18101 research outputs found
Sort by
Gotlands första rekonstruktion av historiska hamlingar
Get PDFHamling av träd för att förse boskap med lövfoder har varit en central del av människans självhushållning genom historien. Praktiken var särskilt vanlig i sydöstra Sverige, framför allt på Gotland. De få hamlade träd som återstår idag är inte bara en del av vårt kulturarv utan även en viktig livsmiljö för många hotade och rödlistade arter. Syftet med denna studie är att undersöka hamlingens historia, tradition och ekologiska betydelse, dels genom en litteraturstudie, dels genom en dendrokronologisk analys av gotländska almar. Årsringsanalyser visar att hamling av alm var vanlig på Gotland mellan 1700 och 1970. I genomsnitt hamlades almarna tre gånger, med ett intervall på 19 år. Hamlingen var mer frekvent under 1800-talet än under 1900-talet. Den genomsnittliga tiden mellan varje hamling ökade stadigt mellan perioderna 1800–1850, 1850–1900 och 1900–1950. Däremot var de genomsnittliga hamlingsintervallen i varje period längre än traditionellt förväntat (2–10 år). Den stora variationen i hamlingsintervall som observerades tyder på att hamlingen inte var systematisk eller planerad för flera av provträden. Resultaten indikerar att hamling var något vanligare under fuktigare klimat, även om sambandet inte var statistiskt signifikant. Ingen tydlig koppling kunde påvisas mellan befolkningstäthet och hamlingsfrekvens i olika socknar. Osäkerheter i dateringen av hamling, påverkan av almsjuka samt begränsningar i att hitta en lämplig referenspopulation gör att resultaten har vissa osäkerheter. Trots detta ger studien en fördjupad förståelse av hamling som historisk skötselmetod och kan fungera som vägledning för restaurering av lövtäktsområden.Pollarding of trees to provide leaf‐fodder for domestic animals has been a central part of self‐ subsistence throughout human history. The practice was particularly common in southeastern Sweden, especially on the island of Gotland. The few pollarded trees that remain today are not only part of our cultural heritage but also an important habitat for many threatened and red-listed species. The aim of this study was to examine the history, tradition, and ecological significance of pollarding, both through a literature review and a dendrochronological analysis of elms from Gotland. Tree-ring analyses show that pollarding of elm was common on Gotland between 1700 and 1970. On average, elms were pollarded three times, with a mean interval of 19 years. Pollarding was more frequent in the 19th century than in the 20th century. The average time between each pollarding event steadily increased between the periods 1800–1850, 1850–1900, and 1900–1950. However, the observed pollarding intervals in all periods were generally longer than the traditionally expected (2–10 years). The large variation in intervals suggests that pollarding of the elms was not systematic or planned for several of the sampled trees. The results indicate that pollarding may have been slightly more common during wetter climatic periods, although the correlation was not statistically significant. No link was found between population density and pollarding frequency in different parishes. Uncertainties in dating pollarding events, the impact of Dutch elm disease, and limitations in finding a suitable reference population contribute to some uncertainty in the results. Nevertheless, this study provides a deeper understanding of pollarding as a historical management practice and may serve as a guide for restoration of traditional leaf-harvesting areas
Restorativa utemiljöer i vårdsammanhang
Get PDFIdag lever många i hektiska städer med hög stress som påverkar invånarna negativt. Varje år söker allt fler personer hjälp av sjukvården för att minska sin stress när det blir för mycket att hantera på egen hand. Hög belastning på sjukvården och krav på personalen leder även till ökade stressnivåer för dem. Flera studier har visat att kontakt med utemiljön minskar stress och symptom av stress. För att avlasta och hjälpa patienter och vårdpersonal att minska sin stress kan vårdande utemiljöer bli ett viktigt element. I denna uppsats undersökte vi Sjukhusparken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna gällande hur väl den fungerar som en vårdande park samt hur den kan förbättras för att underlätta läkning för individer som lider av stress. Arbetet riktar in sig på gestaltning utformad efter stressade personers behov. För att undersöka detta användes metoderna Quality Evaluation Tool (QET), Perceived Sensory Dimensions (PSD) och pyramiden för stödjande miljöer.
Stressade individer behöver restorativa miljöer för att läka och bör undvika mycket sociala miljöer samt platser med många intryck som kan kännas överväldigande. Analys av Sjukhusparken avslöjar att den domineras av den sociala dimensionen och att trygghet behöver förbättras för att skapa en restorativ utemiljö. I och med detta föreslår uppsatsen att implementera flera element som ökar tryggheten, exempelvis avskilda rum, räcken att hålla sig i och att tillgängliggöra stigar i parken. Uppsatsen föreslår också att minska upplevelsen av den sociala dimensionen genom att exempelvis införa flera smitvägar, byta ut en del av gräsmattan mot marktäckare, men också genom att minska intryck från omvärlden. Om dessa förslag skulle realiseras kan Sjukhusparkens restorativa effekt öka och agera som ett komplement till sjukvårdens stressminskande strategier.Many people today live in hectic cities with a lot of stress that can affect citizens in a negative way. Each year numerous people turn to the hospitals for help regarding lowering their stress levels. This puts pressure on the healthcare facilities and high demands on the staff, which results in higher stress levels for the employees. Multiple studies have shown that contact with the outdoors can lower stress and its symptoms. Restorative outdoor environments can play a crucial part in unburdening the healthcare system and accelerating the healing process of stressed individuals. By focusing on one place, which is Sjukhusparken at Karolinska University Hospital in Solna, Sweden, this study investigated how well the park works as a healing park, but also how it can be improved to further help stressed people to heal. The thesis focuses on design based on the needs of stressed individuals. To examine this the methods Quality Evaluation Tool (QET), Perceived Sensory Dimensions (PSD) and the triangle of supportive environments are used.
The paper states that stressed people need restorative environments to heal and should avoid social environments with numerous impressions, which can be overwhelming. Analysis of Sjukhusparken reveals that it is dominated by the social dimension and that safety needs to be improved in order to create a healing and restorative environment. In regards to this, the paper recommends implementation of multiple elements to improve the safety. This can be done by adding secluded areas, railing that one can hold on to and by making the paths in the park more accessible. The paper also recommends to diminish the experience of the social dimension. This can be done by adding alternative routes, thus preventing stressed individuals from bumping into strangers, exchanging parts of the lawn to ground covering plants and by lessening the impact of the outside world. If these recommendations were to be implemented, the restorative effects of Sjukhusparken could improve and the park could act as a complement to the hospital's stress lowering strategies
Ljusföroreningars plats i kommunala styrdokument
Get PDFMed en växande befolkning, ökad användning av transportmedel och en ökad ekonomisk aktivitet har artificiell belysning ökat. Eftersom belysningen ökat snabbare än riktlinjer skapats, har det inneburit att ljusföroreningar är ett ökande problem i världen. Detta har enligt ny forskning konsekvenser på både människor, djur och växter, på olika sätt. År 2017 skapade Nacka kommun en belysningsstrategi som heter Riktlinjer och förhållningssätt för offentlig belysning i Nacka. Den ska ge vägledning för ljusplanering och innehåller delvis vägledning om ljusföroreningar, samtidigt som de väger det mot andra motstående värderingar. Studien syftar till att undersöka hur en svensk kommun, under exploateringstryck, med en väl utformad belysningsplan förhåller sig till befintlig aktuell forskning om ljusföroreningar. Som metod görs det en kvalitativ dokumentanalys av Nacka kommuns belysningsstrategi. Med hjälp av Gelders (2018) tekniska rapport, Schroers och Hölkers vetenskapliga artikel (2017) och Fletchers (2020) bok granskas Nacka kommuns belysningsstrategi. Resultatet och analysen visar att belysningsstrategin till stor del överensstämmer med aktuell forskning. Den visar dock även att den kan behöva specificeras och till viss del omformas för att tydligt kunna förmedla riktlinjer som kan fungera effektivt för att motverka ljusföroreningar. Slutsatsen visar att Nacka kommuns belysningsstrategi kan föregå sig som ett gott exempel för hantering av ljusföroreningar i offentliga miljöer.With a growing population, increased use of transportation and an increased economic activity, artificial lighting has increased. Because lighting has increased faster than guidelines have been created it has caused light pollution to be an increasing issue in the world. New research shows this affects both humans, animals and plants, in different ways. Year 2017, the municipality of Nacka released a lighting strategy called Riktlinjer och förhållningssätt för offentlig belysning i Nacka. It is intended to provide guidance for light planning and partially contains guidance about light pollution, while weighing it against other competing values. The aim of the study is to investigate how a Swedish municipality, under development pressure, with a well-designed lighting strategy relates to current research on light pollution. The method is a qualitative document analysis of Nacka municipality's lighting strategy. With the help of Gelders (2018) technical report, Schroers and Hölkers (2017) scientific article and Fletchers (2020) book, Nacka municipality's lighting strategy will be investigated. The results and analysis show that Nacka municipality's lighting plan is largely consistent with current research. However, it also shows that it could be specified and to some extent redesigned to clearly convey guidelines that can work effectively to counter light pollution. The conclusion shows that Nacka municipality's lighting strategy can set a good example for managing light pollution in public environments
Hur förändras ekosystemtjänster på åldrande sedumtak?
Get PDFGrön infrastruktur förser urbana miljöer med ekosystemtjänster som motverkar negativa effekter av
klimatförändringar och skapar en hälsosam livsmiljö i staden. För att maximera ekosystemtjänster i tät bebyggelse
anläggs ofta gröna tak, varav sedumtak är det mest frekvent använda. Det saknas dock studier i hur funktionella
gröna tak är över längre tid.
Detta arbete genomfördes som en del av ett forskningsprojekt vid SLU Alnarp (2020–2023) som studerar hur gröna
tak och dess ekosystemtjänster förändras över tid. Arbetet har fokuserat på 19 sedumtak mellan 2–26 år gamla
belägna i Skåne, Sverige. Syftet är att utforska hur leveransen av stödjande och reglerande ekosystemtjänster skiljer
sig mellan tak i olika åldrar och vilken påverkan solexponering har. Studien har utförts med hjälp av statistiska
analyser på ett urval av indikatorer för ekosystemtjänster. Dessa har ställts i relation till takålder i en linjär
regressionsanalys. De tak som visade ett linjärt samband analyserades sedan i en multipel linjär regressionsanalys
med solexponering som ytterligare variabel.
Resultatet visar att det finns indikatorer som förändras linjärt med takålder eller solexponering: artrikedom av
kärlväxter och vegetationstäckning av kärlväxter. Det finns indikatorer som visar ett samband med takålder, dock
inte ett linjärt: biomassa och vegetationstäckning av mossa och organiskt material. Det finns även indikatorer som
inte förändras linjärt med varken ålder och solexponering: biomassa av kärlväxter, vattenhållande kapacitet och
näringsläckage.
Slutsatsen är att vissa indikatorer för ekosystemtjänster på sedumtak förändras med tid och solexponering, och vissa
gör det inte. Det finns också en variation i hur väl datan passar den linjära modellen. Resultatet indikerar en
påverkan på ekosystemtjänsterna biologisk mångfald, pollinering, erosionsskydd och reglering av lokalklimat. En
slutsats som också dras är att den linjära regressionsmodellen inte alltid passade datan, och vidare studier skulle
kunna använda sig av andra modeller. Ett ytterligare förslag på vidare studier är att studera ett större antal gröna tak
med större variation av unga och äldre sedumtak samt tak med låg solexponering.Green infrastructure provides urban environments with ecosystem services that mitigate negative effects caused by
climate change and create prosperous living environments in the city. Green roofs are often used in order to
maximize ecosystem services in densely built areas, with sedum roofs being the most frequently used. However,
there is a need for more research on the changes in green roof functionality over time.
This work was conducted as part of a research project at SLU Alnarp (2020–2023) that studies green roofs and the
changes in ecosystem services over time. The focus has been on 19 sedum roofs ages 2–26 years located in Skåne,
Sweden. The goal is to discover how the delivery of supporting and regulating ecosystem services differ between
roofs of different ages and the effect of sun exposure. The study was performed with the help of statistical analyses
on a selection of indicators for ecosystem services. These were put in relation to roof age and the results were
analysed. The roofs showing a linear relationship were then tested using a multiple linear regression model adding
sun exposure as the third variable.
The results show that there are indicators that change linearly with age or sun exposure: vascular richness and
vascular cover. There are indicators showing a change with age though not a linear one: moss biomass, moss cover
and organic material. There are also indicators that do not change linearly with age and sun exposure: vascular
biomass, water holding capacity and nutrient runoff.
Our conclusion is that some indicators for ecosystem services on sedum roofs change with time and sun exposure,
and some do not. There is also a variation in how well the data fits the linear model. The results indicate an impact
on the ecosystem services biodiversity, pollination, erosion prevention and local climate regulation. An additional
conclusion is that the linear regression model did not always fit the data, which motivates further studies where
other models are used for statistical analysis. Another suggestion for further research is studying a greater number of
young and old roofs as well as roofs with low sun exposure
Urban biodiversitet underifrån
Get PDFUrban grön infrastruktur och biologisk mångfald har blivit alltmer avgörande i tider av accelererande klimatförändringar och urbanisering. Små urbana grönområden representerar en ofta förbisedd resurs som kan bidra betydligt till ekologiska värden. Denna studie utvecklar ett ramverk för en praktisk verktygslåda som stödjer lokalt ägarskap i främjandet av biologisk mångfald i små urbana grönområden med hjälp av inhemska arter.
Genom en systematisk litteraturöversikt undersöker arbetet inhemska arters ekologiska fördelar, effektiva strategier för kunskapsspridning och praktisk verktygslådans design.
Den utvecklade verktygslådan integrerar designteori, användarcentrerad metodologi och adaptiv förvaltning genom tre huvudkomponenter: analysverktyg för ekologisk utvärdering, växtdatabas med urvalsmekanik och implementeringsstöd. Arbetsprocessen omfattar förberedelse, samhällsengagemang, platsspecifik design, implementering och uppföljning. Verktygslådan demokratiserar ekologisk kunskap och möjliggör för lokala aktörer att förvandla små, förbisedda urbana grönytor till värdefulla ekologiska resurser trots utmaningar som digital kompetensklyfta och finansiella begränsningar.
Studien bidrar med en konkret lösning på hur lokala aktörer kan stärka urban biodiversitet genom småskaliga insatser och därmed bidra till mer resilienta, hälsosamma och estetiskt tilltalande stadsmiljöer för både människor och natur.Urban green infrastructure and biodiversity have become increasingly crucial in times of accelerating climate change and urbanization. Small urban green areas represent an often-overlooked resource that can contribute significantly to ecological values. This study develops a framework for a practical toolkit that supports local ownership in promoting biodiversity in small urban green areas using native species.
Through a systematic literature review, the work examines the ecological benefits of native species, effective strategies for knowledge dissemination, and practical toolkit design.
The developed toolkit integrates design theory, user-centered methodology, and adaptive management through three main components: analysis tools for ecological evaluation, a plant database with selection mechanisms, and implementation support. The work process encompasses preparation, community engagement, site-specific design, implementation, and follow-up. The toolkit democratizes ecological knowledge and enables local actors to transform small, overlooked urban green spaces into valuable ecological resources despite challenges such as the digital competence gap and financial limitations.
The study contributes a concrete solution for how local actors can strengthen urban biodiversity through small-scale interventions and thereby contribute to more resilient, healthy, and aesthetically pleasing urban environments for both people and nature
Invasiva växtarter i Skåne med fokus på urbana träd
Get PDFSkåne är Sveriges sydligaste landskap och utgör därför den primära inkörsporten för majoriteten av invasiva främmande växtarter att etablera sig i svenska ekosystem. Det milda klimatet är också en avgörande faktor till möjligheten för invasivt växtmaterial att invadera och konkurrera ut inhemska växtarter. Global uppvärmning förändrar klimatförhållandena på jorden och det finns idag stora oklarheter om hur inhemskt och främmande växtmaterial kommer att reagera på förändringarna. Växtarter i svensk trädgårdshandel och odling som idag inte visar tecken på invasivitet riskerar att bli ett stort problem i framtiden. Genom att analysera långsiktiga klimatprognoser och hur främmande arter anpassar sig till nya miljöer skapas en bättre förståelse för vilka arter som bör undvikas i svensk hortikultur och odling. En dialog med länder i Centraleuropa, där liknande klimatförändringar redan påverkar biologisk mångfald, kan också bidra till att identifiera problematiska arter i ett tidigt skede av invasionsprocessen.
Denna studie undersöker hur svenska myndigheter, kommuner och företag inom förvaltning- och trädgårdsnäringen arbetar förebyggande för att bekämpa invasiva växtarter i Skåne. Studien bygger på litteraturstudier, intervjuer och enkäter för att undersöka dagens förutsättningar, kunskapsnivåer, brister och möjligheter med hanteringen av invasiva arter. Målet är att identifiera effektiva åtgärder och förbereda strategier för framtida utmaningar.Skåne is Sweden’s southernmost region and therefore serves as the primary entry point for the majority of invasive non-native species establishing themselves in Swedish ecosystems. The region's southern climate is also a key factor in enabling invasive plant species to spread and outcompete native species. As global warming alters climate conditions, there is considerable uncertainty regarding how native and non-native plant species will respond to these changes. Species currently present in Swedish horticulture and cultivation that do not exhibit invasive tendencies today may potentially become a significant problem over time. By analyzing long-term climate projections and the adaptability of
non-native species to new environments, we can gain a deeper understanding of which species should be avoided in the Swedish horticultural trade. Furthermore, engaging in dialogue with Central European countries, where similar climate changes are already affecting biodiversity, may help Sweden identify problematic species at an early stage of the invasion process.
This study examines how Swedish authorities, municipalities, and businesses within the horticultural and cultivation sectors work preventively to combat invasive plant species in Skåne. The study is based on previous research, interviews, and questionnaires to create a comprehensive study of current conditions, levels of knowledge, deficiencies, and opportunities in managing invasive plants. The objective is to identify effective measures and develop strategies to address future challenges
Urban spontan vegetation: potential och principer
Get PDFKan livskraften hos stadens så kallade ogräs bidra till att förgröna och återförtrolla det urbana landskapet?
Det här arbetet utforskar potentialen hos den spontana vegetationen i urbana landskap i förhållande till bland annat biologisk mångfald, ambivalenta attityder och estetiska upp-levelser. Utifrån verkliga projekt som strävat efter att tillvarata denna potential identifie-ras ett antal principer och strategier för att på olika sätt integrera spontan vegetation i gestaltade stadslandskap på sätt som gynnar biologisk mångfald och mänskliga upplevel-sevärden.
En inledande litteraturstudie konstaterar bland annat att spontan vegetation kan vara effektiv resurs för att öka den urbana biologiska mångfalden både lokalt, regionalt och globalt, med varierande bidrag beroende på växtsamhällets specifika sammansättning och successionsstadie. Här presenteras även de alternativa kvaliteter och upplevelser som vilda områden erbjuder människor i stadens annars mycket tillrättalagda och kontrolle-rade fysiska miljö. Samtidigt tycks allmänhetens attityder och känslor kring urban spon-tan natur präglas av en ambivalens av både negativa konnotationer och hjärtlig anknyt-ning.
De föreslagna principerna Inbjudande anläggningsstrukturer, Gestaltande skötsel, Förhö-jande tillägg och Relationsbyggande initiativ, utvecklas genom tre olika strategier vardera, vilka beskrivs genom verkliga exempel och diskuteras i förhållande till sina implikationer.
Den avslutande diskussionen resonerar bland annat kring vad det innebär med en es-tetiksyn som bygger på upplevelser av det oförutsägbara samt hur de identifierade strate-gierna egentligen kan användas utan att värdefulla aspekter hos helt spontana miljöer går förlorade.Can the vitality of the so-called urban weeds contribute to greening and re-enchanting the cityscape?
This thesis explores the potential of spontaneous vegetation in urban landscapes in relation to biodiversity, ambivalent attitudes, and aesthetic experiences. Based on real-world projects that have sought to harness this potential, a set of principles and strategies is identified for integrating spontaneous vegetation into designed urban environments in ways that support both biodiversity and human experiential values.
An initial literature review highlights that spontaneous vegetation can be an effective resource for enhancing urban biodiversity at local, regional, and global scales, with vary-ing contributions depending on the composition and successional stage of the plant com-munity. The review also presents the alternative qualities and experiences that wild areas offer people in otherwise highly regulated and controlled urban environments. At the same time, public attitudes and emotions towards urban spontaneous nature appear to be shaped by ambivalence, combining both negative connotations and a deep sense of at-tachment.
The proposed principles—Inviting Structural Frameworks, Creative Maintenance, En-hancing Additions, and Relationship-Building Initiatives—are developed through three dis-tinct strategies each, illustrated by real-world examples and discussed in relation to their implications.
The concluding discussion reflects on the implications of an aesthetic perspective cen-tered on experiences of the uncontrollable and considers how the identified strategies can be implemented without losing the valuable qualities of entirely spontaneous environ-ments
Bostadsgården i planeringen
Get PDFI en allt tätare stadsmiljö kan bostadsgården med sin unika placering i närheten till
hemmet spela en viktig roll att fungera som en rekreativ och social utemiljö med en
rad kvaliteter och funktioner för människan. Då städerna förtätas har gårdarna en
tendens att krympa, samtidigt finns forskning som visar på dess potential att spela
en viktig roll för den nära boendemiljön, även ur ett hälsoperspektiv. Det finns en
utmaning med att ytan minskar då forskning menar att rymligheten är avgörande
för hur välfungerande gården blir. Gårdens förutsättningar sätts i den tidiga formella
planeringen vilket påverkar dess framtida möjlighet att bli en tillgänglig och
generös gård med en rad funktioner.
Studiens syfte är att bidra till den aktuella kunskapen om planeringen av
bostadsgårdar i samband med nybyggnadsprojekt, både ur ett forskningsperspektiv
och i praktisk tillämpning. Fokus har varit på bostadsgården som fenomen i relation
till den formella planeringen, samt vilka förutsättningar denna planering skapar för
att uppnå kvalitativa och mänskovänliga bostadsgårdar.
Studien består av tre delar, den första delen är en översikt om nutida forskning
rörande bostadsgårdar. Den andra delen belyser den formella planeringsprocessen
med den växande staden Malmö som exempel, där relevanta styrdokument
relaterade till bostadsgårdens planering undersöktes. Samt utfördes en intervju med
en verksam landskapsarkitekt/planarkitekt. I den tredje delen inventerades sex
bostadsgårdar i olika nybyggnadsprojekt i Malmö utifrån en inventeringsmall
framtagen utifrån forskningen om bostadsgårdar.
Det framkom i studien att det råder en samstämmighet vad gäller synen på vad som
anses behövas för en god välfungerande bostadsgårdsmiljö i såväl forskningen som
i de kommunala dokumenten och i intervjun vilka är relaterade till den formella
planeringen. De kvaliteter och funktioner som lyfts fram rörande exempelvis
rymlighet, gränser, sociala och rekreativa miljöer uppnås till viss del. Främst visade
bostadsgårdarna generellt sett hålla en hög kvalitet gällande grönska, utformning
och materialval. För att gårdarna ska ha potential att fylla funktionen som socialt,
rekreativ och hälsofrämjande bostadsnära miljö fullt ut, hade gårdarna behövt vara
något rymligare, samt att gränssnittet det vill säga gårdens fysiska förutsättningar
utåt hade kunnat förtydligas. Detta för att möjliggöra för flera aktiviteter att pågå
samtidigt, att öka tillhörigheten och därmed göra gården mer lättillgänglig och
användarvänlig.
Planerare/landskapsarkitekter fyller en viktig funktion att vara med i den tidiga
planeringsprocessen där gårdens förutsättningar sätts. Det är av vikt att bevaka
såväl gårdsyta respektive friyta, gränssnittet utåt samt även funktioner såsom lek
och rekreation. En annan viktig faktor är att gården sätts på agendan, genom att
samtal förs om den och dess funktioner.In an increasingly dense urban environment, the residential courtyard, with its
unique location near the home, can play an important role as a recreational and
social outdoor space, offering a variety of qualities and functions for people. As
cities become more densely populated, courtyards tend to shrink in size; however,
research shows their potential to play a vital role in the immediate living
environment, even from a health perspective. A challenge arises as the available
space decreases, as research indicates that spatial generosity is crucial for the
functionality of the courtyard. The conditions for the courtyard are set in the early
formal planning stages, which affect its future potential to become an accessible
and generous space with a variety of functions.
The purpose of this study is to contribute to the current knowledge on the planning
of residential courtyards in connection with new construction projects, both from a
research perspective and in practical application. The focus has been on the
courtyard as a phenomenon in relation to formal planning and the conditions this
planning creates for achieving high-quality, human-friendly residential courtyards.
The study consists of three parts. The first part provides an overview of
contemporary research on residential courtyards. The second part examines the
formal planning process, using the growing city of Malmö as a case study, where
relevant policy documents related to the planning of residential courtyards were
analyzed. An interview with a practicing landscape architect/planner was also
conducted. In the third part, six residential courtyards in different new construction
projects in Malmö were inventoried using a survey template based on research on
residential courtyards.
The study found a consensus regarding the perception of what is needed for a wellfunctioning
residential courtyard environment, both in the research and in
municipal documents and the interview, all of which are related to formal planning.
The qualities and functions highlighted, such as spatial generosity, boundaries, and
social and recreational environments, were partly achieved. In general, the
courtyards demonstrated high quality in terms of greenery, design, and material
choices. For the courtyards to fully fulfill their potential as social, recreational, and
health-promoting spaces close to the home, they would need to be slightly more
spacious, and the boundary interface could be clarified. This would enable multiple
activities to take place simultaneously, increase a sense of belonging, and thus make
the courtyard more accessible and user-friendly.
Planners/landscape architects play an essential role in the early planning process,
where the conditions for the courtyard are established. It is important to monitor
both the courtyard area and the open space, the boundary interface, and functions
such as play and recreation. Another key factor is ensuring that the courtyard is
placed on the agenda through discussions about its role and functions
Folkhälsa i betongdjungeln
Get PDFDen vetenskapliga litteraturen har beskrivit naturens positiva effekter på vår hälsa omfattande och
pekar på vikten av denna relation i takt med urbanisering och förtätning av städer, där grönområden
riskerar att försvinna. Denna utveckling kan leda till mörka och bullriga stadsmiljöer med dålig
luftkvalitet som i längden kan hämma vår hälsa och medföra negativa effekter på folkhälsan. Även
i dagens städer exponeras stadsbor för faktorer som påverkar hälsan negativt och som i längden kan
orsaka långvarig stress, sömnproblem och kan leda till en lång rad allvarliga sjukdomar. För att
motverka dessa problem lyfter forskningen fram naturbaserade lösningar som kan stärka folkhälsan
genom medveten stadsplanering där grönska integreras i staden. Detta utgår från studier som visar
på att naturmiljöer bland annat kan stärka sociala relationer, påskynda återhämtning, reglera den
cirkadiska rytmen och hjälpa till att reducera både högt blodtryck och kronisk inflammation.
Frågeställningarna som ställs och besvaras i arbetet är: Vilka effekter har naturmiljöer på människors
hälsa och vilka mekanismer ligger bakom dessa effekter? Hur skiljer sig olika stadsbyggnadsideal
åt i deras inverkan på folkhälsa och i vilken utsträckning kan dessa effekter beskrivas som
positiva eller negativa? Hur förhåller sig relationen mellan trädkrontäckning och folkhälsa i Malmö
och avspeglar detta förhållande de resultat som beskrivs i den vetenskapliga litteraturen?
Detta arbete analyserar hur stadsbyggnadsideal påverkar trädkrontäckning och folkhälsa i Malmö,
med fokus på stadsdelarna Rörsjöstaden och Västra Sorgenfri. De två stadsbyggnadsideal som jämförs
är Kvartersstaden, med rätvinkliga kvarter och slutna gårdar, samt Trädgårdsstaden som förespråkar
en balans mellan stad och natur för bättre välbefinnande. Analysen belyser därmed stadsbyggnadsidealens
inverkan på trädkrontäckning och folkhälsa på en lokal nivå och undersöker hur
denna relation avspeglar sig i den vetenskapliga litteraturen.The scientific literature has extensively described the positive effects of nature on human health and
points to the importance of this relationship in the context of increasing urbanization and city densification,
where urban green spaces are at risk of disappearing. This development can result in dark
and noisy urban environments with poor air quality, which over time may impair health and contribute
to negative effects on public health. Even in today's cities, residents are exposed to factors
that affect health negatively and that in the long run may cause long-term stress, sleeping disorders,
and contribute to a wide range of serious illnesses. To counteract these issues, research emphasizes
nature-based solutions that can strengthen public health through conscious urban planning where
greenery is integrated into the city. This claim is based on studies suggesting that natural environments,
for instance can strengthen social relationships, accelerate recovery, regulate the circadian
rhythm, and help reduce both high blood pressure and chronic inflammation.
The research questions posed and addressed in this thesis are: What effects do natural environments
have on human health, and what mechanisms underlie these effects? How do different urban planning
ideals differentiate in their impact on public health, and to what extent can these effects be
described as positive or negative? What is the relationship between tree canopy cover and public
health in Malmö, and does this relationship reflect the findings presented in the scientific literature?
This thesis analyzes how urban planning ideals influence tree canopy coverage and public health in
Malmö, focusing on the districts of Rörsjöstaden and Västra Sorgenfri. The two urban planning
ideals compared are the Perimeter Block City, characterized by rectangular blocks and enclosed
courtyards, and the Garden City which promotes a balance between urban and natural environments
to improve well-being. The analysis therefore highlights the effects of city planning ideals on tree
canopy coverage and public health at a local level and further examines how this relationship is
reflected in the scientific literature
Där vågorna bryts
Get PDFDagens klimatförändringar kräver nya angreppssätt och perspektiv inom landskapsarkitekturen
och stadsplaneringen. En posthumanistisk teori har föreslagits för att bättre förstå vår värld.
Arbetet undersöker det posthumanistiska ur ett landskapsarkitekturperspektiv och utforskar
koncept så som antropocen, assemblage, intrassling och icke-mänskliga aktörer. Detta görs i
relation till havet, där slutsatsen dras att havet kan ses som icke-mänsklig aktör i kustnära
landskap. Ett påstående som vidare granskas i en fallstudie i Simrishamn, där en experimentell
ingång tas till fallstudien för att utforska relationerna mellan kuststaden, dess invånare och havet.
Efter kartanalyser av havet, terräng, bebyggelse, historia et cetera samt ett platsbesök i
Simrishamn, lyfts ett antal platser fram som mer utsatta för översvämningsrisk och stormpåverkan.
Slutsatsen dras även i arbetet att ett mer-än-mänskligt perspektiv och synen på havet som en aktör
kan vara behjälpliga i planerandet av klimatanpassandet av det kustnära landskapet.Climate change demands new approaches and perspectives when it comes to landscape
architecture and urban planning. Posthumanism has been proposed to better understand our world.
This paper explores this posthuman perspective from a landscape architecture point of view, and
examines concepts such as the Anthropocene, assemblage, entanglement and non-human actors.
This is done in relation to the ocean, where the conclusion is drawn that the ocean can be seen as a
non-human actor in coastal landscapes. A conclusion that furthermore is explored through a case
study in Simrishamn, where an experimental approach is taken to the case study as a way to
analyze the relations between the coastal city, its habitants and the ocean. From analyzing maps of
the ocean, terrain, buildings, history and more, together with a site visit in Simrishamn, a number
of places are pointed to as being vulnerable to flooding and being affected by storms. The
conclusion is furthermore being drawn in the paper that a more-than-human sensibility and the
view of the ocean as a non-human actor can be helpful for climate adaptations in the planning of
the coastal near landscape