18101 research outputs found
Sort by
Integrerat växtskydd i stadsmiljö
Get PDFDen ökade urbaniseringen i världen har resulterat i en fragmentering av det naturliga landskapet. Som ett resultat har detta lett till förlust av habitat, en minskad artdiversitet och en påverkan på ekosystemtjänster som är nödvändiga för människans välbefinnande. Urbana grönområden är därför ett viktigt element i staden, men både effektiviteten och estetiken hos dessa hotas av skadegörare. För att främja en mer hållbar utveckling har direktiv från Europaparlamentet lyft fram att integrerat växtskydd ska implementeras i jordbruket som ett alternativ till kemiska växtskyddsmedel. Med en ny svensk lag ställs även kravet att alternativa metoder måste tillämpas i den gröna infrastrukturen i städer. Det finns ännu inga tydliga riktlinjer utformade för implementering av integrerat växtskydd i urbana miljöer, och om den nya lagförändringen kommer att påverka det praktiska växtskyddsarbetet är ännu inte fastställt.
Utgångspunkten för arbetet har varit att genom en litteraturstudie undersöka hur urbana grönområden och jordbruket skiljer sig åt, och vilka förutsättningar som finns för att överföra konceptet integrerat växtskydd till urbana miljöer. Med hjälp av intervjuer med sakkunniga inom växtskyddsarbete har även en undersökning gjorts av hur växtskydd i dagsläget bedrivs i städerna, och om det praktiska arbetet påverkas av den nya lagstiftningen.
Resultatet av litteraturstudien visar att det finns skillnader mellan jordbruket och urbana grönområden vad avser landskapens utformning, intressenter och skadegörare. Jordbruket tenderar att bedriva växtskydd med ett vinstdrivande syfte, medan de urbana miljöerna tar mer hänsyn till estetik. Detta kan innebära att en direkt överföring av integrerat växtskydd till stadsmiljöer är svår, då syftet med bekämpning i de olika miljöerna skiljer sig åt. Även fler intressenter är involverade i de urbana områdena, och deras olika åsikter och intressen om hur staden bör förvaltas kan stå i motsättning till varandra.
Intervjustudien visar att kunskapen om växtskydd är varierad, men att dess främsta syfte är att underhålla städernas estetik. Kommunernas största problemområden är ogräs i hårdgjorda ytor och invasiva främmande arter. Den nya lagen förändrar kommunernas tidigare arbetssätt för bekämpning av invasiva arter.
Slutsatserna visar bland annat att det finns potential för integrerat växtskydd i urbana miljöer, men att det krävs en utformning av riktlinjer som skräddarsys för stadens intressenter och problem för att kunna överföra konceptet från jordbruket.The increased global urbanization has led to a fragmentation of the natural landscape. As a result, this has led to habitat loss, reduced species diversity, and an impact on ecosystem services that are essential for human well-being. Urban green areas are an important element in the city, but both the efficiency and aesthetics of these are threatened by pests. To promote more sustainable development, directives from the European Parliament have emphasized that integrated pest management should be applied to agriculture as an alternative to pesticides. A new Swedish law also requires that alternative methods must be applied in the green infrastructure in cities. There are yet no clear guidelines designed for the implementation of integrated pest management in urban environments, and whether the new law will affect the methods for pest management has not yet been determined.
The purpose of this study has been to investigate through a literature study how urban green areas and agriculture differ from one another, and what basis exists for transferring the concept of integrated plant protection to urban environments. Interviews with experts in urban management have provided the perspective of how plant protection is managed today in urban areas, and whether the management is affected by the new legislation.
The results of the literature study show differences between agriculture and urban green areas concerning landscape design, stakeholders, and pests. Agriculture tends to pursue plant protection based on economic criteria, while urban stakeholders pay more attention to aesthetics. A direct transfer of integrated pest management to urban environments is difficult, as the purpose of control in the different environments differs. More stakeholders are also involved in the urban areas, and their different interests and opinions can lead to conflicts over how the city should be managed.
The interview study shows that knowledge about integrated plant protection is varied, but its main purpose is to maintain the aesthetics of cities. The municipalities' biggest problem areas are weeds in paved surfaces and invasive alien species. The new law changes the municipalities' previous working methods for controlling invasive species.
In conclusion, there is potential for integrated pest management in urban environments, with the necessity to design guidelines that are adjusted to the urban stakeholders and problems, to transmit the concept from agriculture
Våtmarker i Helsingborg
Get PDFDen här uppsatsen belyser våtmarkers positiva miljöpåverkan. Med hjälp av historiskt kartmaterial
av Skånes historiska landskap visas landskapet och framför allt Råån förändring kopplat till
utdikningsprojekten som påbörjades på 1800-talet. Vidare beskrivs våtmarkernas roll i ekosystemet
samt vad börs tas i beaktande vid nyanläggning av våtmarker. Reningseffekten av näringsämnen
närmare bestämt kväve i nio våtmarker längs Råån som anlades på 90-talet mellan Ottarp och
Vallåkra i Helsingborgs kommun. Våtmarkernas förmåga att reducera näringsläckaget till sjöar och
hav diskuteras.
Provtagningar av våtmarkernas föroreningsgrad är inget som görs kontinuerligt och i det flesta fall
inte över huvud taget. De schablonmässiga värden på kvävereningsförmåga som finns att tillgå visar
att en aspekt som påverkar våtmarkernas totala rening av kväve är storleken på deras
avrinningsområde. Det är även fallet i denna uppsats.This paper illuminates the effect wetlands have on the environment. With the aid from historical
maps of Scanias historical landscape will show how the landscape and especially Råån has changed
with the constructed dike-projects that began in the 1900s. Furthermore, the role of wetlands in our
ecosystem as well what to take in consideration when constructing new wetlands is described. The
effect wetlands have on purifying water from nutrients especially nitrogen in the nine wetlands along
Råån that were constructed in the 1990s between Ottarp and Vallåkra in the municipality of
Helsingborg. The Wetland’s ability to reduce overfertilization in oceans and lakes are discussed.
Sampling of the nutrient amount in the water of wetlands is not something that is done on a regular
basis, in fact it’s in most cases not done at all. The nitrogen values that exist is based on models and
they show that the wetlands ability to purify water is linked to the size of its catchment area. This
seems to hold true in this paper as well
Genetisk typning av ekvint herpesvirus typ 1 (EHV-1)
Get PDFEkvint herpesvirus typ 1 (EHV-1) är ett vanligt virus som infekterar hästar världen över. Viruset
orsakar flera kliniska former av sjukdomen; feber, respiratorisk form, abort, neonatal död samt
centralnervös form. I Sverige diagnosticeras omkring 10–30 utbrott per år på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Under 2019 drabbades ett antal stall i Stockholms län av den centralnervösa formen. Flera hästar avlivades som en följd av detta, medan vissa hästar uppvisade inga
symptom alls. Vidare drabbades hoppeliten i Europa av ett stort utbrott i samband med tävlingar i
Valencia vårvintern 2021. Ett 80-tal hästar insjuknade och många uppvisade den centralnervösa
formen av sjukdomen varav 18 dog.
Flera studier har påvisat ett samband mellan centralnervösa symptom och virusstammar med en
typisk genetisk markör, mutation ORF30 A2254G. Denna leder till ett aminosyraskifte, N752D, i
virusets DNA-polymeras. Dock finns fall av centralnervös form där markören saknas. Det finns
också exempel på det omvända, där markören finns men viruset endast orsakar den lindrigare
respiratoriska formen.
Genom att kartlägga olika avsnitt av virusets genom (öppna läsramar) kan epidemiologiska
studier göras i syfte att smittspåra. Denna studie undersökte mutationer och de olika virusstammarnas inbördes släktskap, det vill säga en fylogenetisk kartläggning, hos 85 EHV-1-positiva
isolat. Målpopulationen definierades som svenska hästar som under de senaste 10 åren testat positivt
för EHV-1 oaktat form; abort, respiratorisk såväl som centralnervös form.
Trots litet studiematerial påträffades flera nya mutationer som tidigare inte har rapporterats.
Troligtvis finns fler cirkulerande virusstammar som ännu inte har påvisats. För att kunna göra
användbara fylogenetiska strukturer krävs ytterligare kartläggning av virusstammar.
I samtliga fall där isolat från fler än en häst från samma utbrott sekvenserats uppvisade isolaten
identiska sekvenser. Det talar för att hästar smittar varandra med nytt virus vid ett utbrott och inte
att latenta virus återaktiveras hos flera hästar samtidigt. Dubbla stammar av EHV-1 hos den enskilda
hästen inte är ovanlig, och det indikerar att hästar återinfekteras trots tidigare genomgången infektion.
I Valencia-utbrottet 2021 påträffades en ny mutation. Det går inte att fastställa att den mutationen
orsakade den svåra symptombilden. Förklaringen kan ligga i det faktum att hästtätheten i stallarna
vid tävlingarna i Valencia var mycket hög, och därmed bidragit till ökat smittryck. Isolat från
Valencia innehöll inte N752D-mutationen.
Isolat från Stockholmskommunerna Österåker respektive Värmdö 2019 sekvenserades och
jämfördes. Då isolat från de två stallen hade olika mutationer (läsramarna ORF34 och ORF11)
avfärdade denna studie spekulationer om att dessa utbrott hade ett samband. Båda hade dock D752-
mutation. I övrigt visade det sig svårt att klargöra ifall identiska isolat från flera anläggningar hade
kopplingar då det ofta är många hästar i stallarna och stor rörlighet bland dem (tävlingar, träningar,
kliniker etc.). Det går att fria samband mellan utbrott, men det är svårare att fälla.
Unika mutationer som påvisats vid fler än ett utbrott kunde ses endast hos travhästar eller
ridhästar, aldrig både och. Förklaringen till detta ligger troligtvis i att detta är två skilda hästpopulationer med mycket lite samröre.Equine herpesvirus type 1 (EHV-1) is a common virus disease among horses all over the world. The
virus causes several clinical syndromes; mild to severe respiratory disease, abortion, neonatal death,
as well as neurological disease. In Sweden, 10-30 outbreaks each year are diagnosed at the National
Veterinary Institute, SVA. During 2019, several stables in Stockholm had neurological outbreaks.
Many horses were euthanized, while other horses had no clinical signs at all. In 2021, an outbreak
in Valencia, Spain, caused disease in about 80 horses, several with neurological signs, and 18 deaths
in total.
Several studies have shown an association between neurological symptoms and virus strains with
the genetic marker ORF30 A2254G. This mutation causes a shift in amino acid, N752D, in the DNA
polymerase of the virus. However, neurological signs can be seen without this marker, and vice
versa, the marker can cause mild respiratory symptoms, or no symptoms at all.
Investigation of different strains (open reading frames, ORF) can form a base for epidemiological
studies, which can be used for tracing. This study has investigated the relationship of several strains,
thus creating a phylogenetic map, in 85 EHV-1 positive isolates. The target population was defined
as all Swedish horses during the last ten years that tested positive for EHV-1 in any form; abortion,
respiratory, as well as neurological form.
Despite a relatively small number of samples, this study revealed numerous new mutations.
Thus, there are several strains that are yet to be discovered. To develop useful phylogenetic
structures, more strains need to be isolated and sequenced.
In all outbreaks, with several isolates from different horses, these had identical sequences. This
suggests that horses infect each other with a new virus in an outbreak, rather than reactivation of
latent virus in several horses at the same time. Two different strains of EHV-1 in a horse are not
uncommon, and this indicates that horses are re-infected despite previous infection.
In Valencia 2021, a new mutation was discovered. It cannot be concluded that this mutation was
the cause to the severe illness seen in many horses. The reason could be the high density of horses
in the stables, which caused high infection pressure. Isolates from Valencia did not have the N752Dmutation.
Isolates from Österåker and Värmdö, respectively, outside Stockholm 2019, were sequenced.
These large outbreaks at two different premises were thought to be connected to each other.
However, isolates from horses from the stables had different mutations in ORF 34 and ORF11,
which exclude any relation between the outbreaks. Both outbreaks had the N752D-mutation. In
many cases, however, there were difficulties to conclude if identical isolates from different premises
were connected. Large stables with many horses, and large movements among these horses, increase
the number of routes of infection. Thus, it is easy to conclude that there is no connection between
outbreaks (different sequences), but difficult to conclude a connection when outbreaks have the
same sequence.
Unique mutations found in more than one outbreak could be seen from trotters or riding horses,
never from both groups of horses. The explanation for this, probably, is that these populations are
separated with low number of interactions
Egnahemsträdgårdar
Get PDFI en egnahemsträdgård, i början på 1900-talet i Sverige, skulle de boende kunna odla sin egen mat
vid sidan om sin huvudsakliga inkomst som skedde på arbetet. Tanken var att dessa trädgårdar till
stor del skulle förse de boende med egenodlad frukt, bär och grönsaker. I en egnahemsträdgård
odlades inte bara frukt och grönt, utan också prydnadsväxter. Trädgården hade också som uppgift
att verka som en plats för umgänge och kontemplation och att vara tilltalande rent estetiskt.
Idag, cirka hundra år senare, är vi delvis tillbaka i samma tankar som under egnahemsperioden, att
kunna odla sin egen mat. Många som har en egen trädgård vill idag utnyttja delar av ytan till att odla
sin egen mat och bli helt eller delvis självförsörjande på frukt, bär och grönsaker. Både i litteratur
och tv-program kan man se denna utveckling av hur man vill använda en del av sin trädgård till just
detta. Att kunna äta egenodlad, nyttig och obesprutad mat och att välja att äta mer i säsong.
I detta arbete undersöks hur det såg ut historiskt i egnahemsträdgårdar vad gäller stilideal och växtval
och ett förslag på hur det kunde se ut under 1920-talet tas fram i en illustrationsplan och en växtlista.
I arbetet undersöks också hur samma trädgård skulle se kunna se ut idag om den gjordes till en familj
som flyttar in på 2020-talet. Ett förslag tas då fram för hur man kan designa en äldre
egnahemsträdgård men för dagens behov och med nutidens sortiment av växter, även den i form av
en illustrationsplan och en växtlista. Tanken är att trädgårdens nutida design ska ge utrymme för att
kunna odla sin egen mat men samtidigt ska där finnas plats i trädgården för diverse andra
trädgårdsaktiviteter.
Egnahemsträdgårdar var väldigt ordnade och strukturerade, enligt litteraturen som använts i detta
arbete i litteraturstudien. Nyttoträdgården var den del som utgjorde störst del av
egnahemsträdgården och även om den skulle vara fin, ordnad och välskött så var det troligen i
prydnadsträdgården som dåtidens stilideal gjorde sig mest uttryck. Under egnahemstiden var
stilidealet raka linjer, räta vinklar och cirklar, Den lilla del som utgjorde prydnadsträdgård var även
den väldigt ordnad, med prunkande perennrabatter planterad i tydliga upprepande mönster och med
tydliga avgränsningar.
I dagens läge går idealen mer åt stilar som gynnar biologisk mångfald och hållbarhet. Man bör inte
städa så mycket i trädgården utan låta klipp och nedfallna grenar ligga kvar då det utgör bostäder åt
djur och insekter. Att stilen går lite mer åt naturalistisk stil i den moderna trädgården i detta arbete
gör att inte lika mycket skötsel och underhåll krävs. Utseendet gärna får vara lite oordnat och det
passar många familjer i dag som kanske inte har så mycket tid över till mycket skötsel av trädgården.
1920-talets egnahemsträdgårdar har värden som är väl värda att ta tillvara på. Jag anser att man bör
ta hand om eventuellt befintligt växtmaterial om man ska förnya en trädgård, oavsett om det är en
trädgård med egnahemsanor eller inte men särskilt om det finns växtmaterial som är gammalt och
är av kulturhistoriskt intresse. Ofta kan befintligt växtmaterial fint komma till sin rätt i kombination
med växtmaterial som är mera modernt. Detsamma gäller för tidstypiska stilideal. Det känns viktigt
att ta tillvara på historien men det kan ofta göras genom att göra förnyelser med varsam hand och
på ett genomtänkt sätt som passar både det dåtida och nutida.In an own-your-own-home garden, in the early 20th century in Sweden, the homeowners were
supposed to be able to grow their own food as a sideline to the main income at their daily work. The
idea was that these gardens mainly would provide the owners with self-grown fruit, berries and
vegetables. In an own-your-own-home garden not only fruit and vegetables were grown, but also
ornamental plants. The task of the garden was also to function as a space where you could socialize,
for contemplation and to be aesthetically appealing as well.
Today, about one hundred years later, we are partly back in the same ideas as during the own-yourown-home period, to be able to grow your own food. Many people today that own their own gardens
wants to use parts of it to grow their own food and be fully or partly self-sufficient for fruit, berries
and vegetables. Both in literature and tv-shows a development of how people want to use their
gardens for this can be seen. To be able to eat self-grown, healthy and non-toxic food and to be able
to eat more season-specific crops.
In this thesis it is investigated what the own-your-own-home gardens looked like during the 20th
century in Sweden, regarding ideal of styles and choice of plants. It is presented in an illustration
plan and a plant list. In the thesis it is also investigated what the same garden would look like if it
was renewed for a family moving in to it in the beginning of the 21st century, but still partly inspired
by the own-your-own-home ideal of style. A draft is created of how an own-your-own-home garden
can be designed, with today’s needs and a choice of modern plants. Also, this more modern version,
is presented as an illustration plan and a plant list. The idea is that the own-your-own-home garden
with a modern design will have space for growing your own food but also for other garden activities.
Own-your-own-home gardens were very tidy and structured, according to literature used in this
thesis. The utility garden was the biggest part of the garden, and even if it was supposed to be nice
and tidy it was probably the ornamental garden that mostly expressed the ideal of style for those
times. During the own-your-own-home period the style was straight lines, right-angled corners and
circled shapes. The small part that consisted of the ornamental garden was also that one very tidy
and structured, with for instance perennial flowerbeds where the planting was done in clear repeated
patterns and with significant demarcations.
Today, one popular and upcoming style is more natural in its expression and benefit biodiversity
and sustainability. This style has inspired the design of the modern garden within this thesis. The
garden should not be excessively tidy but instead cut down branches and twigs should be left on the
ground as it provides animals and insects with shelter and homes. Since the style is more towards
the natural one the need for care and maintenance will be less. The looks of the garden are allowed
to be a bit more dishevel which suits many families today which might not have that much time to
spend on gardening.
The 1920s own-your-own-home gardens have many values worth keeping. According to me, already
existing plant material should be kept and reused if a garden is to be renewed, independent if the
garden is a garden with own-your-own-home ancestry or not but especially if there are plant material
which is old and with cultural-historical value. Often, existing plant material can be refined in
combination with more modern plant material. The same regards different styles, typical of the time.
Abstract
It is important to care for history but it can often be done by gentle renewal and in a well thought
through way that fits both the old and the new
Pankreasspecifikt lipas (cPL) som diagnostiskt test vid akut pankreatit hos hund
Get PDFPankreatit hos hund kan vara svårdiagnostiserat på grund av en varierande klinisk bild och
avsaknaden av ett enskilt test som med säkerhet kan ställa diagnosen. För att fastställa att en hund
har pankreatit behöver hänsyn tas till anamnes, kliniska fynd, ultraljudsresultat och blodprovsresultat.
Analys av pankreasspecifikt lipas (canine pancreatic lipase, cPL) är en viktig del av diagnostiken
hos hundar med misstänkt pankreatit. Vid denna analys mäts koncentrationen av lipasmolekyler
med ursprung i acinusceller i pankreas, och därför ses ökade nivåerna enbart i samband med sjukdom i pankreas.
Arbetet utgjordes av en retrospektiv journalstudie i syfte att undersöka cPL-värden analyserade
med Bionote Vcheck cPL hos hundar med akut pankreatit och jämföra dessa med värden hos hundar
utan pankreatit. För att en hund skulle inkluderas i studien behövde både en ultraljudsundersökning
av pankreas och en analys av cPL genomförts inom 24 timmar från varandra. Resultatet från
ultraljudsundersökningen användes för att klassificera hundarna och de delades in i en grupp med
akut pankreatit och en grupp utan pankreatit. Utöver detta samlades information in gällande
signalement, anamnestiska uppgifter, kliniska fynd och C-reaktivt protein. För att analysera cPL
användes testet Vcheck cPL, en immunologisk hundspecifik metod som används rutinmässigt vid
Klinisk kemiska laboratoriet, UDS.
Resultatet visade signifikant högre cPL-värden hos hundar med akut pankreatit jämfört med
hundar utan pankreatit, men då det fanns en tydlig överlappning av cPL-resultaten mellan de två
grupperna bör testet inte ensamt användas i diagnostiken av pankreatit.Pancreatitis is a disease which can be hard to diagnose for several different reasons, including a
varying clinical picture and the lack of a single test that can, with certainty, establish the diagnosis.
In the diagnostic workup of a dog with suspected pancreatitis it is important to consider the history,
clinical findings, ultrasound results and results from blood tests.
Analyzing pancreas-specific lipase (canine pancreatic lipase, cPL) is an important part of the
diagnostics when suspecting pancreatitis. The test measures the concentration of lipase molecules
originating from acinar cells in the pancreas, which is why increasing levels are only seen when
there is an ongoing disease in the pancreas.
A retrospective study of medical records was performed with the aim to examine cPL-results
analyzed with Bionote Vcheck cPL in dogs with acute pancreatitis and dogs without pancreatitis.
For a dog to be included in the study, an ultrasound examination of the pancreas and an analysis of
cPL had to have been completed within 24 hours of each other. The dogs were divided into two
groups (dogs with acute pancreatitis/dogs without pancreatitis) based on the results from the
ultrasound examinations. Furthermore, information about signalment, medical history, clinical
findings as well as levels of C-reactive protein was retrieved. Measurements of cPL were performed
with Vcheck cPL, an immunological canine-specific method.
Results showed significantly higher cPL-values for dogs with acute pancreatitis compared to
dogs without pancreatitis, but since a clear overlap of cPL-results was seen between the two groups
the test should not be the only tool used when attempting to diagnose pancreatitis
Stadsträdens reglerande roll i stadsrummet
Get PDFI detta arbete sammanfattas och fördjupas frågan om stadsträd kan, genom deras
reglerande ekosystemtjänster, bidra med att förbättra hälsan hos invånarna i
Malmös innerstad. Vidare diskuteras i vilken utsträckning endast stadsträd kan
förse invånarna med tillräckligt stor effekt av de reglerande ekosystemtjänsterna.
Malmö är en stad som har en kraftig expansion vilket till stora delar sker genom
förtätning. Förtätningen påverkar innerstadens uppbyggnad vilket bland annat
resulterar i ett lokalklimat som skiljer sig från omgivningen runt staden, ökade
föroreningshalter samt ökad bullernivå.
När stadsbilden förändras riskerar många grönytor att försvinna till förmån för
bebyggelse, vilket ökar de negativa effekterna ytterligare. Detta skapar ett större
behov av stadsträd, för att kompensera samt öka tillgången av reglerande
ekosystemtjänster inom staden. Stadsträd är därmed en viktig del av den gröna
infrastrukturen och behövs även för framtidens förväntade klimatförändringar.
Stadsträd bidrar till reglerande ekosystemtjänster. De har en förmåga att fixera
luftburna partiklar samt omvandla föroreningar genom fotosyntesen, vilket bidrar
till renare stadsluft. Med hjälp av evapotranspirationen regleras luftfuktigheten
vilket, i kombination av trädkronornas skuggande effekt, reglerar lokalklimatet i
staden. Blad- och grenverk fångar upp ljudvågor vilket hjälper till att minska
bullernivån.
Stadsträdens förmåga att bidra till de reglerande ekosystemtjänsterna är baserad på
art, placering och vitalitet. Vilket i sin tur väljs utifrån vilka av trädets bidragande
funktioner som ska utnyttjas för respektive situation. Kompetensen hos praktiker
samt ändamål är avgörande faktorer för att stadsträden ska få rätt förutsättningar.
Detta för att i sin tur ha möjlighet att erbjuda maximal effekt av reglerande
ekosystemtjänster och därmed kunna bidra med hälsofrämjande fördelar för
invånarna i Malmö.
Endast stadsträd i hårdgjord miljö kan till viss del bidra till förbättrad hälsa. Det är
dock ändamålet som är avgörande för vilken samt mängden reglerande
ekosystemtjänster som bidrar till de hälsofrämjande fördelarna för invånarna i
Malmö stad.This work summarizes and deepens the question of whether urban trees can
contribute to improve the health of the inhabitants of Malmo's inner city, through
their regulatory ecosystem services. It is also discussed whether only urban trees
can provide the inhabitants with a sufficiently large effect of the regulatory
ecosystem services.
The city of Malmo is a clear example of an urbanized society that is constantly
growing and becoming denser. The densification affects the structure of the inner
city, which for instance results in a local climate that differs from the surroundings
around the city, increased pollution levels and increased noise levels.
When the urban spaces change, many green spaces risk disappearing in favor of
buildings, which further increases the negative impacts. This creates a greater need
for urban trees, to compensate for and increase the availability of regulatory
ecosystem services within the city. Urban trees are thus an important part of the
green infrastructure and are also needed for the expected climate changes of the
future.
Urban trees can contribute towards human well-being through their regulatory
ecosystem services. They have an ability to fix airborne particles as well as convert
pollutants through photosynthesis, which contributes to cleaner city air. With the
help of evapotranspiration, the humidity is regulated, which, in combination with
the shading effect of the treetops, regulates the local climate in the city. Leaves and
branches catch sound waves, which helps reduce noise levels.
The ability to produce regulatory ecosystem services of urban trees is based on
species, location and their well-being. Which is chosen based on which of the tree's
contributing functions are to be used for each situation. The competence of
practitioners and the purpose are decisive factors to give the right conditions for the
urban trees. Which in turn gives them the opportunity to offer the maximum effect
of regulatory ecosystem services and thus be able to contribute with healthpromoting benefits for the inhabitants of Malmo.
Only urban trees in a urban spaces can to some extent contribute to improved health.
However, it is the purpose that is decisive for which and the amount of regulatory
ecosystem services that contribute to the health-promoting benefits for the
inhabitants of the city of Malmö
Naturban
Get PDFStäder ligger ofta i områden med en naturligt hög biologisk mångfald. De globala klimatförändringarna innebär en ökad förekomst av extremväder vilket tillsammans med storskaliga monokulturella landskap utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Städer har potential att utgöra ekologiskt värdefulla miljöer om de utformas på rätt sätt och där spelar landskapsarkitekten en central roll. Detta arbete avser att ge ett exempel på hur en park längs en å i en urban kontext, i detta fall Fyrisån i Uppsala, kan utformas för att innehålla både sociala och ekologiska värden, samt utgöra en miljö som är resilient mot klimatförändringar. Naturbaserade lösningar lägger grunden för utformningen i syfte att skapa mervärden inom exempelvis människors hälsa, ekologi och vattenrening.
Gestaltningen har tagits fram utifrån tre metoder; studiebesök, litteraturgenomgång och designprocess. De inledande studiebesöken fungerade framför allt som inspirerande exempel och vi besökte Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, Klinta Trädgård i Höör, Skåne, samt en ny stadsdelspark i Norra Ormesta, Örebro. Delar ur studiebesöken fördjupas i litteraturgenomgången som även tar upp relevanta ämnen utifrån uppsatsens syfte. Designprocessen som löpt parallellt med de andra metoderna innefattar inledande platsbesök med kartläggning av platsens förutsättningar och tidiga idéskisser, vilket landade i ett program för vidare gestaltningsarbete.
Konceptet ”Naturban” sammanfattar och ramar in vår vision för den valda platsen som har potential att utvecklas till grönskande park, mellan den centrala staden och naturreservatet Årike Fyris som tar vid i söder. Begreppet Naturban anspelar på att lyfta in naturen mer i den urbana miljön.
Uppsatsens resultat utgörs av en park som är rik på växtlighet, och dess naturlika och lummiga karaktär bidrar med hälsofrämjande ekosystemtjänster för människor i staden, såsom naturupplevelser, rekreation och avkoppling. Genom en höjdmässigt tillgängliggjord åkant, strategisk placering av växtlighet, och flertalet bryggor tillvaratas det soliga läget intill Fyrisån. En variation och rikedom av arter och växtskikt, både öppna och täta partier, samt flera pollen- och nektarproducerande arter, bidrar med ekologiska värden. De ekologiska värdena förstärker de lokala ekosystemen i staden genom att inspiration till växtval och naturtyper hämtas från det angränsande naturreservatet Årike Fyris. Den extensiva mängden grönska, en damm och genomträngliga markskikt främjar parkens förmåga att infiltrera, rena och fördröja vatten, vilket skapar en plats som är resilient mot extremväder.Cities are often located in biodiversity hotspots. Global climate change implicates an increased prevalence of extreme weather situations, which together with large-scale monocultural landscapes poses a threat to biodiversity. Cities have the potential to constitute ecologically valuable environments depending on how they are designed and in this work landscape architects play a central role. This work is intended to provide an example of how a park along a river in an urban context, in this case the Fyris river in Uppsala, can be designed to contain both social and ecological values, and to constitute an environment that is resilient towards climate change. Nature-based solutions lay the foundation for the design which creates additional values in plural areas such as human health, ecology and water purification.
The design has been developed based on three methods: study visits, literature review and design process. The initial study visits served primarily as inspiring examples and we visited Norra Djurgårdsstaden in Stockholm, Klinta Trädgård in Höör, Skåne, and a new district park in Norra Ormesta, Örebro. Parts of the study visits are deepened in the literature review, which also addresses relevant topics based on the purpose of the essay. The design process includes initial site visits, with a mapping of the site conditions, and early sketches of ideas, which landed in a program for further design work.
As a result, the thesis presents a park that is rich in vegetation, and its natural and lush character contributes to health-promoting ecosystem services for people, such as nature experiences, recreation, and relaxation. A variety and richness of species and types of vegetation layers, as well as several pollen- and nectar-producing species, contribute with ecological values. The ecological values strengthen the local ecosystems in the city by drawing inspiration for plant choices and habitat types from the adjacent nature reserve Årike Fyris. The extensive amount of greenery, a pond and permeable soil layers promote the park's ability to infiltrate, clean and dissipate water, creating a place that is resilient to extreme weather events
Ivermektinbehandling av svenska hästar naturligt infekterade med cyathostominer
Get PDFSmå blodmaskar, cyathostominer, är hästens vanligaste inälvsparasit. Parasiterna har en direkt
livscykel som innefattar både ett frilevande stadium på betesmark samt utveckling och förökning
inne i värddjuret. Smittan sprids framför allt på betesmark, och samtliga hästar som betar gräs har
någon gång under sin livstid varit infekterade av cyathostominer. Parasiten ger sällan upphov till
allvarlig sjukdom, men vid massivt utträde av ett stort antal larver ur tarmslemhinnan kan hästen
drabbas av ett sjukdomstillstånd som kallas för larval cyathostominos. Det är ett akut tillstånd som
kan leda till fatal diarré.
Till följd av ett extensivt avmaskningsprogram under många års tid, där samtliga hästar avmaskats
med jämna mellanrum för att minska förekomsten av Strongylus vulgaris, finns numera en utbredd
anthelmintikaresistens hos cyathostominer. Bensimidazoler och pyrantel, som är två av de läkemedel som en gång haft god effekt mot cyathostominer, har numera bristfällig effekt. Försämrad
effekt kan ses runt om i hela världen, inklusive Sverige. Ivermektin har tidigare haft fortsatt god
effekt, men första tecken på resistensutveckling kan ses även mot denna substans.
Syftet med den här studien var att undersöka effekten av ivermektin mot cyathostominer hos hästar
i Sverige, samt att sammanställa vilka avmaskningsrutiner och förebyggande åtgärder som tillämpades på de deltagande gårdarna. Effekten av ivermektin undersöktes genom att ta träckprov på 17
svenska gårdar en gång i veckan under åtta veckors tid för att undersöka Fecal Egg Count Reduction
Test (FECRT) och Egg Reappearance Period (ERP). Försämrad FECR definierades som effekt <95
% med ett lägre 95 % konfidensintervall <90 % 14 dagar efter avmaskning. ERP definierades på två
sätt i den här studien: 1) Den vecka efter avmaskning då medeltalet ägg i besättningen åter överstiger
100 EPG och 2) Den vecka efter avmaskning då medeltalet ägg i besättningen överstiger 10 % av
ursprungsmängden, det vill säga när läkemedlets effekt understiger 90 %. I den här studien ansågs
ERP vara förkortad om den var kortare än sex veckor.
Effekten efter avmaskning var god på de flesta deltagande gårdarna. På 2 av 17 gårdar sågs
försämrad FECR med 92,4 % respektive 93,6 % effekt och nedre konfidensintervall <90 %. För att
säkerställa att resistens faktiskt föreligger bör undersökningen upprepas på de två gårdarna. Två
deltagande gårdar uppvisade förkortad ERP <6 veckor. På 12 av 17 gårdar sågs ERP ≥8 veckor,
vilket innebär att effekten är god och ingen tendens till resistensutveckling ses. Inga statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan försämrad läkemedelseffekt och vilka förebyggande åtgärder
eller avmaskningsrutiner som tillämpades på de deltagande gårdarna.
Resultaten från den här studien antyder att effekten av ivermektin mot cyathostominer kan ha börjat
avta i Sverige, vilket följer samma mönster som i resten av världen. Eftersom det råder osäkerhet
kring om och när ny anthelmintika kan finnas tillgänglig bör framtidens fokus skiftas mot andra
förebyggande åtgärder, och att utbilda djurägare och veterinärer om vikten av god beteshygien och
dess roll i att minska smittspridning.Small strongyles, cyathostomins, are the most common gastrointestinal parasites in horses. The
parasites have a direct lifecycle with stages both in the horse and on pasture. The parasites are
ubiquitous, and all grazing horses get infected at some point in their lives. Cyathostomins rarely
cause clinical disease, but sometimes a large number of larvae exit into the gut lumen at the same
time. This is called larval cyathostominosis and is an acute affection that can cause fatal diarrhea in
the horse.
Routine deworming of all horses several times a year has been practiced around the world for
decades. This has led to widespread anthelmintic resistance among cyathostomins. Benzimidazoles
and pyrantel, two substances that used to have good effect against cyathostomins, are no longer
efficient in most parts of the world including Sweden. First signs of resistance against ivermectin
have also been observed.
The aim of this study was to determine efficacy of ivermectin against cyathostomin infections on
Swedish farms. A questionnaire regarding deworming and management practices used on the
participating farms was also conducted. The efficacy of ivermectin was determined through fecal
egg counts on 17 farms for eight weeks, determining Fecal Egg Count Reduction (FECR) and Egg
Reappearance Period (ERP). Decreased FECR was defined as efficacy <95% 14 days after
deworming, with a lower 95% confidence limit <90%. ERP was defined in two ways: 1) the posttreatment week when the mean fecal egg count (FEC) on the farm exceeds 100 EPG, and 2) the
post-treatment week when the mean FEC on the farm exceeds 10% of pre-treatment FEC, in other
words when the efficacy is less than 90%. ERP was considered as shortened if less than six weeks.
Overall, the efficacy was considered good on participating farms. FECR <95% and lower confidence
limit <90% was observed in two farms, with efficacies of 92,4% and 93,6% respectively. There is
only one previous report of suspected resistance against ivermectin where the result has been
confirmed through repeated testing. A second study of FECR in the current farms needs to be
conducted before resistance can be confirmed. ERP <6 weeks was observed in two farms. Twelve
farms had ERP ≥8 weeks, which means that the effect is good. No statistically significant
connections between decreased efficacy and what de-worming or pasture hygiene practices the
farms used could be established in this study.
The results in this study show that the efficacy of ivermectin against cyathostomins in Sweden might
be decreasing. This follows the same pattern that is seen in studies all around the world. It is unclear
when or if new anthelmintics will be on the market. Future aims should be to educate veterinarians
and owners in the importance of pasture hygiene practices to reduce spread of infection
Möte med dagsljus
Get PDFDet här arbetet är sprunget ur ett intresse för människans relation till det
estetiska landskapet och uppsatsens avsikt är att undersöka hur det, i landskapsarkitekturen, kanske förbisedda elementet dagsljus påverkar upplevelsen av fysiska miljöer ur ett estetiskt och visuellt perspektiv. Ämnet angrips
med en konstnärligt, såväl som akademiskt utforskande metod för vilken
Murray Frasers idéer om design research ligger till grund (2013). Med en
kombination av tekniker typiska för landskapsarkitektens designprocess och
mer traditionellt vetenskapliga forskningsmetoder, används denna designbaserade metod för att utforska dagsljusets relevans inom landskapsarkitekturen.
Inledningsvis förs en teoretisk diskussion på dagsljus, där en tidig distinktion görs mellan det fysiskt mätbara och det visuellt upplevda ljuset. Det
visuella ljuset har en större relevans för arbetet då en viss ljusstrålning kan
ge upphov till en stor mängd olika upplevt ljus. Litteraturstudien för ett
resonemang kring relationen mellan det visuella dagsljuset och rumsupplevelse, samt visar på de av ljusets egenskaper vilka gör det till ett väsentlig element när det kommer till hur mycket det påverkar upplevelsen av
landskap. Därefter placeras arbetet i en urban kontext genom en presentation av insamlat material från upprepade fältstudier utanför Malmö Live.
Datan är insamlad med en kombination av tekniker, och det bearbetade
material som presenteras är de ljusrelaterade fenomen som i fältstudien
visats ha störst relevans för upplevelsen av platsen. Slutligen diskuteras det
visuella dagsljusets inverkan på upplevelsen av urbana rum och landskap,
samt ämnets faktiska relevans inom landskapsarkitekturen utifrån upptäckter i teori och fält.
Baserat på litteraturstudie samt fältstudie dras slutsatsen att dagsljus som
föränderligt fenomen påverkar det estetiska landskapet med störst verkan
i upplevelsen av rumslighet, material och färg. Då dessa tre begrepp är
grundläggande i gestaltning av och diskussion kring alla sorters yttre miljöer, samt för att dagsljuset har en betydande roll för den visuella upplevelsen
av landskap, föreslår uppsatsen avslutningsvis att dagsljus med fördel hade
kunnat ha en större roll i landskapsarkitektens gestaltning av yttre miljöer.The purpose of this paper is to study how daylight as a landscape element
can affect the experience of outdoor environments from an aesthetical and
visual perspective. The topic is explored through a design based research
method influenced by Murray Fraser’s ideas (2013). With techniques typically used by landscape architects in a design process combined with more
traditional scientific research methods, design research is used to explore
the relevancy of daylight within landscape architecture.
Initially the paper presents a theoretical discussion on daylight, in which a
distinction between physical light and visually experienced light is made.
Visual light is more relevant for this paper since a certain amount of light
radiation can result in different kinds of experienced light situations depending on the environmental context it is experienced in. The literature study
further discusses the relationship between daylight and landscape experience and presents daylight’s experiential qualities. Thereafter the topic is
placed in an urban context by presenting collected material from repeated
field studies conducted at Malmö Live. The data is collected with a combination of techniques, and the material presented shows the light related
phenomenons found during the case study with greatest importance for
the experience of the place. Finally, the experiential importance of daylight
in urban spaces and landscapes, together with its relevance in a landscape
architectural context is discussed based on findings in literature and field
studies.
Based on the literature study and field studies, it is possible to conclude
that daylight as a constantly changing phenomenon has an effect on the
aesthetical landscape, which is mostly related to the experience of spatiality, materiality and color. As these three concepts are closely connected
with the practice of designing and discussing all kinds of outdoor environments, as well as the fact that daylight plays a prominent role for the visual
experience of landscapes, this paper is conclusively suggesting that daylight
could be regarded as an element with a legitimate importance in the work
of landscape architects
Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige
Get PDFMarsvin är populära sällskapsdjur som tros ha blivit domesticerade redan på 500–1000-talet.
Marsvin blir könsmogna tidigt, honorna vid cirka två månaders ålder och hanarna vid cirka tre
månaders ålder. Marsvinshonor är polyöstrala med en cykel på 15–17 dygn där östrus varar i 6–11
timmar. Marsvin har dessutom en post partum östrus som kan vara från två timmar upp till 25
timmar.
Dräktigheten hos marsvin är lång jämfört med andra mindre sällskapsdjur, upp till 72 dygn, och
ungarna föds fullt utvecklade med päls och öppna ögon och kan klara sig på fast föda redan vid ett
par dagars ålder.
Marsvinshonans bäckensymfys breddas upp till 50 gånger sin normala storlek i samband med
förlossningen efter en frisättning av relaxin. Förlossningen går i normala fall snabbt med endast
cirka tre till sju minuter mellan ungarna. Medelantalet ungar i en kull är två till fyra och vid födseln
väger de mellan 45 och 115 gram. Överlevnadschanserna för ungar under 60 gram är dock begränsade.
Dystoki beskrivs som ett vanligt förekommande problem hos marsvin. Bakomliggande faktorer
är till exempel för stora foster, trångt bäcken, värksvaghet, övervikt hos honan, C-vitaminbrist samt
mer ovanliga så som livmoderomvridning och ektopisk dräktighet. En omdebatterad teori är att
marsvin som betäcks för första gången vid en ålder över 8–12 månader kan få problem med att
bredda sitt bäcken då en broskomvandling av bäckensymfysen har då har skett. Ett tidigare examensarbete inom detta projekt som syftar till en ökad kunskap om dystoki hos marsvin visade att en
majoritet av marsvinsuppfödarna i Sverige som medverkade i undersökningen hade upplevt förlossningsproblem hos sina marsvinshonor. Av dessa hade under hälften sökt veterinärvård för sitt
marsvin. Diagnosen dystoki kan ställas om marsvinen har haft aktiva krystvärkar i mer än tjugo
minuter alternativt intermittenta värkar i över två timmar utan att en unge föds fram. Veterinärvården
för marsvin som diagnosticerats med dystoki inkluderar bilddiagnostik, blodprovstagning, eventuell
medicinering för att inducera värkarbete, smärtstillning samt eventuellt kejsarsnitt.
Syftet med denna studie var att genom att ta del av behandlingsjournaler från marsvin drabbade
av dystoki se de vanliga bakomliggande orsakerna till dystoki hos marsvin i Sverige. Vidare intervjuades två kommersiella uppfödare för att undersöka förekomsten och orsaken till dystoki i deras
verksamheter. I detta arbete ingår journaler från 14 marsvin som vårdats för dystoki. Det fanns
mycket lite material i form av journaler att samla in.
Vid granskningen av journalerna sågs att bilddiagnostik och provtagning bara användes i ett fåtal
av fallen. I en majoritet av fallen framgår inte klart vad som orsakat marsvinens dystoki men att det
skulle röra sig om en oförmåga att bredda bäckenet för marsvin som födde sin första kull går att
utesluta i 12 av de 14 fallen. De bakomliggande orsakerna som sågs i flest journaler var fosterorsakade så som för stort foster eller felläge. Hos de kommersiella uppfödarna sågs en förvånansvärt
liten förekomst av dystoki i verksamheterna. Uppfödarna jobbade mycket förebyggande för att
minska förlossningskomplikationer. Det var svårt att dra slutsatser om de bakomliggande orsakerna
till dystokierna då dessa ofta inte upptäcktes förrän marsvinen hittades döda.Guinea pigs are popular pets believed to have been domesticated as early as the 500-1000s. The
animals enter puberty early, the females about the age of two months and the males about the age of
three months. Female guinea pigs are polyestrous with an estrus cycle of 15-17 days where estrus
last about 6-11 hours. In addition, guinea pigs have a post-partum estrus which can last for two to
twenty-five hours.
The gestation period is extended, up to 72 days, and the pups are born fully developed with fur
and eyes and can manage to eat solid food when they are just a couple of days old.
The female guinea pig’s pelvis must widen up to fifty times its normal size when given birth
after a release of relaxin. The parturition is normally fast with only about three to seven minutes
between the pups. The average litter size is two to four and the pups weighs between 45 to 115
grams. The chances of survival are limited for pups weighing under 60 grams.
Dystocia is described as a common problem among guinea pigs. Underlying factors causing
dystocia is for example too large fetuses, a narrow pelvis, uterine atony, obesity in the female,
vitamin C deficiency and rarer conditions as uterine distortion and ectopic pregnancy. A controversial theory is that a guinea pig female bred for the first time when reaching an age of about 8-12
months can experience problems of widening the pelvis after the time of pelvic fusion. A previous
master thesis within this project aimed at increasing knowledge of guinea pig dystocia showed that
a majority of the guinea pig breeders in Sweden taking part in the survey had experienced dystocia
in their female guinea pigs. Half of the breeders sought veterinary help for their guinea pig. The
diagnosis of dystocia can be made if the guinea pig has had active contractions for over twenty
minutes alternatively intermittent contractions for over two hours without a pup being born.
Veterinary care for guinea pigs diagnosed with dystocia includes diagnostic imaging, blood
sampling, eventual medication to induce labor, pain relief and eventual c-section.
The purpose of this study was to determine the common underlying causes of dystocia in guinea
pigs in Sweden by accessing treatment records from guinea pigs diagnosed with dystocia. In
addition, two commercial breeders were interviewed to investigate the occurrence and cause of
dystocia in their businesses. This study includes fourteen treatment records from guinea pigs
diagnosed with dystocia. There was very little material in the form of treatment records to collect.
Upon review of the treatment records it was seen that diagnostic imaging and blood sampling
were used only in a few cases. In most of the cases, it is not clear what caused the dystocia but that
it would be an inability to broaden the pelvis of guinea pigs given birth to their first litter could be
ruled out in twelve of the cases. The underlying causes that were seen in most of the records were
fetal causes such as too large fetus or malposition. Among the commercial breeders a surprisingly
small occurrence of dystocia was seen. The commercial breeders worked preventively to reduce the
numbers of dystocia in their businesses. It was difficult to draw conclusions about the underlying
causes of dystocia in the commercial breeders as these were often not discovered until the guinea
pigs were found dead