18101 research outputs found
Sort by
Which trapping method is most effective for catching cabbage stem weevil in cabbage and rapeseed?
Get PDFOdling av frilandsgrönsaker står inför många utmaningar. För svenska kålodlare har det på senare år uppkommit problem med skadegöraren fyrtandad rapsvivel, Ceutorhynchus pallidactylus (Marsh.) (Coleoptera: Curculionidae). Larverna av C. pallidactylus gnager gångar i huvudet och gör de otjänliga för konsumtion. Jordbruksverket övervakar skadegöraren i kål- och rapsodling och är del i arbetet inom integrerat växtskydd. Bevakningen skiljer sig åt, där gulskålar som fångstmetod används i raps och gula klisterfällor i kål. Syftet med detta arbete är att jämföra dessa olika fångstmetoder och fastställa vilken som är lämpligast som indikator på inflygning av C. pallidactylus i kålodling samt att kartlägga aktiviteten av C. pallidactylus och förknippa den till de nya skadorna som har observerats i kål. Försöket genomfördes i västra Skåne i fem raps- respektive fem kålfält med båda fälltyperna. Fångsterna avlästes en gång i veckan och avläsningen pågick mellan veckorna 14–30 i kål och mellan 15–23 i raps. De nya skadorna kunde bekräftas vara orsakade av C. pallidactylus genom insamling av larver som DNA-sekvenserades. Veckosammanställningen av fångsterna visar på att inflygningen börjar när maxtemperaturen överstiger 12 °C. Höga fångster observerades vid två olika tillfällen, en tidigare under säsongen och en något senare vilket tyder på hög aktivitet vid äggläggning samt när den nya generationens vivlar kläcks. Gällande val av fälltyp vid bevakning visar resultaten en signifikant högre fångst med gulskål än med gul klisterfälla, där gulskålen fångar två och en halv gång fler C. pallidactylus.The cultivation of outdoor vegetables faces many challenges. For Swedish cabbage growers, problems have arisen recently with the pest, cabbage stem weevil, Ceutorhynchus pallidactylus (Marsh.) (Coleoptera: Curculionidae). The larvae of C. pallidactylus gnaw passages in the head, rendering them unfit for consumption. The Swedish Board of Agriculture monitors the pest in cabbage and rapeseed cultivation, which is part of the work within integrated pest management. The monitoring differs, with yellow water traps as a catching method used in rapeseed and yellow sticky traps in cabbage cultivation. The purpose of this work is to compare these different trapping methods and determine the most suitable method as an indicator of the arrival of C. pallidactylus in cabbage cultivation, as well as to map the activity of C. pallidactylus and relate it to the new crop injuries seen in cabbage. The experiment was carried out in western Scania in five rapeseed and five cabbage fields with both trap types. Trap catches were collected once a week and the reading took place between week numbers 14–30 in cabbage and 15–23 in rapeseed to map the weekly activity. The new crop injuries could be confirmed to be caused by C. pallidactylus by collecting larvae whose DNA was sequenced. The weekly compilation of the catches shows that the colonization starts when the maximum temperature exceeds 12 °C. High catches were observed on two occasions, one earlier in the season and one slightly later, indicating high activity during egg-laying and emergence of the new generation of weevils. Regarding the choice of trap type when monitoring, the results show a significantly higher catch with the yellow bowl than with the yellow sticky trap, where the yellow bowl catches two and a half times more C. pallidactylus
The creation of high stumps : an investigation of harvester drivers' perspectives and system support in Mellanskog
Get PDFMellanskog är en skogsägarförening som är verksam från Gotland till Härjedalen. Vid generell hänsyn i skogen lämnas död ved, bland annat i form av högstubbar. Högstubbar bidrar till viktiga livsmiljöer för många arter. Uppföljningar visar att Mellanskog inte når sina mål när det gäller att skapa högstubbar vid gallring och föryngringsavverkning.
Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad skördarförare tror ligger bakom att antalet högstubbar blir för få. Syftet var också att ta reda på om stödet i systemet Forest Link gör någon skillnad, samt om det påverkar huruvida åtgärden är en gallring eller föryngringsavverkning.
För att få en uppfattning om skördarförares åsikter har en enkätundersökning samt kompletterande djupintervjuer genomförts. Material som analyserats är instruktioner från Mellanskog, skördarförarnas egenkontroller och interna uppföljningar.
Resultatet visade att skördarförare hos Mellanskog tror att några av anledningarna till att målet gällande högstubbar inte uppnås är att det är för få uppföljningar, att uppföljningarna inte stämmer, att markägare inte vill ha högstubbar och att skördarförare struntar i att ställa högstubbar. En distinkt skillnad mellan enkäten och intervjuerna är svaren på frågan om hur markägare påverkar. Det nämns som en stor orsak i enkäten, medan de svarande i intervjuerna inte ser det som ett problem.
Resultatet visar också att trädräknarfunktionen i Forest Link enligt skördarförarna som använder funktionen är ett bra stöd. Vissa kan inte använda funktionen då den inte är kompatibel med deras skördare. De som har möjlighet att använda funktionen men ändå avstår gör det på grund av ointresse eller okunskap, enligt de svarande i enkäten.
När det är gallring är det fler objekt som blir underkända, vilket skördarförarna tror kan bero på otydlighet kring vad som gäller i gallring, osäkerhet om det är en första- eller andragallring samt att det är svårare att se hur många högstubbar som ställts när det blir så många träd kvar.
En av slutsatserna som dras är att resultatet i gallring är sämre och att det skulle kunna förbättras genom förtydliganden kring riktlinjer för just gallring samt en notering i objektsdirektivet om det är en första- eller andragallring. En annan slutsats som dras är att Forest Links trädräknarfunktion är ett bra stöd och att en förbättrande åtgärd kan vara att ha den funktionen som krav. Det skulle leda till bättre precision i uppföljningarna.
Utifrån svaren från skördarförarna framkommer att de upplever en bristfällig uppföljning och återkoppling. De tror att detta kan vara en bidragande orsak till att rätt antal högstubbar inte uppnås. Det behövs mer återkoppling till skördarförarna. Svaren kring markägarens påverkan skiljer sig mellan enkäten och intervjuerna. Vissa skördarförare tror att markägaren påverkar, medan andra inte ser det som ett problem. Om det är ett problem skulle det kunna åtgärdas med bättre information till markägarna från Mellanskog.Mellanskog is a forest owners' association that has high ambitions when it comes to environmental considerations. In general consideration in the forest, dead wood is left, including in the form of high stumps. High stumps contribute to important habitats for many species. Unfortunately, Mellanskog does not achieve its goals when it comes to creating the right number of high stumps during thinning and regeneration felling. The purpose of this study was to find out what harvester operators think is behind the inaccurate number of high stumps. The purpose was also to find out whether the support in the Forest Link system makes any difference, and whether it affects whether the measure is a thinning or regeneration felling.
Materials analysed are instructions from Mellanskog, contractors' self-monitoring and internal assignment audits. To get an idea of the opinions of harvester operators, a questionnaire survey and supplementary in-depth interviews have been conducted.
The results showed that harvester drivers at Mellanskog believe that some of the reasons why the goal regarding high stumps is not achieved are that there are too few follow-ups, that the follow-ups are not correct, that landowners do not want high stumps and that contractors do not care about setting high stumps. A distinct difference between the questionnaire and the interviews is the answers to the question of how landowners influence. It is mentioned as a major cause in the survey, while the respondents in the interviews do not see it as a problem.
The results also show that the tree counter function in Forest Link, according to the harvester drivers who use the function, is a good support. Some cannot use the function because it is not compatible with their harvester. Those who can use the function but still refrain from doing so because of disinterest or ignorance, according to the respondents in the survey.
When there is thinning, more objects are rejected, which the harvester drivers believe may be due to a lack of clarity about what applies in thinning, uncertainty about whether it is a first or second thinning and that it is more difficult to see how many high stumps have been placed when there are so many trees left.
One of the conclusions drawn is that the result in thinning is worse and that it could be improved by clarifying the guidelines for thinning and noting in the object directive whether it is a first or second thinning.
Another conclusion drawn is that Forest Link's tree counter function is a good support and that an improvement measure could be to have that function as a requirement. This would lead to better precision in the follow-ups.
One conclusion drawn from the responses from the felling contractors is that inadequate follow-up and feedback is something they believe is a problem. They believe that this may be a contributing factor to the failure to achieve the right number of high stumps. More feedback to the contractors is needed. The answers regarding the landowner's influence differ between the questionnaire and the interviews. One conclusion drawn is that some contractors believe that the landowner has an influence, while others do not see it as a problem. If it is a problem, it could be addressed with better information to the landowners from Mellanskog
Diet of Arctic char and brown trout in Northern Sweden
Get PDFTo manage and conserve different fish species, it is important to know what factors affect the presence and performance of the species. Relatively few studies have focused on burbot and how they interact with other species. In this study I investigate how burbot may be affecting two common salmonids in the arctic and subarctic regions, Arctic char and brown trout. I do this by looking at how the salmonids diets change with- and without burbot presence, and if burbot seem to predate on small salmonids. Additionally, I will also investigate the impact of lake area, since it is an additional factor that can affect fish diets.
Eight lakes located in the subarctic region containing Arctic char and brown trout were sampled. Previous studies have found that Arctic char is sensitive to brown trout and burbot competition. The result in this study aligns with that since the Arctic char diet seemed to change more than the brown trout diet when interacting with burbot. Arctic char fed more in the littoral zone when burbot were present, as their diet consisted to a higher extent of large bottom-living invertebrates. But they also fed more on terrestrial insects, which can be found on the lake's surface. This could indicate that Arctic char get more opportunistic in their search for food. Arctic char unexpectedly seems to eat less pelagic zooplankton when burbot is present, but this could be due to them being more opportunistic. Brown trout diet did not seem to be affected by the presence of burbot.
Lake area was important for both Arctic char and brown trout diets. Arctic char seemed to eat more Mysis in bigger lakes, but Mysis was not found in all lakes which could be causing this difference. Brown trout seemed to eat more terrestrial insects in bigger lakes and more molluscs in smaller lakes. Burbot predation effects on salmonids seemed to be minor since no fish were found in the stomach content of the burbot in this study. However, only 9 larger individuals (>25cm) were examined, so no strong conclusions can be drawn.This study indicates that both lake area and the relationship between burbot and Arctic char could influence fish communities in arctic/subarctic lakes and this needs to be investigated in greater detail to be able to manage and conserve fish communities in the future
Biochar in feed for laying hens and chickens
Get PDFInom produktionen av kyckling och ägg så är fodret den absolut största kostnaden. Ett bra foder är viktigt för att uppnå en bra produktion. Detta har medfört att lantbrukare och forskare har letat efter alternativa foderråvaror och tillsatser som kan bidra med positiva effekter på djuren för att få en högre produktion. Detta har tagit ytterligare fart då många länder börjar förbjuda användningen av antibiotika som ett tillväxtfrämjande medel. En råvara som har fått alltmer intresse under 2010-talet är biokol. Biokol är en typ av kol som bildas genom att organiska ämnen genomgår en pyrolysprocess. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken effekt biokol i foder kan ha på värphöns och kycklingar samt vilken inblandningsnivå som är optimal. Resultaten av denna litteraturstudie visar på att biokol kan ha en positiv effekt på tillväxten hos kycklingar och värphöns och även ha en positiv effekt på äggproduktionen. Även adsorptionen av vissa ämnen, som till exempel polyklorerade dibensodioxiner (PCDDs) minskar av biokol. Det krävs dock mer forskning kring vilken effekt biokol har på värphöns och kycklingar samt även om vilken inblandningsnivå som är optimal.Feed costs are the biggest expense in production of eggs and chicken. A good feed is also important to obtain a good production of eggs and chicken. This has resulted in that farmers and scientist have been searching for feed and feed additives that can contribute with positive effects on the production animals to increase production. This has received more traction because of the ban of antibiotics as a growth promoter that many countries have instated. Biochar is a material that have received more attention since the 2010s. Biochar is a charcoal which is created through pyrolysis of organic matter. The aim of this literature study is to examine what effect biochar in feed has on laying hens and chickens. The result from this study shows that biochar can have a positive effect on the growth of broilers. The production of eggs can also be positively affected. The adsorption of some toxic substances such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDDs) can be reduced when biochar is included in the feed. Further studies regarding biochar in feed to laying hens and chickens are needed to fully understand the effect of biochar in feed and to be able to recommend optimal inclusion levels
Individual stress response in horses : with focus on physiological and behavioural changes
Get PDFHästar är sociala flockdjur och anpassade för att i det vilda leva i familjegrupper. De är även bytesdjur och har därför utvecklat ett flykt- och försvarsbeteende. Förhindrande av dessa naturliga beteenden kan resultera i stress som kan visas som beteendemässiga och fysiologiska förändringar. I dagens samhälle tvingas hästar att anpassa sig till en miljö med många olika stressorer. Olika hästar har olika stresshanteringsstilar vilka grovt kan delas in i proaktiv och reaktiv hantering. Det kan vara svårt att avgöra om en häst är stressad och upptäcks inte detta kan det leda till både välfärdsproblem och farliga situationer för häst och människa. I denna litteraturstudie sammanfattas artiklar inom området med målet att ge en bättre förståelse av hästars individuella stressrespons. Studier visar att det finns många situationer som kan orsaka stress hos hästar, exempelvis transport, veterinärbesök och ridning. Vilka beteenden som uppvisas skiljer sig åt mellan olika individer och även olika fysiologiska variabler varierar individuellt. Mer forskning och kunskap krävs för att kunna upptäcka beteendemässiga förändringar i god tid och därmed kunna minimera hästars välfärdsproblem och minska skaderisker för häst och människa.Horses are social herd animals and are adapted to live in family groups in the wild. They are also prey animals and have therefore developed a flight and fight response. Prevention of these natural behaviours can result in stress further resulting in behavioural and physiological changes. In today's society, horses are forced to adapt to an environment with many different stressors. Different horses have different stress coping styles which can be roughly divided into proactive and reactive coping. It may be difficult to determine if a horse is stressed and if not detected, it can lead to both welfare problems and dangerous situations for horse and human. In this literature study articles in the field are summarized with the aim to provide a better understanding of horses' individual stress responses. Studies show that there are many situations that can cause stress in horses, such as transport, veterinary visits and riding. Which behaviours are exhibited differ between different individuals and in addition, physiological changes are also individual. However, more research and knowledge are required to be able to detect behavioural changes and thus be able to minimize horses' welfare problems and reduce the risk of injury to horse and human
Perceived sensory dimensions (PSD) – ett verktyg för att främja hälsa i urban miljö?
Get PDFSyftet med detta arbete är att utforska hur perceived sensory dimensions (PSD) kan utvecklas och prövas i urban miljö med eller utan grönska för att göra det möjligt att främja hälsa. Med det syftet skapades ett verktyg för landskapsarkitekter och andra designers baserat på teorin PSD. Denna teori går ut på att definiera vilka kvaliteter som människan söker efter att uppleva i grönområden. Namnet kommer av att människor upplever dessa kvaliteter genom våra olika sinnen. De upplevda kvaliteterna kategoriseras som åtta dimensioner i PSD, vilka är Naturlig, Kulturell, Öppen, Social, Sammanhängande, Varierad, Skyddad och Rofylld.
Forskning om PSD har visat att dimensionerna inte bara är något vi söker oss till, utan de har även hälsofrämjande egenskaper. De flesta studier av PSD har gjorts på grönområden, även om vissa forskare har undersökt torg och andra platser med förhållandevis lite grönska. Dessa studier har använt en numera utdaterad version av PSD. Många av dimensionerna borde fungera även på områden utan grönska, vilket den nya versionen av PSD tycks stödja. Att skapa områden utifrån ett hälsofrämjande perspektiv i städer är allt mer viktigt då andelen människor som bor i städer ökar. Särskilt i städer eller stadsdelar där det inte förekommer så många grönområden och inte finns rum för dessa behövs det alternativa sätt för designers att främja hälsa och möta människors behov. Därför har det i detta arbete utvecklats ett verktyg utifrån den senare versionen av PSD. Verktyget möjliggör att använda PSD för analys, design och post-design i områden både med och utan grönska. Verktyget är indelat i 6 steg: 1. Bestäm målet med PSD 2. Bestäm skala 3. Identifiera områdestyp och kontext 4. Identifiera befintliga rum 5. Identifiera och gradera befintliga dimensioner 6. Börja designfasen.
Verktyget testades genom att använda det för att analysera ett område inom Uppsala innerstad som har en blandning av liten och ingen grönska. För att göra det besöktes området flera gånger både nattetid och dagtid. Området fotades och kompletterande information så som mått och soltimmar togs fram. Resultatet visade att det går att använda verktyget på platser med lite eller ingen grönska, även om vissa dimensioner så som Naturlig och Rofylld upplevdes som mycket svagare och på färre platser än andra.
Det visade sig vara en utmaning att som endast en person använda verktyget, att använda verktyget i grupp skulle minska risken för en alltför subjektiv bedömning. Det krävs dessutom att den eller de som använder det har kunskap om PSD för att användas på bästa sätt. Trots dessa begränsningar fungerade verktyget väl och gav en kvalitativ bild av hur arbetsområdet ser ut idag och hur det skulle kunna utvecklas baserat på PSD som teori.The purpose of this master’s thesis is to explore how perceived sensory dimensions (PSD) can be developed and tested in an urban environment with or without greenery in order to promote health. With this aim in mind, a tool for landscape architects and other designers was developed based on the theory of PSD. This theory aims to define what qualities humans seek to experience in green areas. The name comes from the fact that humans experience these qualities through our senses. The experienced qualities are categorized as eight dimensions in PSD. These are Natural, Cultural, Open, Social, Cohesive, Diverse, Shelter, and Serene.
Research on PSD has shown that the dimensions are not only something we seek but they also have health promoting attributes. Most studies on PSD have been conducted in green areas, even though some researchers have examined squares and other spaces with relatively little amount of greenery. These studies have used a now outdated version of PSD. Many of the dimensions seem to work even in areas without greenery, which is arguably supported by the new version of PSD. Creating areas from a health promoting perspective in cities is becoming increasingly important since the amount of people living in cities is increasing. Cities or neighborhoods where there is a lack of green areas, and no space for these, are especially in need of alternative ways for designers to promote health and to meet people's needs. Therefore, in this master’s thesis, a tool has been developed based on the latest version of PSD. The tool enables the use of PSD for analysis, design, and post-design in areas both with and without greenery. The tool is divided into 6 steps: 1. Determine the aim of the PSD 2. Determine the scale 3. Identify area type and context 4. Identify existing rooms 5. Identify and grade existing dimensions 6. Start design phase.
The tool was tested by using it to analyze an area within the inner city of Uppsala, which has a mix of little to no greenery. To do this, the area was visited several times during both day and night. The area was photographed and supplementary information such as measurements and hours of sunlight were collected. The results show that the tool can be used in places with little or no greenery, although some dimensions such as Natural and Serene were experienced as much weaker and in fewer places than others.
It turned out to be a challenge to use the tool for a single person. Using the tool in a group would reduce the risk of an overly subjective assessment. It is also required that the user or users of the tool have knowledge of PSD in order to use it effectively. Despite these limitations, the tool worked well and gave a qualitative image of how the studied area looks today and how it could be developed based on the theory of PSD
Deltagande planering i tätortsnära skog.
Get PDFI Vätteskogen utanför Skinnskattebergs tätort pågår ett projekt i tätortsnära skog som SLU Skogsmästarskolan och markägarna Skinnskattebergs kommun och Sveaskog bedriver. Intressenter i form av företag och föreningar har varit involverade genom en deltagande planeringsprocess. En enkätstudie i samband med fältexkursioner med inbjudna intressenter genomfördes under 2018 innan skogliga åtgärder utfördes och år 2020 efter dessa var utförda. Resultatet av enkäterna utgör ett underlag för en analys av hur väl projektet lyckades. Huvudsyftet med det här kandidatarbetet är att analysera hur den deltagande planeringen som utfördes i anslutning till skogliga åtgärder har påverkat de sociala värdena i Vätteskogen. Studien undersökte också ekonomin kopplat till de utförda skogliga åtgärderna samt analyserade enkätsvarens tillförlitlighet. I de bestånd som åtgärdades under projektets gång har majoriteten av intressenterna blivit nöjda med beståndens utseende. Jämförelser mellan grupper av intressenter indelade efter deras intresse visar att det finns små skillnader med hänsyn till hur nöjda de är med åtgärderna. På grund av projektets omfattning och storlek på dataunderlag går det inte att dra några generella slutsatser huruvida deltagande planering i tätortsnära skog är implementerbart. Både på andra platser och som ett verktyg för att anpassa skogsbruket efter de sociala värden olika intressenter ser i skogen. I Vätteskogen har processen lett till ett lyckat resultat. Dels är intressenterna nöjda och dels gav åtgärderna ett positivt ekonomiskt resultat för markägaren.In Vätteskogen outside the town of Skinnskatteberg, there is an ongoing project run by the Swedish University of Agriculture, the landowners Skinnskatteberg municipality and Sveaskog. Different stakeholders have been involved through participatory planning. A survey with the invited stakeholders was conducted during field excursions in 2018 before different forestry measures and in 2020 after they were performed. The result of the study make up the data for an analysis of how well the project meets its aim. The main objective with this study is to analyse how the participatory planning that was conducted with regards to forestry measures, affected the social values in Vätteskogen. Two other objectives are to investigate the economy linked to the performed forestry measures and to analyse the survey reliability. In the stands included in the project, most of the stakeholders seem to be content with the appearance after the performed measures. Comparisons between groups of stakeholders according to their interest show that there are small differences in their satisfaction with the measures. Due to the extent of the project and the size of the data we are not able to draw any general conclusions of how participatory planning in urban forests is implementable. Neither in any other locations or as a tool to adapt forestry to the social values different stakeholders treasure in the forest. In Vätteskogen the process seems to have led to a satisfactory result, partly because the invited stakeholders are content and partly because the financial result for the landowner was positive
Kartläggning av stereotypt vandrande hos tigerhane (Panthera tigris altaica)
Get PDFZoos have an important role when it comes to the conservation of endangered species. Animals kept in captivity have the same behavioral needs as animals in the wild and it is important that zoos provide them with a stimulating environment. If the environment in the enclosure is not optimal, abnormal behaviors such as stereotypies can develop. Tigers often express abnormal behavior in the form of pacing and there are many factors that can influence the degree to which the behavior is carried out.
The purpose of this study was therefore to map the pacing of a male tiger on Nordens Ark. The mapping included how much pacing the male tiger performed, during which times it occurred and where in the enclosure the behavior was performed. Data collection was done by continuous recording and lasted for a total of 50 hours. The behaviors that the tiger spent the most time performing were pacing, locomotion and resting. The result showed that pacing often had a peak between 09:00-10:00 for both frequency and duration. However, the behavior occurred at all timings the tiger was observed. When the tiger was in the small middle cage between the enclosures, he spent more than half of the time performing pacing. When it came to placement for the behavior, it mainly occurred along the fence or next to the small middle enclosure in all of the tiger enclosures.
It is difficult to determine why the behavior occured to the extent that it did because there are several factors that can influence it, but the results of the study could be strengthened with already existing research. No general conclusions for tigers in captivity can be drawn from the study but it can be used as a pilot study for future research. The study can also be used to try to improve the enclosure for the male tiger at Nordens Ark
Hägnutnyttjande av besoarantilop (Antilope cervicapra) och gyllene taki (Budorcas taxicolor bedfordi) i Furuviksparken
Get PDFThe golden takin (Budorcas taxicolor bedfordi) comes from the Qinling Mountains in central China and is used to rocky environments and occasionally cool temperatures. The blackbuck (Antilope cervicapra) can be found in India and Nepal where they like to graze on short grass in open fields. They do not coexist in a natural state and Furuvik is the first zoo to keep these two species together. Previous research has shown that pairing species found in the same habitat in the wild is the most successful way. The aim of this study was to investigate how the blackbucks and golden takins used their enclosure, what kind of social interactions between and within the two species there were, and whether enclosure use was related to feeding. The animals were observed at Furuvik Zoo during the spring of 2023 for ten days. The results showed that they used the whole enclosure but that zone 1 was the most popular zone based on the resources. The species were recorded the most times in different zones rather than being in the same zone. Both species were most active during the morning and most passive during lunch. There were more social interactions within the species than between them. The most common interaction between the golden takins were "bars" and with the blackbucks it was "sniffs". The results showed that the golden takins probably did not use the enclosure in relation to feeding, but that the blackbucks may have. Studies on zoo animals vary widely and there are many factors at play, so it is important that future research is done on golden takins and blackbucks in captivity to get a broader picture of their movement patterns, social interactions and activity. This study aims to contribute to important knowledge that can improve the animal welfare of golden takins and blackbucks in zoos
Analys av föda för vitryggig hackspett och rödlistade vedlevande skalbaggar
Get PDFDen vitryggiga hackspetten har sedan 1950-talet blivit en sällsynt art i det svenska landskapet. Nedgången beror främst på det moderna skogsbruket där barrskog till stor del har ersatt blandbestånd och gammal lövskog. Hackspetten är beroende av gammal lövskog som innehåller solexponerade döda och döende träd, vilket också är en livsmiljö som gynnar många andra arter. Den vitryggiga hackspetten fungerar som en paraplyart vilket innebär att många samexisterande arter skulle gynnas av återställandet av dess livsmiljö. Idag pågår ett nationellt restaureringsprojekt för hackspetten som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i Sverige.
Denna studie har undersökt den vitryggiga hackspettens föda och rödlistade vedlevande skalbaggar i skogar under tre olika typer av behandling: kommersiellt skötta blandskogar (C), restaurerade områden (R) och målhabitat för vitryggig hackspett (W). Resultat visar att för hackspettens föda finns det signifikant fler individer och högre artrikedom i W jämfört med R och C. För rödlistade arter är det signifikant fler individer i W än i R. De statistiska analyserna har inte funnit någon signifikant skillnad mellan R och C. Orsaker till att det inte finns någon signifikant skillnad mellan R och C studeras genom analys av andelen död ved och beståndstyp i behandlingarna. Resultat från analyserna visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan R och C avseende beståndstyp.
Från en 10 år tidigare studie, utförd på samma områden för R, har en högre abundans och artrikedom för rödlistade arter påvisats jämfört med vår studies resultat. Orsak till detta kan vara att restaureringens effekt har reducerats, då restaureringen utfördes för cirka 20 år sedan. För att bibehålla effekten av restaurering för vitryggig hackspett kan underhåll krävas för att upprätthålla tillförseln av död ved och främja lövträd. För att den vitryggiga hackspetten och andra arter med liknande preferenser inte ska dö ut behöver återskapande av habitat utföras på landskapsnivå.The white-backed woodpecker has since the 1950s become a rare species in the Swedish landscape. This decline is mainly due to modern forestry where coniferous forests have largely replaced mixed stands and old deciduous forests. The woodpecker is dependent on old deciduous forests containing sun-exposed dead and dying trees, which also is a habitat that benefits other species. The white-backed woodpecker acts as an umbrella species which means many coexisting species would benefit from restoration of its habitat. Today there is an ongoing national restoration project for the woodpecker that aims to preserve biological diversity in Sweden.
This study takes a closer look at the white-backed woodpecker’s food and red-listed saproxylic beetles in forests undergoing three different types of treatment: commercially managed mixed forests (C), restored areas (R) and target habitats for white-backed woodpeckers (W). Results show that for the woodpecker's food, there are significantly more individuals and higher species richness in W compared to R and C. For red-listed species, there are significantly more individuals in W than in R. The statistical analysis has not found a significant difference between R and C. The reason why there is no significant difference between R and W is discussed by analyzing the proportion of dead wood and stand type in the treatments. Results from these analyzes show that there is no significant difference between R and C, regarding stand type.
From a 10-year old study, performed in the same areas for R, a higher abundance and species richness of red-listed species was found compared to our study's results. The reason for this may be that the effect of the restoration has been reduced, as the restoration was carried out approximately 20 years ago. To maintain the effect of restoration for the white-backed woodpecker, further support may be required to maintain the supply of dead wood and to promote deciduous trees. In order for the white-backed woodpecker and other species with similar preferences not to become extinct, habitat restoration needs to be carried out at the landscape level