, 관계·배려·감사·존중·힘·생존·속임수 등의 주제를 표현하는지를 고찰한다. 또한 은수저와 닥터 스톤에서 드러난 식량 부족, 지역성, 지속 가능성을 분석하여, 보다 광범위한 환경 및 사회적 이슈에 대한 통찰을 제공한다. 연구 결과에 따르면, 애니메이션에서 음식은 생계의 수단을 넘어서 스토리텔링과 현대 식품 시스템의 현실을 드러내는 강력한 매개체로 작용하며, 궁극적으로 관객이 자신이 살아가는 세계를 더 깊이 이해할 수 있도록 돕는다
Green corridors for Cucujus cinnaberinus in Uppsala
Cinnoberbaggen (Cucujus cinnaberinus) är en rödlistad art som klassas som starkt hotad art och är
nästan utrotad i Sverige förutom i Uppland. Cinnoberbaggen lever majoriteten av sitt liv under
barken på döda eller döende träd. Den har en metapopulationsstruktur, vilket gör den beroende av
god konnektivitet mellan dess subpopulationer.
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur gröna korridorer kan användas för att gynna artens
spridning och överlevnad i Uppsala. Arbetet har utgått från att förstå cinnoberbaggen och gröna
korridorer. Dessa teorier har sedan sammanslagits för att skapa en lösning för cinnoberbaggen i
Uppsala, Ultuna. Arbetet är uppbyggt på litteraturstudier, dokumentstudier med kedjeföljdsmetod.
Det finns goda möjligheter för att stärka cinnoberbaggens population i Uppsala. Den kan stärkas
med hjälp av gröna korridorer med väl planerad långsiktig förvaltning och lokalt engagemang. En
ekologisk flaskhals identifieras i västra Ultuna där artens spridning begränsas av den öppna marken.
Förslaget består av att anlägga en grön korridor med trädslag som asp, sälg, tall och poppel med
biodepåer av död ved för att gynna cinnoberbaggen. Korridoren kommer även stärka konnektivitet
mellan skogsområdena Bäcklösa och Statskogen, två platser där arten finns eller har funnits.
Viktigaste aspekten för förekomsten av cinnoberbaggen är mängden och kvalitén på den döda veden.
Det råder inte helt konsensus kring preferenser i habitat, dock är dessa studier utspridda över Europa
och det finns antagligen lokala variationer. En arts habitatpreferens måste tas hänsyn till vid
anläggning och planering av gröna korridor, efter som en arts lösning kan bilda barriärer för en
annan.
Social och lokal acceptans är viktigt att ta i beaktning för en social hållbarhet, det kan skapas genom
att informera och skapa förståelse. Ekologisk respons är svårt att förutspå, därför behöver skötseln
och uppföljningen vara anpassningsbar och flexibel. En välplanerad grön korridor i Ultuna är en
viktig strategisk åtgärd för att gynna cinnoberbaggen och dess metapopulationer i Uppsalaområdet.
Arter med liknande habitatkrav kommer troligen också att gynnas av dessa åtgärder. Arbetet visar
att gröna korridorer är ett viktigt verktyg för att stärka bevarandet av cinnoberbaggen i Uppsala.Cucujus cinnaberinus is a critically endangered species and is nearly extinct in Sweden, except in
Uppland. This species spends most of its life under the bark of dead or dying trees and has a
metapopulation structure, making it depend on good connectivity between habitats and its
subpopulations.
The purpose of this study has been to examine how green corridors can be used to support the species
survival in Uppsala. This work is based on understanding of Cucujus cinnaberinus and green
corridors combine those two theories to propose a solution in Ultuna in Uppsala. The study is based
on literature reviews, document analysis and using the Chain-of-evidence method.
There are promising possibilities to strengthen the population of Cucujus cinnaberinus in Uppsala
through green corridors with long term management and the support of local engagement. Western
Ultuna has been identified as an ecological bottleneck, where the species dispersal in limited by
open land. The proposal involves establishing a green corridor composed of local tree species such
as populs tremule, salix caprea, pinus sylvestris along with artificial dead wood depots to support
the beetle’s habitat. The corridor will also strengthen the connectivity between the woodland areas
of Bäcklösa and Stadsskogen places where the species is known to exist or has existed in the past.
One important factor for the appearance of Cucujus cinnaberinus is the quality and quantity of dead
wood. There is no clear consensus on the species habitat preferences, as existing studies are spread
across Europe and likely reflect local ecological variation. Habitat needs must therefore be
considered and planned for when planning green corridors since a corridor that benefits one species
might create barriers for another.
Social and local acceptance is also important for social sustainability, which can be promoted
through education, public awareness and acceptance. Because ecological responses are hard to
predict, an adaptive and flexible strategy is of the most importance. A well-designed green corridor
in Ultuna is a strategic place to support Cucujus cinnaberinus and its metapopulations in the Uppsala
area. Other species with similar habitat requirements are also likely to benefit from these efforts
Exploring forest bird diversity in epiphyte rich temperate deciduous forests : a case study of Söderåsen National Park
In this study I investigated the diversity of forest birds in relation to epiphyte richness in temperate deciduous forests, using the Söderåsen National Park in southern Sweden as a case study. My study focused on comparing the bird species richness and abundance across two site categories of forest which were previously identified as being high (Category A) or low (Category B) in epiphyte species richness. I inventoried bird species richness and abundance using point count surveys which were conducted in early spring, while focussing on those individuals that were exhibiting territorial behaviour. A total of 406 birds of 23 species were found, with 231 individuals displaying territorial behaviour. While no statistically significant differences in overall bird species richness or abundance were found between the site categories, sites with higher epiphyte richness showed higher numbers of insectivorous bird species and abundance exhibiting territorial behaviour. The red-listed Marsh Tit (Poecile palustris) was only found to showing territorial behaviour in the epiphyte rich site category (A). These results suggest that epiphyte rich forest may support a distinct bird community, possibly due to greater habitat complexity, although a direct causal relationship remains unconfirmed. This study highlights the ecological importance of maintaining a heterogeneous forest landscape and calls for future research, especially during periods when migratory bird species are present to clarify whether any link occurs between sites rich in epiphytes and sites rich in bird diversity
Inviting spaces : a design proposal for three residential courtyards in the million programme district of Flogsta
Miljonprogrammet initierades på 1960-talet till följd av den rådande bostadsbristen och präglas av rymliga och gröna utemiljöer, men kritiseras ofta för enformighet och bristande underhåll. I dagens stadsutveckling hotas de kvaliteter som definierar miljonprogrammets planeringsideal av förtätning. Nya ideal riskerar att sudda ut miljonprogramsområdens ursprungliga karaktär.
Flogsta låghus är ett studentbostadsområde beläget väster om Uppsalas stadskärna. Området besitter flera av de kvaliteter som definierar miljonprogrammets boendemiljöer såsom gröna, rymliga och barnvänliga utemiljöer i stadens utkant. Samtidigt präglas området av slitna gårdsmiljöer och låg estetisk ambition vilket ger intrycket av att utemiljön saknar omtanke.
Syftet med arbetet är att belysa de kvaliteter som definierar miljonprogrammet och ge dem en tydlig roll i omgestaltning av tre bostadsgårdar i Flogsta låghusområde. Med utgångspunkt i gårdarnas ursprungliga funktion och karaktär ges gårdarna nya uttryck med målet att vidga vyerna för miljonprogrammets estetiska potential.
De kvaliteter som lyfts fram i miljonprogrammets planeringsideal identifieras i Flogsta genom kartstudier av plandokument från denna tid samt platsbesök. Även brister identifieras genom platsbesök och analysen görs i tre skalor: stadselsskala, kvarterskala och gårdsskala. För att skapa en länk mellan analysen av Flogsta utifrån miljonprogrammets tidsideal, och gestaltningsarbetet sammanfattas analysen i tre ledord: flexibilitet, rumslighet och omtanke.
De tre bostadsgårdarna omgestaltas med en design som präglas av en tydlighet i sitt estetiska uttryck där varje gård får en egen karaktär. Omgestaltningen lyfter miljonprogrammets kvaliteter genom att förstärka lekvärden, möjligheten till avkoppling för vuxna och gårdens roll i omgivningen. Gårdsgestaltningarna drar nytta av ljusinsläpp och rymlighet som möjliggör flexibel användning. Samtidigt hanteras klimatrelaterade aspekter såsom översvämningsrisk och värmeöeffekt. Gårdarna får en lummigare karaktär med en högre diversitet av växter, en ökad detaljrikedom och tydligare rumsindelning. Sammantaget skapas en ombonad boendemiljö.The Million Programme was initiated in the 1960s as a response to the prevailing housing shortage. It is characterized by spacious and green outdoor environments but is often criticized for monotony and lack of maintenance. In contemporary urban development, the qualities that define the planning ideals of the Million Programme are threatened by densification. New ideals risk erasing the original character of Million Programme neighborhoods.
Flogsta low-rise buildings form a student housing area located west of Uppsala's city center. The area possesses several of the qualities that define Million Programme residential environments, such as green, spacious, and child-friendly outdoor spaces on the city’s outskirts. At the same time, the area is marked by worn courtyard environments and low aesthetic ambition, giving the impression that the outdoor spaces lack care.
The purpose of this work is to highlight the qualities that define the Million Programme and give them a clear role in the redesign of three courtyards in the Flogsta low-rise area. Based on the original function and character of the courtyards, new expressions are developed with the goal of broadening the perspective on the aesthetic potential of the Million Programme.
The qualities emphasized in the Million Programme’s planning ideals are identified in Flogsta through map studies of planning documents from the time and site visits. Deficiencies are also identified through site visits, and the analysis is conducted at three scales: city district scale, block scale, and courtyard scale. To create a link between the analysis of Flogsta through the lens of the Million Programme’s period ideals and the design work, the analysis is summarized in three key concepts: flexibility, spatiality, and care.
The three residential courtyards are redesigned with a clear and distinctive aesthetic expression, giving each courtyard its own character. The redesign highlights the Million Programme’s qualities by enhancing play values, opportunities for relaxation, and the courtyard’s role in the surrounding environment. The courtyard designs make use of light and spaciousness, allowing for flexible use. At the same time, climate-related aspects such as flood risk and the urban heat island effect are addressed. The courtyards are given a lusher character with greater plant diversity, increased detailing, and clearer spatial organization. Together, these changes create a cozy and inviting residential environment
Is the Swedish forest model sufficient? : What do the private forest owners think?
I denna uppsats undersöks vikten av att förstå de privata skogsägarnas attityder och perspektiv på skogsbruk genom att analysera resultat från en enkätstudie.
Ur enkäten valdes relevanta frågor ut, frågor som relaterar till behov av flera naturvårdsåtgärder, de svenska miljömålen samt vad de privata skogsägarna tycker. Dessa frågor fokuserar på behovet av fler frivilliga avsättningar för att uppnå miljömålen, skogsägarnas vilja att avsätta mer skog i framtiden samt deras uppfattning om det politiska trycket inom miljö- och naturvård.
Enkätanalysen visar information om respondenternas åsikter och deras syn på skogsbruk och miljövård. Analysen av resultaten, i relation till det teoretiska ramverket, ger insikter om skogsägarnas attityder och beteenden.
Resultatet pekar på att skogsägare anser att fler frivilliga avsättningar inte är nödvändiga. Det framkommer dock att mer skog jämfört med idag behöver avsättas för att uppnå miljömålen, även om politiska regleringar oftast ses som begränsande för ägandet.
Avslutningsvis finner denna uppsats att snabba förändringar i skogspolitiken, som berör skogsägarens rätt att bruka skogen, gav ett intryck att de privata skogsägarna år 2014 inte anses villiga att avsätta mer av sin skog
Layers on layers : an autoethnographic study of winter running in Pildammsparken and Slottsparken
Stillasittande är ett växande samhällsproblem, där den ökade digitaliseringen bidrar till
en livsstil som medför förhöjd risk för en rad hälsorelaterade sjukdomar. För att vända
denna negativa trend behövs planering av salutogena miljöer som uppmuntrar till
fysisk aktivitet, året om. Genom sitt arbete kan landskapsarkitekten bidra till att
underlätta människors val av en mer hälsosam livsstil. Forskning kring vistelse och
aktivitet i natur och parker påverkar vår livskvalitet och hälsa positivt. Trots detta väljer
många att hålla sig inomhus under vintern.
Genom en autoetnografisk ansats undersöktes hur löpning - en av de mest populära
idrotts- och motionsaktiviteterna i Sverige - kan främjas i två av Malmös centrala parker
under vintern genom att identifiera hinder och möjligheter. Syftet med detta arbete,
utöver att identifiera brister och möjligheter i några av Malmös parkmiljöer med fokus
på vinteranpassning för löpning, var även att utvärdera autoetnografi som metod och
verktyg för landskapsarkitekten för att lära känna en plats. Arbetet utvecklades utifrån
en kombination av tre metoder; (1) en litteraturöversikt, (2) autoetnografi samt (3)
intervjuer som kan ses som samtal vilka sker inom autoetnografins ramar.
Undersökningen fann att autoetnografi genom löpupplevelser över tid kan bidra till en
djupare förståelse för en plats. Däremot är metoden mycket tidskrävande, vilket kan
göra det svårt för landskapsarkitekten att tillämpa autoetnografi i praktiken då projekt
oftast är begränsade vad gäller resurser och tid.
Studien identifierade flera hinder och möjligheter kopplade till vinteranvändning av
motionsslingor i stadens parker. De mest framträdande fynden rör behovet av god
belysning för att öka tryggheten under mörka årstider samt vikten av
sammanhängande slingor, då avbrott i form av korsande trafikstråk riskerar att störa
löparens rytm och värmereglering.
Denna studie visar hur autoetnografi kan fördjupa förståelsen av vinterlöpning i urbana
parkmiljöer, men pekar också på flera vägar för vidare forskning. Framtida studier
skulle med fördel kunna kombinera autoetnografi med intervjuer eller fokusgrupper för
att belysa hur kön, ålder, funktionalitet och kulturell bakgrund påverkar upplevelsen av
vinterlandskap. Det vore även värdefullt att följa specifika parker över längre
tidsperioder och i varierande väderförhållanden, för att fånga hur årstidernas
skiftningar påverkar löpvanor och platsanvändning. Organiserade löparaktiviteter,
såsom gruppträning och lopp, kan dessutom studeras för att förstå den gemensamma
rörelsens betydelse för rumslig upplevelse. Slutligen bör framtida forskning undersöka
vilka incitament som motiverar parkbesök under vintern, som ett sätt att informera
utformning och aktivering av offentliga rum under årets kallare månader.Sedentary behavior is a growing public health concern, with increasing digitalization
contributing to a lifestyle that heightens the risk of various health-related conditions. To
counter this trend, there is a need for planning of salutogenic environments that
promote physical activity throughout the year. Through their work, landscape architects
can facilitate healthier lifestyle choices. Research shows that spending time and
engaging in activities in parks and nature positively affects our health and quality of life.
Despite this, many people choose to stay indoors during the winter months.
Using an autoethnographic approach, this study explored how running—one of the
most popular forms of exercise in Sweden—can be supported during wintertime in two
of Malmö’s central parks by identifying barriers and opportunities. The aim was not
only to assess the parks' limitations and potentials in terms of winter-adapted running
environments, but also to evaluate autoethnography as a method and tool for
landscape architects to gain deeper knowledge of a site. The study was based on a
combination of three methods: (1) a literature review, (2) autoethnography, and (3)
interviews conducted within the framework of the autoethnographic process.
The investigation found that autoethnography, through repeated running experiences
over time, can provide valuable insight into how a place is perceived and used.
However, the method is time-consuming, which may limit its practical applicability in
landscape architecture, where projects often face constraints in terms of resources
and deadlines.
The study identified several shortcomings and development potentials regarding the
winter use of running trails in urban parks. The most prominent findings include the
need for adequate lighting to enhance perceived safety during darker seasons, and the
importance of coherent running loops—since interruptions such as intersecting roads
may disrupt runners’ rhythm and thermal regulation.
This research demonstrates how autoethnography can deepen the understanding of
winter running in urban park settings, while also pointing toward future research
directions. Further studies could combine autoethnography with interviews or focus
groups to illuminate how gender, age, physical ability, and cultural background shape
the experience of winter landscapes. It would also be beneficial to study specific parks
over extended time periods and under varying weather conditions to better understand
how seasonal shifts affect running habits and space usage. Organized running
activities—such as group workouts and races—may additionally be studied to examine
how collective movement shapes spatial experience. Finally, future research should
investigate what motivates park visits during the winter season, in order to inform both
the design and programming of public spaces during the colder months of the year
A journey through time and space : a design proposal for the road Stockholmsvägen in Malmö
I detta dokument beskrivs ett gestaltningsförslag för Stockholmsvägen i Malmö. Gestaltningsförslaget gäller sträckan mellan trafikplats Sege och gallerian Entré. Förslaget görs åt och i samarbete med Trafikverket. Gestaltningsförslaget bygger på olika analyser, platsbesök, styrande dokument och en litteraturstudie. Kevin Lynchs (1960) och Gordon Cullens (1961) metoder har använts för att analysera rumsligheten. Platsbesök utfördes både i bil och till fots för att fånga olika perspektiv och detaljer. Att göra ett gestaltningsförslag är ett exempel på ett komplext problem, så kallade "Wicked problems", vilket inte har något exakt svar därför är gestaltningsförslaget bara ett exempel av många sätt som Stockholmsvägen kan gestaltas. Skisser och designprocessen används för att undersöka möjliga lösningar. Det här gestaltningsförslaget utgår bara från bilistens synvinkel. Frågeställningen var Hur kan skötsel och förbättringsåtgärder längst med den redan byggda transportmiljön, Stockholmsvägen, höja resenärens upplevelse av resan in i Malmö? Syftet är att undersöka hur små ingrepp i trafikrummet kan utnyttjas för att förbättra de estetiska kvalitéerna längs med Stockholmsvägen. Att ge Malmö en värdig infart och vad Malmö står för. För att göra ett gestaltningsförslag krävs en förståelse för förutsättningarna som individen, samhället och platsen sätter på gestaltningen. Förutsättningarna presenteras i tre olika kapitel (kapitel 7, 8 och 9). Kapitel 7 är om hur människan upplever sin miljö. Kapitel 8 beskriver samhällets krav på platsen såsom styrande dokument, klimatförändringar, buller, avgaser m.m. Kapitel 9 zoomar in och tittar på de förutsättningar som finns just på Stockholmsvägen. Efter kapitlet om processen kommer ett kapitel där gestaltningsförslaget presenteras. Konceptet är Malmö genom tid och rum. Genom att dela in sträckan i olika "rum" eller avsnitt, var och en med en unik design och tema, så visas stadens historia, konst och mytologi genom tiderna. De fyra tidsåldrarna är forntiden, bondesamhället, industrialismen och modern tid. Resan avslutas med en staty framför Entré som skapas av Malmöborna och ska representera framtiden. Gestaltningen tar hänsyn till översvämningsrisk, bullerreducering och ökad biologisk mångfald m.m. Gestaltningen hoppas skapa en känsla av tillhörighet till staden Malmö för alla dess invånare genom att visa upp hur staden alltid har varit en invandrarstad och dagens invandrare kommer känna sig mer hemma här allt eftersom tiden går. Samtidigt stärks Malmös identitet och kultur. Gestaltningen utnyttjar också naturens och konstens förmåga att vara restriktiv och uppiggande genom färgval och mönster, på så sätt stöttas människors psykiska hälsa (se kapitel 7)
Warming alters root trait strategies and enchances overyielding in boreal tree seedling mixtures
Climate warming impacts forest ecosystems, particularly affecting plant productivity, competitive interactions, and belowground symbiotic relationships. This study investigated how moderate warming (+3°C) influences fine root traits, biomass production, and ectomycorrhizal (ECM) colonization in boreal tree seedlings (Picea abies, Pinus sylvestris, Betula pendula, Larix sibirica) grown both in monocultures and species mixtures. Through controlled chamber experiments using soil sourced from northern Sweden, seedlings were subjected to ambient and elevated temperature conditions for five months.
Contrary to expectations that warming enhances nutrient availability and promotes acquisitive root traits, we observed a consistent shift toward conservative root strategies across all species. Specifically, specific root length (SRL), specific root area (SRA), and root nitrogen content decreased under warming, while root carbon content (RCC) and carbon-to-nitrogen (C:N) ratio increased. These unexpected shifts suggest that seedlings prioritized structural reinforcement and longevity over rapid nutrient acquisition, likely due to lower ammonium and nitrate availability. Remarkably, biomass overyielding occurred predominantly in functionally diverse species mixtures, especially under warming. Mixtures with complementary traits, notably spruce-birch and four-species combinations, significantly exceeded monoculture productivity. Conversely, mixtures of functionally similar species underperformed, highlighting the role of niche complementarity in maximizing productivity in warmer conditions. ECM colonization was unresponsive to warming and was strongly governed by species identity and community composition rather than temperature. Despite warming, EMC colonization did not drop. That suggests trees maintained their partnership and were still functionally relevant, even under changing conditions.
These results demonstrate that warming impacts plant productivity and trait expression in ways that challenge conventional ecological assumptions. In particular, they highlight that functionally diverse species mixtures, rather than species richness alone - can support higher productivity and stable symbiotic interactions under moderate warming conditions.Klimatuppvärmning påverkar skogsekosystem på flera nivåer, särskilt genom att förändra växters produktivitet, konkurrensförhållanden och symbiotiska relationer under markytan. I denna studie undersöktes hur måttlig uppvärmning (+3 °C) påverkar finrots-egenskaper, biomassa och kolonisering av ektomykorrhizasvampar (ECM) hos boreala trädplantor av gran (Picea abies), tall (Pinus sylvestris), björk (Betula pendula) och sibirisk lärk (Larix sibirica). Plantorna odlades i både monokulturer och artblandningar i klimatkammare, med jord insamlad från norra Sverige, under fem månader vid antingen ambient eller förhöjd temperatur.
I motsats till förväntningarna att uppvärmning skulle öka tillgången på näringsämnen och gynna mer exploaterande rotstrategier, observerades i stället en konsekvent förskjutning mot konservativa rotstrategier hos samtliga arter. Särskilt minskade specifik rotlängd (SRL), specifik rotarea (SRA) och kvävehalt i rötter, medan rötternas kolhalt (RCC) och kol/kväve-kvot (C:N) ökade. Dessa oväntade förändringar tyder på att plantorna prioriterade strukturell hållbarhet och livslängd framför snabb näringsupptagning, troligen på grund av lägre tillgång på ammonium och nitrat. En anmärkningsvärd upptäckt var att biomassaökning, så kallad overyielding, främst uppstod i funktionellt olika artblandningar, särskilt under uppvärmning. Blandningar med kompletterande funktionella egenskaper - framför allt gran-björk och fyrartsblandningar, visade signifikant högre produktivitet än motsvarande monokulturer. Däremot presterade blandningar av funktionellt liknande arter sämre, vilket belyser vikten av nischkomplementaritet för att maximera tillväxt under ett varmare klimat. ECM-kolonisering påverkades inte nämnvärt av uppvärmning och styrdes i hög grad av artsammansättning och artidentitet snarare än temperatur. Trots uppvärmningen minskade inte EMC-koloniseringen. Det tyder på att träd behöll sitt partnerskap och fortfarande var funktionellt relevanta, även under förändrade förhållanden.
Resultaten visar att uppvärmning påverkar växters produktivitet och egenskaper på sätt som utmanar etablerade ekologiska antaganden. Särskilt framhävs att funktionellt olika artkombinationer snarare än artantal i sig, kan stödja både hög produktivitet och stabila symbiotiska interaktioner under måttlig klimatförändring
Rearing dairy-breed bulls on arable pasture : a profitable use of arable land?
I Sverige har det tidigare gjorts olika undersökningar om ungdjursuppfödning på bete. De utgår från en uppfödning där naturbetesmarker ses som en oändlig resurs. Eftersom inte naturbetesmarker är en oändlig resurs på alla svenska gårdar undersöks i denna studie uppfödning på åkermarksbete. Undersökningen bygger på att en modell för att beräkna lönsamheten i uppfödning av vårfödd mjölkrastjur på intensivt betad åkermark tas fram och testas med hjälp av ett antaget exempel på produktion. Modellen beräknar täckningsbidrag för tjurproduktionen, används till känslighetsanalyser och simulerar täckningsbidrag för växtodling när produktionen integreras i en växtföljd utan vall.
Undersökningen kommer fram till ett positivt TB 2 för marken som åtgår till tjurproduktionen och att tjurproduktionen klarar en markkostnad på 6472 kr innan TB 3 per djur för tjurproduktionen blir negativt. Introduceras produktionen i en växtföljd som saknar vall sedan tidigare kan täckningsbidraget bli både bättre och sämre än utan vall, beroende på hur god lönsamheten var innan introduktionen av vall. På grund av det högre alternativvärdet av växtodling på marken behövs lägre kostnader i tjuruppfödningen för att den ska få ett positivt TB 3 per hektar. Exempel på det visas i två känslighetsanalyser av arbetskostnader och stallplatsens kostnad.
Undersökningen och modellen som byggts kan vara till nytta för gårdar som är intresserade av betesbaserad uppfödning men inte har obegränsad tillgång till naturbetesmarker. Kalkylerna som tagits fram kan även vara till nytta för alla som av olika anledningar vill jämföra täckningsbidrag mellan produktionsgrenar. Dessa kalkyler kan ses som ett komplement med en ny produktionsgren till tidigare produktionsgrenskalkyler. Kalkylerna som tagits fram bygger på antagna förutsättningar utifrån tidigare studier och kan därmed inte generaliseras till att stämma på enskilda gårdar. Däremot kan modellen användas med gårdsspecifika förutsättningar som en slags strategisk scenarioplanering på gårdsnivå.In Sweden, various studies have previously been conducted on rearing young cattle on pasture. These studies are based on production systems where semi-natural pastures are considered an unlimited resource. However, since semi-natural pastures are not an unlimited resource on all Swedish farms, this study examines rearing on arable pasture instead. The investigation is based on the development and testing of a model for calculating the profitability of rearing spring-born dairy breed bulls on intensively grazed arable land, using an assumed production example. The model calculates gross margins for bull production, is used for sensitivity analyses, and simulates gross margins for crop production when the bull rearing is integrated into a crop rotation without leys.
The study finds a positive Gross Margin 2 (GM2) for the land used in bull production, and that the production can sustain a land cost of up to SEK 6,471 before the Gross Margin 3 (GM3) per animal becomes negative. If the production is introduced into a crop rotation that previously lacked leys, the gross margin may either improve or worsen depending on the profitability before the introduction of leys. Due to the higher opportunity cost of crop production on arable land, lower costs in bull rearing are required to achieve a positive GM3 per hectare. This is illustrated through two sensitivity analyses on labour costs and housing costs.
The study and the model developed may be useful for farms interested in pasture-based cattle rearing but lacking unlimited access to semi-natural pastures. The economic calculations provided may also be useful for anyone wishing to compare gross margins between different production branches. These calculations can be seen as a complement, offering a new production branch in addition to existing enterprise budgets. The calculations are based on assumed conditions derived from previous studies and are therefore not generalizable to individual farms. However, the model can be used with farm-specific conditions as a form of strategic scenario planning at the farm level