18101 research outputs found
Sort by
The mouse in the house - an alternative to tail handling
Refining procedures and practices for mice is an important step to ensure high standards of welfare. Previous studies have focused on refining living conditions while more recent studies are more focused on handling practices. The common practice of handling mice by their tail increases anxiety and induces aversion but non-aversive handling (e.g. tunnel handling or cupping) can mitigate the negative tail handling effects. This study investigated whether using a home cage cardboard house for brief lifts between cages would have the same positive effects on mice as tunnels, compared to body supported tail lifts.
Brief handling every other day resulted in familiarisation with the house handling technique, which resulted in only one instance of defecation for house handled mice compared to the tail handled mice that regularly defecated, urinated and vocalised during handling. House handled mice exhibited greater voluntary interactions with the house than tail handled mice did to the hand. Additionally, the house handled mice showed less anxiety and explored the open field arena more than the tail handled mice. This suggest that using the house as a handling device can be beneficial for improving and refining the welfare of laboratory mice
Conditions regarding seed production in red clover; constant or seasonable fluctuation? : Investigating the influence of seasonal timing on variance in pollination and seed set factors in Trifolium pratense L.
Frösättning i klöver (Trifolium pratense L.) är i majoritet av moderna kommersiellt odlade sorter högt varierande och ger en opålitlig och osäker produktion. Många forskningsprojekt har genomförts för att undersöka vilka faktorer som spelar in till detta och hur dessa samverkar med varandra, men detta har visat sig vara svårtolkat och mycket komplicerat.
Studien utgick från insamlade data från rödklöverfält hos 26 gårdar i Skåne mellan 2018 – 2020. Absolut antal observerade pollinatörer samt andel humlor undersöktes i relation till antal blommande blomhuvud i fält. Vidare ställdes detta i relation till uppmätt frösättning och slutlig skördemängd av frön. Resultatet visar stark positiv korrelation mellan antal blommor och pollinatörer i fält, men samtidigt att fler blommor och pollinatörer i fält leder till sämre frösättning. Antal pollinatörer i relation till antal blommor visar också negativt samband vilket föreslår att fler pollinatörer då det finns färre blommor leder till mindre effektiv pollination.
Studien tittade även på hur dessa samband varierar över säsongen. Det visade sig att samband som generellt är negativa (hela säsongen inräknat) i själva verket är starkt positiva i början av säsongen men blir negativa under senare del av säsongen. Detta mönster sågs för samband mellan pollinatörsabundans & frösättningsgrad samt relativ pollinatörsabundans & frösättningsgrad. Detta tyder på att det finns en variation i sättet faktorer för frösättning interagerar och samvarierar över säsongen. Vidare forskning inom detta ämne bör göras för att vi ska kunna förstå de avgörande mekanismerna för lyckad pollination och frösättning; en kunskap som i sin tur kan underlätta för odlare att planera odlingsåtgärder inom rödklöverodling över säsongen på mest resurseffektiva och framgångsrika sätt möjligast.Seed yield in red clover (Trifolium pratense L.) is in today’s modern commercially grown cultivars highly variable and inconsistent, which affect the seed production nationally in Sweden negatively. Previous research that have investigated the interacting factors have found that ecological relationships are complex and often difficult to interpret.
The study looked at data from red clover fields at 26 locations in Skåne county (the southernmost province of Sweden) over three years 2018 – 2020. It investigated relationships and co-variance in interactions between seed set factors pollinator density, bumble bee density, pollinator & bumble bee densities in relation to number of open flowers and percentage of flowers that set seed in conjunction with seed yield achieved. The results show that number of flowers strongly correlate with number of pollinators in the fields, but at the same time that higher numbers of flowers and pollinators negatively correlates with grade of seed set. The number of pollinators relative to number of flowers also show a negative correlation which suggests that a higher number of pollinators in conjunction with a lower number of flowers directly corresponds to less effective pollination.
The study also looked into how these correlations vary with time during the growing season, which showed that the correlations that were negative when looking over the season in a whole in reality were positive during the first part of the season and then turned negative by the latter half of the season; this applies to correlation between pollinator & relative pollinator density and seed set. This suggests that the proven factors regarding seed yield in clover do vary and co-vary over time, which should be investigated further in future studies
Effects of Forest Ditch Cleaning on Surface Water Quality
Ditch cleaning (DC) is recommended by authorities to Swedish landowners to maintain forest productivity after forest harvest by lowering groundwater tables of catchment soils. Knowledge regarding the impact of this practice on surface water quality is limited, and results from previous research vary. Therefore, this master thesis aims to contribute to the knowledge gap by evaluating the impact of DC in relation to the impact of clear-cutting (CC) on ditch water quality. Additionally, I attempt to investigate whether impacts of DC on water quality can be predicted from catchment characteristics. The study was based on synoptic sampling of water chemistry conducted according to a paired design with 25 cleaned and 25 uncleaned reference ditches located along the east coast of mid-Sweden. The sites were further selected to investigate effects of CC forest harvest, with 25 sites located in direct connection to CC areas and 25 sites located in forested areas (unpaired). Sampling was conducted at three different occasions for 25 chemical variables including standard water chemistry, mercury and dissolved greenhouse gases. The results showed that six out of the 25 chemical variables analysed were significantly different between DC and reference (R) sites, namely pH, sulphate (SO4), SUVA254, carbon dioxide (CO2-C), methane (CH4-C), and nitrous dioxide (N2O-N). A lowered groundwater table and more deeper flow paths following DC is suggested as the main cause for the obsereved differences in chemical composition. In contrast, following CC higher concentrations of many chemical variables could be linked to more superficial groundwater flow with many of the variables typically linked to organic matter and nutrients. No interaction effect was observed between treatments, meaning that DC does not enhance the impact of CC. However, CO2-C was significantly lower in DC compared to R, but significantly higher in CC compared to F, indicating that DC counteracts CC in some respects. Finally, the predictability of water quality following DC based on catchment characteristics proved weak. Only ΔSO4 and ΔCO2-C models showed predictive relevance, but the low explanatory power of the models suggest that these models should be used with caution and seen as indications rather than used for predictions. The results of this thesis provide important information on how water quality could be affected by DC. The multi-variable inclusion of the current study is an important knowledge basis that can be used as a starting point for more in-depth evaluations of the effects of DC on different water quality aspects
Naturrepresentation i skogsbrandshantering i Jämtlands län, Sverige
With a globally increasing mean temperature and drier summers in Europe, forest fires are becoming a wider known issue in the forest landscape. Having been part of the boreal forest landscape for millennia, their influence becomes more pronounced due to these changes. Sweden is one of the exemplary countries with a highly productive forestry sector and had far-reaching wildfires in 2014 and 2018 allowing it to be an interesting study region.
In this study, I analyse the representation of nature in the context of forest fire management in order to understand how nature is taking part in the management mechanics and how nature in its occurrence as fire is conceptualized by the stakeholders. The results produced by this paper are formed by interviews of key stakeholders in forest fire management in Jämtland, a country in the north of Sweden. The analysis is based on representation theory (O’Neill. 2001, Wysocki. 2012, Boström et al. 2018, Guasti & Geissl. 2019) and my understanding of these theorems.
My results and analysis propose that a predominantly scientific approach to understanding nature is being applied. The representatives of nature are the experts that claim to have scientific and academic knowledge, experience within the field and are accepted by their colleagues in this claim. They use scientific language and knowledge as a means to represent nature. This results in a focus on control of nature that contrasts with the emerging theme of nature as having ‘intrinsic values’, a voice, and the need for a standing, in human processes. I argue that the scientific perspective excludes alternatives of validating and grasping nature and through that prevent a less controlling and more intimate perspective to surface.
By connecting nature representation theory to a local context, this paper aims to contribute to the wider understanding of how nature representation is developed. It further opens the field for further studies regarding nature representation and how it affects modern management systems
Energy efficiency and energy optimization of Strömma naturbrukscentrum
Strömma Naturbrukscentrum is an agricultural high school in southern Sweden. The establishment consists of over 30 buildings which includes student housing, lecture halls and animal housing. Due to its numerous buildings, Strömma faces a high energy demand. To address the high energy demand, this report was undertaken to explore ways to reduce and optimize the energy consumtion, as well as find solutions to reduce Strömma’s power peaks.
For six of the buildings at Strömma, simulations in the calculation software program VIP-Energy were used to evaluate energy-efficient actions. The goal was to identify potential heat savings and by creating building models and analyzing various measures, the heat consumtions reductions were identified to a maximum of 141.5 MWh per year. An accumulator tank could also help the heat demand and possibly prolong the lifetime of the boilers.
The project also investigated the possibility of implementing solar energy together with energy storage options, such as batteries and hydrogen, this to improve Strömma’s energy selfsufficiency. The modelling of the solar panels and the batteries was done in the software SAM (System Advisory Model) and MATLAB. With an assumed capacity of 200 000 kWh, the solar panels were not expected to consistently generate excess electricity beyond Strömma’s consumtion. It was therefore seen unnecessary to invest in batteries as a solution for energy storage. Hydrogen as a storage option also presented challenges such as requirments of space and high costs associated with the implementation. Both options were therefore considered unsuitable for Strömma.Strömma Naturbrukscentrum är ett naturbruksgymnasium i södra Sverige som kräver en stor energiförbrukning i sin verksamhet. Anläggningen består av över 30 hus som inkluderar elevboenden, lektionslokaler och djurhus. I detta arbete undersöks det hur verksamheten kan minska och optimera sin energiförbrukning. De alternativ som undersöks är hur stor förbättringen blir av olika energieffektiviseringsåtgärder för sex olika byggnader på anläggningen, om deras värmeförsörjning kan bli mer effektiv med en ackumulatortank, hur anläggningen kan bli mer självförsörjande på elektrisk energi genom installation av solceller och möjligheten att optimera det med batterilagring, bränsleceller och vätgas. För att undersöka detta användes VIP-energy, SAM och egna beräkningar i Matlab.
Arbetet visade att de föreslagna energieffektiviseringsåtgärderna för byggnaderna tillsammans kan minska deras värmeförbrukning med 141,5 MWh per år och minska pelletsbehovet motsvarande 70 000 kr/år. En ackumulatortank kan hjälpa till att jämna ut effektbehovet och eventuellt medföra mindre slitage på pannorna. Solcellernas storlek hamnar på 200 000 kWh/år och eftersom produktionen aldrig överstiger konsumtionen är det inte lönsamt att investera batterilagring. Både vätgas och bränsleceller skulle ta för stor plats och vara för dyra för att det ska vara rimligt att investera i det
The potential nitrous oxide emissions in a permanent grassland chronosequence
As a part of a larger project (Belowground biodiversity of grasslands – conservation needs and potential to promote sustainable agriculture), this study aims to investigate potential nitrous oxide (N2O) emissions and microbial gene abundances needed for the production (nirS and nirK) and
reduction (nosZI and nosZII) of nitrous oxide in soil of permanent grasslands of various age. Thegrasslands have at different times been converted to permanent grasslands and are of interest because of the possibility to shed more light about the passage of time’s affects on the soil microbialcommunities and their activity. Three farms around Uppsala that manage permanent grasslands of various ages were selected and 24 soil samples were taken at dept 0 – 10 cm. These regions have similar backgrounds in cultivation, but they differ in soil type and some soil parameters. The
prediction was that the permanent grasslands with the highest age have the lowest production of nitrous oxide gas, because of the lack of the availability of nutrient N over time in permanent grasslands due to no fertilizers being added and what is present will be in high demand by plants
and microorganisms. In addition, the gene abundances for nirS and nirK are expected to become lower with age along with the lower production of nitrous oxide. The results however, thought not significant, showed an increase in N2O production with age, that possibly could be linked to
significantly increasing organic matter content in soil over time. Instead a difference in N2O production was found between regions. Neither the age or the region of the permanent grasslands had a significant effect on the dynamics of different gene abundances, but the genes nirS and nirK showed a slight decrease with age and the opposite was found for the gene nosZII’s abundance
Stand specific bucking instructions: method development and outcome evaluation : effects of varying the bucking length control in stand groups with varying characteristics
Idag är tillgången till skogliga data mycket stor. En bidragande faktor till detta är insamlingen av data vid maskinell avverkning. Denna datamängd används i stor utsträckning för bland annat produktionsuppföljning men med viss bearbetning kan de användas för att digitalt återskapa den avverkade skogen. I denna studie presenteras och utvärderas en metod för att dela in den återskapade, digitala skogen, i apteringsgrupper med hjälp av maskininlärning baserat på genomsnittliga skogliga mätvärden som exempelvis diameter och höjd. Därefter utforskas effekterna av att variera längdstyrningen vid aptering av dessa egenskapsskilda apteringsgrupper. Detta gjordes för att fastställa hur resulterande timmerandel, fördelningsgrad, stockegenskaper och andel stamfelsved påverkas av att kort eller långt timmer produceras i de olika grupperna.
Utifrån skördardata från SCA återskapades över 4 miljoner stammar. Avverkningsobjekten segmenterades sedan i beräkningsytor utefter variation i övre höjd. De resulterande beräkningsytorna delades därefter in i så kallade apteringsgrupper med hjälp av klustringsalgoritmen K-means, en oövervakad maskininlärningsalgoritm som jämför beräkningsytorna och grupperar dem utefter deras egenskaper. Apteringsgrupperna användes därefter för att skapa stambanker som nyttjades för att testa apteringsutfall genom simulering på ca 70 000 stammar. För att validera stambankerna och delar av apteringsutfallet gjordes jämförelser mot apteringsgrupperna. Totalt gjordes 24 apteringsförsök vilka sammanställdes och analyserades avseende timmerandel, fördelningsgrad, stockegenskaper och andel stamfelsved.
Studiens resultat påvisar en komplex interaktion mellan olika variabler, vilket gör produktionsstyrning av denna typ komplicerad. Resultatet tyder bland annat på att timmerandelen alltid blir högre vid hård styrning mot långt timmer samtidigt som fördelningsgraden minskar med givet fördelningsönskemål. Medelstamvolymens påverkan på apteringsutfallet diskuteras då denna tycks ha en påverkan på utfallet i flera aspekter. Beståndsanpassad aptering som koncept diskuteras med koppling till studiens resultat och tidigare projekt för att synliggöra att en stor mängd faktorer påverkar apteringsutfallet i varje bestånd. Slutligen konstateras att vidare studier behövs för att identifiera och utvärdera alla effekter som variation av apteringsinstruktionerna mellan skog med olika egenskaper resulterar i.Today, the availability of forestry data is vast. One contributing factor to this is the collection of data during mechanized logging. This data is widely used for production monitoring, but with some processing, it can be used to digitally recreate the harvested forest. This study presents and evaluates a method for dividing the recreated, digital forest into bucking groups using machine learning based on average stand measurements such as diameter and height. The effects of varying length control when running simulated bucking on these groups with distinctive characteristics are then explored. This is done to determine how the resulting timber percentage, distribution, log properties, and proportion of logs with timber dimensions classed as pulpwood are affected by producing short or long timber in the different groups.
Based on harvesting data from SCA, over 4 million stems were recreated. The recreated harvest sites were then segmented into calculation areas based on variation in upper height. The resulting calculation areas were then divided into so-called bucking groups using the clustering algorithm K-means, an unsupervised machine learning algorithm that compares the calculation areas and groups according to their characteristics. The bucking groups were then used to create stem banks, which were subsequently used to test bucking outcomes through simulation on approximately 70,000 stems. To validate the stem banks and parts of the bucking outcome, comparisons were made against the bucking groups. In total, 24 bucking simulations were carried out, which were compiled and analysed with respect to timber percentage, distribution, log properties, and proportion of logs with timber dimensions classed as pulp wood.
The results of the study demonstrate a complex interaction between different variables, which makes production control of this type complicated. The results suggest, among other things, that the timber percentage always increases with strict control towards long timber, while the distribution decreases with a given desired distribution. The impact of the average stem on the bucking outcome is discussed as it appears to have an impact on the outcome in several aspects. Stand-adapted bucking as a concept is discussed in connection with the study’s results and previous projects to demonstrate that many factors affect the bucking outcome in each stand. Finally, it is concluded that further studies are needed to clarify all the effects that can be identified by varying the bucking instructions between forests with distinctive characteristics
Resistant farmers in a vulnerable society : an exploration of risk perception and resilience on Swedish dairy farms
Strukturrationaliseringen av lantbruket tillsammans med de alltmer globala förbindelserna länder emellan gör att risken för snabb och vidsträckt smittspridning vid ett sjukdomsutbrott ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka lantbrukares inställning till smittsamma djursjukdomar och analysera deras riskuppfattning och resiliens i förhållande till ett allvarligt sjukdomsutbrott.
Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra mjölkgårdar i Uppland. I intervjuerna användes ett scenario där mul- och klövsjuka bryter ut i Sverige för att belysa de intervjuade lantbrukarnas riskuppfattning och bedömning av hur de skulle hantera smittsamma djursjukdomar.
Slutsatserna från studien är att ett allvarligt sjukdomsutbrott kan ge stora konsekvenser för lantbrukarnas arbetsmiljö, för deras produktion och för djurvälfärden. I förlängningen kan det ha stor påverkan på svensk livsmedelsförsörjning. Lantbrukarna som intervjuats har trots detta ett lugn inför det oväntade samtidigt som de upplever att de har stor anpassningsförmåga och villighet att agera i krissituationer. Studiens huvudsakliga slutsats är därför att lantbrukare tycks vara motståndskraftiga, medan samhället blivit mer sårbart.Structural rationalization of agriculture together with the increasingly global connections between countries increases the risk of rapid and widespread infection in the event of a disease outbreak. The purpose of this essay is to explore farmers' attitude toward infectious animal diseases and to analyze their risk perception and resilience relative to a serious disease outbreak.
The results are based on semi-structured interviews with four dairy farms in Uppland. A scenario with an outbreak of foot-and-mouth disease in Sweden was used to highlight the interviewed farmers' risk perception and their assessment of infectious animal diseases.
The conclusions from the study are that a serious disease outbreak can have major consequences for the farmers' working environment, for their production and for animal welfare. In the long run, it could also have a major impact on Swedish food supply. Notwithstanding, the farmers who were interviewed appear calm in the face of the unexpected, and as having the adaptability and willingness to act in crisis situations at the same time. The main conclusion of the study is therefore that farmers seem to be resilient, while society has become more vulnerable
Strategies for dry cow treatment in dairy cows – a case study in one herd
Sintidsbehandling är idag en av få behandlingar för subklinisk mastit, samtidigt som subklinisk mastit är den mest kostsamma och mest förekommande sjukdomen bland mjölkkor. I Sverige uppskattas var fjärde ko som provmjölkas ha subklinisk mastit. Olika länder har genom tiderna använt sig av olika strategier för sintidsbehandling med antibiotika. I Sverige har man varit återhållsam med antibiotikabehandling och tillämpat selektiv sintidsbehandling vilket innebär att endast infekterade kor väljs ut för behandling.
Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan mjölkprover från kor som valts ut för sintidsbehandling och kor som ej valts ut för sintidsbehandling med avseende på celltal och bakterieförekomst. Detta för att undersöka om celltalsinformation, baserat på OCC-medelvärde för 90 respektive 18 mjölkningar före sinläggning, skulle kunna användas för att selektera ut kor för sintidsbehandling. Studien fokuserade även på att jämföra de nya (2021) nationella rekommenda-tionerna för sintidsbehandling med rutinerna på Lövsta forskningscentrum, SLU. Studien fokusera-de även på att jämföra de nya (2021) nationella rekommendationerna för sintidsbehandling med rutinerna på Lövsta forskningscentrum, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). En utvärdering om provtagning med två mjölkprover per juverdel påverkade resultatet genomfördes också.
Studien utfördes i mjölkkobesättningen på Lövsta forskningscentrum, SLU. Totalt samlades det in 183 mjölkprover från 46 kor som var utvalda för sintidsbehandling och 262 mjölkprover från 66 kor som ej skulle behandlas. Prover för bakteriologisk undersökning togs under tidsperioden 2021-04-08 till 2022-08-31. Celltalsdata samlades in från besättningens automatiska mjölkningsrobotar och den automatiska celltalsräknaren, online cell counter (OCC, DeLaval International AB).
Resultatet visade en tydlig skillnad i OCC-medelvärde 90 mjölkningar innan sinläggning. Medel-värdet var högre för gruppen kor som var utvald för sintidsbehandling de som inte skulle behandlas (p= <0.001). Däremot fanns ingen signifikant skillnad i OCC-medelvärde 18 mjölkningar innan sinläggning mellan kogruppen som skulle sintidsbehandlas och kogruppen som ej skulle behandlas (p=0.06). Av dessa två medelvärden bör således OCC medelvärdet för 90 mjölkningar innan sinläggning vara mest lämpligt för att välja ut kor som är lämpliga för sintidsbehandling under förutsättningen att data från JHKL saknas. Det var inte någon skillnad i bakterieförekomsten mellan kogruppen utvalda för sintidsbehandling och kogruppen som ej skulle sintidsbehandlas (p=0.88).
Rutinerna som användes för sintidsbehandling på Lövsta forskningscentrum skiljde sig väldigt lite från de nationella rekommendationerna. Den främsta skillnaden låg i att enligt Lövstas rutiner kan besättningsveterinären välja ut kor i juverhälsoklass 2 för sintidsbehandling med långtidsverkande antibiotika, vilket inte är något som ingår i de nationella rekommendationerna. Vidare hade använd-ningen av två mjölkprover per juverdel en försumbar inverkan på resultatet i studien.Sintidsbehandling är idag en av få behandlingar för subklinisk mastit, samtidigt som subklinisk mastit är den mest kostsamma och mest förekommande sjukdomen bland mjölkkor. I Sverige uppskattas var fjärde ko som provmjölkas ha subklinisk mastit. Olika länder har genom tiderna använt sig av olika strategier för sintidsbehandling med antibiotika. I Sverige har man varit återhållsam med antibiotikabehandling och tillämpat selektiv sintidsbehandling vilket innebär att endast infekterade kor väljs ut för behandling.
Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan mjölkprover från kor som valts ut för sintidsbehandling och kor som ej valts ut för sintidsbehandling med avseende på celltal och bakterieförekomst. Detta för att undersöka om celltalsinformation, baserat på OCC-medelvärde för 90 respektive 18 mjölkningar före sinläggning, skulle kunna användas för att selektera ut kor för sintidsbehandling. Studien fokuserade även på att jämföra de nya (2021) nationella rekommenda-tionerna för sintidsbehandling med rutinerna på Lövsta forskningscentrum, SLU. Studien fokusera-de även på att jämföra de nya (2021) nationella rekommendationerna för sintidsbehandling med rutinerna på Lövsta forskningscentrum, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). En utvärdering om provtagning med två mjölkprover per juverdel påverkade resultatet genomfördes också.
Studien utfördes i mjölkkobesättningen på Lövsta forskningscentrum, SLU. Totalt samlades det in 183 mjölkprover från 46 kor som var utvalda för sintidsbehandling och 262 mjölkprover från 66 kor som ej skulle behandlas. Prover för bakteriologisk undersökning togs under tidsperioden 2021-04-08 till 2022-08-31. Celltalsdata samlades in från besättningens automatiska mjölkningsrobotar och den automatiska celltalsräknaren, online cell counter (OCC, DeLaval International AB).
Resultatet visade en tydlig skillnad i OCC-medelvärde 90 mjölkningar innan sinläggning. Medel-värdet var högre för gruppen kor som var utvald för sintidsbehandling de som inte skulle behandlas (p= <0.001). Däremot fanns ingen signifikant skillnad i OCC-medelvärde 18 mjölkningar innan sinläggning mellan kogruppen som skulle sintidsbehandlas och kogruppen som ej skulle behandlas (p=0.06). Av dessa två medelvärden bör således OCC medelvärdet för 90 mjölkningar innan sinläggning vara mest lämpligt för att välja ut kor som är lämpliga för sintidsbehandling under förutsättningen att data från JHKL saknas. Det var inte någon skillnad i bakterieförekomsten mellan kogruppen utvalda för sintidsbehandling och kogruppen som ej skulle sintidsbehandlas (p=0.88).
Rutinerna som användes för sintidsbehandling på Lövsta forskningscentrum skiljde sig väldigt lite från de nationella rekommendationerna. Den främsta skillnaden låg i att enligt Lövstas rutiner kan besättningsveterinären välja ut kor i juverhälsoklass 2 för sintidsbehandling med långtidsverkande antibiotika, vilket inte är något som ingår i de nationella rekommendationerna. Vidare hade använd-ningen av två mjölkprover per juverdel en försumbar inverkan på resultatet i studien
Forest characteristics on ground lichens and its change within the Swedish reindeer husbandry area : based on data from Swedish National Forest Inventory
Skogsbruket och renskötseln verkar idag på samma marker, vilka nyttjas för råvara och som betesmark. Renskötseln är beroende av skogar med bottenskikt av lav- eller lavrik typ då marklav är en essentiell födotillgång för renen vintertid. Denna studie analyserade egenskaper för skog på lavmark samt undersökte hur utvecklingen sett ut mellan 1985 och 2018 inom det svenska renskötselområdet, baserat på data från svenska Riksskogstaxeringens inventeringar. Utöver analys av egenskaper och förändring undersöktes även lavmarkens geografiska fördelning.
Resultat visar att skog på lavmark generellt är gles med högt ljusinsläpp. Arealen lavmark har minskat kraftigt inom renskötselområdet och kvalitén på kvarvarande lavmark har försämrats vilket innebär en minskad fodertillgång för renen. Endast en mindre andel lavmark finns kustnära, vilket är det område där behovet av lavmark som bete generellt är högt vintertid.Forestry and reindeer husbandry uses the same land areas, for wood production and as grazing areas, respectively. The reindeer husbandry is dependent on forests with ground lichen as it is an essential food source for the reindeers during winter. This study analysed, characteristics of forest with ground lichens and examined the change of these forests between 1985 and 2018 within the Swedish reindeer husbandry area, based on data from the Swedish National Forest Inventory. In addition to analysis of characteristics and change, the geographical distribution of the ground lichen was also investigated.
Study results shows that forests in areas with ground lichens is sparse with generally high light penetration. The overall areal distribution of ground lichens has declined in the reindeer husbandry area and the quality of the remaining areas with ground lichens has detoriated, which means a decreased food source for the reindeers. Only a small part of the area with ground lichens are located in coastal areas, where the need of ground lichens to graze is generally high during winter