18101 research outputs found
Sort by
The effect of an environmental tax on the consumption of dairy and plant-based drinks
Get PDFIn the light of global greenhouse gases (GHG) mitigation targets, this study aims to investigate if a consumption-sided CO2e weighted tax scheme on dairy and plant-based drinks can shift consumption towards plant-based drinks and thereby lower GHG emissions. Using scanner data from a Swedish supermarket ICA Maxi Nacka located in Stockholm, Sweden, we construct a multistage Quadratic Almost Ideal Demand System (QUAIDS) to evaluate changes in demand due to the tax implementation. The results show that net GHG emissions are reduced by 4.27 percent where 100 percent of the reductions stem from reduced dairy consumption and 100 percent of the increases from increased plant-based drinks consumption. In the sensitivity analysis we exempt oat drinks from the taxation which marginally increased the demand resulting in increased net GHG reductions of 4.40 percent
Det artificiella ljusets inflytande i staden
Get PDFVi människor, likt allt liv på jorden, är beroende av solljuset. Det påverkar vår dygnsrytm och vår hälsa. Hos djuren indikerar solljuset bland annat när det är dags att börja samla föda inför vinterhalvåret, för växterna berättar solen när det är dags att fälla löv och när det är dags att börja spricka upp i blom. I den nuvarande antropocena eran, där det människoskapta ljuset har spridit sig över hela världen, påverkas de flesta liv också av det artificiella ljuset. Detta ljus har lett till det som idag kallas ljusföroreningar. Uppsatsen syftar till att undersöka hur ljuset påverkar den urbana staden och om dessa föroreningar går att motverka. Resultatet visar att en balans behöver uppnås mellan människor och djur, man kan inte anpassa ljuset till bara den enas fördel. Vidare visar resultatet på flertalet ekologiska konsekvenser som det artificiella ljuset kan leda till, och hur det går att motverka dessa. Utöver detta finns det åtgärder för landskapsarkitekter att genomföra både i planeringsskedet och i gestaltningsprocessen. Här rekommenderas att utvidga sina kunskaper, då en stor del av problemet med ljusföroreningar beror på kunskapsbrist.We humans, like all life on earth, are dependent on sunlight. It affects our circadian rhythm and our health. In animals, sunlight indicates, among other things, when it is time to start collecting food for the winter. For the plants the sun tells when it is time to shed leaves and when it is time to start blooming. In the current anthropocene era, where man-made light has spread throughout the world, most lives are also affected by artificial light. This light has led to what is today called light pollution. The thesis aims to investigate how light affects the urban city and whether these pollutants can be counteracted. The results show that a balance needs to be achieved between humans and animals, one cannot adapt the light to the benefit of only one's advantage. Furthermore, the results show most ecological consequences that artificial light can lead to and how these can be prevented. In addition to this, there are measures for landscape architects to implement both in the planning stage and in the design process. A large part of the problem with light pollution is due to lack of knowledge, therefore it is recommended to expand our knowledge regarding this subject
Internal use and export of Cytiva’s waste heat
Get PDFToday there is a big potential in recycling waste heat at large-scale production sites. In this report the ability to reuse heat from Cytiva’s industrial facilities C7, C8 and C9 located in Uppsala is examined. The purpose is to analyze the need of heat for two on-site buildings and how the buildings will be provided by waste heat. Furthermore, the waste heat available for export to the district heating system after the buildings heat demand is satisfied is investigated in the report.
At the industrial facilities mentioned above there are processes of recycling chemical solvents. This process needs to be cooled down, which is done by two systems namely Glyvhög and Glyvlåg. The reused heat after the cooling process Glyvhög is being used to reach the above-mentioned goals.
The results show that the heat recovery from Glyvhög for internal use is estimated at approximately 7 GWh per year for buildings P4 and R3, which corresponds to 74 % of the total heat demand for these buildings. In P4 and R3, the remaining 26 % of the heat demand can be compensated with a heat pump and heat import from Vattenfall for the remaining time of the year.
To export heat to Vattenfall's district heating network, a heat pump is needed at Cytiva to raise the temperature according to Vattenfall's needs. Thus, Vattenfall's requirement for 70 °C on the water from Cytiva can be met. The total heat export from Cytiva to Vattenfall during one year is estimated at 31 GWh, of which 23 GWh is from Glyvhög and 8 GWh is generated from the heat pump.Idag finns det en stor potential i att återvinna spillvärme i storskaliga produktionsanläggningar. I denna rapport har möjligheten att återanvända värme från Cytivas industrianläggningar C7, C8 och C9 i Uppsala undersökts. Målet är att analysera värmebehovet för två byggnader på Cytivas anläggning i Uppsala och huruvida de kan försörjas med tillgänglig spillvärme. Dessutom har spillvärme som finns tillgänglig för export till fjärrvärmesystemet efter att byggnadernas värmebehov har uppfyllts analyseras.
I de ovan nämnda anläggningarna sker en process för återvinning av kemiska lösningsmedel. Denna process behöver kylas ner, vilket görs av två system nämligen Glyvhög och Glyvlåg. Den återanvända värmen efter kylningsprocessen Glyvhög används för att nå ovan nämnda mål.
Resultaten visar att värmeåtervinningen från Glyvhög för intern användning beräknas till cirka 7 GWh per år för byggnaderna P4 och R3, vilket motsvarar 74 % av det totala värmebehovet för dessa byggnader. I P4 och R3 kan övriga 26 % av värmebehovet tillgodoses med en värmepump och värmeimport från Vattenfall under resterande tid av året.
För att exportera värme till Vattenfalls fjärrvärmenät så behövs en värmepump på Cytiva för att höja temperaturen enligt Vattenfalls behov. Därmed kan kravet från Vattenfall uppfyllas där vattentemperaturen som kommer från Cytiva ska vara minst 70 °C. Den totala värmeexporten från Cytiva till Vattenfall under ett år beräknas till 31 GWh, varav 23 GWh är från Glyvhög och 8 GWh är spets från värmepump
Jute Farmers in Bangladesh : a study on institutional influences
Get PDFJute is an important cash crop in Bangladesh that provides livelihoods for millions of workers. In recent years, jute received growing attention and faced a higher global demand, due to its positive environmental attributes and its ability to replace plastics in many products. Hence, the industry has the possibility to grow. Unfortunately, a strong limitation to the development of the industry is the fact that jute farmers in Bangladesh often cannot support themselves by selling jute. Instead, they face immense economic constraints.
To identify challenges that jute farmers face and to identify opportunities for the improvement of jute farmers’ livelihoods, the cultural, governmental, and organisational environment of jute farmers in Bangladesh is studied. The theories used for this thesis are New Institutional Economics, Agency Theory, and Power Distribution. This study further applies the research philosophy of interpretivism while following an inductive approach of qualitative nature. Furthermore, a multiple case study design is used, and semi-structured interviews are conducted. The empirical background of this study is the jute industry in Faridpur, Bangladesh in which the interviewees chosen for this thesis are active in.
Findings of this study include cultural challenges, caused by a low level of education, which results in difficult, but firmly held beliefs that limit the modernisation of the jute industry. Further, a form of pride to produce jute can be found, which is identified as a positive cultural influence on the viability of the jute industry. Additional findings suggest a lack of governmental support for farmers, but no active challenges caused by the government. Lastly, organisational challenges occur due to an inefficient and unfair supply chain construct, that leaves farmers as the weakest supply chain actors. Here, powerful traders pose a challenge, as they use their knowledge and power to lower the prices that farmers receive for their jute. A crucial opportunity to improve farmers’ livelihoods is education, to challenge and change cultural norms and to decrease knowledge asymmetry. Furthermore, the government needs to become more active in directly supporting farmers through policies and regulations that are not only published, but also applied. Organisational solutions consist of a supply chain model that enables farmers to sell directly to upstream supply chain actors, e.g., jute mills, instead of jute traders, as well as a farmer cooperative. Both solutions would help farmers receive higher prices for their jute and decrease power asymmetry. Lastly, agricultural innovation is seen as necessary to develop jute farmers’ livelihoods and the jute industry
Organiskt avfallsflöde inom vinindustrin
Get PDFToday, the annual global production of grapes surpasses seventy million tonnes. Of the grapes used toward winemaking, one fourth end up as pomace. In addition to pomace, vine pruning residues, stems and wastewater sludge contribute to the immense volumes of waste that for a long time has been considered as without value.
The aim with this literature study is to provide a deeper knowledge about the extent of waste from the wine industry. In addition, to investigate current and previous methods of by-product management, and evaluate the benefits and drawbacks of applying them. An additional aim is to present and evaluate more innovative uses that can be applied to utilize the full potential of the plant residues more efficiently. This is done to determine if innovative methods can add value to the industry while reducing the environmental impact. The previous, current, and potential future applications on wineries of different sizes is also evaluated. This is made to determine if the methods will be predominantly beneficial or detrimental to the production value.
Most common previous and current methods are incineration and landfills, both with harmful effect on the environment. Other current day methods of by-product management are the production of grappa, using grape pomace as feed and composting. The production of grappa and similar spirits hold great cultural and economic value to the producing countries, but the volume of pomace is only slightly reduced. Grape pomace as feed have been studied with various outcomes. Composting grape pomace is, despite the benefits, not as common as it should be. Few data are available on the proportion of wineries which compost their own residues, however, as an example, in the San Juan province in Argentina, only 5% of wineries compost their by-products.
New innovations for the utilization of plant residues include using grape pomace in construction and as an adsorbent of heavy metals. Bioactive compounds can also be retrieved from grape pomace, to be used as food additives or nutraceuticals. Antioxidants show great promise for counteracting coronary heart disease and in preventing lipid oxidation in meats.
The production of biofuels presents an option to fully exploit the potential of the plant residues. Producing fuels to reduce demand for externally sourced energy is found to benefit even vineyards with production below 50 tonnes.Idag överstiger den globala produktionen av vindruvor 70 miljoner ton varje år. Av druvorna som används till vinproduktion slutar en fjärdedel som pressrester. Utöver pressrester bidrar beskärningsrester, stammar och avloppsslam till de enorma volymerna avfall, som under en lång tid betraktats som utan värde.
Syftet med den här litteraturstudien är att ge en djupare kunskap om omfattningen av avfall från vinindustrin. Därtill att undersöka nuvarande och tidigare metoder för hantering av biprodukter, och utvärdera fördelarna och nackdelarna med att tillämpa dem. En ytterligare målsättning är att presentera och utvärdera mer innovativa användningsområden som kan användas för att mer effektivt nyttja den fulla potentialen hos växtresterna. Detta görs för att se om nytänkande metoder kan bidra med värde till industrin och minska miljöpåverkan. De tidigare, nuvarande och möjliga framtida applikationerna på vingårdar av olika storlek utvärderas också. Anledningen är för att kunna avgöra om de är övervägande fördelaktiga eller menliga för produktionsvärdet.
De vanligaste metoderna har varit och är fortfarande förbränning och deponier. Båda dessa har en negativ påverkan på miljön. Andra metoder som används idag för att hantera biprodukter är tillverkningen av grappa, användningen av pressrester som foder, och kompostering. Tillverkningen av grappa och liknande spritsorter har stort kulturellt och ekonomiskt värde för de producerande länderna, men volymen av pressrester blir endast något reducerad. Pressrester som foder har undersökts med olika utfall. Kompostering av pressrester är trots många fördelar inte så vanligt som det borde vara. Uppgifter kring hur många vingårdar som komposterar sina egna restprodukter är bristande, men för att ta ett exempel, i San Juan provinsen i Argentina komposterar bara 5% av vingårdarna sina biprodukter.
Nya innovationer för att utnyttja växtresterna bättre är bland andra användningen av pressrester inom konstruktion och för att adsorbera tungmetaller. Det är också möjligt att extrahera bioaktiva ämnen från pressresterna, för användning inom funktionell mat eller som livsmedelstillsatser. Antioxidanter från pressrester visar stor potential för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar, men också för att motverka oxidering av fett i kött.
Produktionen av biobränsle är ett lovande alternativ för att fullt nyttja potentialen hos växtresterna. Att producera bränsle för att minska behovet av externt införskaffad energi är fördelaktigt även för vingårdar med en produktion som understiger 50 ton
Traditional ways in modern times : a study of agriculture in natural reserves in Södermanland’s archipelago
Get PDFSom en del i att bromsa förlusterna av biologisk mångfald har vi miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” att förhålla oss till i Sverige. En rationalisering och likriktning av jordbruket allt sedan efterkrigstiden har lett att livsmiljöer för arter förvunnit. Reservatsbildningar är ett av de främsta instrumenten för att bevara värdefull natur och Södermanlands kustband har flera stora naturreservat. Länsstyrelsen är förvaltare för att bevara natur- och kulturvärden som till stor del är kopplade till det historiska jordbruket i området och ger arrendatorer i uppdrag att med traditionella sätt upprätthålla landskapets värden. Uppsatsen undersöker vilka förutsättningar arrendatorerna är verksamma under och hur de upplever implementering av myndigheters målsättningar. Teorier om myndighetsutövande och governmentality såväl som livsvärld och system efter Habermas har applicerats för analysen. Studien visar att jordbruksverksamheten på öarna är noga anpassade efter de naturliga förutsättningarna men är avskurna från samhället fysiskt såväl som strukturellt som en småskalig produktion. Kolonialiseringen av livsvärlden blir tydlig i påtryckningar av marknadskrafter och byråkratiska processer. Arrendatorerna ger uttryck för governmentality genom att de tar stort moraliskt och ideellt ansvar för naturvård och turism i skärgården. Ansvarsförskjutningen till arrendatorerna i reservaten ger dem utrymme att hävda sina egna uppfattningar om naturvård och platsens förutsättningar, dock verkar myndigheterna ta dem och deras kompetens för givet.As part of curbing the losses of biodiversity, we have the environmental quality goal "A rich agricultural landscape" to act upon in Sweden. A rationalization and alignment of agriculture ever since the post-war period has led to the disappearance of habitats for species. Natural reserve formations are one of the main instruments for preserving valuable nature and Södermanland's coastline has several large nature reserves. The County Administrative Board is the manager for the preservation of natural and cultural values that are largely linked to the historical agriculture in the area and gives tenants of the land the task of maintaining the landscape's values in traditional ways. The thesis examines the conditions under which the tenants operate and how they experience the implementation of authorities' objectives. Theories about the exercise of authority and governmentality as well as the life world and system after Habermas have been applied to the analysis. The study shows that the agricultural activities on the islands are carefully adapted to the natural conditions but are cut off from society physically as well as structurally as a small-scale production. The colonization of the life world becomes clear in the pressures of market forces and bureaucratic processes. The tenants give expression of governmentality by taking great moral and non-profit responsibility for nature conservation and tourism in the archipelago. The shift of responsibility to the tenants in the reserves gives them space to enforce their own views on nature conservation and the conditions of the site, however, the authorities seem to take them and their competence for granted
Forest regrowth inventorying, drone assisted compared to traditional method
Get PDFTrakthyggesbruket har under längre tid varit det traditionella skötselsystemet i svenskt skogsbruk, där plantering av barrträdslag är det mest använda återväxtmetoden. Sättet att göra återväxtkontroller på har sett likadant ut i många decennier utan någon större utveckling. Är det möjligt att utföra plantinventeringar med drönare med bibehållen kvalitét? Och i så fall vad blir kvalitén av inventeringarna?
Syftet med denna studie är att jämföra synbarhet på planterade plantor och kvalitén mellan de två olika inventeringsmetoderna med drönare och manuell inventering på tre olika vegetationsperioder. På de inventerade återväxtytorna har en till tre vegetationsperioder gått sedan plantering.
Resultatet visade att inventering med drönare fungerar bra på planteringar med tre vegetationsperioder. Där syntes alla plantor utan några problem. Även under andra vegetationsperioden gick det att se plantor, men bara på den trakten som var planterad med tall. Detta då det inte fanns någon annan vegetation. Planteringarna med en vegetationsperiod syntes inga plantor för samtliga objekt med drönare.
Slutsatsen från denna studie är att inventering med drönare fungerar på planteringar från två till tre vegetationsperioder. Underlaget för denna studie är något tunt och hade därför behövt fler objekt på varje vegetationsperiod för att ge ett säkrare statistiskt resultat.Clear cutting even aged stands has been the lingering silviculture method used in Swedish forestry; planting of coniferous seedlings is the most widespread method used for regrowth of forests. The method used for regrowth verification have been the same for decades and have not evolved. To facilitate inventorying of seedlings could modern drones be used as a new method. And if so, how would the quality of such a method be?
The purpose of this study is to compare visibility of planted seedlings and the quality between the two different methods, inventorying with a drone and the traditional method on three different growth seasons. The growth seasons that are been surveyed are three, two and one.
The result showed that surveying with a drone works satisfactorily on plants with the growth season of 2019, all seedlings could be seen without issues. Also, for the growth season of 2020 the visibility of seedlings was satisfactory on planted pine seedlings because there was no undergrowth of other plants and grasses. No seedlings were visible with the drone method on the plantation that was carried out during 2021 on any of the objects surveyed.
The conclusion of this study is that drone surveying works if the seedlings have reached two to three growth seasons. The data for this study is somewhat thin, to achieve a more secure statistical result more objects should have been surveyed
Trends among Sydved's suppliers' demand for forestry services
Get PDFFör ett skogsbolag med kontexten virkesköpande bolag utan industrier och egen skog, är virkesköp grundläggande för hela verksamheten. Sydved har en sådan kontext, med en försörjning som i huvudsak kommer från lokala köp från privata leverantörer. Det medför att försörjningen är starkt beroende av de privata leverantörerna, vilket i sin tur medför att en god och långsiktig relation eftersträvas med dessa. För att bibehålla befintliga leverantörer, har denna rapport syftet att undersöka vilka tjänster som efterfrågas och vart tjänsterna ska kunna nås. Målet är att ta fram trender bland leverantörernas efterfrågan av skoglig service, för att kunna utveckla ett så komplett serviceföretag som möjligt.
En enkätundersökning skickades till 361 slumpmässigt utvalda leverantörer som levererat virke till Sydved under det senaste året. Denna enkät erhöll en svarsfrekvens på 4,4 procent. För ytterligare underlag att dra slutsatser av till undersökningen genomfördes djupintervjuer med sju personer som besvarat enkäten.
I undersökningen konstaterades att god relation mellan inköpare och leverantör är den viktigaste faktorn till att Sydved anlitas. En relation mellan parterna som bygger på förtroende leder till långvariga relationer. Det som möjliggör och bygger upp kontakten är huvudsakligen fysiska möten, vilka leverantörerna värderar mycket högt och är därför tjänster som är fördelaktiga att lägga resurser på.
Det som behöver utvecklas är snabb information till leverantörerna för att ge dem insikt i företagets verksamhet, vilket erfordras för att leverantörerna ska känna trygghet och hålla en långsiktig relation med skogsbolaget. Somliga tjänster skulle huvudsakligen kunna erbjudas digitalt för att bidra till tidsbesparingar och ökad produktivitet. Vinningen av resurser med digitalisering ger möjlighet till omfördelning av resurser, som då bör läggas på tjänster där leverantörerna i första hand önskar genomföra fysiska möten. De tjänster som det finns potential att satsa digitalt på är enligt denna studie: kostnadsinformation, prislistor och planrelaterade tjänster.
Nya tjänster som efterfrågas är utbildningsmaterial för den självverksamme skogsägaren i form av webb-placerade informationsfilmer. Positiv respons ges även på en möjlig funktion att simulera koldioxidbindning i skogsbruksplanen och programmet ”Min skog” (Sydveds egen programvara).
Framöver finns det utrymme för vidare studier att följa upp resultaten av eventuellt genomförda förändringar i skogsservicearbetet och därmed bekräfta eller avfärda om de förväntade effekterna från denna rapport uppnåtts.For a forest company with the context of timber-buying company without industries and own forest, timber purchases are fundamental to the entire business. Sydved has such context, with a supply that mainly timber comes from local purchases from private suppliers. This means that the supply is strongly dependent on the private suppliers, which in turn means that a good and prolonged relationship is sought with them. In order to maintain existing providers, this report aims to examine which services are in demand and where the services can be accessed. The goal is to produce trends among the suppliers' demand for forestservices, in order to be able to develop as complete a service company as possible.
A survey was sent to 361 randomly selected suppliers who delivered timber to Sydved during the past year. For further evidence to draw conclusions from the survey, in-depth interviews were conducted with seven people who answered the questionnaire.
The survey found that a good relationship between buyer and supplier is the most important factor in hiring Sydved. A relationship between the parties based on trust leads to prolonged relationships. What enables and builds the contact are mainly physical meetings, which the suppliers value very highly and are therefore services that are advantageous to invest resources in.
What needs to be developed is quick information to the suppliers to give them insight into the company's operations, which is required for the suppliers to feel secure and maintain a prolong relationship with the forestcompany. Some services could mainly be offered digitally to contribute to time savings and increased productivity. The gain of resources with digitization provides the opportunity for redistribution of resources, which should then be spent on services where the suppliers primarily want a physical meeting to carry out. According to this study, the services that there is potential to digitize are: cost information, pricelists and plan-related services.
New services that are in demand are education-materials for the self-employed forest owner in the form of web-placed information films. Positive feedback is also given on a possible function to simulate carbon dioxide accumulate in the forestry-plan and the program "My forest" (Sydved's own software).
In the future, there is room for further studies to follow up the results of any implemented changes in the service work and thereby confirm or dismiss whether the expected effects from this report have been complited
Genetiska faktorer som styr hornbildning hos kor
Get PDFDenna litteraturstudie sammanställer information om vilka genetiska faktorer som styr hornbildning hos kor samt hur nedärvningsprocessen för horn, scurs och kullighet fungerar. Behornade kor medför problem som högre skaderisk, ökade veterinärkostnader och aggressiva beteenden och därför avhornas kor i animalieproduktion rutinmässigt. Avhorning är ett välfärdsproblem då djuren utsätts för smärta både under och efter ingreppet. Att föda upp hornlösa kor leder till att avhorning inte längre är nödvändigt vilket sparar både tid och pengar.
Både horn och kullighet nedärvs autosomalt och kullighet är dominant över horntillväxt. Scurs har en mer komplex nedärvningsprocess då nedärvningen påverkas av kön samt samverkar med andra gener. Att introducera kullighet i behornade populationer kan ske genom traditionell avel där kulliga avelstjurar selekteras och paras med behornade kor. Den begränsade populationen av kulliga avelstjurar leder dock till att risken för inavel vid denna typ av avelsprogram är hög och kulliga tjurar har idag även ett lägre avelsvärde än de behornade vilket påverkar produktionsegenskaper negativt. Geneditering för att introducera kullighet kan vara ett alternativ till avel men eftersom geneditering på djur i många länder är olagligt finns det i dagsläget svårigheter med att tillämpa metoden i praktiken samt att det finns etiska aspekter att ta hänsyn till.This literature study compiles information on which genetic factors control horn formation in cows and how the process of inheritance for horns, scurs and the polled genotype works. Horned cows cause problems such as a higher risk of injury, increased veterinary costs and aggressive behavior, and therefore cows in animal production are dehorned routinely. Dehorning is a welfare problem as the animals are exposed to pain both during and after the procedure. Breeding polled cows means that dehorning is no longer necessary, which saves both time and money.
Both horn and polledness are inherited autosomally and polledness is dominant over horn growth. Scurs has a more complex inheritance process as the inheritance is affected by gender and interacts with other genes. Introducing polledness in horned populations can be done through traditional breeding where polled breeding bulls are selected and mates with horned cows. However, the limited population of polled breeding bulls means that the risk of inbreeding in this type of breeding program is high and polled bulls currently also have a lower breeding value than the horned ones, which has a negative effect on production characteristics. Gene editing to introduce polledness can be an alternative to breeding, but since gene editing on animals is illegal in many countries, there is currently difficulties in applying the method in practice and there are ethical aspects to take into consideration
Tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om ekologisk kompensation i Sverige
Get PDFBiodiversity loss is one of the greatest environmental challenges met on a global scale today. One approach developed to halt biodiversity loss is ecological compensation (EC), which means that damage to the natural environment caused by exploitation is compensated by the one who caused the damage. In 2015, the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) published a report on EC, in which it was concluded that the application of EC varies between different case files and in different parts of Sweden. The following year the Swedish EPA published a handbook on EC to help increase the use of EC in Sweden and to provide a more uniform use of the regulations on EC in the Environmental Code.
The aim of this thesis is to: (1) Map the use of EC and the application of the regulations on EC in the Environmental Code in permits and exemptions regarding Species Protection, Protected Areas, and Habitat Protection Areas during the period 2015–2018, to (i) identify the extent to which EC is used, and (ii) examine if and how the application differs in different parts of Sweden (2) Identify differences in the application between the periods 2011–2014 and 2015–2018 (3) Discuss if the goals of the Swedish EPA’s handbook on EC have been achieved.
This has been investigated by mapping more than 7,000 decisions from the period 2015–2018 and comparing the data with the mapping from 2015 (the period 2011–2014). Linear regression analysis has been used to analyse the proportion of approvals with demand on EC and the proportion of demands with reference to the regulations on EC in the Swedish Environmental Code during each period. In addition, Wilcoxon rank sum test has been performed for comparison between the forms of protection and the two periods. The results have been discussed from a policy implementation and policy evaluation perspective.
The conclusions from this thesis are: EC is only used to a limited extent and differs between different case files, regarding: to what extent EC is demanded, to what extent the Swedish Environmental Code is referred to, and to which section in the Swedish Environmental Code there is a reference. County Administrative Boards might demand EC to different extent. There are no differences between the two mappings (2011–2014 and 2015–2018) regarding to what extent EC is demanded. However, there are some uncertainties due to differences in the methods of the two mappings. Finally, the handbook on EC does not seem to have had the desired effect on the use of EC.Minskande biologisk mångfald är ett av dagens största globala miljöproblem. Ett av de verktyg som har tagits fram för att stoppa minskningen av biologisk mångfald är ekologisk kompensation (EK), som innebär att skada på naturmiljön som orsakas av exploatering kompenseras av den som orsakade skadan. År 2015 gav Naturvårdsverket ut en rapport om EK, där det konstaterades att tillämpningen av ekologisk kompensation varierar mellan olika ärenden och i olika delar av Sverige. Året därpå publicerade Naturvårdsverket en handbok om EK för att bidra till ökad användning av EK i Sverige samt för att ge en mer enhetlig tillämpning av miljöbalkens kompensationsbestämmelser.
Syftet med denna mastersuppsats är att: (1) Kartlägga användandet av EK och tillämpningen av miljöbalkens kompensationsbestämmelser i tillstånds- och dispensbeslut gällande artskydd, skyddade områden och biotopskyddsområden under perioden 2015–2018, för att: (i) identifiera i vilken utsträckning som EK används och (ii) undersöka om och hur användandet skiljer sig i olika delar av Sverige (2) Identifiera skillnader i tillämpningen mellan perioderna 2011–2014 och 2015–2018 (3) Diskutera om målen med Naturvårdsverkets handbok om EK har uppnåtts.
Detta har undersökts genom att kartlägga över 7 000 beslut från perioden 2015–2018 och jämföra dessa med kartläggningen från 2015 (perioden 2011–2014). Linjär regressionsanalys har använts för att analysera andelen bifall med krav på EK och andelen krav på EK med hänvisning till miljöbalkens kompensationsbestämmelser under varje period. Wilcoxon rank sum test har också utförts för att jämföra skyddsformerna och de två perioderna. Resultaten har diskuterats ur ett policy-implementerings- och policyutvärderingsperspektiv.
Slutsatserna från detta arbete är: EK används endast i begränsad omfattning och skiljer sig mellan olika samlingsärenden, vad gäller: i vilken omfattning som krav på EK ställs, i vilken omfattning som hänvisning till miljöbalken sker och till vilken paragraf i miljöbalken som hänvisningen sker. Länsstyrelserna verkar ställa krav på EK i olika omfattning. Det förekommer inga skillnader mellan de två kartläggningarna (2011–2014 och 2015–2018) gällande i vilken omfattning som krav på EK ställs. Det förekommer dock vissa osäkerheter på grund av skillnader i metoderna för de två kartläggningarna. Slutligen verkar Naturvårdsverkets handbok om EK inte ha haft den önskade effekten på användandet av EK