18101 research outputs found
Sort by
Mårtenstorget’s green space : A design proposal for temporary urban transformation using virtual reality (VR) as a method
No full textUtveckling av torg har förändrats över tid och dagens
utmaningar med klimatförändringar har resulterat i att
urbana hårdgjorda ytor allt oftare gestaltas med grönska,
både genom permanenta och temporära förändringar. Ett
sätt att undersöka rumslighet är genom virtual reality (VR).
Syftet med detta arbete är att skapa förståelse kring hur grön
temporär gestaltning kan bidra vid torgutveckling, samt
hur VR som metod kan användas i gestaltningsprocessen.
Målet är att skapa ett gestaltningsförslag för en temporär
installation på Mårtenstorget i Lund, som del i omvandlingen
av torget från en bilanpassad plats till en social mötesplats,
och inspirera Lunds kommuns arbete med temporära initiativ.
Detta görs utifrån teori om torg, temporär urbanism, popup-
parker och rumslighet. Arbetet har gjorts med VR som
metod och research through design som metodologi och
förhållningssätt. Gestaltningsförslaget visar hur Mårtenstorget
kan förändras med grön temporär gestaltning, där användarens
rumsliga upplevelse av platsen och grönska står i fokus. I
diskussionen förs reflektioner om förslaget samt om VR som
metod i en gestaltningsprocess. Sammanfattningsvis kan
vi dra lärdomen att det praktiska användandet av VR både
som kommunikations- och utvärderingsteknik under både
gestaltningsprocessen samt presentation av det färdiga
förslaget har gynnat utvecklingen av arbetet, särskilt gällande
rumslighet. Samtidigt är den realistiska upplevelsen av VR
svår att översätta till 2D, vilket gör det viktigt att hitta en
tidsmässig och kommunikativ balans mellan olika typer av
gestaltningstekniker och presentationsformer. Då detta arbete
fokuserar på gestaltningsprocessen, hade framtida studier
kunnat utforska VR och temporär förändring ur ett mer
strategiskt perspektiv.The development of public squares has changed over time, and
today’s challenges with climate change have resulted in urban
hard surfaces increasingly being designed with greenery, both
through permanent and temporary transformations. One way
to explore spatiality is through virtual reality (VR). The purpose of
this thesis is to create an understanding of how green temporary
design can contribute to the development of public squares,
and how VR can be used as a method in the design process. The
goal is to create a design proposal for a temporary installation
at Mårtenstorget in Lund, as part of the transformation of the
square from a car-oriented place to a social meeting place, and
to inspire Lund Municipality’s work with temporary initiatives.
This is based on theories about squares, temporary urbanism,
pop-up parks, and spatiality. The work has been done using VR
as a method and research through design as a methodology
and approach. The design proposal shows how Mårtenstorget
can be transformed with green temporary design, focusing
on the user’s spatial experience of the place and greenery. The
discussion includes reflections on the proposal and on VR as a
method in a design process. In summary, we can conclude that
the practical use of VR as both a communication and evaluation
technique during the design process and the presentation of
the finished proposal, has benefited the development of the
thesis, especially in terms of spatiality. At the same time, the
realistic experience of VR is difficult to translate into 2D, which
makes it important to find a temporal and communicative
balance between different types of design techniques and
presentation forms. As this thesis focuses on the design process,
future studies could explore VR and temporary change from a
more strategic perspective
Lantbrukarmedverkan: Nyckeln till teknisk innovation
Get PDFFör att utveckla tekniska lösningar som både möter branschens praktiska behov och driver på hållbarhetsarbetet inom lantbruket krävs det involvering av lantbrukare. Genom att analysera fyra agtech-företag – Ekobot, Tegbot, Traktor Arvid och DAT – belyser studien de strategier och metoder som används för att integrera användare i utvecklingen av nya teknologier. Fokus ligger på användarmedverkan som en nyckelfaktor för att förbättra produktutveckling och möta de utmaningar som jordbruket står inför i en tid präglad av digitalisering och ökande hållbarhetskrav.
Bakgrunden till arbetet ligger i de globala målen för hållbar utveckling, särskilt behovet av att kombinera effektiv produktion med minskade miljöutsläpp. Lantbruket står inför betydande krav på anpassning, inte minst genom att implementera nya teknologier som utnyttjar artificiell intelligens. Trots detta saknas ofta en djupare förståelse för lantbrukarnas praktiska behov, vilket kan leda till att innovationer misslyckas eller inte används fullt ut. Studien betonar vikten av att integrera lantbrukarna i innovationsprocessen, inte bara som passiva användare utan som aktiva medskapare. Uppsatsen kombinera teoretiska perspektiv på innovation från både makro- och mikronivå. Innovationssystemteorin används för att analysera samspelet mellan olika aktörer som forskare, företag och lantbrukare, medan ett mikroperspektiv lyfter fram lantbrukarens direkta roll i processen. För att mäta innovationsmognad och användarvänlighet appliceras modeller som KTH Innovation Readiness Level och Scaling Readiness Framework, vilka bidrar till att förstå hur långt ett företag har kommit i sin utveckling och hur väl dess produkter möter marknadens krav.
Den kvalitativa metoden inkluderar semistrukturerade intervjuer med representanter från de fyra agtech-företagen. Resultatet visar att framgångsrika agtech-företag kännetecknas av ett nära samarbete med lantbrukare, där användarnas praktiska erfarenheter integreras i allt från design till testning och implementering. Detta samarbete resulterar i tekniska lösningar som är bättre anpassade till verkliga behov och som snabbare kan kommersialiseras. Användarmedverkan sker på flera nivåer, från teknisk feedback och testning i realistiska miljöer till strategiska diskussioner om långsiktiga mål. Studien identifierar även utmaningar, såsom bristande resurser hos mindre företag och svårigheter att balansera tekniska krav med användarnas behov.
Ett centralt fynd är att lantbrukarnas medverkan leder till förbättrad produktkvalitet och ökad användarvänlighet. Genom att ta in feedback tidigt i processen kan företagen minska risken för kostsamma omarbetningar och öka chanserna för att deras innovationer accepteras på marknaden. Företag som satsar på att bygga långsiktiga relationer med användare framstår som mer framgångsrika, särskilt i en bransch där teknikens praktiska tillämpning är avgörande.
Uppsatsen avslutar med att understryka vikten av att lantbrukare ses som aktiva partners i utvecklingsprocessen. Deras praktiska kunskap och erfarenheter är ovärderliga för att skapa hållbara och ändamålsenliga teknologier. För framtiden föreslås att ytterligare forskning bör fokusera på hur olika grader av användarmedverkan påverkar innovationsprocessens resultat samt hur samarbeten mellan lantbrukare, forskare och företag kan förbättras. Studien pekar också på behovet av att utveckla policyer och resurser som stöder denna typ av samarbete, särskilt för små och nystartade företag som saknar omfattande interna resurser.
Genom att belysa samspelet mellan agtech-företag och lantbrukare bidrar uppsatsen med viktiga insikter om hur teknisk innovation kan stärkas för att möta framtidens krav på hållbarhet och effektivitet inom lantbrukssektorn. Den visar att användarmedverkan inte bara är ett verktyg för att förbättra tekniska lösningar, utan också en förutsättning för att skapa innovationer som verkligen gör skillnad.To develop technological solutions that address both the practical needs of the agricultural sector and advance sustainability efforts, the involvement of farmers is essential. By analyzing four agtech companies—Ekobot, Tegbot, Traktor Arvid, and DAT—the study highlights the strategies and methods employed to integrate users into the development of new technologies. The focus is on user participation as a key factor in enhancing product development and addressing the challenges agriculture faces in an era marked by digitalization and increasing sustainability demands.
The background of the study is rooted in the global Sustainable Development Goals, particularly the need to combine efficient production with reduced environmental emissions. Agriculture faces significant adaptation demands, especially through the implementation of new technologies utilizing artificial intelligence. Despite this, a deeper understanding of farmers' practical needs is often lacking, which can lead to innovations failing or being underutilized. The study emphasizes the importance of integrating farmers into the innovation process, not just as passive users but as active co-creators.
The thesis combines theoretical perspectives on innovation from both macro- and micro-levels. Innovation systems theory is used to analyze the interactions between various actors, such as researchers, companies, and farmers, while a micro-perspective highlights the farmer's direct role in the process. To assess innovation maturity and user-friendliness, models such as the KTH Innovation Readiness Level and Scaling Readiness Framework are applied. These models provide insights into how far a company has progressed in its development and how well its products align with market demands.
The qualitative methodology includes semi-structured interviews with representatives from the four agtech companies and an extensive literature review. The results reveal that successful agtech companies are characterized by close collaboration with farmers, where users’ practical experiences are integrated into everything from design to testing and implementation. This collaboration leads to technological solutions that are better adapted to real-world needs and can be commercialized more quickly. User participation occurs at multiple levels, ranging from technical feedback and testing in realistic environments to strategic discussions on long-term goals. The study also identifies challenges, such as limited resources in smaller companies and difficulties in balancing technical requirements with user needs.
A key finding is that farmer involvement improves product quality and enhances user-friendliness. By incorporating feedback early in the process, companies can reduce the risk of costly redesigns and increase the likelihood of market acceptance. Companies that invest in building long-term relationships with users appear more successful, particularly in a sector where the practical application of technology is critical.
The thesis concludes by emphasizing the importance of viewing farmers as active partners in the development process. Their practical knowledge and experience are invaluable for creating sustainable and effective technologies. For the future, the study suggests that further research should focus on how varying degrees of user participation affect innovation outcomes and how collaborations between farmers, researchers, and companies can be improved. It also highlights the need to develop policies and resources that support this type of collaboration, especially for small and startup companies that lack extensive internal resources.
By illuminating the interaction between agtech companies and farmers, the study provides valuable insights into how technological innovation can be strengthened to meet future demands for sustainability and efficiency within the agricultural sector. It demonstrates that user participation is not only a tool for improving technological solutions but also a prerequisite for creating innovations that genuinely make a difference
Fyto, form & funktion
Get PDFUrbaniseringens snabba framväxt har skapat en komplex och ackumulerande föroreningsproblematik, detta arbete undersöker hur fytoremediering kan integreras i landskapsarkitektur för att skapa resilienta och friskare stadsmiljöer. Framförallt undersöks möjligheterna och utmaningarna med att integrera fytoremediering i landskapsarkitektur.
Fytoremediering, som utnyttjar växters och algers naturliga förmåga att hämma, stabilisera eller bryta ned föroreningar, presenteras som en nyckelkomponent i arbetet med att skapa friskare och mer hållbara stadsmiljöer. Arbetet gör en ansats till att kartlägga och analysera föroreningsflöden via en flytande skala, från en mikroskopisk partikelnivå till landskapsomfattande sammanhang, för att bättre förstå föroreningarnas spridning och påverkan i urbana miljöer.
Arbetet grundar sig på en interdisciplinär metod som kombinerar, samarbete med en fytoremedieringsexpert, studier av relevant litteratur/data, kartläggning och konceptuell design för att utveckla lösningar som balanserar funktionalitet, form och resiliens. Centralt i arbetet är att göra föroreningar synliga och skapa en medvetenhet genom konceptuella designstrategier, där föroreningsproblematiken i sig används som katalysator.
Arbetet identifierar att urbana miljöer är särskilt sårbara för föroreningar eftersom det är här vi människor, med största sannolikhet, kommer att befinna oss i framtiden. Föroreningar ackumuleras kontinuerligt i urbana miljöer på grund av antropocena aktiviteter och påverkar både vår hälsa och ekosystem. Med utgångspunkt i målsättningar för hållbar utveckling är syftet att utforska hur fytoremediering kan fungera som en del av multifunktionella och naturbaserade lösningar som stärker stadens resiliens.
Arbetet har en abduktiv ansats som möjliggör anpassningar av metoder och analys under arbetets gång. Genom en omfattande förstudie samlas kunskap om föroreningarnas beteende och spridning i stadsväven där urban metabolism lyfts fram som ett viktigt begrepp, och med hjälp av kartografiska metoder kartläggs förorenings”hotspots” i Stockholms stad. Dessa kartläggningar, utgör grunden för de konceptuella designförslagen som presenteras i slutet av arbetet.
Två designprinciper utvecklas för att hantera föroreningsproblematiken på de identifierade förorenings”hotspotsen”. Dessa principer utgör potentiella plattformar för tekniken fytoremediering och exemplifierar hur fytoremediering kan integreras i urbana sammanhang för att uppnå såväl funktionella som formmässiga mål.
Kopplat till tekniken fytoremediering belyser arbetet även utmaningar, såsom tekniska begränsningar, behovet av långsiktiga förvaltningsstrategier och komplexiteten i att överföra laboratorieresultat till praktiska tillämpningar Trots detta framhålls tekniken fytoremediering som ett kraftfullt verktyg för att minska ackumulationen av föroreningar och stärka stadsmiljöns resiliens. Arbetet bidrar med strategier för att göra naturbaserade lösningar mer tillgängliga och implementerbara i urbana sammanhang, för framtida friskare stadsrum.The rapid growth of urbanization has created a complex and accumulating pollution problem. This study explores how phytoremediation can be integrated into landscape architecture to create resilient and healthier urban environments. It specifically examines the opportunities and challenges of integrating phytoremediation into landscape architecture.
Phytoremediation, which utilizes the natural ability of plants and algae to inhibit, stabilize, or break down pollutants, is presented as a key component in efforts to create healthier and more sustainable urban environments. The study aims to map and analyze pollution flows using a fluid scale, ranging from a microscopic particle level to landscape-wide contexts, to better understand the spread and impact of pollutants in urban areas.
The work is based on an interdisciplinary method combining collaboration with a phytoremediation expert, relevant literature/data studies, mapping, and principles of design to develop solutions that balance functionality, form, and resilience. Central to the study is making pollution visible and raising awareness through principle design strategies, where the pollution problem itself acts as a catalyst.
The study identifies that urban environments are particularly vulnerable to pollution, as they are where humans are most likely to reside in the future. Pollution continuously accumulates in urban areas due to anthropocene activities, affecting both human health and ecosystems. With a focus on sustainable development goals, the aim is to explore how phytoremediation can function as part of multifunctional and nature-based solutions that enhance urban resilience.
The study adopts an abductive approach, allowing methods and analyses to be adjusted throughout the process. Through an extensive preliminary study, knowledge is gathered about the behavior and spread of pollutants in the urban fabric, where urban metabolism is highlighted as a key concept. Using cartographic methods, pollution ”hotspots” in Stockholm are mapped, forming the basis for the principle design proposals presented at the end of the work.
Two design principles are developed to address pollution issues at the identified hotspots. These principles serve as potential platforms for the phytoremediation technique and exemplify how phytoremediation can be integrated into urban contexts to achieve both functional and aesthetic goals.
In connection with phytoremediation, the study also highlights challenges such as technical limitations, the need for long-term management strategies, and the complexity of translating laboratory results into practical applications. Despite these challenges, phytoremediation is emphasized as a powerful tool to reduce pollution accumulation and strengthen urban resilience. The study contributes strategies to make nature-based solutions more accessible and implementable in urban contexts, paving the way for healthier urban spaces in the future
Bristfällig efterlevnad
Get PDFI detta kandidatarbete undersöks likheter och skillnader mellan fristående och kommunala förskolegårdar i ett avgränsat område i Uppsala kommun. Vidare undersöks huruvida förskolegårdarna i området efterlever de lokala och nationella riktlinjer som finns att tillgå. De riktlinjer som använts i jämförelsen är Boverkets, Skolverkets läroplan och Uppsala kommuns. Studien använder två bedömningsverktyg för att analysera förskolegårdarna: OPEC (Outdoor Play Environment Category) och Boverkets checklista “Rusta utemiljön vid skola och förskola för bättre lärande och ökat välbefinnande”. OPEC-modellen är mer övergripande och bedömer yta, andel växtlighet och topografi samt variation medan Boverkets checklista bedömer detaljer på gården såsom trygghet, inkludering och kreativitet.
Studiens resultat visar att det finns en del likheter, men främst skillnader, mellan de olika förskoletyperna och att det finns ett visst mönster. Vidare påvisar studien att ingen av förskoletyperna är särskilt bra på att efterleva riktlinjerna vare sig det gäller storleken på gården eller gårdskvaliteterna. Det betyder att förskolegårdarna inte ger barnen de bästa förutsättningarna för lek vilket kan påverka deras utveckling och välmående.This thesis examines the similarities and differences between privately-run and municipality-run preschool playgrounds within a defined area in Uppsala municipality. Furthermore, it investigates whether the playgrounds in this area adhere to local and national guidelines. The guidelines used for comparison are those of Boverket, Skolverkets curriculum and Uppsala municipality.The study uses two tools to analyze the preschool playgrounds: OPEC (Outdoor Play Environment Category) and Boverkets checklist "Equipping the outdoor environment at schools and preschools for better learning and increased well-being." The OPEC model demonstrates an overview and is assessing area, proportion of vegetation, topography, and overall variation. Boverkets checklist evaluates specific aspects of the playground, such as safety, inclusion, and opportunities for creativity.
The result of the study indicates that there are some similarities, but primarily differences, between the two different types of preschools. Furthermore the study demonstrates that neither type of preschool is adhering to the guidelines presented in the theoretical framework. This implies that the preschool playgrounds are not providing children with the best conditions for play, which may impact their development and well-being
Tryggheten i Bagartorp – nu och i framtiden
Get PDFDen byggda miljön har en stor påverkan på människors välmående och trygghet, då den utgör ramen för det dagliga livet. En särskild utmaning i Stockholms län är förekomsten av öppna drogscener (ÖDS), vilket har blivit en viktig fråga i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. En kartläggning från myndigheter i samverkan visar att Bagartorp i Solna stad, har haft en av de största ÖDS-ökningarna i Solna mellan 2021–2023. Solna stads insats för att utveckla Bagartorp är genom utvecklingsprojektet Bagartorp 2.0, som syftar till att skapa ”ett tryggt, trivsamt och levande Bagartorp” genom nya bostäder, renovering av befintliga bostäder, ett nytt centrum och torg samt nya grönytor.
Syftet med denna studie är att undersöka trygghetsskapande åtgärder i Bagartorp, både i dess nuvarande form och i samband med det framtida utvecklingsprojektet, för att jämföra potentiella trygghetsförändringar i området. För att undersöka detta används ett av de mest etablerade ramverken för att analysera och förbättra tryggheten i stadsmiljöer: Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Studien genomfördes med hjälp av utvärderingsverktyget 2H-strategier, som är en modifiering av forskarna Gregory Savilles och Mateja Mihinjacs (2022) 4S-strategies inom tredje generationen CPTED, samt Jan Gehls (2010) forskning inom gångvänlighet. 2H-strategierna fokuserar på miljömässig och social hållbarhet och omfattar totalt sju mätindikatorer som analyserats i studien. Dessa mätindikatorer har använts för att identifiera vilka trygghetsskapande åtgärder som saknas eller är integrerade i nuvarande Bagartorp och i vilken utsträckning dessa finns integrerade i framtida Bagartorp. Resultaten visar att nästan samtliga mätindikatorer är integrerade i både nuvarande och framtida Bagartorp, förutom mätindikator (6) Andel stadsdesignprojekt där invånarsamverkan var en del av processen, som saknas i båda. Dessutom förbättras nästan samtliga mätindikatorer i framtida Bagartorp, förutom mätindikator (1) Andel grönytor, som i stället försämras.
Vidare undersöker den här studien hur de miljömässiga och sociala hållbarhetsstrategierna kan vidareutvecklas för att långsiktigt stärka tryggheten i Bagartorp. Studien visar att aspekter som trygghet under byggnadstiden, befolkningsblandning genom varierande upplåtelseformer, förtätningens påverkan på minskad grönyta per capita samt invånarnas delaktighet genom stadsdesignprojekt och samhällsengagerade aktiviteter – är alla viktiga aspekter att beakta för att stärka tryggheten i ett område. För att det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet inte bara ska bestå av punktinsatser utan ge långsiktiga resultat, behöver en helhetssyn integreras. Framtida forskning behöver således inkludera alla 4S-strategies – miljömässiga, sociala, ekonomiska och folkhälsomässiga hållbarhetsstrategier – för att nå långsiktiga resultat i Bagartorp.The built environment has a major impact on people’s well-being and safety. A particular challenge in Stockholm County is the occurrence of open drug scenes (ODS), which has become an important issue in crime prevention and safety enhancing efforts. An investigation conducted by cooperating Swedish authorities show that Bagartorp in the City of Solna had one of the largest increases in ODS in Solna between 2021-2023. Solna City’s effort to improve Bagartorp is through the development project Bagartorp 2.0, which aims to create “A Safe, Pleasant and Vibrant Bagartorp” through new housing, renovation of existing housing, a new centre and square, and new green spaces.
The purpose of this study is to examine the safety enhancing measures in Bagartorp, both in its current form and in relation to the future development project, in order to compare potential changes in safety within the area. To examine this, one of the most established frameworks for analysing and improving safety in urban environments is used: Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). The study was implemented using the evaluation tool 2H-strategies, which is a modification of the researchers Gregory Saville’s and Mateja Mihinjac’s (2022) 4S-strategies within the third generation CPTED, as well as Jan Gehl’s (2010) insights into walkability. The 2H-strategies focus on environmental and social sustainability and include a total of seven measurement indicators that are analysed in the study. These indicators have been used to identify which safety enhancing measures are missing or already integrated in current Bagartorp and to what extent these are integrated in future Bagartorp. The results shows that nearly all measurement indicators are integrated in both current and future Bagartorp, except for indicator (6) Percent of urban designs in which resident collaboration was part of the process, which is missing in both. In addition, nearly all indicators improve in future Bagartorp, except indicator (1) Percent of green spaces, which worsens.
Furthermore, this study examines how the environmental and social sustainability can be further developed to strengthen safety in Bagartorp in the long term. The study shows that aspects such as safety during construction, population mix through varying forms of tenure, the impact of densification on decreased green space per capita, as well as the participation of residents through urban design projects and community-engaged activities – are all important aspects to consider for strengthening safety in an area. A holistic view needs to be integrated in crime prevention and safety enhancing efforts to provide long-term results instead of just isolated efforts. Therefore, future research needs to include all 4S-strategies – environmental-, social-, economic-, and public health sustainability – to achieve long-term results in Bagartorp
Småskaliga grönytor i förtätning
Get PDFDenna uppsats undersöker hur småskaliga grönytor kan integreras i stadsplaneringen i ett alltmer förtätat Stockholm. I takt med urbanisering och förtätning minskar utrymmet för större grönområden, vilket får negativa konsekvenser för både miljön och invånarnas hälsa. Arbetet fokuserar på två exploateringsprojekt: Slakthusområdet, ett tidigare industriområde med få naturliga grönytor, samt Albano, där exploateringen delvis tagit delar av Kungliga nationalstadsparken i anspråk.
Syftet med arbetet är att analysera hur småskaliga grönytor – såsom fickparker, mikroparker, gröna gaturum och takträdgårdar – används som en strategi för att få plats med mer grönska i staden. Vidare avser arbetet att belysa de begränsningar som denna strategi medför, både ur ett ekologiskt perspektiv och med tanke på invånarnas fysiska och psykiska hälsa. Metoden bygger på en skrivbordsstudie. Genom att studera planbeskrivningar och gestaltningsprogram från Stockholms stad, jämförs det hur de olika projekten har integrerat småskaliga grönytor i planeringen. Denna skrivbordsstudie bidrar till att klargöra hur småskaliga grönytor planeras samt hur de är utformade för att fungera estetiskt, ekologiskt och socialt i en förtätad stadsmiljö.
Resultaten av skrivbordsstudien visar att man i båda projekten använt småskaliga grönytor på ett liknande sätt i planeringen, trots att projekten haft olika platsspecifika förutsättningar. Resultaten leder fram till en diskussion som belyser att de småskaliga grönytorna inte kan ersätta de hälso- och miljöfrämjande effekter som stora sammanhängande grönområden har. Vidare diskuteras hur olikheterna i projektens platsspecifika förutsättningar och storlek kan ha påverkat planeringen av de småskaliga grönytorna. Det förs även en diskussion kring hur socioekonomiska förhållanden kan ha inverkan på effekterna av småskaliga grönytor. Arbetet avslutas med en reflektion kring begränsningarna i den valda metoden och arbetets avgränsningar.This essay examines how small-scale green spaces can be integrated into urban planning in an increasingly densified Stockholm. As urbanization and densification progress, the space available for larger green areas is decreasing, leading to negative consequences for both the environment and residents’ health. The study focuses on two development projects: Slakthusområdet, a former industrial area with few natural green spaces, and Albano, where development has partially encroached on the national park Kungliga nationalstadsparken.
The purpose of this work is to analyze how small-scale green spaces — such as pocket parks, micro parks, green street areas, and rooftop gardens — are used as a strategy to incorporate more greenery into the city. Furthermore, the study aims to highlight the limitations of this strategy, both from an ecological perspective and in terms of the residents’ physical and mental well-being. The method is based on a desk study case analysis. By examining planning documents and design programs from Stockholms stad, the study compares how the different projects have integrated small-scale green spaces into their planning. This desk study contributes to clarifying how small-scale green spaces are planned and how they are designed to function aesthetically, ecologically, and socially in a dense urban environment.
The results of the desk study indicate that both projects have employed small-scale green spaces in a similar manner during the planning process, despite the projects having different site-specific conditions. The findings lead to a discussion that emphasizes that small-scale green spaces cannot replace the health- and environment-promoting benefits of large, continuous green areas. Furthermore, the discussion considers how differences in the projects’ site-specific conditions and sizes may have affected the planning of small-scale green spaces, as well as how socioeconomic conditions might impact their effects. The work concludes with a reflection on the limitations of the chosen method and the demarcations of the study
Hälsofrämjande gröna vårdmiljöer
Get PDFGröna utomhusmiljöer i vårdsammanhang utgör en viktig del av samhällets byggda miljö och
har stor potential att främja hälsa och välbefinnande för patienter, personal samt anhöriga,
såväl som för samhället i stort. För att gröna vårdmiljöer ska ha hälsofrämjande effekter krävs
dock att specifika fysiska förutsättningar beaktas i planering och utformning, vilket lett till att
vi identifierat ett behov av övergripande, lättillgängliga och tydliga riktlinjer för utformning
av gröna utomhusmiljöer i vårdsammanhang. Syftet med denna uppsats var att undersöka
vilka förutsättningar som bidrar till att gröna vårdmiljöer verkar hälsofrämjande för patienter,
personal och anhöriga, samt med utgångspunkt i forskning och erfarenheter från liknande
miljöer skapa ett ramverk med riktlinjer för vilka fysiska förutsättningar som är väsentliga.
Metoderna som använts är av kvalitativ ansats i form av en litteraturstudie och observationer
av referensplatser. Genom litteraturstudien identifierades förutsättningar som är väsentliga för
att gröna vårdmiljöer ska verka hälsofrämjande, dessa förutsättningar omvandlades till teman
med kriterier som utgör checklistan som använts vid observationerna. Vidare drogs slutsatser
och erfarenheter, vilket sammanställdes och resulterade i ramverkets riktlinjer. Arbetet
resulterade i ett ramverk innehållande riktlinjer för utformning av gröna utomhusmiljöer i
vårdsammanhang. Ramverket är tänkt att stödja landskapsarkitekter och samhällsplanerare
genom att stärka argumenten för satsningar på gröna utomhusmiljöer i vårdsammanhang i ett
tidigt planeringsskede. För att dessa miljöer ska ha hälsofrämjande effekter krävs rätt
förutsättningar och utformning, vilket vårt ramverk syftar till att bidra till.Outdoor green spaces in healthcare settings are a vital part of the built environment and have
great potential to significantly benefit the health and well-being of patients, staff, relatives,
and society as a whole. However, to maximize their health benefits, specific physical
conditions must be considered in planning and design. This underscores the need for
comprehensive, clear, and easily accessible guidelines for designing green outdoor
environments in healthcare settings. Therefore, this thesis aims to investigate the key
conditions that make green care environments health-promoting for patients, staff, and
relatives, and to develop a framework of guidelines identifying the essential physical
conditions based on research and experience from similar environments. This study employs
a qualitative approach, including a literature review and observations of reference sites. The
literature review identified key conditions essential for green care environments to promote
health, which were then categorized into themes with corresponding criteria forming the
observation checklist. Insights from these observations, along with conclusions from the
literature, were synthesized to develop the framework’s guidelines. Ultimately, this thesis
presents a framework of guidelines for designing health-promoting outdoor green spaces in
healthcare settings. This helps landscape architects and planners bridge the gap between
design and health benefits while advocating for early investment in green environments in
healthcare contexts. Proper conditions and design are essential for these environments to
promote health, and our framework aims to support this goal
Permeabla asfaltsytor för att minska översvämningsrisker i Malmö
Get PDFStudien undersöker hur permeabel asfalt kan minska översvämningsrisken i Malmö genom att förbättra dagvattenhanteringen vid extrem nederbörd. Detta är en viktig fråga med tanke på de rådande klimatförändringarna. Undersökningen analyserar, med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och en fallstudie, faktorer som påverkar infiltrationskapaciteten och funktionaliteten hos permeabel asfalt. Studien inkluderar även underhåll och lokala markförhållanden för permeabel asfalt. Arbetet belyser hinder och möjligheter för implementering av denna lösning i stadsmiljöer. Resultatet visar att permeabel kan minska översvämningsrisken i Malmö genom att fördröja och infiltrera dagvatten, vilket avlastar avloppsystemen – med förutsättningarna att området vägen placeras på har en låg trafikklass och rätt skötsel.This study investigates how permeable asphalt can reduce the risk of flooding in Malmö by improving stormwater management during extreme rainfall events. This is relevant as we stand in front of ongoing the climate change. Through literature studies, interviews, and a case study, the research analyzes factors influencing the infiltration capacity and functionality of permeable asphalt. The study also considers maintenance requirements and local soil conditions. The work highlights both challenges and opportunities for implementing this solution in urban environments. The results show that permeable asphalt can reduce the risk of flooding in Malmö by delaying and infiltrating stormwater, thereby relieving pressure on the sewer system – provided that the asphalt is placed in low-traffic areas and is properly maintained
Trygghet i offentliga miljöer
Get PDFTrygghet har under de senaste åren blivit ett omdiskuterat ämne inom stadsplanering och begreppet är starkt kontextberoende. Hur trygghet upplevs och uttrycks varierar beroende på individ, miljö och de specifika omständigheterna i en given situation. Flera inriktningar och principer har utvecklats för hur trygghetsarbete kan se ut. Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) är en av dessa inriktningar och handlar om hur den fysiska miljön kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur trygghet i offentliga miljöer kan främjas och förstås i Folkets Park genom CPTED. Genom dokumentstudier och fallstudien analyserades hur parkens fysiska utformning påverkar besökarnas upplevelse, där fallstudien utgjorde den största delen av det empiriska arbetet. Fallstudiens fokus på Folkets Park i Malmö, som är ett område med historiska trygghetsutmaningar, belyser vikten av att skapa säkra och inkluderande offentliga platser. Uppsatsen identifierar centrala teman kring trygghet och diskuterar Malmö stads åtgärder för att öka tryggheten.
Resultatet av studien visar att trygghet är en subjektiv känsla som formas av individens bedömning av säkerhet, vilket grundas på rädsla och risk för brott i relation till personliga, sociala och kulturella faktorer. Studien visar också att åtgärder för att förbättra säkerheten inte alltid leder till en ökad känsla av trygghet. Dessa båda aspekter gör att trygghetsarbete i staden blir komplext och måste anpassas efter den specifika kontexten och de unika förutsättningarna för det område där man vill skapa en känsla av trygghet.Safety has become a debated topic in urban planning in recent years, and the concept is highly context-dependent. How safety is perceived and expressed varies depending on the individual, environment, and the specific circumstances of a given situation. Several approaches and principles have been developed for how safety work can be structured. Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) is one such approach, focusing on how the physical environment can be designed to prevent crime and enhance safety. The aim of this thesis has been to investigate how safety in public spaces can be promoted and understood in Folkets Park through CPTED. Through document studies and a case study, the thesis analyzes how the park’s physical design influences visitors' experiences, with the case study forming the primary empirical work. The case study focuses on Folkets Park in Malmö, an area with historical safety challenges, highlighting the importance of creating safe and inclusive public spaces. The thesis identifies key themes related to safety and discusses Malmö City’s measures to enhance safety.
The results of the study show that safety is a subjective feeling shaped by an individual's assessment of security, which is based on fear and the risk of crime in relation to personal, social, and cultural factors. The study also shows that measures to improve safety do not always lead to an increased sense of security. These two aspects make safety work in the city complex and must be adapted to the specific context and unique conditions of the area where one wants to create a sense of security
Förändringsskepsis: exemplet Slussen
Get PDFSlussen, en central del i Stockholms uppbyggnad och historia, har alltid varit omdiskuterad. Dess
funktion har förändrats över århundraden men platsens kärna som knutpunkt för förbiresande
kvarstår. Sedan 1990-talet har en renovering av platsen föreslagits, men de nya planerna väckte
stor uppmärksamhet. Den allmänna skepsisen mot stora förändringar i städer är väldokumenterad,
men få utmärker sig som en av Sveriges mest omdebatterade stadsbyggnadsprojekt. Under flera
decennier har media bevakat det breda spektrum av åsikter. Mitt arbete lyfter fram vikten av att
lyssna på de många olika rösterna och ifrågasätter Stockholms stads inställning till
medborgardeltagande i den beslutsfattande processen. Uppsatsen betonar också skepsisens roll
som ett värdefullt verktyg för att säkerställa en hälsosam samhällsdialog.Slussen, a central part of Stockholm’s development and history, has always been a subject of
debate. Its function has changed over the centuries, but the site’s core role as a place for passing
travelers remains. Since the 1990s, a renovation of the area has been proposed, but the new plans
have attracted significant attention. General skepticism, toward major urban changes, is well
documented, but few projects stand out as one of Sweden’s most debated urban development
initiatives. For several decades, the media has covered the wide spectrum of opinions.
My work highlights the importance of listening to the many diverse voices and questions the City
of Stockholm’s approach to the public’s participation in the decision-making process. The thesis
also emphasizes the role of skepticism as a valuable tool to ensure a healthy social dialogue