18101 research outputs found
Sort by
Produktion av edamame
Get PDFSojabönan är en de viktigaste grödorna och odlas över stora arealer globalt. Den odlas främst för sitt höga proteininnehåll och relativt höga oljeinnehåll och anses därav vara en oljegröda. Edamame eller vegetable soybean är gröna sojabönor som skördas vid mognadsstadie R6 då bönorna fyller ut baljan till 80–90 %. Edamame konsumeras som en grönsak eller snack. I Asien är det en välkänd och populär gröda med en lång odlingshistoria. Kina, Taiwan, Thailand och Japan är de största producenterna i nuläget. Japan har den största konsumtionen och därmed har majoriteten av kvalitetsstandarder för edamame definierats av den marknaden. Edamame har de senaste årtionden ökat i popularitet i västerländska länder, särskilt i USA.
Kvalitetsparametrar för edamame brukar delas in i fem kategorier; näringsvärde, visuella aspekter eller utseende, smak, arom och textur. I denna litteraturstudie beskrivs agronomiska förutsättningar för edamameodling samt de viktigaste kvalitetsparametrarna för produktion. Edamame har ett högt näringsinnehåll precis som vanliga sojabönor, men de har en mildare sötare smak, mjukare textur och innehåller lägre nivåer av antinutritionella faktorer. Sojabönan är en kortdagsväxt som är känslig för låga temperaturer. De viktiga skillnaderna i produktionen av vanlig sojaböna och edamame är skördetidpunkten och skördemetoden. Edamame skördas tidigare och har därmed en kortare växtsäsong. De skördas traditionellt i småskalig odling för hand, i storskalig produktion är det möjligt att använda skördetröskor för gröna bönor.Soybeans is one of the most important crops grown over large areas globally. It is mainly cultivated for its high protein content and relatively high oil content., as it is considered an oil crop. Edamame or vegetable soybean are green soybeans harvested at maturity level R6 when the bean fill out the pod to 80-90%. Edamame is consumed as a vegetable or snack. In Asia it is a well-known and popular crop which has a long history of cultivation. China, Taiwan, Thailand and Japan are the largest producers at the moment. Japan has the largest consumption and thereby has the majority of the quality standards for edamame been defined by that market. Edamame has for the last decades gained an increased popularity in western countries, particularly in the US.
Quality parameters for edamame are often divided in five categories: nutritional value, visual aspects or appearance, taste, aroma and texture. In this literature study the agronomic conditions for edamame cultivation and the most important quality parameters for production are described. Edamame has a high nutrient content just like regular soybeans, but they have a milder, sweeter flavour, a softer texture, and contain lower levels of antinutritional factors. The soybean is a short-day plant that is sensitive to low temperatures. The important differences in the production of ordinary soybean and edamame are the time of harvest and the method of harvesting. Edamame is harvested earlier and thus have a shorter growing season. It is traditionally harvested in small-scale cultivation by hand, in large-scale production it is possible to use combine harvesters for green beans
Think about death : A study of memorial sites as a restorative environment in relation to the multifunctional graveyard
Get PDFDuring the last couple of years there has been articles in the news about people, around Sweden, using
our cemeteries for recreational purposes. There have been people drinking beer, sledding and having
picnic and cities that have defined cemeteries as green areas to be able to fulfil the environmental goals
in a new neighbourhood. I see this as a result of the densification strategy that we see dominating our
cities. Our green spaces get overbuilt in favour of residential buildings and commerce. This creates a
scenario where people go to the cemeteries to participate in activities, otherwise performed in the parks,
and there for a conflict between the people visiting the cemeteries in a recreational purpose and the ones
visiting a grave or memorial site. Thus, these two user groups have different needs.
This thesis seeks answer the question How can one, within the landscape architect’s practice, spare
the memorial site from the cemetery’s more active and multifunctional use and thus create healing and
comforting places? It aims to contribute to the knowledge of good design for restorative places, in
general, and memorial sites, in particular.
In the aim to do so I performed a literature study where I explored memorial site design through four
categories, activity, green assets, spatial elements and spirituality. The study is summarized as a tool I
call the Value Map. The map consists of values that I found important in the design of memorial sites.
To investigate the reality in our cemeteries and test this tool I performed site visits in four different
cemeteries in southern Sweden. During the site visits I explored the cemeteries from both the point
of view of a person visiting the space in a recreational purpose and a person visiting the space while
grieving. I also analysed the memorial site through the Value Map. From these analyses I then present
new additions to the memorial sites that would strengthen the values, and there for their role as healing
and comforting places.
My study shows that the following values are important to be able to spare the memorial site; Activity:
to physically care for something, to walk, to be alone, the usage of passage landscape and for there to
be a possibility for people traveling through the cemetery to sit down. Green Assets: Grahns perceived
sensory dimensions, especially serene, wild, lush and space, a balance between touched and untouched
nature and vegetation with a characteristic look. Spatial Element: a centre point, a possibility for the
visitor to modify the space, a view, a beautiful lightscape, a harmonic soundscape and materials that
give a feeling of durability and permanence. Spirituality: the space should appeal to all the senses,
the scale of the place should vary, the shift of seasons should be visible and there should be a layer of
symbolism and memory objects. I found that three out of four cemeteries did function as multifunctional
spaces. This due to them being large and having a clear separation between the calm areas and the active
areas. I found that the Value Map can be a good tool to show a design´s many assets and where it can
improve in the aspect of heling. I also found that the solution lays in layers. From great design, in the
small scale, to a general a higher status for calm values, in the large scale
Replacement of fish protein in fish feed
Get PDFThe aim with this study was to investigate how feeds with different protein sources influence the levels and composition of the yeast flora in the gut of Arctic charr (Salvelinus alpinus). Arctic charr were fed for two weeks on a control diet (C) with fishmeal (FM) or experimental diets with 40% FM replaced by yeast (Saccharomyces cerevisiae) (Y), meal from blue mussel (Mytilus edulis) (M) or a feed with Baltic Sea originated protein; 33% FM, 33% mussel meal (MM) and 33% S. cerevisiae referred to as Baltic blend (BB). The effect of the different feeds was evaluated based on fish growth and the effects on the microbial population, with a focus on yeasts, in different parts of the gut (stomach (S), pylorus (P), mid intestine (MI) and distal intestine (DI)). Differences in the development of the yeast flora composition and yeast loads were investigated using agar plate counts and yeast species identification using polymerase chain reaction (PCR) amplification combined with sequencing of the 28S rRNA gene. The amount of bacteria and moulds were also estimated when examining the agar plates. In addition, the different feeds were analysed for yeast load, yeast species composition and diversity. The study showed that there were differences in yeast load in the gut linked to diet, where the diet containing S. cerevisiae (Y) had a higher yeast load compared to the other diets both before (C: p = 0.003, M: p = 0.016, BB: p = 0.0007) and after the diet intervention (C: p = 0.024, M: p = 0.001, BB: p = 0.001). Differences in amount of yeast could also be linked to time (i.e., before and after) (p = 0.0009) with greater yeast loads at the end of the experiment, where the yeast load in the gut ranged between 4.1–7.5 log CFU g-1 after two weeks of dietary treatment. However, no differences between gut segments were found on yeast load or yeast composition. The domination yeast species found in gut in all diets were Debaryomyces hansenii (68–70% of yeast isolates) followed by Debaryomyces sp. (19–24%). Both D. hansenii and Debaryomyces sp. were more abundant at the end of the study. No differences in yeast composition were found between diets. In all feeds, D. hansenii was found and S. cerevisiae was detected in all feeds except in the control feed (C). The feed with 40% FM replaced by S. cerevisiae (Y) had the highest yeast load with D. hansenii as the dominating yeast specie. The different experimental diets did not impact weight or length between the fish in the study after two weeks trial. The study design lacked tank as a factor for statistical analysis. Hence, the results might only be viewed as indications. Further research is necessary for continued understanding of the feed impact on the yeast flora in gut of Arctic charr
Rum för barn
Get PDF88% av Sveriges befolkning bor i tätorter, vilket endast utgör 1,3 % av Sveriges totala yta. Urbaniseringstrenden förväntas fortsätta och barns miljöer är de som försvinner först då konkurrensen om ytan är stor. Då barn spenderar majoriteten av sin vakna tid på skolan, får skolgården en allt viktigare roll i barns uppväxtmiljö. En skolgårds kvalitet har en stor effekt på barnens lek, utveckling samt hälsa och en skolgårds kvalitet är beroende av dess storlek. Detta till trots, finns det idag inga lagstadgade riktlinjer kring en skolgårds storlek, vilket har resulterat i att över 40 % av barn går i en skola vars skolgård understiger de forskningsbaserade rekommendationer som finns. Det här arbetet görs för att uppmärksamma vilken effekt marginaliseringen av barns miljöer har på barnen, men även på samhället i stort. Arbetet syftar till att föreslå en gestaltning som prioriterar barns jämlika uppväxtvillkor genom att främja lek samt utmana gaturummets traditionella hierarki. Vidare är syftet att exemplifiera hur en skolgård med svåra förutsättningar kan gestaltas med ökade miljöerbjudanden och rörelsefrihet.
Vaksalaskolan, som arbetet appliceras på, har idag ett friytemått långt under rekommendationerna vilket resulterar i konflikter och omfattande slitage. Arbetet undersöker hur Vaksalaskolans skolgård samt omgivning kan gestaltas för ökade lekvärden med samnyttjande som strategi. Arbetet utgår från metoden Research by Design där den vetenskapliga förundersökningen pågår parallellt med gestaltningsarbetet. Metoden tillåter att nya frågor uppkommer under arbetets gång, vilka kan generera nya lösningar. Vidare baseras förslaget till stor del på de gåturer och semistrukturerade gruppintervjuer som anordnades med elever på Vaksalaskolan. Gestaltningsresultatet innebär samnyttjande med delar av Vaksala torg samt Salagatan vilket bidrar till att Vaksalaskolans skolgårds friyta ökar med över 30%. Skolgården får även en gestaltning med ökade miljöerbjudanden i form av flexibla lekelement, sociala platser och lösa föremål, baserat på en teoretisk grund. Resultatet visar exempel på hur barns behov kan prioriteras framför trafik och förtätning genom att låta barnens lek dominera det offentliga rummet.
Sammanfattningsvis dras slutsatsen att samnyttjande inte bör användas som argument i en förtätningsstrategi då det tenderar att missgynna barns livsvillkor. Samnyttjande kan dock användas som en krishanteringsstrategi i de fall då en skolgårds förutsättningar inte uppnår de riktlinjer som finns, likt Vaksalaskolan, samt som en strategi för att prioritera barns plats i staden. I förslaget ligger friytan fortfarande under de forskningsbaserade rekommendationerna som finns, då den täta bebyggelsestrukturen förhindrar en ytterligare expandering av skolgårdens yta. Därför förespråkas en lagändring som säkerhetsställer en skolgårds minsta friytemått som ett sätt att skydda barns rätt till jämlika uppväxtvillkor.88 % of the population in Sweden lives in cities which only consists of 1,3 % of Sweden's area. The urbanisation is expected to increase, and as it escalates, children’s built environment will decrease as they are the first to be compromised. Since school is the one place where children spend most of their waking hours, the schoolyard plays an important part in a child’s life. The qualities of the schoolyard and therefore the quality of a child’s play is essential in the act of promoting a child’s development and health. Research has shown a connection between a schoolyard’s qualitative standards and its size. Thus, there are no regulations by law regarding a schoolyard's size or amount of open space per child. As a result, 40% of Sweden's school children go to schools where the schoolyards are in fact lower than what is recommended by research. The aim is to prioritise children’s need for an equal upbringing by creating a proposal that promotes play values as well as challenges the traditional hierarchy of the street. In addition, the aim was to exemplify how a schoolyard with difficult prerequisites can be designed to increase its affordances and the children’s independent mobility.
The proposal is implemented at Vaksalaskolan, where the low amount of space has been proven to increase the risk for bullying as well as extensive wear and tear. This proposal investigates how Vaksalaskolan can be redesigned to increase its play values, by the strategy of shared space. The project is based on the method Research by Design, where research and design are intertwined by trying out design based solutions throughout the entire process. The method is used when a question has the possibility of multiple answers and is performed through three phases: pre-design, design, and post-design. The proposal was developed in a co-creation with the students at Vaksalaskolan, where student-led tours and semi structured interviews were arranged.
The proposal increased the school yards' open space by over 30 % by sharing space with Vaksala torg and Salagatan. The play values were increased by research-based methods such as affordances, loose parts and social experiences. The design proposes an example of how to establish children’s rights to impact their own environment as well as show an example where children are prioritised in the public realm.
In conclusion, we argue that shared space should not be an argument for densification as it tends to disadvantage children’s wellbeing. However, shared use can be a strategy where the lack of open space per child is critical, like in the case of Vaksalaskolan. The design proposes an increase of open space, but it is still lower than the recommended amount as the dense city structure will not allow for a further extension. To counteract the need for shared space, a sufficient amount of open space per child needs to be prescribed by law to protect children’s rights to an equal environment that promotes their health
Diversitet och fördelning av Stockholms gatuträd
Get PDFGatuträd är en väsentlig del av stadens gröna infrastruktur och bidrar med flera olika tjänster, funktioner och värden. För att kunna leverera alla dessa värden krävs livskraftiga träd med möjlighet att utvecklas väl. Det är för många växter är en utmaning i hårdgjord stadsmiljö som ofta karaktäriseras av ojämn tillgång på vatten och näring, högt pH, olika typer av föroreningar och salt samt begränsat med utrymme både ovan och under mark. Många städer runt om i världen präglas av ett likartat artval, låg artdiversitet och en kraftig överrepresentation av ett fåtal arter vad gäller gatuträd. Låg artdiversitet och ojämn fördelning kan göra den urbana grönstrukturen mer sårbar då det ökar risken för att stora hålrum skapas vid olika typer av störningar, exempelvis vid skadedjursangrepp eller långvarig torka. Stockholms fördelning över gatuträd visar på en kraftig överrepresentation av ett fåtal familjer, släkten och arter. I Stockholm är det Tilia (lind) och Acer (lönn) som dominerar i gatumiljö varav släktet Tilia (lind) utgör över 30% av gatuträden. Den här fördelningen ökar sårbarheten vid eventuella störningar kopplade till exempelvis ett varmare klimat eller spridning av exotiska skadedjur. Dessa störningar tillsammans med en ökad urbanisering och tuffa växtförhållanden gör att många arter i Stockholms gatumiljöer är, eller kan komma att bli, sårbara. Syftet med det här arbetet var att genom en dataanalys och urvalsprocess identifiera arter med hög motståndskraft och resiliens, det vill säga en förmåga att kort efter störning kunna återgå till normalläge. Totalt kunde 20 arter identifieras som dels tolererar och utvecklas väl i gatumiljöns utmanande växtförhållanden, dels inte visat mottaglighet för nuvarande och framtida sjukdomar samt skadedjur och dels visat på ett växtsätt lämpligt i relation till de krav som ställs med tanke på framkomlighet och säkerhet. Listan över vad som i arbetet benämns som resilienta arter kan fungera som ett verktyg vid artval i stadens mer utmanande miljöer, men även som alternativ på platser med en övervägande del sårbara arter för att på så sätt jämna ut fördelningen och säkra en viss grönska vid exempelvis skadedjursangrepp.Street trees are an essential part of the city’s green infrastructure and contribute with several different functions and values. To be able to deliver these potential functions and values, viable trees with the opportunity to thrive are required, which for many plants is often a challenge in a harsh urban environment. Many cities around the world are characterized by low species diversity and abundance of a few species. These factors create a vulnerable green infrastructure in case of disturbance, for example during longer periods of drought or in case of pest infestations. In Stockholm the Tilia (linden) and Acer (maple) genus is greatly overrepresented, whereas Tilia (linden) makes up 31% of the total number of inventoried street trees. This distribution increases the vulnerability in the event of disturbances expected to occur in Sweden with changes in climate and distribution of exotic pests and insects. These disturbances together with increased urbanization and tough growing conditions are all contributing factors to the fact that many species of street trees established in Stockholm are, or can become, vulnerable. This paper has shown that in Stockholm’s street environments there are, and have recently been introduced, species in the street environment with the potential to handle these disturbances and thus continue to deliver ecosystem services and other functions as well as values. Through a data analysis and a selection process with the aim of sort out species vulnerable to certain factors, 20 species have been identified that tolerate and develop well in challenging conditions, have not shown susceptibility to current and expected diseases and pests, and have shown a suitable growth pattern in relation to the requirements set regarding accessibility and safety. In this paper these 20 species are referred to as resilient species. The list of resilient species can function as a tool for species selection in the city’s most challenging environments, but also as an alternative in places with most vulnerable species to even out the distribution and secure a certain amount of greenery in the event of, for example, pest infestation. The method used in this paper shows a strategic approach to the evaluation of species in the street environment and their respective resilience
Skötselns roll för ett samspel mellan trygghet och biologisk mångfald i samhällsnära naturreservat
Get PDFBiologisk mångfald har stor betydelse för våra ekosystem och ekosystemtjänster, och bör finnas i
åtanke vid utformning av naturreservat och andra grönområden. Men att enbart fokusera på
biologisk mångfald i vegetation kan ha negativa konsekvenser för människors trygghet. Då
naturen har flera märkbart positiva effekter på människor, så som minskad stress, motverkande
demens och ökad fysisk aktivitet, är det väsentligt att utforma naturreservat som inte enbart
fokuserar på biologisk mångfald utan även tryggheten för människor. En problematik mellan
trygghet och biologisk mångfald i naturreservat har noterats, och i uppsatsen resoneras hur de båda
aspekterna kan kombineras i naturreservat och andra grönområden genom skötsel.
Syftet med uppsatsen har varit att se om ett samspel mellan trygghet och biologisk mångfald är
möjligt i naturreservat, och ändå vara gynnsamma för båda. Genom litteraturstudie, fallstudie,
observationer och enkätstudier har frågeställningarna besvarats. Öresundsparken i Lomma kommun
har studerats som ett exempel på naturreservat. I Öresundsparken har fallstudie, observationer och
enkätstudier utförts för att få svar på hur människor upplever och besöker området. Tydliga mönster
har uppmärksammats kring människors vistelse i området, där fler tenderar att vistas i
naturreservatet under dagtid samt att fler män än kvinnor vistas ensamma på området.
Litteraturen har styrkt kunskapen kring naturens positiva effekter på oss människor, men även att
skötseln för att uppnå trygghet respektive en god biologisk mångfald skiljer sig mycket åt. Biologisk
mångfald gynnas som mest i naturlig vegetation med extensiv skötsel där växtligheten har stor
variation, medan människor tenderar att känna sig mest trygga kring öppen välskött vegetation som
har god genomsläpplighet. Genom litteraturstudien har det konstaterats att ett samspel mellan de
båda aspekterna till viss del är möjlig. Kunskap kring den växtlighet som finns på plats och hur den
kan användas för att minska skötselinsatser är avgörande för att ett samspel mellan trygghet och
biologisk mångfald ska vara möjlig.Biodiversity is of great importance for our ecosystems and ecosystem services, and should be in
mind when designing nature reserves and other green areas. But focusing solely on biodiversity in
vegetation can have negative consequences for people's safety. As nature has several noticeably
positive effects on people, such as reduced stress, counteracting dementia and increased physical
activity, it is essential to design nature reserves that focus not only on biodiversity but also on the
safety of people. A problem between security and biodiversity in nature reserves has been noted,
and the thesis discusses how the two aspects can be combined in nature reserves and other green
areas through management.
The aim of the essay has been to see if an interaction between safety and biodiversity is possible in
nature reserves, and still be beneficial for both. Through literature study, case study, observations
and questionnaire studies, the questions have been answered. The Öresund Park in Lomma
municipality has been studied as an example of a nature reserve. In Öresund Park, case studies,
observations and survey studies have been carried out to get answers to how people experience
and visit the area. Clear patterns have been noticed regarding people's stay in the area, where more
people tend to stay in the nature reserve during the day and that more men than women stay alone
in the area.
The literature has confirmed the knowledge about the positive effects that nature gives people, but
also that the management to achieve safety versus a good biological diversity is very different.
Biodiversity is most beneficial in natural vegetation with extensive management where the
vegetation has a rich variation, while people tend to feel most secure around open and wellmanaged vegetation that has a good permeability. Through the literature study, it has been
established that an interaction between the two aspects is to some extent possible. It can be
established that a knowledge of the vegetation on site and how it can be used to reduce
maintenance efforts is crucial for an interaction between safety and biodiversity to be possible
A field study on rabies in dogs in Cambodia
Get PDFRabies is a highly fatal viral disease, capable of infecting virtually all mammalian species. Once symptoms occur mortality is generally considered to be 100%. Each year the virus is responsible for the loss of approximately 59,000 human lives around the world. The most common route of trans-mission to humans is bites from domesticated dogs, where the virus is transferred through the infected dog’s saliva into the bite victim. Death can, however, be prevented through the use of vaccines or post-exposure treatments in the form of vaccinations and antibody injections to temporarily fight off the virus until the body’s own immune system can defeat it.
Despite the near certainty of death if the infection progresses into the symptomatic stage, there have been reports of dogs in rabies endemic areas around the globe who have antibodies against the disease in their serum, despite not having received any rabies vaccines. Since antibodies are not seen in the blood until a few days after the debut of symptoms, these individuals should, based on the mortality rate, not exist, or at the very least be incredibly rare. Some studies have however reported an antibody prevalence of up to 27% in some regions.
In this study the potential of rabies virus neutralising antibodies (RVNA) in non-vaccinated domestic dogs was examined, looking for signs of potential non-lethal infections of the virus. Since the majority of rabies cases caused by domestic dog bites occur in Asia and Africa, this study took place in Cambodia, which has one of the highest estimated cases of rabies mortalities in Asia. Sera was collected from 97 dogs across three different provinces. The samples were then tested for antibodies using an enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) test. The test both detected the samples that were positive for RVNA as well as measured the level of antibodies against the virus. All the positive samples were analysed again in a control run.
The results found that 9% of the dogs in the study were positive, despite there being no report of previous vaccination campaigns performed in the area. The owners also reported that none of the positive dogs had been vaccinated prior to the sampling. The study also found a statistically relevant correlation between age of the dog and testing positive for antibodies, where older dogs were more likely to have antibodies.
The positive dogs in one of the provinces, Kampong Speu, were also resampled a few days later and analysed again. The result was that 3/4 previously positive dogs tested positive once more, further strengthening the result that non-vaccinated RVNA positive dogs do indeed exist in rabies endemic regions
Designprocessen
Get PDFDesignprocessen är en komplex och mångfacetterad process där designern genom analys, syntes och
utvärdering verkar för att skapa innovativa lösningar. Processen är en slags utbildning där kunskapen
anskaffas genom projekt och byggs genom upprepning av processen. Designmetodiken är väl
studerad i teori men den praktiska delen, utifrån designerns egen synvinkel, är relativt outforskad.
Denna studie undersöker således yrkesverksamma trädgårdsdesigners designprocess i syfte att ge en
inblick i trädgårdsdesigners process och en uppfattning om hur de arbetar med effektivitet,
prioriteringar och kvalité trots begränsade tidsramar.
Studien bygger på en kvalitativ forskningsintervju med tre yrkesverksamma trädgårdsdesigners.
Litteratur om ämnet ställs i relation till resultatet av intervjuerna för att underlätta tolkning och
analys. Studien påvisar tydliga moment inom designprocessen som är gemensamt för
yrkesverksamma trädgårdsdesigners men uppvisar också olikheter i designprocessen. Studien
åskådliggör metoder och verktyg använda av tre trädgårdsdesigners. Vidare fastställer studien en
tydlig länk mellan förbättring och uppbyggnaden av kunskap samt av effektivisering i
designprocessen. Studien fastställer tidsplanering som en viktig del i kartläggning av processen som
kan ge en bild av utvecklingsområden för att effektivisera arbetet. Studien föreslår att utveckling av
processen sker i takt med påbyggnad av kunskap och upprepning av processen.The design process is a complex and multifaceted process where the designer works through
analysis, synthesis and evaluation to create innovative solutions. The process is a kind of education
where knowledge is acquired through projects and built through repetition of the process. The design
methodology is well studied in theory, but the practical part, from the designer's own point of view,
is relatively unexplored. This study examines the design process of professional garden designers
with the aim of providing an insight into their process and an idea of how they work with efficiency,
priorities and quality, despite limited time frames and resources.
The study is based on a qualitative research interview with three professional garden designers.
Literature on the subject is placed in relation to the results of the interviews to facilitate interpretation
and analysis. The study demonstrates clear elements within the design process that are common to
the professional garden designers, but also proves differences in the design process. The study shows
the methods and tools used by three garden designers. Furthermore, the research establishes a clear
link between improvement and building of knowledge, and efficiency within the design process.
The study base time planning as an important part of mapping the process and provides a general
idea of development areas to streamline work. Additionally, the study suggests development of the
process in step with the accumulation of knowledge and repetition of the process. The results
obtained in the study confirm the individual nature of the design process and the difficulty of
drawing general conclusions
Pollinator communities on a landscape complexity gradient in southern Sweden
Get PDFInvestigating how pollinator populations are affected by land use changes is crucial for predicting their persistence in the landscape and thereby the persistence of the significant service they provide to crop production. Pollinator populations are subjected to multiple threats, particularly overall intensification of cropping systems and landscape simplification.
I investigated how landscape complexity affects pollinator and plant communities, and how pollinators interact with plant species across time. Rough pastures on a gradient of landscape complexity were assessed for ground cover of flowers and of vegetative ground cover of flowering plants, by estimation in 20 squares of one m2 along two flower-rich transects of ten meters in each pasture. They were also sampled for pollinating insects by walking along the same transects and collecting them from flowers. The sites were spread out across Skåne in southern Sweden and sampled in early July, late July and early August of 2017.
Significant plant and floral shifts along the sampling period were observed. Floral resources decreased in late summer, potentially triggering population collapse of bumblebees. However, no effects of landscape complexity on plant and pollinator richness were observed. Similarly, I did not find relationships between landscape complexity and the percentage of bumblebees with long tongues (specialist bumblebees). However, there was a trend in higher proportion of female bumblebees, and a higher abundance of a red listed species (Bombus muscorum) in more complex landscapes.
My results show no clear relationships between landscape complexity and plant or pollinator richness. However, the positive trend between female bumblebees and landscape complexity suggest that collapse of bumblebee populations is delayed with more diversified floral resources. My results also show the importance of complex landscapes to maximize plant-pollinator interactions, while preserving red-listed species.Pollinatörer i jordbrukslandskapet är viktiga för pollinering av somliga grödor, då man vet att pollinering ger ökad fruktsättning och därmed en högre skörd. Det gäller särskilt sådana grödor som odlas för en varierad växtföljd samt för att producera proteinrika skördeprodukter. Våra vilda pollinatörer är utsatta för ett flertal hot, särskilt en allt intensivare växtodling samt ett allt mer homogent jordbrukslandskap. Denna utveckling gör att det blir allt mindre föda och färre boplatser, vilket negativt påverkar deras möjligheter att upprätthålla stabila populationer.
Jag har tittat på hur landskapskomplexitet, i form av andel markyta i ett landskap som utgörs av annat än jordbruksmark, påverkar samhällen av pollinatörer och blommande växter i naturbetesmarker runtom i Skåne. Jag har även tittat på hur samhällen av pollinatörer och blommande växter ser ut över tid. Den övervägande delen av pollinatörerna som hittades i naturbetesmarkerna var humlor (80 %), följt av tambin (10 %) och övriga bin (10 %). Vilda pollinatörer utgjorde alltså 90 % av de pollinatörer som påträffades i naturbetesmarkerna.
Jag kunde konstatera att mängden blommor, och därmed tillgång av nektar och pollen, i naturbetesmarkerna var hög under hela juli, för att sedan sjunka markant till början av augusti. Jag kunde även se att andelen manliga humlor gick upp i början av augusti, och eftersom humlesamhällen kollapsar i slutet av varje sommar och endast då producerar manliga humlor, kan det vara ett tecken på samhällskollaps. Det skulle kunna vara så att brist på blommor bidrar till att humlesamhällen kollapsar redan i början av augusti.
Jag såg inga samband mellan landskapskomplexitet och antal arter av vare sig pollinatörer eller blommande växter. Inte heller mellan landskapskomplexitet och långtungade pollinatörer (vilka anses mera specialiserade än korttungade pollinatörer). Däremot såg jag tecken på färre manliga humlor i komplexa landskap, och det skulle kunna vara så att en jämnare tillgång på blommor över säsongen i komplexa landskap bidrar till att fördröja humlornas årliga samhällskollaps. Jag hittade även en rödlistad humleart i mer komplexa landskap
Den ekologiska påverkan av artificiellt ljus under natten inom landskapsarkitektur : strategier och riktlinjer för gatubelysning för biologisk mångfald och det lokala djurlivet
Get PDFArtificial light at night (ALAN) is an increasingly common form of light pollution that contributes to biodiversity loss, loss of dark habitats, disrupting populations both on an individual- and population level by invading biodiversity hot spots. Recent studies show that artificial light is increasing at a rate of approximately 6% annually over Earth’s surface, and 88% of Europe and 47% of the United States experience light pollution on a nightly basis. Although the primary function of artificial light is to enhance safety, security, aesthetics, and navigation, ecological disruption is often a resulting effect post-design. Despite its prevalence and ecological impact, there has been little research on avoiding light pollution in landscape architecture. This thesis presents precautionary methods and practices for landscape architects and other actors, to mitigate and avoid light pollution specifically integrating into areas and habitats where biodiversity is at risk.
In this thesis, various strategies and adaptations are used while utilising the Swedish legislation as a foundation and framework. In the context of the construction process (byggprocessen), landscape architects play a crucial role in the design department. However, they may face certain limitations when it comes to the construction of street lights. To create guidelines, it is important to identify and focus on the variables that landscape architects can take into consideration, manage, and design in relation to street lights. This thesis identified these variables as placement of street lights, type of light, colour, shielding, scheduling, appropriate light illuminance, and consideration of façade lighting.
By utilising strategies and guidelines, landscape architects and other professions can introduce a more informed and intentional design. The strategies and guidelines can help to reduce the negative impact of artificial light on biodiversity and local wildlife. This thesis offers important insights into the urgent need for effective solutions to address the growing problem of light pollution and provides guidance on how to achieve this in the context of landscape architecture.Artificiellt ljus på natten (ALAN) är en allt vanligare form av ljusförorening som bidrar till förlust av biologisk mångfald, förlust av mörka habitat, störningar för populationer både på individ- och populationsnivå genom att invadera biologiska hotspots. Nya studier visar att artificiellt ljus ökar med circa 6% årligen över jordens yta, och att 88% av Europa och 47% av USA upplever ljusförorening varje natt. Trots att den primära funktionen av artificiellt ljus är att öka säkerhet, trygghet, estetik och navigering, så är ekologiska störningar ofta resultatet efter designfasen. Trots dess utbredning och ekologiska påverkan har det varit lite forskning om att undvika ljusförorening i landskapsarkitektur. Denna uppsats presenterar försikitighetsåtgärder och metoder för landskapsarkitekter och andra aktörer, för att minska och undvika ljusförorening speciellt i områden och habitat där biologisk mångfald är hotad.
I denna uppsats används olika strategier och anpassningar med den Svenska lagstiftningen som grund och ram. I kontexten av byggprocessen spelar landskapsarkitekter en avgörande roll i designavdelningen. Dock kan de möta visa begräsningar när det gäller konstruktionen av gatubelysning. För att skapa riktlinjer är det viktigt att identifiera och fokusera på variablerna som landskapsarkitekter kan ta hänsyn till, hantera och designa i relation till gatubelysning. Denna uppsats identifierade dessa variabler som placering av gatubelysning, typ av ljus, färg, skärmning, schemaläggning, lämplig belysningsstyrka och hänsyn till fasadbelysning.
Genom att använda strategier och riktlinjer kan landskapsarkitekter och andra aktörer introducera en mer informerad och medveten design. Strategierna och riktlinjerna kan hjälpa till att minska den negativa påverkan av artificiellt ljus på biologisk mångfald och lokalt viltliv. Denna uppsats erbjuder viktiga insikter i den brådskande nödvändigheten av effektiva lösningar för att hantera det växande problemet med ljusförorening och ger vägledning i hur man uppnår detta i kontexten av landskapsarkitektur