18101 research outputs found
Sort by
Västerskog & Bulltoftaparken
Get PDFDenna uppsats jämför skötsel och utgifter mellan Alnarps Västerskog och
Bulltoftaparken. Båda parker har liknande mål och ambitioner i deras strategier för
deras skötsel. Västerskog med enbart en anställd är mindre effektiv och dyrare än
Bulltoftaparken vad gäller skötsel per m2, men lyckas ge ett starkare uttryck genom
dess gestaltning och design. Västerskogsmetoden hade kunnat tillämpas i ett
kommunalt perspektiv med några anpassningar, vilket hade lett till en stor effekt.This essay compares Alnarps Västerskog and the Bulltofta parks maintenance
methods and expenses. Both parks share similar goals and ambitions in their
maintenance strategies. But Västerskog with only one employee is less efficient and
more expensive than the Bulltofta park per m2 but can give a greater expression in
the way it has been shaped and designed by the individual who maintains it. The
Västerskogs method could be applied in a municipal setting with some changes to
great effect
Acclimatisation of mice before scientific experiments
No full textDet vanligaste försöksdjuret i Sverige idag är musen. Syftet med denna studie var att undersöka hur acklimatiseringsplanen utformas och genomförs i praktiken på anläggningar i Sverige där möss hålls i försökssyfte, hur acklimatiseringsplanen påverkas beroende på försökets syfte och slutligen vilka aspekter som tas i beaktande vid val av leverantör. I studien utfördes en anonym digital enkätstudie som skickades ut genom Sveriges 3R-center.
Acklimatisering av försöksdjur är viktig vid förändringar i djurens miljö då de fysiologiska för-ändringarna som ses annars kan påverka biomedicinska forskningsresultat. Enkätresultaten visar att en majoritet av de som besvarade enkäten utförde acklimatisering av möss inför försök på sin anläggning. Även antalet som acklimatiserade djur vid ankomst till anläggningen var hög. Däremot utförs acklimatisering vid förändringar i djurets miljö inom anläggningen, så som vid flytt, omgruppering och förändrad dygnsrytm, på mindre än hälften av de svarandes anläggningar. Detta går emot forskning som gjorts i ämnet i vilken det fastslås att en acklimatiseringsperiod är nödvändig för att djuret ska nå homeostas. Ett samband tycks även kunna ses genom flera av frågorna i enkäten att alternativet ”vet ej” väljs relativt ofta i relation till frågor gällande rutiner av acklimatisering.
Studien visar att mer forskning behövs för att undersöka hur möss påverkas av förändringar i deras miljö. Detta i sin tur underlättar för personer som arbetar med möss som försöksdjur att säkerställa en fullgod acklimatisering inför försök. Gällande om acklimatisering av möss inför försök skiljer sig på anläggningar i Sverige till följd av avsaknad av riktlinjer ses viss indikation vid bearbetningen av data samlad i denna undersökning. Dock behövs mer forskning för att undersöka dess signifikans.Mice are the most used research animal in Sweden today. This study aims to investigate how the acclimatisation plan is created and conducted in research facilities in Sweden that use mice for research, if the acclimatisation plan differs depending on the aim of the study and finally which aspects are taken into consideration when choosing a supplier. The study was conducted through an anonymous online survey and was distributed through the Swedish 3Rs Centre.
Changes in the research animals’ environment can lead to physiological changes which can affect biomedical research results. The survey showed that most of the participants in the survey did acclimatise mice before trials. It also showed that the number of people that acclimatised upon the animals' arrival was high. On the other hand, less than half of the participants answered that acclimatisation was performed following changes in the environment within the research facility such as a move within the facility, regrouping, or changes to the circadian rhythm. These results go against research done on the subject that states that an acclimatisation period is needed for the animals to reach homeostasis. There also seems to be a trend throughout the survey of the number of people choosing the alternative “do not know” regarding the routine of acclimatisation.
This study shows that more research is needed within the field on how changes in the environment affect mice. This in turn could help guide people that use mice in studies to establish an appropriate time for acclimatisation. Some indication can be seen in the data collected through the survey that the acclimatisation of mice before trial, at facilities in Sweden, differs due to lack of guidelines, although more research is needed to investigate its significands
Reports Filed against Licensed Veterinary Nurses to the Swedish Board of Responsibility of Animal Healthcare : an Investigation of Underlying Events and Consequences
Get PDFAtt bli anmäld till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård kan leda till oro hos
djurhälsopersonal, vilket även är något som tidigare kunnat påvisas hos sjuksköterskor och
barnmorskor inom humanvården. Syftet med studien var att undersöka ärenden hos
Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård gällande legitimerade djursjukskötare. I studien
undersöktes vilka orsaker som föranledde anmälningar av legitimerade djursjukskötare till
ansvarsnämnden och vad anmälningarna fick för utfall. Frågeställningarna besvarades genom att
kategorisera in alla anmälningar inkomna till ansvarsnämnden från djurägare mellan år 2010–2022
i olika kategorier. Genom att sedan kalkylera hur många som blivit anmälda och tilldelats vilken
disciplinpåföljd, kunde resultatet av kategoriseringen presenteras i en tabell. Det var totalt 61
anmälningar involverande legitimerade djursjukskötare som inkom till Ansvarsnämnden för
djurens hälso- och sjukvård under de undersökta åren. Djurägare skickade in 59 av anmälningarna,
varav 11 anmälningar resulterade i disciplinpåföljd. Resultatet visade att ”övriga anledningar”,
”felaktigt utförd behandling”, ”brister i kommunikation”, ”anmälning till följd av missnöje mot
annan personal” samt ”anestesirelaterade brister” var de vanligaste orsakerna till anmälningar. Den
mest frekventa anledningen som resulterade i disciplinpåföljd var ”anestesirelaterade brister”.
Majoriteten av alla anmälda tilldelades inte någon disciplinpåföljd. Det finns möjligheter att
minska antalet anmälningar genom bättre kommunikation. Krav på mer specificerade anmälningar
där det framgår vad varje anmäld person faktiskt gjorde skulle kunna medföra att rätt personer blir
anmälda. Stress och avsaknad av förebyggande rutiner var vanligt förekommande bland ärenden,
vilket ledde till konklusionen att det är önskvärt att införa tillsyn för verksamheter, något som idag
inte finns inom djurens hälso- och sjukvård.
Nyckelord: Ansvarsnämnden, beslut, disciplinpåföljd, djurens hälso- och sjukvård,
djursjukskötare, kategorier, ärende.Being reported to the Swedish board of responsibility of animal healthcare can lead to fear and
anxiety among animal healthcare personnel, which is also something that has previously been
demonstrated among nurses and midwives in human healthcare. The aim of the study was to
investigate incidents involving licensed veterinary nurses resulting in reports to the Swedish board
of responsibility of animal healthcare. The purpose was to research which incidents resulted in
reports of licensed veterinary nurses, which incidents resulted in decisions about disciplinary
penalties as well as the proportion of disciplinary penalties. The questions of issue were answered
by categorizing owner written reports to the Swedish board of responsibility of animal health care
regarding licensed veterinary nurses between 2010-2022 into several categories and calculating the
frequency of disciplinary penalties. Veterinary nurses were reported a total of 61 times. Pet owners
were responsible for sending in 59 of the reports, 11 of these reports resulted in disciplinary
penalty. The results were presented in a chart and showed that “other reasons”, “treatment
performed incorrectly”, “faulty communication”, “reports following dissatisfaction against other
employees” as well as “faults related to anesthesia” were the most common causes resulting in
reports to the Swedish board of responsibility of animal healthcare. The most common cause
resulting in disciplinary penalty was “faults related to anesthesia”. Most of the reported licensed
veterinary nurses did not receive a disciplinary penalty. Many of the reports could be avoided by
improving communication. Requirements for more specified reports regarding the actions of every
individual, could result in the right individuals being reported. Stress as well as not having
preventative routines were common underlying reasons causing reports. This leads to the
conclusion that it might be helpful to introduce supervision for businesses, as in human health
care, something that is not available today in animal healthcare.
Keywords: Animal healthcare, errand, categories, disciplinary, penalty, Swedish board of
responsibility, veterinary nurse, veterinary technician
Nine dairyproducers experiences of vaccinating against E. coli mastitis
Get PDFJuverinflammation är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar mjölkkor, juverinflammation kallas också för mastit. Mastit orsakas i huvudsak av bakterier. Olika bakterier ger upphov till olika sorters mastiter med olika sjukdomsförlopp. Mastiterna kan vara kliniska eller subkliniska, det som skiljer dem åt är symptomen och tidsbilden. Mastit orsakad av Escherichia coli (E. coli) bakterier ger upphov till en klinisk mastit med en aggressiv sjukdomsbild. E. coli mastiten är inte särskilt känslig för antibiotika, antibiotikaresistens hos vissa stammar av E. coli bakterier har upptäckts. Antibiotikabehandling av mastiten är sällan verksam, samtidigt är sjukdomsförloppet ofta snabbt och kan ha dödlig utgång för kon. Mastiten är kostsam både i direkta kostnader så som veterinärkostnader, produktionsbortfall, kostnad för kadaverbil samt arbetstiden och i indirekta kostnader så som för tidig utslagning av mjölkkon, högre celltal i mjölken, sämre fertilitet med mera. Eftersom mastiten inte svarar så bra på antibiotika behandlas den i de flesta fall enbart med understödjande behandling (värme, vatten, smakligt foder, kalcium och smärtstillande). Alltså finns ingen riktigt effektiv behandling i dagsläget. Att rikta blickarna åt förebyggande åtgärder kan vara ett alternativ för att minska uppkomsten av sjukdomen. I Sverige finns idag ett vaccin som ska vara verksamt mot E. coli, koliforma bakterier och Staphylococcus aureus (S. aureus).
I denna undersökning intervjuas nio mjölkproducenter som använder eller har använt vaccin mot
E. coli. Intervjuerna skedde över telefon och baserades på 12 frågor angående mjölkproducenternas upplevelser av vaccin mot E. coli. Frågorna berörde upplevelser kring vaccinets effekt, arbetsmiljön, administreringen, ekonomin, andra faktorer som de anser har påverkats av vaccineringen samt om de skulle rekommendera det till andra mjölkproducenter. Resultatet i studien är att majoriteten av mjölkproducenterna upplever att vaccinet verkar ha en positiv effekt mot E. coli och Klebsiella. Delade upplevelser råder hos jordbrukarna om det har en positiv eller negativ effekt mot S. aureus. Andra effekter som mjölkproducenterna upplevde av vaccinet var att celltalen blev lägre, de fick färre mastiter samt att de kor som sprutades i lösdriften kunde bli rädda och skygga. En gård fick vid ett tillfälle sämre mjölkproduktion under en veckas tid efter första vaccineringen och en gård förlorade tio kor efter första vaccineringen. De som förlorat kor trodde det berodde på att statusen i besättningen var för dålig och att fel djur blev vaccinerade. De som vaccinerade lösa djur i lösdriften var mindre nöjda med arbetsmiljön. De upplevde att korna blev stressade, skygga och antisociala. Inte bara under vaccineringen utan också även under övrig tid.
Slutsatsen av studien är att majoriteten av de intervjuade mjölkproducenterna upplever att vaccinet i sig kan fungera men de nämner att flera övriga aspekter kring vaccinering också behövs vägas in för att vaccineringen ska fungera praktiskt. Går det vaccinera i en lugn och en trygg miljö för korna och människorna? Är besättningen på en god hälsonivå från början? Behövs andra miljö- och hygieninsatser göras för att motverka förekomsten av E. coli bakterier i miljön? Är man beredd på den stora arbetsbördan med vaccinering? Alla dessa frågor upplevs viktiga för de intervjuade lantbrukarna att väga in innan ett beslut om vaccinering tas.Inflammation in the udder is one of the most common diseases affecting dairy cows, inflammation in the udder is also called mastitis. Mastitis is mainly caused by bacteria, various bacteria causes various mastitis. The mastitis can be clinical or subclinical, what differentiates them are the symptoms and the time picture. Mastitis caused by Escherichia coli (E. coli) bacteria causes an aggressive disease pattern. E. coli mastitis is not particularly sensitive to antibiotics, antibiotic-resistant E. coli bacteria have been discovered. Treatment of E. coli mastitis is rarely effective, at the same time the course of the disease is often rapid and can have a fatal outcome for the cow. E. coli mastitis is costly both in direct costs such as veterinary costs, loss of production, cost of carcass truck and working hours and in indirect costs such as premature culling of the dairy cow, higher somatic cell count in the milk, poorer fertility and more. Since mastitis does not respond very well to antibiotics, in most cases it is treated only with supportive treatment (warmth, water, palatable feed, calcium and painkillers). Thus, there is currently no truly effective treatment. Focusing on preventive measures can be an option to reduce the occurrence of the disease. In Sweden, there is currently one vaccine that should be effective against E. coli, coliform bacteria and Staphylococcus aureus (S. auerus).
In this survey, nine milk producers are interviewed who use or have used vaccines against E. coli. The interviews took place over the phone and were based on 12 questions regarding the dairy producers experiences of the vaccine against E. coli. The questions were about the experiences of the vaccine's effect, the working environment, the administration, the economy, other factors that they consider to have been affected by the vaccination and whether they would recommend it to other dairy producers. The result of the study is that the majority of dairy producers interviewed feel that the vaccine seems to have a positive effect against E. coli and Klebsiella. Divided experiences prevail among farmers as to whether the vaccine has a positive or negative effect against S. auerus. Other effects that the dairy producers experienced from the vaccine were that the somatic cell counts became lower, they got fewer mastitis and that the cows that were vaccinated in the free stall area could become scared and shy. One farm experienced lower milk production for a week after the first vaccination and one farm lost ten cows after the first vaccination. Those who lost cows thought it was because the status of the herd was too poor and that the wrong animals were vaccinated. Those who vaccinated cows loose inte the stable were less satisfied with the work environment. They found that the cows became stressed, shy and antisocial. Not only during the vaccination but also during other times.
The conclusion of the study is that the majority of the interviwed dairy producers belives that the vaccine itself can work, but they mention that several other aspects of vaccination also need to be considerd in order for the vaccination to work practically. Is it possible to vaccinate in a calm and safe environment for the cows and the people? Is the herd at a good level of health to begin with? Do other environmental and hygiene measures need to be taken to counteract the presence of E. coli bacteria in the environment? Are the farmers prepared for the heavy workload? All these questions are important for the interviewed farmers to consider before a decision on vaccination is made
Regulations and safety while using quadbikes
Get PDFFyrhjuling är ett samlingsnamn för flera olika typer av fordon vilket inkluderar terränghjuling, motorredskap I, motorredskap II, fyrhjulig motorcykel, traktor klass A, traktor klass B, moped klass1 och moped klass 2. Dessa olika fordonsformer som klassas till fyrhjulingar har en egen individuell lagstiftning och regelverk att följa. De främsta skillnaderna i lagstiftningen mellan fordonen är hastighetsbegränsningen, hjälmkrav, var fordonet får framföras och åldersgräns. Antalet fyrhjulingsägare i Sverige ökar för varje år och så även olyckorna med fordonen. För att få köra fyrhjuling krävs officiellt ingen utbildning, men vissa registreringsformer av fordonen kräver det. Exempel på en utbildning för fyrhjulingsanvändande är företaget Säker Skogs utbildning för terränghjulingskort.
Syften med denna studie var att undersöka användarens kunskaper kring risker och det regelverk som fyrhjulingar omfattas av. Ett delsyfte var att hitta luckor i lagstiftningen som eventuellt gör den svårtolkad för fyrhjulingsanvändarna. En möjlig följd av studien är att den når ut med information till dess användare om lagar, regler och kunskap om risker vid användningen av fyrhjulingar.
För att få en överblick över hur regelverket skiljer sig över registreringsformerna har en regelverkssammanställning gjorts. En intervjustudie gjordes för att ge kunskap om var regelverket har sina största brister och var riskerna fanns. Dessa intervjuer gjordes med personer som håller i utbildningar för fyrhjulingar. Som en avslutande del i studien skapades en enkät där fyrhjulingsanvändare själv fick svara på frågor gällande användning och säkerhet.
Totalt svarade 416 stycken fyrhjulingsanvändare på enkäten. Den information som framkom under intervjuerna kunde styrkas i enkäten och visade på vissa brister i dagens regelverk. Exempelvis framkom det under intervjuerna att många förstagångsköpare av fyrhjulingar inte alltid är kunniga i lagstiftningen och är insatta i var fordonet får framföras. I enkäten fick respondenterna möjlighet att besvara om de visste vilken registreringsform deras fordon hade vilket 7,4 % svarade nej på. Om kunskap ej finns över vilken registreringsform fordonet har är det svårt att följa lagstiftningen för fordonet. En tredjedel av respondenterna svarade att de inte kände sig tillräckligt informerade om lagstiftningen vid köpet av fyrhjuling.
De intervjuerna, enkäten och regelverkssammanställningen visar gemensamt är att det är oklart att veta vad som är tillåtet och inte som fyrhjulingsanvändare. Denna svårtolkade lagtext skapar svårigheter att följa reglerna och ökar risken för olyckor.ATV is an umbrella term for several different types of vehicles, including off-road vehicles, motorized equipment I, motorized equipment II, four-wheeled motorcycles, class A tractors, class B tractors, class 1 mopeds and class 2 mopeds. Each of these different types of vehicles that are considered ATVs has its own individual legislation and regulations to follow. The main differences in legislation between the vehicles are the speed limit, helmet requirements, where the vehicle can be driven and age limits. The number of quad bike owners in Sweden is increasing every year and so are the accidents involving the vehicles. In order to drive an ATV, no official training is required for most forms of registration, but there are several different training programs available, such as Säker Skog's training program for off-road license.
The purpose of this study is to investigate the user's knowledge of the risks and the regulations to which quad bikes are subject. A sub-purpose is to find where in the legislation there are gaps and are confusing for quad bike users. A possible consequence of the study is that it reaches out with information on laws, regulations and knowledge of risks in the use of quadricycles.
In order to get an overview of how the regulatory framework differs across the forms of registration, a regulatory summary has been made. An interview study was conducted to understand where the regulatory framework has its main shortcomings and where the risks are. These interviews were conducted with people who organize training courses for quadricycles. As a final part of the study, a questionnaire was created where quad bike users themselves had to answer questions regarding use and safety.
In total, the survey received 416 responses from quad bike users. The information that emerged during the interviews could be substantiated in the questionnaire and showed some shortcomings in the current regulations. For example, it emerged during the interviews that many first-time buyers of quadricycles are not always knowledgeable about the legislation and are aware of where the vehicle may be driven. In the questionnaire, respondents were given the opportunity to answer whether they knew what form of registration their vehicle had, to which 7.4% answered no. If there is no knowledge of the form of registration of the vehicle, it is difficult to comply with the legislation for the vehicle. One third of the respondents answered that they did not feel sufficiently informed about the legislation when buying an ATV.
What the interviews, the survey and the compilation of regulations show in common is that it is confusing to know what is allowed and what is not as a quad bike user. This confusion creates difficulties in following the rules and increases the risk of accidents
How does early damages caused by ungulates affect the future stand of Norway spruce? : a study at Asa research station
Get PDFEtt omfattande problem i det svenska skogsbruket är de skador som klövviltet orsakar på ungskog.
Den vanligaste uppfattningen i det svenska skogsbruket är att granen inte påverkas mycket av viltskador trots att den anses vara härdigare än exempelvis tall och vissa lövträd. En uppföljningsstudie har gjorts avseende viltskador i ett granbestånd på Asa försökspark som SLU driver i Småland. Syftet med studien var att undersöka hur skador orsakade av vilt verkligen påverkar ett granbestånds kvalitet och höjd- samt volymtillväxt. Försöksytan på ett hektar som undersöktes var ett konventionellt sydsvenskt granbestånd som planterades 2004 där tre totalinventeringar av beståndet tidigare gjorts. År 2006, 2007 och 2009. Vid dessa mätningar noterades förutom höjd även vilka stammar som skadats av vilt. Dessa 344 träd letades sedan upp i vår uppföljningsstudie år 2023. Beståndet var etablerat på ett sådant vis att raderna var lätta att följa för att hitta rätt träd som alla hade ett unikt nummer. Från de tidigare mätningarna kan konstateras att höjden 2009 var avsevärt lägre på de träden som utsatts för viltskador av något slag.
Vid fältarbetet 2023 noterades höjd, diameter och kvalitetsfel på stammen enligt Biometrias standard hos de viltskadade träden och lika många oskadade granar. Till följd av att vissa stammar skadats eller dött sedan 2009 blev samplet till slut 287 viltskadade och 287 oskadade träd som togs med i beräkningarna. Vi tror att en viss avgång till följd av vegetationskonkurrens och torka har gjort att en viss andel av träden dött även efter 2009. I vissa få tillfällen var det svårt att hitta rätt träd till följd av diffusa rader i beståndet och då har dessa valt ut noggrant så rätt träd verkligen har tagits med. Detta för att kunna jämföra hur viltets skador påverkar granbeståndet i stort genom att jämt sprida ut lika många betade som obetade träd i beståndet. Under fältarbetet noterades kvalitetsfelen för det mesta okulärt medan höjd och diameter mättes med höjdmätare respektive klave och antecknades i en handdator.
Uppföljningen som genomfördes vintern 2023 resulterade i att genomsnittshöjden för de betade stammarna var 78,1 decimeter medan de obetade granarna hade en genomsnittlig höjd på 88,2 decimeter. Sett ur ett höjdtillväxts-perspektiv så är de betade stammarna mer hämmade än de oskadade och detta har bevisats med 99 procents säkerhet. Kvalitetsfel på stammen noterades också och även där fanns en signifikant skillnad. 46,7 procent av de betade stammarna hade någon form av virkesfel på stammen och 25,1 procent av de obetade hade kvalitetsfel. Även detta är statistiskt bevisat med 99,9 procents säkerhet. En enklare volymberäkning visade att de betade stammarna innehöll 9,15 m3sk och de obetade innehöll 12,46 m3sk. Även i det hänseendet fanns alltså en väsentlig skillnad.
Slutsatsen av vår studie är att skador orsakade av klövvilt på granungskog har större påverkan på beståndet än vad som är känt i skogsbruket. Alla tre faktorer som vi undersökte visade att de betade stammarna definitivt var mer hämmade än de obetade.A widespread problem in the Swedish forestry is the damages caused by roedeer, moose, fallow deer and red deer on young spruce stands. The usual perception in the Swedish forestry is that Norway spruce is persistent to these kinds of damages and isn’t affected very much. A study of a forest stand consisting of Norway spruce has been made at Asa forest research station in Småland, Sweden. The area studied was planted in 2004 and has previously been measured at three occasions, in 2006, 2007 and 2009. At the three mentioned inventories the height of each individual tree was noticed. If the tree was damaged by game to any extent, a note was made as well. Also, the degree of damage was noted and what type of damage that was made. For example, forest grazing, twig browsing and bark damage has been written down as different type of damages. Forest grazing resulting in the apical leader of the tree being removed was the most common damage in the three inventories made. These factors have been written down and has been matched to the individual tree with a unique number. Therefore, the damaged trees can be followed and studied during a long time.
The purpose of our study is to get more knowledge about the problem. In what way is the forest stand affected due to the damages done by the game? The study aims to find out if the quality as well as height- and volume growth is affected by the damages that the trees endured at an early stage when the trees were small and fragile. The study consists of finding the tree individuals that was damaged in the latest inventory and comparing the data from these trees with the same number trees that we know hasn’t been damaged by game. At the latest performed inventory in 2009, a total of 344 trees were damaged by game to any form of extent. From the measurements of the latest inventory, we made the conclusion that the damaged trees were much shorter than the undamaged trees.
As a result of damages to the trees that has occurred later than that, our study was made on 287 damaged trees and 287 undamaged trees. Unfortunately, the sample became smaller than expected due to trouble in finding the right tree in some rows in the stand as well as some trees were damaged by wind or killed by drought or other factors. The purpose of our study made in the winter of 2023 was to measure height, diameter and note any quality errors visible on the stem that would cause a quality downgrade on the timber according to Biometria’s standards
.
The study in 2023 showed that the average height of the trees damaged by game was 78,1 decimeters compared to the undamaged trees that in average had a height of 88,2 decimeters. This shows that the trees that has been exposed to browsing is definitely less vital than the trees that hasn´t been affected by the animals. When we compared the number of quality errors on the stem, we came to the conclusion that 46,7 percent of the damaged trees had any quality errors, compared to 25,1 percent for the undamaged trees. An estimation of the growing stock of the undamaged and damaged trees was made. The results were quite obvious, the 287 damaged trees had a standing volume of 9,15 cubic meters compared to 12, 46 cubic meters standing volume for the 287 undamaged trees.
The conclusion of the study is that Norway spruce in young stands is a inhibited by the damages done by the Swedish game. The usual perception in Swedish forestry that the spruce isn’t harmed by damages made by ungulates should according to our study be questioned
Lungmossa – en återkommande huvudvärk för svenska plantskolor
Get PDFLungmossa (Marchantia polymorpha), även kallad ”levermossa”, är ett problematiskt ogräs i många svenska skogsplantskolor samt internationellt känt som ett besvärligt ogräs inom hortikulturell produktion. Mossan utsätter plantorna för konkurrens om näring och vatten. Den bildar även en tät matta över substratytan som orsakar avrinning och försvårar urplockning av plantor. Lungmossa sprider sig effektivt över längre distanser via sporer samt inom närområdet via vegetativa groddkorn. Det saknas i dagsläget effektiva metoder för att uppnå tillräcklig kontroll av lungmossa. Det finns metoder för att förebygga och bekämpa lungmossa i viss grad, men de kräver vidare undersökningar för att utreda deras effektivitet samt hur lämpliga och tillämpbara de är i en svensk kontext. Merparten av de förebyggande metoderna syftar till en torr substratyta, vilket kan uppnås genom sänkt luftfuktighet, ändrade bevattningsrutiner och marktäckning. Majoriteten av de bekämpande metoderna som uppvisat effekt mot lungmossa har även visats kunna skada plantorna,
något som begränsar deras användande.
Syftet med denna litteraturstudie var att ge en översikt av tillgängliga samt potentiella metoder för att bekämpa lungmossa vid svenska plantskolor utifrån tidigare försök och studier.Common liverwort (Marchantia polymorpha) is a problematic weed in Swedish forest nursery production and considered a troublesome weed internationally within horticultural production. It subjects the plants to competition for nutrients and water as well as causing runoff by blocking the surface of the substrate, which also binds together plants and makes them harder to separate. Common liverwort spreads by sporulation over longer distances and within the nearby area by vegetative gemmae.
There is currently a lack of efficient methods to adequately control common liverwort. Methods exist to prevent and combat common liverwort to some degree, but they require further research to study their level of efficiency as well as how appropriate and applicable they are in a Swedish context. Most preventative measures aim at drying the substrate surface, which can be achieved by reducing humidity, changing irrigation routines, and applying groundcover. Most of the combative measures shown to be effective against common liverwort have also been shown to harm the crop, which limits their use.
The aim of this literature review was to survey available and potential methods to combat common liverwort at Swedish nurseries based on previous research and studies
Är mjölkprover en alternativ provtagningsmetod för diagnostik av lentivirus hos små idisslare?
Get PDFLentivirus hos små idisslare (engelska: small ruminant lentivirus; SRLV) innefattar två olika virus:
visna-maedivirus (VMV) och kaprin artrit encefalitvirus (CAEV). Dessa två virus orsakar kroniska
infektioner hos små idisslare som slutligen leder till döden. I dagsläget finns varken behandling eller
vaccin för att skydda djuren, utan i stället finns kontrollprogram i ett flertal länder för att motverka
att sjukdomen etablerar sig i får- och getpopulationen. I Sverige bygger kontrollprogrammet på
insamling av individuella serumprover. Syftet med denna studie var att undersöka om mjölkprover
kan fungera som ett alternativt provtagningsmedium i kontrollprogrammet. I studien undersöktes
även om antikroppsnivåer i mjölk varierar beroende på laktationsstadium, om pooler av mjölkprover
kan användas i analysen och om frysning påverkar den serologiska analysen av mjölkprover, samt
jämförelsen mellan två olika ELISA-kit på mjölk.
I studien deltog 117 får och 17 getter provtagna för mjölk och serum och 54 får endast provtagna
för serum. Samtliga prover analyserades med ID Screen ELISA. Gård & Djurhälsan startade ett
projekt där fårbesättningar som inte var anslutna till kontrollprogrammet fick skicka in mjölkprover
för att utvärdera möjligheten att analysera antikroppar mot VMV i mjölk. Mjölkprovspositiva får
från Gård & Djurhälsans projekt testades på nytt senare i laktationen. Tre positiva getmjölkprover
poolades också i olika spädningsserier för att undersöka detektionsgränsen för SRLV-antikroppar. I
studien analyserades 88 getmjölkprover från ett tidigare examensarbete med samma metod (Elitest
ELISA) för att undersöka hur frysning påverkar analysen av mjölkproverna. Samma prover
analyserades sedan med ID Screen som en jämförelse mellan ID Screen och Elitest.
Då ID Screen användes som analysmetod erhöll de parade serum- och mjölkproverna från fåren och
getterna en god överensstämmelse. Detta resulterade i en sensitivitet på 93,3 % och en specificitet
på 100 % för getmjölk jämfört med serum. Samtliga av fåren var negativa för VMV-antikroppar vid
den andra provtagningen och erhöll en specificitet på 100 %. Detta tyder på att mjölk kan vara ett
lämpligt provtagningsmedium i kontrollprogrammet men att det krävs fler studier där VMV-positiva
får och fler getter inkluderas. Huruvida antikroppsnivån varierade i mjölkprover hos får utifrån
laktationsstadium gick inte att besvara då samtliga prover var negativa vid den andra provtagningen.
Resultatet pekar mot att det kan vara en fördel att följa upp positiva mjölkprover som erhållits tidigt
i laktationen med en provtagning senare i laktationen för att undvika falskt positiva provsvar.
Poolning av mjölkprover kan eventuellt bli aktuellt i framtiden då ett getmjölkprov kunde spädas så
mycket som 1:128. Det behövs dock fler studier för att se hur detta skulle kunna utnyttjas praktiskt.
Ytterligare slutsatser som kunde dras var att fyra års frysning av mjölkprover påverkade den
serologiska analysen då Elitest användes, då färre positiva prov upptäcktes av Elitest 2022 jämfört
med 2018. ID Screen lyckades detektera alla tidigare positiva mjölkprover och anses därmed vara
en bättre analysmetod än Elitest.Small ruminant lentiviruses (SRLV) include two different viruses: visna-maedivirus (VMV) and
caprine arthritis encephalitis virus (CAEV). These two viruses cause chronic infections in small
ruminants that ultimately lead to death. Currently, there are no treatments nor vaccines available to
protect the animals. Several countries have implemented control programs to prevent the disease
from establishing itself in the sheep and goat population. The control program in Sweden is based
on individual serum samples. The purpose of this study was to investigate whether milk samples can
serve as an alternative sampling medium in the control program. The study also investigated whether
antibody levels in milk vary depending on the lactation stage of the animal, whether pools of milk
samples can be used in the analysis, whether freezing affects the serological analysis of milk
samples, and the comparison between two different ELISA kits on milk.
Serum and individual milk samples were collected from 117 sheep and 17 goats, and 54 sheep were
sampled for serum only. The samples were analyzed with ID Screen ELISA. Gård & Djurhälsan
started a project where sheep herds, that were not a part of the control program, had the opportunity
to send in milk samples to evaluate the possibility of analyzing antibodies to VMV in milk. Milk
test-positive sheep from Gård & Djurhälsan's project were retested later in the lactation period.
Three positive goat milk samples were also pooled in different dilution series to investigate the
detection limit of SRLV- antibodies. In the study, 88 goat milk samples from a previous master
thesis were also reanalyzed using the same method (Elitest ELISA) to investigate how freezing
affects the analysis of the milk samples. The same samples were then analyzed with ID Screen to be
able to compare ID Screen with Elitest.
When ID Screen was used as the analysis method, the paired serum and milk samples from the sheep
and goats had a good overall agreement. This resulted in a sensitivity of 93.3% and a specificity of
100% for goat milk compared to serum. All the sheep were negative for VMV-antibodies at the
second sampling, obtaining a specificity of 100%. This suggests that milk may be a suitable
sampling medium in the control program but that more studies are required where VMV-positive
sheep and more goats are included. Whether the antibody levels varied in milk samples from sheep
depending on the lactation stage could not be answered as all samples were negative at the second
sampling. However, the result indicates that it may be beneficial that sheep with positive milk
samples obtained early in lactation are resampled later in lactation to avoid false positive test results.
One of the goat’s milk samples could be diluted as much as 1:128 and pooling of milk samples may
therefore become relevant in the future. Additional conclusions were that storing milk samples in a
frozen state for four years affected the serological analysis when using Elitest, as fewer positive
samples were detected with Elitest in 2022 compared to 2018. ID Screen succeeded in detecting all
previous positive milk samples and was thus considered to be a better analysis method than Elitest
Boendesegregationens effekter på medborgarinflytande med avseende på lekmiljöer
Get PDFBoendesegregation är ett problem som behöver belysas för att uppnå större jämlikhet i samhället. Barn i utsatta områden riskerar att få sämre förutsättningar med lägre delaktighet i samhället i stort, vilket påverkar deras vuxna liv.
Med den utgångspunkten har det här arbetet ett fokus på jämlikhet utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Arbetet handlar i grunden om att utröna allmänhetens förväntningar på sin närmiljö, med fokus på lekmiljöer vars primära användargrupp är barn.
Uppsala kommun förvaltar flertal lekplatser i kommunen och för att ta reda på vad medborgare tycker till om angående lekplatserna har de inkomna ärendena analyserats. Utifrån den informationen har en bild vuxit fram där det framgår att medborgarna i Uppsala har olika förväntningar på sin närmiljö beroende på var de bor. Arbetets slutsats är att människor i områden med bättre förutsättningar tenderar att höra av sig till kommunen i större utsträckning. De med sämre förutsättningar tenderar att höra av sig i mindre utsträckning.Housing segregation is a problem that needs to be highlighted in order to achieve greater equality in society. Children in vulnerable areas risk having worse conditions with lower participation in society at large, which affects their adult lives.
With that starting point, this work has a focus on equality from a socio-economic perspective. The work is about finding out the public's expectations of their local environment, with a focus on play environments which primary user group is children.
Uppsala municipality manages several playgrounds in the municipality. To find out what citizens think about the playgrounds, the cases received have been analysed. Based on that information, a picture has emerged where it is clear that the citizens of Uppsala have different expectations of their local environment depending on where they live. The conclusion of this thesis is that people in areas with better conditions tend to contact the municipality to a greater extent. Those with worse socio-economic conditions tend to get in touch to a lesser extent
Att bevara autenticitet i ett grönt kulturarv
Get PDFDet här arbetet handlar om autenticitet i relation till bevarandeåtgärder i ett kulturhistoriskt grönområde. Uppsatsens syfte är att undersöka hur bevarandeåtgärder kan ha en positiv eller negativ påverkan på autenticiteten, utifrån det ursprungliga budskapet och det ursprungliga materialet, i ett kulturhistoriskt värdefullt grönområde. Studien baseras på Stadshusträdgården i Stockholm och åtgärderna för bevarande som utförs där.
Den första delen av uppsatsen baseras på Stockholms stadsmuseums metod för kulturhistorisk bedömning av parker och grönområden. Metodens delvärden samhällshistoria och parkarkitektur används för att undersöka Stadshusträdgården budskap och autentiska illusion. Sedan redovisas bevarandeåtgärderna som utförs i relation till tre bevarandeprinciper (rekonstruering, renovering, fri förnyelse). Utifrån detta utförs analysen som avgör om dessa åtgärder främjar eller hämmar den autentiska illusionen. Utvärderingens resultat visar att autenticiteten omfattas av både teatrum orbi, det ursprungliga budskapet, samt autenticitet i form av det ursprungliga materialet. Resultatet visar att bevarandeåtgärder behöver ta hänsyn till både det ursprungliga materialet och teatrum orbi för att bevara platsens autentiska illusion. Medan det ursprungliga materialet, oftast kan efterliknas, kan teatrum orbi lätt förloras om olämpliga bevarandeprinciper tillämpas.This essay examines authenticity in relation to conservation of a green cultural heritage. The aim is to evaluate how measures of conservation can have a negative or positive impact on authenticity, both in a physical and abstract sense, of a historical garden. The analysis is based on a case study of The Stockholm City Hall Garden and the measures of conservation currently being applied there.
The first part of the essay assesses the City Hall Garden’s cultural value based on the method of evaluation of green heritage created by the Stockholm City Museum. The evaluation is based on the representation of social history present in the garden as well as the garden’s architectural value. The results of the evaluation are then used to determine the garden’s teatrum orbi, meaning its message. The second part of the essay assesses the current conservation measures in relation to three principles of conservation (reconstruction, renovation and free reconstruction). Based on the conservation measures, the analysis is made to determine if said measures enhance the authentic illusion or inhibit it. The results show that conservation efforts need to take both parts, teatrum orbi and the original physical material, into account for the authentic illusion to be preserved. While the original material can, in most cases, be imitated, the teatrum orbi can be easily lost if the wrong method of conservation is applied