18101 research outputs found
Sort by
Ridlärares instruktioner utifrån principerna för hästens inlärning
Get PDFUnder ridlektioner finns det tre komponenter att ta hänsyn till: ridläraren, eleven och hästen. En ridlärares uppgift är att lära eleven att rida och kommunicera med hästen som är ett stort djur med stark flyktinginstinkt. Hästen kan ses som ett verktyg i undervisningen där ridläraren genom hästens respons tydligt kan se hur eleven agerat. Inom all träning med häst behövs hjälper och kommandon läras in som sedan följer hästen under livet. Vid inlärning hos häst används associativ inlärning som innefattar klassisk betingning och operant inlärning. Denna studie belyser den operanta inlärningens betydelse som innefattar fyra olika inlärningsprinciper: negativ förstärkning, positiv förstärkning, negativ bestraffning samt positiv bestraffning. Utöver dessa kan röstkommandon användas som lärs in genom klassisk betingning. Klassisk betingning innebär att djuret lär sig framkalla ett beteende från en betingad stimulans.
Syftet med studien var att studera interaktionen med hästen kopplad till positiv/negativ bestraffning/förstärkning under ridlektioner. Frågeställningarna var: Hur uttrycker ridläraren att ryttaren ska ge stimuli till hästen? Hur får hästen feedback efter genomförd aktivitet? Materialet som används var nio redan inspelade privatlektioner på ridskolor i Sverige. Filmerna har granskats med interaktionsanalys. För att få olika synvinklar på materialet har triangulering använts.
Studiens resultat visar att under privatlektion är positiv bestraffning den vanligast förekommande instruktion från ridläraren. Den positiva bestraffningen yttrade sig i att eleverna med hjälp av rösten smackade på hästarna eller genom att driva hästen framåt med skänklarna. Ridlärarna använde positiv bestraffning genom att uppmana eleverna att driva på hästarna, använda ridspöt eller genom att smacka på hästen med rösten. Dessa handlingar genomfördes när hästarna upplevdes ha för låg energinivå. Användningen av negativ förstärkning var låg och resultatet visar att ridelevens användning av negativ förstärkning näst intill var obefintlig. Förutom för en av eleverna som det tydligt syntes att negativ förstärkning användes. Ridlärarna använde negativ förstärkning genom att uppmana rideleverna att exempelvis ge eftergift på tygeln eller att sluta driva med skänkeln. Positiv förstärkning förekom relativt lite under ridlektionerna och då främst genom att berömma hästen med rösten eller genom en klapp på halsen med syfte att förstärka ett önskat beteende. Ridlärarna och rideleverna använde positiv förstärkning i olika grad. En av ridlärarna använde positiv förstärkning i låg grad och det var många av gångerna svårt att tyda om förstärkningen var riktad mot rideleven eller mot hästen. En annan av ridlärarna använde positiv förstärkning i hög grad och berömde hästen med rösten flertalet gånger, samtidigt som ridläraren uppmanade rideleven att ge hästen beröm.
I relation till litteraturen diskuteras användningen av positiv bestraffning som användes i hög grad trots att forskning visar att hästinlärning inte borde baseras på principen. Då positiv bestraffning baseras på att bestraffa ett oönskat beteende säger forskningen att det är viktigt att berömma det önskade beteendet med positiv förstärkning för att hästen ska förstå när den gjort något bra. Vid negativ förstärkning är det viktigt med ryttarens timing för att kunna förstärka det önskade beteendet i rätt ögonblick. Samtidigt som forskning visar att det inte finns något exakt svar på när eftergiften bör ges. Annan forskning har däremot visat att upprepningar av exempelvis tygeltag och eftergift har resulterat i att hästarna stannade snabbare. För att ridsportens acceptans i samhället ska öka krävs det att kunskaperna för inlärning hos häst ökar. Orsaken till att operant betingning inte används på ett genomtänkt sätt under ridlektioner bygger på att kunskaperna om principen är låg. Om ridlärare får ta del av det i ridlärarutbildningen och sedan använda det på ridskolorna kan det leda till att attityden till hästen förändras.
Studiens slutsats är att instruktionerna som ridlärarna ger till största del innehåller positiv bestraffning där eleverna uppmanas driva hästarna mer framåt. Instruktioner till eleven avseende positiv eller negativ förstärkning yttras i liten grad. Hästarna får sällan positiv förstärkning eller observerbar negativ förstärkning efter genomförd aktivitet, varken från ridlärare eller elev. Hästens medverkan under ridlektioner är avgörande för att människan ska kunna utöva ridning. Därför är det viktigt att dagens ridundervisning utformas så att hästen får en primär roll. Om ridlärarna blir mer medvetna om betydelsen för av inlärningsprinciperna hos häst kan hästarnas välmående förbättras, eftersom hästarna då får bättre förutsättningar att förstå vad eleven vill att de ska göra.During riding lessons there are three components to consider: the riding instructor, the student and
the horse. A riding instructor's task is to teach the student to ride and communicate with the horse, which is a large animal with a strong escape instinct. The horse is sometimes seen as a tool in teaching, where the riding instructor can clearly see what the student did through the horse’s response. In all training with horses both aids and commands need to be learned which then follow the horse throughout its life. These aids can be categorized under negative reinforcement, positive reinforcement, negative punishment and positive punishment. In addition to these, certain voice commands can also be used which are learned through classical conditioning.
The purpose of the study is to study the interaction with the horse linked to positive and negative reinforcement/punishment during riding lessons. The questions were: How does the riding instructor express that the student should give stimuli to the horse? How does the horse receive feedback after completed activity? The material used in this study was nine already recorded private lessons at riding schools in Sweden. Interaction analysis was utilized to review the recordings. Triangulation has been employed to obtain diverse perspectives on the subject matter.
The study's results show that during private lessons, positive punishment is the most common feedback given to the horse. This was demonstrated verbally or by urging the horse with the leg. The use of negative reinforcement was low, and the result shows that the riding students' use of negative reinforcement was almost non-existent. Negative reinforcement was carried out after the riding instructors' instructions, and it was difficult to see on the videos if and how it was carried out. Positive reinforcement occurred relatively little during riding lessons, mainly through praising the horse with the voice or patting it on the neck to reinforce a desired behavior.
The conclusion of the study is that the instructions given by riding instructors mostly involve positive punishment, where students are encouraged to push the horses forward. Instructions to the students regarding positive or negative reinforcement are expressed to a lesser extent. The horses rarely receive positive reinforcement or observable negative reinforcement after completing an activity, either from the riding instructor or the student. The horse's participation during riding lessons is crucial for humans to be able to practice riding. Therefore, it is important to design today's riding instruction in a way that gives the horse a primary role. If riding instructors become more aware of the importance of learning principles for horses, the well-being of the horses can improve, as they will then have better conditions to understand what the student wants them to do
Mellan skyfall och höjd havsvattennivå
Get PDFEn framtida utmaning vad det gäller gestaltning av grönytor är klimatförändringarna. Till följd av den stigande temperaturen i jordens atmosfär kommer extrema väderhändelser som skyfall och torka att öka i frekvens och intensitet samtidigt som den globala havsvattennivån kommer att höjas. Platser längs med kusten är speciellt känsliga för en sådan påverkan och deras gestaltning måste anpassas efter dessa nya klimatförhållanden för att vara långsiktigt hållbara. I Helsingborg ska det anläggas en park som kommer att kallas Atlantparken intill kajkanten i Oceanhamnen, som är ett nytt exploateringsområde. Parkens kustnära läge gör att den i framtiden kommer att utsättas för en höjd havsvattennivå, skyfall, hård vind samt längre perioder av torka. Detta arbete är ett gestaltningsarbete på Atlantparken med syfte att skapa en gestaltning som tolererar dessa utmanande förhållanden. I arbetet presenteras markhöjder och vågskydd för att minska risken för vågöverspolning och vågverkan till följd av den stigande havsnivån. Ytterligare föreslås en dagvattenhanteringslösning som har möjlighet att ta hand om överskott av vatten under kraftig nederbörd samtidigt som vatten under torrare perioder infiltreras i växtbäddarna för att minska behovet av konstbevattning. Gestaltningen innefattar även ett urval av växter som trivs i kustnära lägen. Atlantparken ska fungera som ett grönområde tillgängligt för de södra delarna av Helsingborg och ska bjuda in till rekreation,One of the future challenges when it comes to designing green spaces is climate change. As a result of the rising temperature in the atmosphere extreme weather events, such as heavy precipitation and droughts, are expected to increase in both frequency and intensity while the global sea level rises. Places along the coastline are especially sensitive to effects of such weather events and their design will have to adapt to these new climate conditions in order to be sustainable. Oceanhamnen in Helsingborg is a new exploitation area where a park will be created in the future. Atlantparken, as it will be called, is located at the coastline and will therefore be susceptible to the rising sea level, storms with heavy precipitation and strong winds, as well as periods with droughts. This paper is a design project on Atlantparken with the purpose of creating a design that can tolerate these challenging conditions. In the paper ground levels and wave protection measures are presented in order to reduce the risk of wave overflow and wave action which originate from the rising sea level. Additionally, a stormwater management solution is proposed where, during heavy precipitation, excess water is taken care of while any precipitation during dry periods can be infiltrated into the plant beds to decrease irrigation needs. Furthermore, the paper’s design contains a selection of plants that thrive in coastal conditions. Atlantparken is a green space designed to be accessible to the southern parts of Helsingborg and is meant to invite recreation, rest and activity
Nährstoff Anreicherungen in landwirtschaftlichen Einzugsgebieten : Eine Analyse der Daten von 170 Jahren Stickstoff legacies in vier schwedischen landwirtschaftlichen Einzugsgebieten
Get PDFDespite the enforcement of legislation and application of measures, nitrogen (N) levels continue to
be high in streams. One of the reasons for the low N reduction, is the legacy accumulation of N.
Here we evaluate 170 years of N legacies in four Swedish agricultural catchments, by reconstructing
land use trajectories, N mass balances, and N surplus over time. It was expected that a high
percentage of agricultural land and high N input would lead to a higher N surplus and consequently
higher total nitrogen loadings (TN) in the stream. N surplus was expected to create a delayed impact
on total nitrogen loading, leading to a hysteresis effect. The long-term analysis showed that in
catchments with a high percentage of agricultural land, mineral fertilizer was the main driver of N
surplus. A higher N surplus led to high TN loadings in the stream. A positive correlation between N
surplus and TN loadings was seen when a one year-shift of TN loadings was applied. No hysteresis
effect was seen in any of the catchments. These results suggest that N surplus continues to be high
in all catchments, therefore measures focusing on reducing the main drivers of N accumulation are
needed. To identify legacies further research considering a longer period of measured TN loadings
and variables such as tile drainage density and groundwater travel time is needed.
Keywords: Nitrogen legacies, nitrogen mass balance, nitrogen surplus, land use trajectories,
hysteresis effect, water quality, agricultureTrotz der Durchsetzung von Gesetzen und der Anwendung von Maßnahmen sind die Stickstoffwerte
in den Flüssen nach wie vor hoch. Einer der Gründe für diese geringe Reduzierung ist die legacy
Anreicherung von Stickstoff. In dieser Studie wurden 170 Jahre Landnutzungs-Entwicklung,
Stickstoff Massenbilanzen und Stickstoffüberschuss analysiert, um legacy Anreicherungen in vier
schwedischen landwirtschaftlichen Einzugsgebieten zu bestimmen. Die Annahme war, dass ein
hoher Anteil an landwirtschaftlicher Fläche und ein hoher N-Eintrag zu einem höheren NÜberschuss
und folglich zu einer höheren Gesamtstickstoffbelastung (TN) in den Bächen führen
würde. Es wurde davon ausgegangen, dass der N-Überschuss eine verzögerte Auswirkung auf die
Gesamtstickstoffbelastung (TN) hat, was zu einem Hysterese-Effekt führt. Die Langzeitanalyse
zeigte, dass in Einzugsgebieten mit einem hohen Anteil an landwirtschaftlicher Nutzfläche
Mineraldünger der Hauptfaktor für den N-Überschuss war. Ein höherer N-Überschuss führte zu
einer hohen TN-Belastung der Bächer. Eine positive Korrelation zwischen N-Überschuss und TNBelastung
wurde mit ein Jahr Verzögerung festgestellt. Ein Hysterese-Effekt wurde in den
Einzugsgebieten nicht festgestellt. Diese Ergebnisse deuten darauf hin, dass der N-Überschuss in
allen Einzugsgebieten nach wie vor hoch ist, weshalb Maßnahmen erforderlich sind, die sich auf die
Verringerung der Hauptfaktoren für die N-Akkumulation konzentrieren. Weitere Analysen, die
einen längeren Zeitraum gemessener TN-Belastungen und Variablen wie die Dichte der
Flächendrainage und die Grundwasserlaufzeit berücksichtigen, sind notwendig, um legacies zu
identifizieren.
Stichworte: Stickstoff-Massenbilanz, Stickstoffüberschuss, Landnutzung-Entwicklung,
Hysterese-Effekt, Wasserqualität, Landwirtschaf
Beteenderespons hos ren (Rangifer tarandus) till akustiska stimuli
Get PDFScare systems based on acoustic stimuli have been tested on several ungulates in recent years. The aim has been to investigate whether the method can be useful in situations where the animals must quickly be displaced from a specific site, for example, to prevent wildlife accidents. The method is based on inducing so-called anti-predator behaviors (flight and vigilance) by simulating predator presence via acoustic stimuli. However, there is a lack of research on how reindeer respond behaviorally to different acoustic stimuli, something that could be a useful method to keep animals away from critical infrastructure in the future. Therefore, the aim of this study was to investigate how reindeer react behaviorally to four acoustic stimuli: a predator (bear), white noise impulses (a wheezing sound), human voices, and sirens. A silent control was also included in the experiment to ensure that the reindeer were not disturbed by the equipment used for data collection. The experiment was conducted at three Sámi reindeer herding communities winter pastures in northern Sweden, with total seven study sites. The main questions before the study were: (1) How does the behavior change in reindeer when exposed to different acoustic stimuli? (2) What proportion of the observed reindeer react with a flight response as a result of being exposed to the different sounds? (3) Is there an appreciable difference between the four acoustic stimuli tested in the experiment when considering the two aforementioned questions?
In the results of this study, reindeer reacted most strongly to sounds from predator and the white noise impulses. The change in behavior was evident as the animals shifted from predominantly foraging before the sound started to predominantly running when the sound was played. A similar trend was observed when comparing the flight response to the different sounds. The flight response differed significantly between stimuli, 92.0%, fled in response to predator stimuli, followed by noise impulses at 81.9%, human voices at 75.8%, and sirens at 46.5%. Reindeer never exhibited a flight response when exposed to the silent control. Furthermore, all evaluated acoustic stimuli resulted in a reduced foraging behavior compared to the silent control, where reindeer primarily foraged throughout the entire observation period. These findings indicate that sounds from predators (bear) and noise impulses elicited the most pronounced behavioral changes in reindeer during the study. Therefore, these sounds could be useful in the future for effectively removing and keeping reindeer at a distance, particularly in critical areas where preventing wildlife accidents is crucial
Girthiness – can actions in connection with saddling influence the horse’s reactions?
Get PDFGirthiness and girth-aversion is range behaviors in horses during saddling, seemingly connected with aversion or discomfort in the situation. Girthiness may also involve over aggression towards the human performing the saddling. Girthiness does not have a widely accepted or known definition, and the underlying causes of the behaviors are not fully determined. Furthermore, prevalence and magnitude are unknown and the knowledge to reduce possible problems is lacking. The reason for girthiness has a variety of theories. People who own horses with this behavior seem to develop strategies to customize their way of saddling up to make it safer for themselves and/or more pleasant for the horse. The aim of this study was to investigate a potential way to make saddling less aversive for the horses. If successful in the short term, this method might even help stop the behavior in the long run. Food is used successfully in different types of horse trainings why it was chosen in this study. Ten horses were observed during saddling under two different conditions: with and without hay. In addition to behavioural observations the horses were tested for pressure sensitivity on three different body parts by using an algometer. The results show that when horses were given hay they showed less aversive behaviors, less mouth related behaviors and less hoof movement. Hence, in the short-term hay is a potentially successful way of alleviating girthiness. However the long term effects need to be studied further
Italian winegrowers’ acceptance of results-based agri-environmental schemes
Get PDFAs the debate around the cost-effectiveness of outcome-based agri-environmental schemes (AES) is growing at the European level, the potential of the payment-by-results system is currently being explored by researchers and policymakers. These payment schemes have many benefits. First, farmers can freely use locally adapted agronomical practices to better achieve environmental outcomes. Secondly, the European Union may spend its money in a more cost-effective way, as payments are awarded only if results are achieved. However, since farmers' participation is voluntary and depends on many farms and farmers' characteristics, studies aimed at understanding their preferences are necessary to enhance policy design and adoption. This thesis is the first of this kind to be conducted in Italy. Using a contingent valuation method, we investigated Italian winegrowers’ acceptance and intensity of participation in a hypothetical results-based AES targeted at pollinators’ conservation in the vineyards. We sent an online survey where participants were split into treatment (rare-species bonus) and control groups. Results show that 71% of participants are willing to participate in our scheme. While a treatment of a randomly assigned rare-species bonus had no effect on the scheme's overall acceptance, it positively influenced participation intensity. Results indicate that participants who were previously enrolled in an AES and women are more likely to enrol. Behavioral factors appear to be related to both acceptance and intensity. Considering this, the study suggests potential strategies to encourage farmer participation in results-based AES and promote biodiversity conservation
Stone quantification in pulpwood deliveries
Get PDFStora volymer massaved levereras dagligen till olika industrier i landet. Virket som levereras från skogen hanteras flertalet gånger av gripar och det finns därmed en stor risk att föroreningar som stenar kan följa med till industrierna. Om stenar följer med kan de orsaka stillestånd och haverier i renseriprocessessen där stockar rensas, barkas och sönderdelas. Denna studie haft som huvudmål att kvantifiera omfattningen av sten som följer med massavedsleveranser, ett problem som belystes i samarbete med SCA.
För att undersöka detta gjordes tre delstudier. Inledningsvis gjordes en intervjustudie med sex operatörer från SCA:s renserier för att få en bakgrund till problemet och dess omfattning. Därefter gjordes ett fältförsök med fyra maskinlag inom Östrands upptagningsområde. De lade virket i vältor med och utan underlag för att undersöka om underlag har en betydelse för stenförekomsten. Totalt användes 30 kranbilar i försöket, 15 vardera från avlägg med respektive utan underlag. Samtidigt pågick det en industriuppföljning där det gjordes veckovisa registreringar av stenmängd och mängd massaved (producerad flis).
Resultatet visade att det förekommer mycket sten kopplat till massavedsleveranser under barmarkssäsongen enligt alla delar i studien. Det följde med ungefär dubbelt så mycket sten från avlägg utan underlag (0,035 kg/m3fub) jämfört med avlägg med underlag (0,016 kg/m3fub) medan industriuppföljningen visade på ännu högre förekomst (0,075 kg/m3fub). Mest sten återfanns under barmarkssäsongen och mängden minskade med ökad snömängd. Det påvisades en statistiskt signifikant skillnad mellan barmark och snötäckt mark i kombination med användandet av underlag där det under perioden för barmark följde med mer sten än under den period det var snö. Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det följer med mycket sten till industrierna samt att underlag gör skillnad och bör användas under barmarkssäsongen. Dock krävs det ytterligare studier för att utreda vad som påverkar förekomsten av sten, samt vilka ytterligare konsekvenser stenförekomsten resulterar i på industrierna.Large volumes of pulpwood are delivered to Swedish mills every day. The logs are handled with grapples several times on the way to the mill. This handling increases the risk of stones and other foreign materials entering the wood handling process, which can cause stops and breakdowns. This study aimed to quantify the occurrence of stones in pulpwood deliveries, a problem that was addressed in collaboration with SCA.
Interviews were conducted with six experienced operators in the debarking and chipping process. The interviews covered the extent of the stone problem and operator experience regarding important factors and consequences for debarking and chipping. The interviews were followed by a field trial that were conducted in the wood catchment area for SCA’s Östrand pulp mill. Four logging crews were provided with instructions regarding alternative methods of timber bedding under the log piles at the landings; half of the landing volumes had bedding timber and half did not. The trials included 30 timber truckloads, out of which 15 loads were from piles with bedded timber and 15 without. There was also an industry follow-up to measure the weekly accumulated weight of stones collected from stone separators during barking and chipping in relation to the production volume of the woodchipper. The study covered both the autumn and winter season, so snow depth was a potentially important factor.
All three parts of the study indicated that the occurrence of stones in pulpwood deliveries was a problem during the snow free season. The average occurrence of stone in the industry follow-up was 0,075 kg/m3fub. In the field study there were roughly twice the number of stones originating from piles without timber bedding (0,035 kg/m3fub) than with timber bedding (0,016 kg/m3fub).
Based on the results, it was concluded that many stones end up at the industries and that the use bed timber has an important function and should be applied during the snow free season. However, further studies are needed to investigate what is affecting the occurrence of stone in pulpwood deliveries and what impact the occurrence of stone has on the industries in detail
Could Organic waste be a solution for food security in India? : an interview study on the opportunities and barriers of city compost adoption in Maharashtra
Get PDFThe purpose of this study was to identify different barriers and opportunities that might be influencing farmers in their decision to adopt city compost. To identify relevant factors I conducted semi structured interviews with farmers and relevant stakeholders. My findings suggest that the main barriers for compost adoption are a lack of political initiative, the influence of fertiliser companies and the
preference of farmers towards using other compost products. Furthermore, the low availability of city compost also needs to be addressed to avoid supply problems if
adoption rates were to increase. Apart from this the promotion of Integrated nutrient management and organic farming as well as the increased use of soil testing were identified as potential opportunities to increase city compost adoption. The implications of my study suggest that farmers in Maharashtra are in need of further guidance and information about city compost to be convinced to
implement it within their fertility management practices
En jämförande studie av innovationslöpe från svenska idisslare: kalvar, killingar och lamm
Get PDFThe study aimed to examine Swedish innovation rennets (lamb and kid) and bovine rennets (pepsin and chymosin) in combination with species-specific milk from goat, sheep, and cow. This was accomplished by evaluating the gross composition, casein and whey protein content, casein number of the milk types, as well as rheological properties, such as curd yield, coagulation time, and gel firmness.
The milk composition showed that sheep milk had the highest levels for all investigated milk components but the lowest pH, which was 3% lower for cow and goat milk.
Comparing the effect of milk type on curd yield using the different rennets, the sheep milk in combination with chymosin resulted in 9% and 35% higher curd yield compared to cow and goat milk, respectively (p=0.001). Pepsin in combination with goat milk resulted in 28% and 30% lower curd yield than for cow and sheep milk, respectively (p=0.001). The lamb rennet with sheep milk showed 12% and 24% higher curd yield than with cow and goat milk, respectively (p=0.001), and the kid rennet with goat milk had a 37% lower curd yield than with cow and sheep milk, respectively (p=0.001). Comparing the effects of the rennets on the curd yield for each milk type, cow milk with chymosin and lamb rennet resulted in a 5% higher curd yield than with kid rennet (p=0.021). Kid rennet with goat milk showed 15% and 29% lower curd yield compared to chymosin and lamb rennet, respectively (p=0.001). The curd yield from sheep milk with lamb rennet was 10% and 17% higher compared to pepsin and kid rennet (p=0.001).
The effect of milk type on coagulation time showed that cow milk with chymosin was 50% and 60% longer than in goat and sheep milk (p=0.001). Pepsin with cow milk displayed 44% and 54% higher coagulation time than with goat and sheep milk, respectively (p=0.001). Sheep milk with lamb rennet had 46% and 53% shorter coagulation times than with goat and cow milk, respectively (p=0.001). Within the milk types, the effects of rennets showed that lamb rennet, compared to chymosin, pepsin, and kid rennet, resulted in the longest coagulation time, 9%, 26%, and 54% longer, respectively, in combination with cow milk (p=0.001). Goat milk with lamb rennet showed a 48%, 52%, and 72% longer coagulation time compared to chymosin, pepsin, and kid rennet, respectively (p=0.001). Kid rennet with sheep milk resulted in 47%, 51%, and 61% shorter coagulation time than with pepsin, chymosin, and lamb rennet, respectively (p=0.001).
Comparing the effect of milk type on gel firmness showed that chymosin in sheep milk resulted in 84% and 80% higher gel firmness than in cow and goat milk, respectively (p=0.001). Pepsin with sheep milk displayed the highest gel firmness, 83% and 81% higher than for cow and goat milk, respectively (p=0.001). Lamb rennet with sheep milk resulted in 82% higher gel firmness compared to cow and goat milk, respectively (p=0.001). Kid rennet with goat milk showed 49% and 78% lower gel firmness than cow and sheep milk (p=0.001). Within the milk types, the effects of rennets on gel firmness showed that when kid rennet was used in cow milk, gel firmness was 31%, 39%, and 41% higher compared to when pepsin, lamb rennet, and chymosin, respectively, were used (p=0.001). Kid rennet with goat milk showed the lowest gel firmness, 32% lower than for chymosin and pepsin
Abstract
(p=0.002). Sheep milk with kid rennet resulted in 37% and 41% lower gel firmness compared to chymosin and pepsin rennet (p=0.010).
This research indicates that the species-specific innovative rennets from Swedish ruminants can potentially contribute to the optimization of the production of Swedish artisanal cheeses, thereby increasing the added value of the final product.Studiens syfte var att undersöka svenskt innovationslöpe från lamm och killing i jämförelse med bovint löpe (pepsin och chymosin) i kombination med mjölk från get, får och ko. I studien utvärderades mjölkens generella sammansättning, innehåll av kasein och vassleproteiner, kaseintal, reologiska egenskaper (koaguleringstid och gelstyrka), samt utbyte av ostmassa.
Resultatet av mjölkens sammansättning visar att fårmjölk innehöll högsta mängden för alla undersökta mjölkkomponenter, men dess pH var 3% lägre än för ko- och getmjölk.
När effekten av mjölktyp undersöktes avseende utbyte av ostmassa, gav fårmjölk i kombination med chymosin 9% och 35% högre mängd jämfört med ko- och getmjölk (p=0,001). Pepsin med getmjölk resulterade i 28% och 30% lägre utbyte än med ko- och fårmjölk (p=0,001). Lammlöpe med fårmjölk gav 12% och 24% högre utbyte än med ko- och getmjölk (p=0,001), och killinglöpe med getmjölk 37% lägre utbyte än med ko- och fårmjölk (p=0001). Effekterna av löpe inom mjölktyp visade att komjölk med chymosin och lammlöpe resulterade i 5% högre utbyte av ostmassa än med killinglöpe (p=0,021). Killinglöpe med getmjölk gav 15% och 29% lägre utbyte jämfört med chymosin och lammlöpe (p=0,0001). Utbytet av ostmassa från fårmjölk med lammlöpe var 10% och 17% högre jämfört med pepsin och killinglöpe (p=0,001).
Effekten av mjölktyp på löpenas koaguleringstiden visade att chymosin med komjölk resulterade i 50% och 60% längre koaguleringstid än med get- och fårmjölk (p=0,001). Pepsin med komjölk uppvisade 44% och 54% längre koaguleringstid än med get- och fårmjölk (p=0,001). Lammlöpe med fårmjölk hade 46% och 53% kortare koaguleringstid än med get- och komjölk (p=0,001). Inom mjölktyp hade lammlöpe, jämfört med chymosin, pepsin och killinglöpe, den längsta koaguleringstiden, 9%, 26% respektive 54%, i komjölk (p=0,001). I getmjölk hade lammlöpe 48%, 52% och 72% längre koaguleringstid jämfört med chymosin, pepsin och killinglöpe (p=0,001). Fårmjölk med killinglöpe resulterade i 47%, 51% och 61% kortare koaguleringstid än med pepsin, chymosin och lammlöpe (p=0,001).
I studier av effekten av mjölktyp på gelstyrkan för de olika löpena resulterade chymosin i fårmjölk i 84% respektive 80% högre gelstyrka än i ko- och getmjölk (p=0,001). Pepsin med fårmjölk uppvisade 83% och 81% högre gelstyrka än med ko- och getmjölk (p=0,001). Lammlöpe med fårmjölk resulterade i 82% högre gelstyrka jämfört med ko- och getmjölk (p=0,001). Killinglöpe med getmjölk visade 49% och 78% lägre gelstyrka än med ko- och fårmjölk (p=0,001). Studier av effekterna av löpe inom mjölktyp visade att när killinglöpe användes i komjölk var gelstyrkan 31%, 39% och 41% högre än med pepsin, lammlöpe och chymosin (p=0,001). Killinglöpe uppvisade den lägsta gelstyrkan med getmjölk, 32% lägre än med chymosin och pepsin (p=0,002). Fårmjölk med killinglöpe resulterade i 37% och 41% lägre gelstyrka jämfört med chymosin- och pepsin (p=0,010).
Sammanfattning
Denna studie indikerar att artspecifikt innovationslöpe från svenska idisslare skulle kunna bidra till ett ökat mervärde i produktionen av svenska hantverksostar
To see the future in the history : how the history of a site can play a key role in the future development and design, with a case study of Björnsnäs manor
Get PDFFörestående arbete har syftat till att utforska hur landskapsarkitekten kan
arbeta med platsers tidsdjup och historiska kontext utifrån sin gestaltande
roll. Grunden för arbetet är tesen att platsers historik kan utgöra en
resurs och resultera i mer välgrundade utvecklingsförslag. Om förmågan\ud
att utläsa platsens tidsdjup istället brister riskerar element som fyller en
värdefull roll som historieberättare och bidrar till platsens karaktär att
försvinna.
I arbetets första del Att arbeta med en plats tidsdjup - utforskande
av metoder utifrån landskapsarkitektens gestaltande roll utforskas hur
landskapsarkitektens arbetsprocess skulle kunna se ut i arbetet med en
miljös historiska tidsdjup för att nyttja informationen i utvecklingen av
platsen. Arbetsprocessens fyra delar är inspirerad av vedertagna modeller
som modifierats med utgångspunkt i hur varje moment bäst skulle
kunna bistå landskapsarkitekten i sin gestaltande roll. Målet har varit att
få fram en så pass enkel arbetsprocess att den kan utgöra en naturlig
del av arkitektens gestaltningsarbete, och fokus har legat på processens
tillämpbarhet.
De två första momenten handlar om insamlande av information
om platsen genom historisk dokumentation och nulägesbeskrivning
vilken främst baseras på fältinventeringar. Det tredje momentet handlar
om att analysera och värdera framtagen information för att identifiera
om anläggningen innehar några kulturhistoriska värden. Analysresultatet
används sedan i processens fjärde och sista moment - att formulera
utvecklingsförslag för platsen.
Som en metod för att få fram arbetsprocessen testades den
kontinuerligt genom att appliceras i arbetets fallstudie som presenteras
i del 2 - Fallstudie Björnsnäs. Studieplatsen Björnsnäs är ett säteri beläget
utanför Norrköping i Östergötland. Fokus har legat på parkmiljön kring
mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet men även godslandskapet
i sin helhet har berörts eftersom det även bedöms relevant att
diskutera tidsdjupet i storskaliga landskap. I fallet med Björnsnäs utgör
godslandskapet en viktig kontext för parken och mangården.
Säteriet i sig har en rik kulturhistoria som sträcker sig tillbaka
till åtminstone 1500-talet, och har även en personhistoriskt intressant
bakgrund kopplat till trädgårdspersonligheten Rudolf Abelin liksom
arkitekterna Isak Gustaf Clason och Agi Lindegren. Parken är idag mycket
förenklad men den framtagna arbetsprocessen möjliggjorde utläsandet av
element med historisk koppling som annars varit svåra att identifiera för
någon som är oerfaren i uppgiften.
En god kännedom om den plats som ska omgestaltas är viktigt
generellt för att kunna ta fram välförankrade utvecklingsförslag, och
en av slutsatserna från studien är att ett nyttjande av en miljös historik
som underlag för en plats fortsatta utveckling kan bidra till ytterligare
en dimension i utvecklingsförslaget. Detta kan bidra till miljöer med en
tydligare kontinuitet och en inbyggd kulturhistorisk pedagogik.
Den framtagna arbetsprocessen med fyra moment som
studien resulterat i har sammanfattningsvis potentialen att bidra till
landskapsarkitektens inlärning av platsen och dess historik med en
rimligare arbetsinsats utifrån sin avskalade form jämfört med studerade
metoderna.This work’s premise is to explore how landscape architects and other
similar careers can explore the history and historical context of places.
Valuable elements that work as intrinsic story tellers run the risk of
disappearing if the landscape architect doesn’t succeed in deciphering and
interpreting them. One of the ideas of this essay is that a place’s history
can result in a more well-grounded development proposal.
This work’s first section To work with a place’s history - the exploration
of methodologies and developments of models has brought forth a process
consisting of four parts. The first two parts handle the gathering of
information about a place through historical research and examinations
in the field, while the third part is focused on analysing and evaluating said
information; which leads to the final part of formulating the development
proposal.
Other sources delve into how the different parts of the process
can be done. Information from these sources has been compiled and
simplified with the goal to create a method for gathering a historically
focused basis for developmental proposals simple enough to become a
natural part of the architect’s design process.
The workprocess was tested by applying it to a case study
presented in this work’s second section. Björnsnäs is an estate situated
just north of Norrköping in Östergötland. The focus has not just been
on the park/gardens around the manor house built in mid 1800s, but
even on the grander landscape in its entirety since it has been deemed
relevant to discuss the history of large-scale landscapes. In the case of
Björnsnäs, the context of the grander landscape plays an important role
in the gardens and the manor house.
The estate has its own rich cultural history stretching back to
at least the 1500s, and famous individuals such as Rudolf Abelin, Isak
Gustaf Clason och Agi Lindegren have ties to the place.
Today the park exits in a much-simplified version and it has
been quite informative to witness how the working process conducted
within this thesis has made it possible to glean elements with a historical
connection that wouldn’t otherwise have been identified.
Having sufficient knowledge about the place to be designed is
important in order to bring forth developmental proposals that has a
sound foundation. One of the conclusions from this study is that the
usage of a place’s history as a basis for that place’s continued development
can contribute to an additional dimension in the developmental proposal.
This enables environments with a clearer continuity and the built-in abilty
to tell about the cultural history of the place.
As a conclusion, it is believed that the methods for the four steps
of the working process has the potential to contribute to the architects
exploration of a place and its history with a more reasonable effort
compared to existing methods