18101 research outputs found
Sort by
Vad hände med den goda beredskapen?
Efter stora svårigheter med livsmedelsförsörjningen under första världskriget rustade Sverige upp sin livsmedelsberedskap för att klara av att försörja sin befolkning under en längre tids avspärrning och krig. Under 1900-talets andra del skulle dock den livsmedelsberedskapsförmåga som byggdes upp efter andra världskriget komma att stadigt minska. Uppsatsen har med utgångspunkt i denna förmågeminskning studerat hur jordbrukspolitiken mellan 1947 och 1990 påverkade livsmedelsberedskapen. Syftet har varit att förstå på vilka grunder och med vilka antaganden livsmedelsberedskapen utformades och hur reformeringsprocesser som dessa antaganden mynnade ut i påverkade livsmedelsberedskapen. För att svara på syftet har uppsatsen utgått från följande frågeställningar; Vilka problemrepresentationer tillskrev jordbrukspolitiken livsmedelsberedskapen och vilken problematik syftade jordbrukspolitiken att lösa? Vilken roll hade den förda rationaliseringspolitiken i att förändra livsmedelsberedskapen?
Det insamlade materialet, som utgjorts av ett flertal av de jordbrukspolitiska beslut som fattades under den undersökta perioden, har behandlats och analyserats utifrån metoden What is the problem represented to be? formulerad av Carol Bacchi. Metoden har använts för att synliggöra jordbrukspolitikens problemrepresentationer av livsmedelsberedskapen och med vilka antaganden dessa skapades för att förstå de politiska besluten om reformeringsprocesser i jordbruket och livsmedelsberedskapen. Teorin om den formella rationaliteten har använts för att närmare undersöka hur två företeelser under rationaliseringspolitiken, mekaniseringen av jordbruksproduktionen och beredskapslagring som metod för livsmedelsberedskap, möjliggjorde genom problemrepresentationerna, att spela in i förändringen av livsmedelsberedskapen.
Analysen av problemrepresentationerna visar att jordbrukspolitiken hade en starkt kritisk inställning till livsmedelsberedskapen, främst ur ekonomiska betingelser. Problemrepresentationerna framställde bland annat livsmedelsberedskapen som ett hinder för jordbruksproduktionen att effektiviseras och bli lönsam, det vill säga ett hinder för att fullt ut genomföra målsättningarna med rationaliseringspolitiken. Vidare framställdes livsmedelsberedskapen som en orsak till överproduktion i jordbruksproduktionen, vilket skapade stora kostnader för samhället. Problemrepresentationerna möjliggjorde och föranledde därigenom rationaliseringsreformer som skulle komma att dramatiskt förändra både jordbruksproduktionen och livsmedelsberedskapen. Problemrepresentationerna var bland annat avgörande i att sänka livsmedelsberedskapens mål om självförsörjning. Vidare visar de två rationaliseringsprocesserna att rationaliseringen åstadkom en separering mellan jordbruksproduktionen och livsmedelsberedskapen då livsmedelsberedskapen allt mindre kom att handla om att upprätthålla inhemsk produktion och alltmer om beredskapslagring. Som ett resultat blev jordbruksproduktionen allt mer specialiserad mot att producera varor för export, medan livsmedelsberedskapen blev allt mer beroende av export.Due to severe problems with food supply during the first world war Sweden started to build up its food preparedness in order to be able to support its population during longer times of trade blockades and war. However, during the second half of the 1900 century the capacity of Sweden’s food preparedness would come to steadily be reduced. This paper will thus study how the agricultural politics between 1947 and 1990 directed the food preparedness with the aim to understand on what grounds and assumptions the food preparedness changed and how reform processes, based on the assumptions, resulted in changed the food preparedness. In order to answer the aim, three research questions have guided the work: which problem representations did the agricultural politics assign the food preparedness and what problems did the agricultural politics aim to solve? What part did the rationalisation politics play in changing the food preparedness?
The material that has made up the paper is composed by a number of agricultural decisions from this examined period. The material has been processed and analysed based on the method What is the problem represented to be? formulated by Carol Bacchi. The method has been used to made visible the problem representations of the food preparedness given by the agricultural policy’s and on what grounds these was been designed in order to understand the political decisions for reform processes in the agricultural production and food preparedness. With the theory of formal rationality, the paper has then deeper examined two phenomena during the rationalization politics, devised by the problem representations, the mechanisation of the agricultural production and food storages as a method for food preparedness contributed to the changing food preparedness.
Based on the analysis of the problem representations the paper has shown that the model for food preparedness was heavily criticised by the agricultural politics, mostly from an economic point of view. The food preparedness model was for instance portrayed as an obstacle for the ability to make the agricultural production more efficient and profitable, in other words an obstacle for fully enforce the goals for the rationalization politics. The food preparedness model was, furthermore, portrayed as a source of overproduction for the agricultural production, which had occupied Sweden with immense coast. The problem representations therefore made possible rationalization reforms which would have great implications, both for the agricultural production and the food preparation. The problem representations were for instance fateful in the lowering of the goal of self-sufficiency. Furthermore, did the two rationalization processes show how the rationalization caused a separation between the agricultural production and the food preparedness as food preparedness less and less became focused on sustaining a domestic food production and instead increased its focus on preparedness storage. The agricultural production became, as a result, more and more specialized against producing goods for export, whilst the food preparedness became more and more dependent on import
Översvämningar i urbana miljöer
I takt med att miljöförändringar blir ett alltmer påtagligt problem för människan, riskerar urbana områden vid kusten att bli känsligare för extremväder och inte minst för översvämningar. Städer som löper risk för att drabbas av översvämningar måste utveckla strategier för att motverka skador på infrastrukturer och säkerställa allmänhetens trygghet. Denna uppsats undersöker med hjälp av litteraturstudier olika strategier som kan hjälpa en stad att bekämpa översvämningar som orsakas av havsnivåhöjningar. Uppsatsen undersöker även hur Varbergs kommun kommer hantera framtida översvämningar. Kommunens tillvägagångssätt jämförs med globala exempel och deras lösningar. De olika exemplen kan fungera som inspiration för Varbergs kommun i deras planeringsarbeten då prognoser rapporterar för mer frekvent extremväder i framtiden och därmed ökade översvämningsrisker. En kartering över ett utvalt område i Varbergs stad har gjorts med hjälp av geodata från länsstyrelsen som redovisar översvämmade ytor ifall inga åtgärder vidtas. I diskussionen beskrivs bland annat möjligheten att tillämpa olika strategier beroende på de lokala förutsättningarna såsom beaktning av platsen och allmänhetens efterfrågningar. En av slutsatserna menar att åtgärdsplaner lär vara behövligt att tillämpa i framtiden.As climate change becomes an increasingly noticeable problem for humans, coastal urban areas risks becoming more sensitive to extreme weather, as well as flooding. Cities which are at risk of being affected by flooding must develop strategies to counteract damages on infrastructure and to ensure public safety. Using literature studies, this essay examines several strategies which can help cities fight flooding caused by rising sea levels. The essay also addresses the municipality of Varberg and its future management of flood events. The municipality’s approach is compared to globally used strategies and their solutions. These examples can act as inspiration for the municipality of Varberg in their work of urban planning, as forecasts predict more frequent extreme weather conditions in the future and therefore increased flooding hazards. Mapping over a selected area in the city of Varberg has been made using geodata from the Swedish county administrative board. The map presents flooded surfaces if no action is taken. Furthermore, the possibility to implement different strategies depending on the local conditions such as consideration of the site and public demands is discussed. Lastly, one of the conclusions suggest an implementation of strategies would be beneficial in future action plans
Vegetationsbyggnad som brygga för glappet mellan gestaltning och förvaltning
Det finns ett glapp mellan gestaltning och förvaltning till följd av att områdena historiskt behandlats som separata delar. Speciellt framträdande är glappet i grönområden med komplex utformning och lång utvecklingstid, som urbana skogar och woodland. Långsiktigt riskerar glappet att leda till grönområden med låga värden för människa och miljö, med visioner som aldrig blir verklighet.
Ett projekt som utmanar traditionella synsätt på gestaltning och förvaltning är Hyllievångsparken i Malmö. Med konceptet ”Framtidens park blir aldrig färdig” ska parkens gestaltning och förvaltning präglas av ständig förändring. Projektet är intressant att studera för att förstå hur föränderlighet angrips i praktiken och hur relationen ser ut mellan gestaltning och förvaltning, framför allt i den skogslika delen av parken, Framtidsskogen.
Arbetet syftar till att ge större förståelse för vad det innebär att gestalta för långsiktig föränderlighet som landskapsarkitekt. Vidare syftar arbetet till att föreslå hur landskapsarkitekter kan bidra till att brygga glappet i gestaltningen av flerskiktade woodland och presentera ett konkret exempel på hur ett sådant gestaltningsförslag kan utformas. En kombination av metoder har använts i arbetet,
varav intervjustudie och litteraturstudie haft störst inflytande på resultatet.
Resultatet visar att det är komplext att arbeta med föränderlighet som koncept, det kräver ett integrerat arbetssätt över professionsgränserna. Gestaltningen bör ta höjd för att glappet finns och att resurserna för förvaltning kan förändras. Därför bör gestaltningen vara sprungen ur en gedigen kunskap kring vegetationsbyggnad, vegetationsdynamik och skötsel av sådana system. Gestaltningen bör utgå från tänkta resurser för förvaltning i valet av planteringsmetod, planteringsavstånd och artvariation. En välbalanserad artsammansättning kan till viss del kompensera för bristande gallring, vilket gör artsammansättningen till ett kraftfullt verktyg i gestaltningen av flerskiktade woodland.
Utifrån resultatet av arbetets första två frågeställningar presenteras ett robust gestaltningsförslag över ett flerskiktat woodland i Hyllievångsparken, Rostskogen. Gestaltningsförslaget utgår från tänkta resurser för skötsel och ambitioner med projektet. Gestaltningsförslaget rymmer såväl artsammansättning, planteringsavstånd, planteringsmetod, skötselstrategier och långsiktiga målbilder.
Arbetet visar på flera möjligheter att som landskapsarkitekt arbeta för att brygga glappet i gestaltningen av ett flerskiktat woodland och lägga en stabil grund för vision att bli verklighet långsiktigt, långt efter att planerna lämnat ritbordet. Arbetet visar också på hur komplext det är att arbeta tvärvetenskapligt och att det krävs både gestaltare och förvaltare som engagerar sig i dessa frågor.There is a gap between design and management as a result of the fields being historically treated as separate parts. Particularly prominent is the gap in areas with complex design and long development time, such as urban forests and woodland. It's problematic because it risks long-term degradation of values in green spaces both for people and environment and visions that never become reality.
A project that challenges traditional views on design and management is Hyllievångsparken in Malmö. With the concept "The park of the future will never be finished", the design and management of the park will be characterized by constant change. The project is interesting to study to understand how variability is attacked in practice and what the relationship between design and management looks like, especially in the forest-like part of the park, Framtidsskogen.
The thesis aim to provide a greater understanding of what it means to design for variability as a landscape architect. Furthermore, the thesis aims to propose how landscape architects can contribute to bridging the gap in the design of multi-layered woodland and present a concrete example of how such a design proposal can be constructed. A combination of methods has been used in the thesis, of which interview study and literature study had the greatest influence on the result.
The results show that it is complex to work with variability as a concept and that it requires an integrated approach across professional boundaries. The design should take into account that the gap exists and that the resources for management can change. Therefore, the design should be based on a solid knowledge of vegetation design, vegetation dynamics and management of such systems. The design should be based on intended resources for management when selecting planting method, planting distance and species variation. A well-balanced species composition can to some extent compensate for lack of thinning, which makes the species composition a powerful tool in the design of multi-layered woodland.
Based on the results of the thesis first two research questions, a robust design proposal is presented over a multi-layered woodland in Hyllievångsparken, Rostskogen. The design proposal is based on planned resources for management and overall ambitions with the project. The design proposal includes species composition, planting distance, planting method, maintenance strategies and long-term target images.
The thesis shows several opportunities to work as a landscape architect to bridge the gap in the design of a multi-layered woodland and lay a solid foundation for a vision to become a reality in the long term, long after the drawing board. The thesis also shows how complex it is to work interdisciplinary and that it requires both designers and managers who are involved in these issues
Dog owners' assessment of pain in dogs in Sweden
Ett stort antal av hundar i Sverige drabbas av smärta. Smärtan kan vara akut eller kronisk och
upplevas på varierande sätt som kan leda till att hundarna uppvisar olika tecken på smärta. Smärta
har en stark koppling till livskvalitet och välfärd. Smärta medför ett ökat lidande för hundar som går
med oupptäckt, obehandlad smärta. För att smärta i olika former ska kunna detekteras och behandlas
är det viktigt att kunna identifiera tecken på smärta.
I jämförelse med djurhälsopersonal har djurägaren mer kontakttid med hunden samt har en ökad
kännedom om dess karakteristiska beteende. Djurägarens interaktion med hunden sker även i en mer
avslappnad miljö än klinikmiljön. Följaktligen har djurägare en utökad möjlighet att tidigt detektera
smärta hos sin hund. Ju mer kunskap kring smärta och tecken på smärta som djurägare har desto
lättare blir det för djurägare att kunna upptäcka smärta hos sina hundar och möjliggöra för dem att
få veterinärmedicinsk vård. Detta arbete för en kandidatexamen inom djuromvårdnad syftade till att
studera vilka smärtsignaler som beskrivs i litteraturen samt att undersöka ifall de tecken som
hundägare i Sverige förknippar med smärta överensstämmer med den vetenskapliga
dokumentationen. Arbetet avgränsades till att endast inkludera respondenter som tidigare upplevt
att deras hund uppvisat tecken på smärta.
Arbetet baserades på en litteraturöversikt gällande smärta, smärttecken, metoder för
smärtbedömning och djurägarperspektiv samt en enkätundersökning baserad på litteraturen. Antal
svarande på enkäten var 239 varav 166 slutförde enkäten. Enligt enkätundersökningen var tecken
som hundägarnas (n=166) associerade med akut smärta exempelvis förändring i
kroppspositionering/hållning, hälta, förändring i reaktion vid beröring, beteendeförändringar och
vokalisering. Hälta, påverkan på ledrörlighet, minskad villighet att hoppa upp i soffa/säng/bil,
minskad rörelseförmåga efter lång vila och sämre förmåga att gå i trappor var tecken som
associerades med kronisk ortopedisk smärta av hundägare. Slutligen var tecken som hundägarna
associerade med kronisk oral smärta dålig andedräkt, minskad aptit, kvarlämnande av mat, minskat
intresse för användning av pinnar eller leksaker som kräver att hunden behöver använda munnen
samt att hunden åt mer långsamt. De tecken som djurägarna i enkätundersökningen associerade som
tecken på smärta överensstämde i stor utsträckning med den vetenskapliga dokumentationen. Vidare
studier inom ämnet krävs dock för att med säkerhet kunna dra generella slutsatser kring hundägares
smärtbedömning i Sverige.A large proportion of our companion dogs suffer from pain. The pain can be acute or chronic and
can be experienced in different ways and lead to the dogs showing different signs of pain. Pain is
strongly connected with quality of life and welfare. Pain causes increased suffering in dogs that are
left with untreated pain. In order for pain in various forms to be detected and treated, it is important
to be able to identify signs of pain.
In comparison with the animal health care personnel, the pet owner spends more time with the
dog and has an increased knowledge of the dog's characteristic behavior. The pet owner’s interaction
with the dog also takes place in a more relaxed environment than the clinic environment.
Consequently, pet owners have an increased opportunity to detect pain in their dog. The more
knowledge about pain and signs of pain that pet owners have, the easier it will be for pet owners to
be able to detect pain in their dogs and make it possible for them to receive veterinary care. This
thesis for a bachelor’s degree in veterinary nursing was aimed to study which pain signals are
described in the literature and to investigate whether the signs that dog owners in Sweden associate
with pain correspond to the scientific documentation. The questionnaire was delimited to only
include respondents with previously perceived experience of their dog showing signs of pain.
The study was based on a review of the scientific literature regarding pain, pain signs, methods
for pain assessment and the owner’s perspective and also a questionnaire based on the literature.
The number of respondents was 239, of which 166 finished the questionnaire. According to the
survey, the signs that dog owners (n=166) associated with acute pain were change in body
position/posture, lameness, change in reaction to touch, behavioral changes and vocalization.
Lameness, effects on joint mobility, decreased willingness to jump on a sofa / bed / car, decreased
mobility after long rest and poorer ability to walk on stairs were signs associated with chronic
orthopedic pain by the dog owners. Finally, signs that dog owners associated with chronic oral pain
were bad breath, decreased appetite, leaving food, reduced interest in using sticks or toys that require
the dog to use its mouth and that the dog ate more slowly. Signs of pain the dog owners in the survey
associated with pain were largely consistent with the scientific documentation. Further studies on
the subject are required to be able to draw general conclusions about dog owners' pain assessment
in Sweden with certainty
Effekter av diversifierad odling på leddjurssamhällen
Även intensiva moderna jordbruk är beroende av ekosystemtjänster som organismer bidrar med såsom biologisk bekämpning av skadedjur. Effekten av biodiversitet på ekosystemprocesser förklaras inte i tillräcklig grad av taxonomisk mångfald, utan beror snarare på mångfalden av funktionella egenskaper bland arterna. I den här studien undersöks effekten av diversifierad odling i form av tillförsel av organiskt gödselmedel och införandet av vall i växtföljden, samt olika tidpunkter för provtagning under säsongen, på proportionerna av jordlöpare (Carabidae) och spindlars (Araneae) funktionella egenskaper på fältnivå. Jordlöpare och spindlar samlades in från tre behandlingar, mineralgödsel med en annuell växtföljd, organisk gödsel med en annuell växtföljd och organisk gödsel med vall i växtföljden, över 19 fält i Halland samt tre tidpunkter för provtagning, maj, juni och juli. De funktionella egenskaper hos jordlöpare som undersöktes var jordlöpares diet, uppdelat i köttätare, allätare och växtätare (i huvudsak fröätare), vingmorfologi, uppdelat i vingade och dimorfa, d.v.s. kan både ha vingar och vara vinglösa, samt community weighted mean (CWM) kroppsstorlek. De funktionella egenskaper hos spindlar som undersöktes var jaktmetod, uppdelat i aktivt jagande och mattvävsspindlar, samt CWM kroppsstorlek. Proportionerna av köttätande och dimorfa jordlöpare ökade i behandlingen med vall i växtföljden, medan växtätande och vingade jordlöpare minskade i behandlingen med vall i växtföljden. Proportionerna av spindlars jaktmetoder samt CWM kroppsstorlek av spindlar och jordlöpare påverkades inte av behandlingarna. Proportionen av växtätare och CWM kroppsstorleken av jordlöpare ökade över säsongen. Proportionen av köttätande och dimorfa jordlöpare samt mattvävsspindlar var lägre under juni jämfört med maj och juli, medan proportionerna av allätande och vingade jordlöpare samt aktivt jagande spindlar samt spindlars CWM kroppsstorlek minskade under juni. En högre proportion av köttätare till följd av införandet av vall i växtföljden och organisk gödsel, kan leda till starkare biologisk bekämpning av skadeinsekter. En hög proportion av köttätare samt en högre CWM kroppsstorlek kan dock även innebära en ökad risk för predation av jordlöpare på spindlar. Vad som avgör sammansättningen av egenskaper samt hur dessa påverkar ekosystemtjänster är komplext och mer forskning i ämnet behövs.Highly intensified modern agriculture remains dependent on species-mediated ecosystem services such as pest control. Taxonomic diversity does not sufficiently explain biodiversity effects on ecosystem processes but rather depend on the diversity of functional traits among species. In this study the effect of cropping diversification, such as added organic amendments in the form of manure and incorporation of ley in the crop rotation, as well as the effect of time of sampling during the season on the proportions of carabid (Carabidae) and spider (Araneae) functional traits was investigated. Carabids and spiders were sampled across 19 fields in Halland county, Sweden, with three different diversification treatments, mineral fertilizer with an annual crop rotation, manure with an annual crop rotation, and manure with ley incorporated in the crop rotation, as well as three sampling sessions, early, mid, and late cropping season. The carabid functional traits diet, divided into carnivores, omnivores and phytophagous (mainly seed eaters) carabids, wing morphology divided into macropterous and dimorphic, and community weighted mean (CWM) body size were studied. The spider functional traits studied were hunting mode divided into ground runners and sheet-web weavers, and CWM body size. The proportion of carnivorous and dimorphic carabids increased with ley in the crop rotation whereas phytophagous and macropterous carabids decreased. No treatment effect was found on spiders hunting mode or on CWM body size of carabids or spiders. Phytophagous and CWM body size of carabids increased during the season. Carnivores and dimorphic carabids, as well as sheet-web weaving spiders were lower in June compared with May and July. In contrast, the proportion of omnivorous carabids, macropterous carabids, ground runners and spiders CWM body size was higher in June compared with May and July. Adding organic amendments such as manure and ley in the crop rotation, and thereby increasing the proportion of carnivores could lead to a stronger biological pest control. A higher proportion of predators and a higher CWM body size of carabids could however also increase the risk of intraguild predation. What determines the composition of traits and how that in turn affects ecosystem services is complex and more research is needed
The future of farm succession : how alternative financial solutions could facilitate Swedish farm successions
This thesis develops an understanding of how Swedish beginning farmers choose between different
sources of financing and examine how these preferences could be used in assessing a new alternative
financial solution to facilitate farm successions. This has been done through a qualitative case study
were six young farmers in the region of Mälardalen, facing a generational renewal, have been
interviewed. The new alternative financial solution assessed is a hybrid loan developed by a Swedish
start-up company, Gårdskapital. Agency theory and the Pecking order theory are theories used to
give guidance in understanding the empirical findings. A net present value calculation is also made
to further strengthen the analysis of the novel funding solution.
Farmers in the EU are getting older and fewer young people are interested in becoming a farmer due
to several financial and socioeconomic aspects. Research shows that the different aspects constitute
a so-called young farmer problem in the EU that leads to fewer farm successions. The land
distribution moving the ownership from farmers to corporates or governments are also affecting the
generational renewal process and makes it harder for farmers to compete on the land prices. The
poor access to finance, due to low to zero track record of farming and low equity serve as other
barriers to entry for young prospective farmers. These entry barriers are prominent in Sweden too,
where the bank regulations are stricter than EU average. The issues of having difficulties in
accessing finance and the fact that a successful farm succession is based on an unfair monetarily
compensation opens for investigating alternative financial solutions that cater the social values of
ownership and which does not add on to the financial stress for the inheritor.
The respondents of the study emphasised the need for external financing and the impossibility of
acquiring the farm to market value and monetarily compensate their parents and siblings. Although,
ownership was seen as crucial to the willingness of taking over the farm due to less agency problems
and the access to future finance.
The study finds that the drivers for ownership of farmland is connected to social values rather than
direct financial incentives due to agency problems connected to the leasing of farmland and that it
may be less financially risky for the farmer to take a hybrid loan, but that it will have long-term
effects on the LTV. Further, the current generation and siblings may have to accept an unfair
monetary compensation if the social values of keeping the family farm exceeds the monetary value
Dagvattenhantering som ger mervärden
Växande städer och ökad nederbörd är ett faktum i dagens samhälle och dagvattenhantering har därför blivit en allt viktigare del av stadsplaneringen. Städernas hårdgjorda ytor försvårar dagvattnets infiltration i marken och risken för översvämningar ökar. Dessutom leder dagvattnet med sig oönskade föroreningar från urbana miljöer till mottagande vattendrag, sjöar och hav. På grund av ökad efterfrågan tillsammans med höga markpriser, har ett skifte i fokus skett inom planering av dagvattenhantering, från att endast leda bort, fördröja och rena vatten, till att bidra med mervärden och berika stadsmiljön. Denna studie undersökte hur värden prioriterades vid planeringen av två dagvattenanläggningar i Uppsala, anlagda 2004 och 2021, samt vilka värden som gick att utläsa hos de färdiga anläggningarna. De mervärden som undersöktes låg inom kriterier för estetiska, sociala och ekologiska värden, baserade på teorier av Ian Thompson (2000a, b, 2014), Nick Robinson (2016) samt information om ekologisk och social hållbarhet. Utifrån kriterierna skapades ett analysprotokoll som användes för att identifiera mervärden i de två dagvattenanläggningarna. Detta analysprotokoll kan även användas vid undersökning av mervärden i andra projekt inom landskapsarkitektur. Resultatet av undersökningen indikerade att båda anläggningarna hade mervärden inom alla kriterier, men i den nyare lades ett större fokus på mervärden redan i planeringsskedet än i den äldre. Vidare indikerar undersökningen att framtida arbeten med mervärden kan bidra till hållbara miljöer för människa och natur.As cities are expanding, and increased precipitation is a fact in today's society, stormwater management has become an important part of urban planning. The natural infiltration of stormwater is inhibited by paved surfaces of our cities, which increases the risk of flooding. In addition, stormwater carries unwanted pollutants from urban environments to receiving waterways, lakes and seas. Due to increased demand and high land prices, there has been a shift in focus, and stormwater management has gone from only diverting, delaying and purifying water, to contributing with added values and enriching the urban environment. This study examined how values were prioritized in the planning of two stormwater facilities in Uppsala, built in 2004 and 2021, and whether the values were visible at the completed facilities. The added values examined were within criteria for aesthetic, social and ecological values, based on theories by Ian Thompson (2000a, b, 2014), Nick Robinson (2016) and information on ecological and social sustainability. Based on the criteria, an analysis protocol was created which was used to identify added values in the two stormwater facilities. This analysis protocol can also be used when examining added values in other projects in landscape architecture. The results of the study indicated that both facilities had added values within all criteria, but in the newer one a greater focus was placed on added values during the stage of planning than in the older one. Furthermore, the study indicates that future work with added values can contribute to sustainable environments for humans and nature
Naturlika planteringar med upplevelsevärden
Naturlika planteringar utgör en stor del av den vardagsgrönska som människor möter i staden.
Planteringarna anlades på 60- och 70-talet som ett komplement till stadens finparker, med ett löfte
om upplevelserik grönska och låga skötselkostnader. Dessvärre håller inte planteringarna vad de en
gång lovade och idag motiveras naturlika planteringar snarare utifrån ekologiska värden än deras
upplevelsekvaliteter. Uppsatsen syftar till att öka medvetenheten kring stadens naturpräglade
vegetationsbestånd utifrån mänskliga preferenser. Målet är därmed att ta reda på hur
vegetationsstrukturen i naturlika planteringar kan utformas för att bidra till högre upplevelsevärden
i stadens närparker.
Kunskapsgrunden för arbetet bygger på forskningsstudier inom miljöpsykologi som kan förklara de
upplevelsemässiga krav som människor ställer på en naturlik miljö. Kraven sammanfattas till fem
nyckelord, komplexitet, läsbarhet, genomsikt, antydan till omvårdnad och artrikedom. Nyckelorden
används i sin tur som ett verktyg för att värdera olika vegetationsstrukturer utifrån mänskliga
preferenser. Ett urval av vegetationsstrukturer presenteras i en teoretisk förklaringsmodell för
naturlika planteringar. Förklaringsmodellen tillämpas praktiskt i uppsatsens exempelstudie där två
olika naturlika bestånd kommer att studeras utifrån vegetationsstrukturen.
Resultatet visar att beståndet på plats 1 (Fågelparken) kan bidra med 3 av 5 upplevelsevärden. Plats
2 (Holmebergska tomten) kan bidra med 4 av 5 upplevelsevärden. Avslutningsvis presenteras
förslag på vegetationsstrukturer som lämpar sig i ett urbant sammanhang med mänskliga preferenser
i fokus. Studiens slutsats är att naturlika planteringar måste uppfylla såväl trygghetsrelaterade krav
(genomsikt och antydan till omvårdnad) som direkt upplevelsemässiga (komplexitet och
artrikedom). Förslag på sådana vegetationstyper är:
• Tvåskiktade bestånd med välutvecklat mellanskikt.
• Treskiktat bestånd med svagt utvecklat buskskikt.
• Mångskiktat bestånd med starkt grupperad mosaikartad underväxt.
• Ljust och högörtsrikt lågbestånd med eller utan överståndare.Nature-like plantations represent a large part of the everyday nature that people encounter in the
city. The plantations were planned in the 1960s and 1970s as a complement to the city's fine parks,
with the promise of greenery with amenity values and low maintenance costs. Unfortunately, the
plantations did not live up to their promise and today natural plantations are motivated by ecological
values, rather than amenity values. The intention of this study is to increase awareness of the city's
natural vegetation based on human preferences. The goal is thus to find out how the vegetation
structure in nature-like plantings can be designed to enhance public amenity values.
The knowledge base of the study is research studies in environmental psychology that can explain
the amenity demands that people place on a natural environment. The requirements can be
summarized into five keywords; complexity, readability, transparency, cues to care and species
richness. These keywords are in turn used as a tool to evaluate different vegetation structures based
on human preferences. A selection of vegetation structures is presented in a theoretical explanation
model for nature-like plantings. This model is also practically applied in the case study, where two
different natural-like stands will be studied based on the vegetation structure.
The results show that the stand in location 1 (Fågelparken) can contribute with 3 out of 5 amenity
values. Location 2, (Holmebergska tomten) can contribute with 4 out of 5 amenity values. Finally,
proposals are presented for vegetation structures that are suitable in an urban context with human
preferences in focus. The study concludes that nature-like plantings must meet both safety-related
requirements (transparency and cues to care) and experience-related ones (complexity and species
richness). Suggestions for such vegetation types are:
• Two-layered stand with well-developed intermediate layer.
• Three-layered stand with an underdeveloped intermediate layer.
• Multi-layered stand with a strongly grouped mosaic-like undergrowth.
• Light and herb rich low stand with or without overhangs
Bakteriologiska fynd hos diande grisar med artrit
Infektiös artrit är en vanlig orsak till antibiotikabehandling av diande grisar, både i Sverige och i
andra länder. Tidigt insatt behandling är viktig för att lederna inte ska få bestående skador. För att
behandlingen ska ge önskad effekt får inte bakterien som orsakar infektionen vara resistent mot den
aktuella substansen. Förvärvad antibiotikaresistens innebär att en bakterie överlever att utsättas för
en antibiotikasubstans i en koncentration som i normala fall skulle döda den. En bakterie som förvärvat resistens mot tre substanser eller mer räknas som multiresistent.
Nyfödda och diande grisar kan utsättas för patogena bakterier på många olika sätt. Förutom
navelinfektioner och hudsår efter kirurgisk kastrering så har de känslig hud som lätt skrapas upp
mot golvet när de diar och därefter kan miljöbakterier infektera såren och sedermera spridas till
lederna antingen lokalt eller hematogent, ifall grisen får en bakteriemi. I vissa fall slipas även tänderna vilket, om pulpan blottas, också kan utgöra en infektionsport för bakterier. Flera bakteriearter
utgör en del av suggans normalflora och kan även infektera smågrisarna via tonsillerna.
De studier som finns som undersöker vilka bakterier som orsakar infektiös artrit hos diande grisar
är få och inaktuella, varför det finns ett behov av uppdaterad kunskap om bakteriella agens och deras
resistensmönster. Denna studie har undersökt leder från 130 diande grisar som avlivats på grund av
misstänkt ledinflammation. Två leder från varje gris har öppnats sterilt och provtagits för aerob och
anaerob bakteriologisk odling och utvalda aeroba isolat har sedan resistensbestämts. Lederna
bedömdes också makroskopiskt med avseende på patologiska förändringar kopplat till artrit. Tjugofyra av de provtagna lederna utan makroskopiska tecken på artrit fungerade som kontroller.
De aeroba bakterier som hittades i måttlig till riklig renkultur var Streptococcus (S.) dysgalactiae
subsp. equisimilis, Staphylococcus (S.) hyicus, Streptococcus canis, Staphylococcus aureus, Streptococcussuis och Escherichia coli. Anaeroba bakterier kunde påvisas från 24 ledprover, totalt 26 isolat
inkluderande fem olika arter och fyra isolat som inte kunde identifieras. Påvisade anaeroba bakterier
var Clostridium perfringens, Fusobacterium necrophorum, Peptoniphilus indolicus, Bacteroides
pyogenes samt Bacteroides fragilis.
Penicillinresistens förekom hos 53 av 145 resistensbestämda isolat, varav 46 var isolat av S. hyicus,
fem var S. aureus, ett var S. suis och ett var E. coli. Av dessa 53 isolat var 21 resistenta för ytterligare
minst en substans medan fem var multiresistenta, det vill säga resistenta mot tre eller fler olika
antibiotikasubstanser. Övriga antibitotikasubstanser mot vilka resistens påträffades var trimetoprimsulfametoxazol, klindamycin, erytromycin, tetracyklin, oxacillin, fusidinsyra, enrofloxacin, cefalotin, amoxicillin/klavulansyra, cefalexin samt ampicillin.
Resultaten tyder på att de bakterier som oftast orsakar infektiös artrit hos diande grisar är S.
dysgalactiae subsp. equisimilis och S. hyicus, vilket stämmer överens med tidigare studier. Alla
isolat av S. dysgalactiae subsp. equisimilis som resistensbestämdes var penicillinkänsliga, men av
S. hyicus-isolaten var däremot mer än 70 % penicillinresistenta. Detta tyder på att penicillin kanske
inte är lämpligt för att behandla en stor del av de diande grisar som får infektiös artrit.Septic arthritis is a common reason for antibiotic treatment in suckling pigs, in Sweden as well as in
other countries. Early treatment is essential for avoiding permanent joint damage. A successful
treatment requires that the bacteria that is causing the infection lacks resistance to the antibiotics
used for treatment. Acquired resistance is when a bacteria survives exposure to an antibiotic
substance in concentrations that is expected to have killed it. A bacteria is considered to be multiresistant if it has acquired resistance to three or more different antibiotic substances.
Newborn and suckling pigs can be exposed to pathogens in various ways including umbilical
infections and castration wounds. Due to their sensitive skin, abrasions can also form when the pigs
rub their legs against the floor when suckling. Bacteria from the environment will then be able to
cause infections that may spread to the joints either by local invasion or hematogenic spread in case
of bacteremia. Grinded teeth can also be a portal of entry if the pulp is exposed. Some bacteria are
able to infect the piglets via tonsils or the gastrointestinal tract. Many of the pathogens are part of
the normal microbiome in the sow.
There are few existing studies about causative agents of septic arthritis in suckling pigs, and most
of them are not recent publications, contributing to the need for revised knowledge on this subject.
In this study, 130 suckling pigs, euthanised because of suspected arthritis, were examined postmortem. Two joints of each pig were subjected to bacteriological sampling and assessed macroscopically with regards to pathologic findings that could be linked to arthritis. The bacteriological
samples were cultured in both aerobic and anaerobic environments and selected aerobic isolates
were subjected to testing for antimicrobial resistance. Twenty-four examined and sampled joints did
not have any macroscopically visible pathological finding and was used as controls.
Aerobic bacteria found in moderate to high numbers in pure culture included Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis, Staphylococcus (S.) hyicus, Streptococcus canis, Staphylococcus (S.)
aureus, Streptococcus (S.) suis and Escherichia (E.) coli. Anaerobic bacteria were found in 24
samples. There were 26 anaerobic isolates in total, including five different species and four unidentified isolates. The five identified species were Clostridium perfringens, Fusobacterium necrophorum, Peptoniphilus indolicus, Bacteroides pyogenes and Bacteroides fragilis.
Resistance to penicillin was found in 53 out of 145 tested isolates, of which 46 were S. hyicus, five
were S. aureus, one was S. suis and one was E. coli. Twenty-one of these isolates also showed
resistance to at least one more antibiotic substance, including four that were multiresistant. Other
substances to which resistance was found included trimethoprim/sulfamethoxazole, clindamycin,
erythromycin, tetracycline, oxacillin, fusidic acid, enrofloxacin, cephalotin, amoxicillin/clavulanic
acid, cephalexin and ampicillin.
The results of this study indicate that the bacteria responsible for most cases of septic arthritis in
suckling pigs are S. dysgalactiae subsp. equisimilis and S. hyicus, which is consistent with previous
knowledge. All tested isolates of S. dysgalactiae subsp. equisimilis were sensitive to penicillin while
almost 70% of the S. hyicus isolates were penicillin resistant. This indicates that penicillin may not
be suitable for treating a considerable proportion of clinical cases of septic arthritis in suckling pigs
in Sweden
Hur kan man öka den biologiska mångfalden i urbana grönområden?
Den biologiska mångfalden har minskat betydligt de senaste decennierna. Urbanisering är en av faktorerna. Samtidigt har det visat sig att städer besitter potential för hög biologisk mångfald beroende deras geografiska placering och unika habitat. Naturen förser oss med viktiga ekosystemtjänster och biologisk mångfald är nödvändigt för många av dem samt att ekosystemen ska behålla sin resiliens.
Denna litteraturstudies mål är att tydliggöra vikten av biologisk mångfald i urbana områden och beskriva hur dess bevarande kan uppnås.
Städers har unika egenskaper som innebär att de spelar en betydande roll i att bevara biologisk mångfald. De är i grunden artrika och därför viktiga för regional biologisk mångfald. Heterogena habitat som hittas i parker och på golfbanor förekommer inte i naturen.
Grönområden och biologisk mångfald bidrar också med så kallade ekosystemtjänster för oss människor. Exempel på detta är luftrening, värmereglering och positiv påverkan på vårt mående.
Heterogena habitat är centralt för att gynna biologisk mångfald i städer. Några viktiga inslag som noteras i detta arbete är gamla träd, död ved, vatten och strukturen på växtligheten.
Grönområdens placering och kopplingarna mellan dessa påverkar hur arter kan sprida sig genom staden.
Hur gräsmattor och buskage sköts kan påverka den biologiska mångfalden. Mindre intensiv skötsel är positivt för biologisk mångfald men kan verka slarvigt och ostädat för allmänheten. Att förmedla deras funktion är därför en god idé.
Många insatser för att gynna biologisk mångfald är enkla att genomföra, därför är en viktig punkt att viljan att genomföra dem och kunskapen om hur finns hos beslutsfattare och arbetare.Biodiversity has dropped significantly in the last decades. Urbanization is a factor for this. At the same time cities have been shown to hold a potential for high biodiversity due to their geographic placements and unique habitats. Nature provides us with important ecosystem services and biodiversity is crucial to several of them and for ecosystems to keep their resilience.
The goal of this literature study is to make clear the importance of biodiversity in urban areas and to describe how their preservation can be achieved.
Cities have unique properties that mean they play a considerable roll in preserving biodiversity. They are naturally species rich and therefore important to regional biodiversity. Heterogenous habitats found in parks and on golf courses do not exist in nature.
Green spaces and biodiversity also contribute with so called ecosystem services for humans. Examples of this are: Air purification, heat regulation and a positive effect on human health.
Heterogenous habitats are central to promote biodiversity in cities. Important features written about in this essay are old trees, deadwood, water and the structure of vegetation.
How lawns and shrubbery are managed can affect biodiversity. Less intense management is positive to biodiversity but may seem careless and unkempt by the general public. To divulge the purpose of less management can therefore be a good idea.
Many conservation efforts for biodiversity are easy to perform, therefore an important point is that the will to perform them and the knowledge of how are present in decision makers and workers