18101 research outputs found
Sort by
Oönskade beteenden hos katt
Katter anses av många som mer självständiga, lättare att sköta och mindre tidskrävande jämfört
med till exempel hundar. Detta har troligen bidragit till deras ökande popularitet och att de idag är
ett av de vanligaste husdjuren i världen. Trots detta saknas adekvat kunskap kring kattens specifika
behov och naturliga beteenden hos såväl djurägare som djurhälsopersonal.
Otillräcklig kunskap kan leda till bristande djurhållning och att katter inte får utlopp för sina
naturliga behov, vilket ofta orsakar oönskade beteenden. Trots den stora utbredningen av oönskade
beteenden söker djurägare sällan hjälp för denna typ av problematik. En del väljer istället att
omplacera eller avliva sina katter. Om djurägare istället får rådgivning och hjälp med att komma till
rätta med oönskade problem skulle katternas välfärd ökas.
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de vanligaste oönskade beteenden hos
tamkatter, samt kartlägga bakomliggande orsaker till dessa. En litteratursökning gjordes efter
specifika sökord i databasen Primo.
Detta arbete fann att de vanligaste oönskade beteendena hos tamkatter var urinmarkering,
urinering och klösning på oönskade platser samt aggression. De främsta bakomliggande orsakerna
är otillräcklig kunskap hos djurägarna vilket resulterar i bristande social och fysisk miljö för
katterna. Det kan exempelvis handla om att katter inte får utlopp för jakt- och lekbeteende, att
djurägare inte erbjuder klösplatser, har för litet antal kattlådor eller att det finns sociala spänningar
i hushåll med flera katter. Även stress och oro kan ta sig uttryck i form av problembeteenden.
Djurägare tenderar att söka hjälp främst för oönskade beteenden som drabbar djurägarna själva.
Stress, oro och rädsla anses inte vara lika viktiga skäl för att söka rådgivning. När djurägare söker
hjälp för oönskade beteenden är det viktigt att först utesluta medicinska orsaker, för att sedan
kartlägga dess hemmiljö och sociala situation.
Förhoppningsvis kan detta arbete leda till djupare kunskap hos djurhälsopersonal kring oönskade
beteenden hos katter. Ökad kunskap kan leda vidare till bättre rådgivning till djurägare vilket i
förlängningen kan främja katters välfärd.Cats are often considered to be more independent, easier to care for and less time consuming as
pets compared to dogs. These are probably some of the reasons why cats have become one of the
most common pets in the world. Despite their popularity, both cat owners and animal health
personnel often lack adequate knowledge regarding the natural behaviour and needs of cats.
Insufficient knowledge can cause unsatisfactory welfare and an environment where cats are
unable to fulfil their natural needs, which can result in unwanted behaviour. Although unwanted
behaviour is very common, cat owners rarely seek professional help for these types of issues, leading
to abandonment to shelters or euthanization. Providing cat owners with advice and solutions to these
problems from competent animal health personnel could significantly improve the welfare of cats.
The aim of this literary study is to describe the most common unwanted behaviours in pet cats
and the reasons behind their development. A literary search in the research database Primo was
conducted using keywords.
This study found that the most common unwanted behaviours in pet cats were scratching and
urinating in unwanted places, urine marking, and aggression. The main underlying reasons for these
behaviours were insufficient knowledge from the cat owners, resulting in inadequate social and
physical environments for the cats. For example, not allowing cats to perform natural hunt and play
behaviour, not offering designated scratch posts or enough litter boxes. Another common issue is
that cats are experiencing social discomfort within the home. It has also been shown that stress and
anxiety can manifest through the aforementioned unwanted behaviours.
Cat owners tend to seek help for problems that are directly affecting themselves, while stress and
anxiety of the cats was generally not considered to be a cause to seek professional help. When
examining cats with unwanted behaviour, it is vital to first rule out any medical reasons before
investigating the cat's environmental and social situation.
The authors of this study hope that its findings can provide deeper insight regarding unwanted
behaviours in cats. This increased understanding paves the way for animal health personnel to
provide better guidance and advice to cat owners experiencing these issues and improve the welfare
of the cats
Djurs påverkan på människors mentala och fysiska hälsa
Samspelet mellan människa och djur sträcker sig långt bak i tiden och blir alltmer populärt för varje
år som går, men på vilka sätt kan detta samarbete påverka människan? Syftet med denna studie var
att ta reda på hur människan kan påverkas av djur, både psykiskt och fysiskt, samt hur djurens välfärd
kan påverkas av att jobba med människor. Resultatet visar att människor, både friska och sådana
som lider av olika sjukdomstillstånd, drar stor nytta av att ha djur i sina liv. De bidrar bland annat
till ökad rörelse, social förmåga, trygghet, emotionell stabilitet och mindre ensamhet och förgyller
människors vardag. Det finns negativa aspekter av att äga djur som innefattar bland annat ekonomisk
belastning, bostadssituation, sjukdomar och stort ansvar, men i slutändan vägs det upp av den
villkorslösa kärleken människan får tillbaka. Mer forskning behöver göras för att mer säkerhet kunna
säga hur djuren påverkas av att jobba med människor. Tydligare riktlinjer och utvärderingsmetoder
behöver utvecklas för att försäkra djurens mående i sitt samarbete med människan.The collaboration between human beings and animals goes far back in time and is becoming
increasingly popular as the years go by, but in what ways can this collaboration affect humans? The
purpose of this study was to find out how humans can be affected by animals, both psychologically
and physically, as well as how the animal's welfare can be affected by working with humans. The
result shows that humans, both healthy and those with different medical conditions, receive great
benefits by having animals in their lives. Among other things, they contribute with exercise, social
abilities and support, safety, emotional stability, decrease in loneliness and brightens everyday life.
There are negative aspects of owning animals which includes for instance economy, living situation,
illnesses and great responsibility, but in the end unconditional love makes up for it. Further research
is needed to determine how the animals are affected by working with humans. Distinct guidelines
and evaluation methods need to be developed further to ensure the animal´s wellbeing in their
collaboration with humans
Kattägares förmåga att bedöma katters smärta utifrån videomaterial
Majoriteten av de katter som lever i Sverige har eller kommer någon gång under sin livstid att
uppleva smärta. En av de grundläggande förutsättningarna för att katter ska ha en god livskvalitet
och bra välfärd är att smärta minimeras och att katterna får den vård de är i behov av. Att detektera
att en katt upplever smärta är komplext och att känna till kattens naturliga beteenden samt beteenden
vid smärtsamma tillstånd är av stor vikt.
Forskning inom ämnet visar att det är svårt att identifiera katters smärttecken då de vanligtvis
endast uppvisar subtila beteendeförändringar som människan kan ha svårigheter att uppmärksamma
eller uppvisar samma beteenden och kroppsspråk som vid rädsla, stress eller oro. Smärta kan uppstå
till exempel vid elektiva operativa ingrepp som exempelvis kastration, eller vid åldersrelaterad
ledsmärta, samt variera i intensitet. Att smärtlindra korrekt är av stor vikt för att minimera onödigt
lidande samt att förebygga att akut smärta utvecklas till kronisk smärta. Både vid akut och kronisk
smärta krävs det att personer som hanterar eller lever med katter har god kunskap om ämnet för att
utföra en så korrekt smärtbedömning som möjligt. Kattägare spenderar mest tid med sin katt och
innehar störst kunskap om sin katts individuella beteenderepertoar.
Syftet med detta studentarbete för en kandidatexamen inom djuromvårdnad var att undersöka
hur väl kattägare kunde identifiera katters smärttecken i ett videomaterial med katter med och utan
smärta. Frågeställningar formulerades för att besvara om smärttecknen kattägarna beskrev
överensstämde med validerade smärtprotokoll, vilka smärttecken kattägarna hade svårast att
detektera samt om kattägarerfarenhet påverkade förmågan att bedöma smärta.
Metoden som användes för att besvara frågeställningarna var en vetenskaplig litteraturöversikt
inom ämnet katt och smärta samt en enkätundersökning som inkluderade tre videor av katter med
respektive utan smärta som spelades in på ett djursjukhus. Litteraturöversikten beskriver akut- och
kronisk smärta hos katt samt smärtbedömning av katt med hjälp av validerade smärtprotokoll.
Enkäten bestod av öppna frågor (utan färdigformulerade svarsalternativ) där kattägare bland annat
besvarade hur väl de uppfattar att de kan smärtbedöma katter samt vilka smärttecken de upplevde
var svåridentifierade. Respondenterna ombads bedöma huruvida katterna i videomaterialet
uppvisade smärttecken eller ej och vad indikationerna till bedömningen var. Enkäten besvarades av
293 kattägare varav 110 slutförde hela, vilkas svar sedan användes i resultatsammanställningen.
Utöver kattägarna smärtbedömde två veterinärer katterna utifrån videomaterialet och fick utgöra en
expertgrupp som ansågs ha smärtbedömt korrekt. Enkätsvaren delades in i kategorier och kattägarna
delades även upp i grupper baserat på kattägarerfarenhet vars smärtbedömning jämfördes med
varandra. Resultatet redovisades sedan med deskriptiv statistik.
Resultatet visade att kattägare besatt kunskap om majoriteten av de smärttecken som omnämns
i validerade smärtprotokoll och kunde identifiera samtliga som expertgruppen identifierat i
videomaterialet. Smärtkatterna i videomaterialet hade visceral smärta och trots att kattägare i störst
utsträckning angett detta som mest svårdetekterad kunde en majoritet av respondenterna identifiera
vilka katter som hade ont. Hur väl kattägarna identifierade huruvida katterna hade ont eller ej hade
samband med erfarenheten av kattägarskap i antal år och katter, där mer erfarna kattägare bedömde
korrekt i störst utsträckning.The majority of cats living in Sweden will at some point during their lifetime experience pain. To
have a good quality of life and welfare, cats need this pain to be minimized and to receive the correct
treatment for their needs. Detecting if a cat is in pain is a complex matter which requires knowledge
about cats’ natural behaviors.
Research shows that cats in pain show subtle behavioral changes which may be difficult to
notice, and might be similar to fear, stress or anxiety. Pain may occur e.g during elective procedures
such as castration, or during age-related joint pain and can vary in intensity. Correct pain relief is
essential to minimize unnecessary suffering and to prevent acute and chronic pain. Those who
handle or live with cats must have good subject knowledge to make the most accurate pain
assessment. Cat owners spend the most time with their cat and have the best knowledge of their cat's
individual behavior.
The aim of this study for a bachelor’s degree in veterinary nursing was to investigate how well
Swedish cat owners could identify cats’signs of pain based on videos of cats with and without pain.
For this purpose, it was investigated if the signs of pain the cat owners discovered could be found
in validated pain assessment protocols, which signs of pain they had difficulties in discovering and
if cat ownership affected the ability to assess pain.
To answer these questions, a scientific literature review regarding cats and pain was used,
together with an on-line survey including three videos of cats with and without pain recorded in an
animal hospital. The scientific literature review describes pain in cats and how validated pain
protocols can be used to assess pain in cats. The survey had open-ended questions (i.e., not multiple
choice) where cat owners answered, inter alia, how confident they were at assessing pain and what
they found difficult. The respondents were also requested to assess whether or not the cats in the
videos were in pain and describe why they thought so. The survey was answered by 293 cat owners
of which 110 completed it. In addition to the cat owners, two veterinarians assessed the cats’ pain
based on the same videos and they formed an expert group that was considered to have assessed
correctly. The answers from the survey were categorized and the respondents were divided into
groups depending on their experience of being cat owners. The result was then reported using
descriptive statistics.
The result showed that cat owners possessed knowledge of several signs of pain mentioned in
validated pain protocols and were able to identify all of the signs that the expert group identified.
The cats that experienced pain in the videos had visceral pain and though the cat owners indicated
that visceral pain was the most difficultto identify, the majority of the respondents correctly assessed
that these cats were in pain. How well the cat owners identified pain correlated with cat ownership.
More experienced cat owners assessed pain correctly to a greater extent than inexperienced cat
owners
Acklimatisering av råttor inför försök
The most common laboratory animals in Sweden today are mice, rats, and zebrafish. We sent out an anonymous digital survey to investigate if scientific facilities in Sweden acclimatise their rats after transportation, how long the acclimatisation time is, and how the acclimatisation is conducted. Studies have been made showing the effect transportation may have on rats. They have measured parameters such as corticosterone levels, heart rate, blood pressure, and behavioural changes. However, the recommendations given vary between 3 days and up to 2 weeks. Studies have also shown differences in acclimatisation times between females and males; where females will need longer for corticosterone levels to return to concentrations close to that before transportation.
Results from the conducted survey showed that a majority of research facilities acclimatise the rats after transport from the breeder; however, the acclimatisation times between facilities vary. Approximately 50% of the facilities acclimatise the rats for less than 7 days. Results from the survey also showed that a majority base the length of the acclimatisation time on experience/recommenda-tions or that their main focus and base for the acclimatisation time was to reduce stress. Only a small percentage based the acclimatisation time on legislation or scientific studies. This may be due to the fact that neither European nor Swedish regulations on laboratory animals contain information and guidelines as to how long an appropriate acclimatisation time should be.
It’s been proven that stress can have an effect on scientific results. This would constitute the importance of accurate acclimatisation before the experiment. More studies are needed on the subject in order to help and guide laboratory personnel to apply an accurate acclimatisation time catered to the individual group of rats used
Storskarv, Phalacrocorax carbo, som predator av den invasiva svartmunnade smörbulten
Dispersal of invasive species poses a significant threat to biodiversity loss globally and is one of the major threats to the ecological condition in the Baltic Sea. The Baltic Sea is facing potential problems caused by the Round goby, Neogobius melanostomus, which was presumably introduced via ballast water. Since its first discovery in 1990, the Round goby has continued to expand and is currently established along certain parts of the Swedish coast.
An invasive species can play a substantial ecological role by serving as prey for native species. An abundancy of prey can alter diets and foraging behaviors of native predators, such as the Great cormorant, Phalacrocorax carbo. Since the Round goby might have negative impacts on local ecosystems, cormorants can play a beneficial role by regulating Round gobys' population growth.
The objective of this study was to examine predation on Round goby by the Great cormorant in the Karlskrona archipelago, in the South-eastern Swedish coast. The aim of the study was to investigate prey selectivity on round gobies by cormorants throughout years and seasons. Monitoring-and catch data from the same area during the years 2015-2018 was analysed to see the role Round goby play as a prey for cormorants. The diet composition of cormorants was determined by analysing stomach contents of 182 cormorants. Identification of species in the stomach content was possible due to examination of prey and otoliths.
My analyses detected an indication of active selection of round gobies in June-September 2015 and 2017, whereas inaccessibility or non-selection of Round goby was observed in 2018. Selection of round gobies during summer months might be a result of seasonal changes in diet. To better understand the dynamics between cormorants and round gobies in the archipelago in Karlskrona, further sampling and research is required
Norra Hammarbyhamnen : a design proposal with focus on opportunities to stay in a dense city
Stockholm är en stad vid vatten. Hamnar har historiskt sätt använts som platser för sjöfart, industri och transport - funktioner som har avtagit med tiden. Idag är många av stadens kajer underutnyttjade på grund av dess utformning som tidigare industrihamnar. Samtidigt bidrar den ökade urbaniseringen och befolkningsökningen till minskad andel och försämrad kvalitet av urbana grönytor, vilket får negativa effekter för både hälsa och miljö. Att tillföra fler funktioner och mer grönska vid stadens underutnyttjade och vattennära lägen kan bidra till att skapa mer hållbara samhällen.
Med syftet att exemplifiera hur en underutnyttjad kaj kan omgestaltas för att bli en del av den levande staden har ett gestaltningsförslag för Norra Hammarbyhamnen tagits fram. Den huvudsakliga metoden för arbetet är gestaltning genom en iterativ process och inkluderar bland annat skissande, inventering och analys. Projektområdet är ett populärt rekreationsstråk för rörelse på östra Södermalm i Stockholm. Det finns dock få vistelsevärden som gör att besökare stannar kvar på platsen. Även platsens enformiga struktur, tydliga barriärer och avsaknad av grönska identifieras som problem.
Resultatet presenteras genom ett gestaltningskoncept, övergripande gestaltningsprinciper samt ett gestaltningsförslag som redovisas i text, skisser, illustrativa planer och sektioner. Utformningen av platsen har gjorts med huvudfokus på att skapa vistelsevärden och därmed göra platsen mer funktionell för dess besökare. Gestaltningskonceptet, Stiliserad kust, syftar till att skapa ett nytt och värdefullt möte mellan vatten och land. Med kusten som gestaltningsförebild har platsen utformas med fler funktioner för vila och aktivitet.
Diskussionen hanterar bland annat hur multifunktionaliteten i förslaget kan bidra till ökad social och ekologisk hållbarhet. Genom tillgängliggörandet av hela kajen samt en stor tillförsel av funktioner som uppmuntrar till vistelse skulle platsen kunna bli en del av den levande staden. Även en stor ökning av grönska skulle bidra till att skapa en mer motståndskraftig miljö som förbättrar lokalklimatet och bidrar med estetiska värden.Stockholm is a city by the water. Ports have historically been used as locations for shipping, industry, and transport - functions that have declined over time. Today, many of the city's quays are underutilized due to their design as former industrial ports. At the same time, increased urbanization and population growth contribute to a reduced proportion and worsen quality of urban green spaces, which has negative effects on both health and environment. Adding more functions and more vegetation to the city's underutilized waterside locations can help create more sustainable communities.
With the aim of exemplifying how an underutilized quay can be redesigned to become part of the living city, a design proposal for Norra Hammarbyhamnen has been developed. The method for the work is design through an iterative process and includes sketching, inventory, and analysis. The project area is a popular recreation path for movement on eastern Södermalm in Stockholm. However, there are few opportunities to stay. The site's uniform structure, barriers and lack of greenery are also identified as problems.
The result is presented through a design concept, design guidelines and a design proposal presented through text, sketches, illustrative plans, and sections. The design of the place has been done with the focus on creating opportunities to stay and making the place more functional for its visitors. The design concept, Stylized coast, aims to create a new and valuable link between water and land. With the coast as a design example, the place has been designed with more functions for rest and activity.
The discussion includes, among other things, how the multifunctionality in the proposal can contribute to increased social and ecological sustainability. By making the entire quay available, as well as a large supply of functions that increases staying opportunities, the place could become part of the living city. The increased greenery would help create a more resilient environment that improves the local climate and contributes to aesthetic values
Work environment in the surgical ward : reasons why veterinary nurses choose to leave or stay in the surgical ward
Att vara legitimerad (leg.) djursjukskötare innebär ett stort ansvar för omvårdnaden av djur inom
djursjukvården. En leg. djursjukskötare som arbetar på operationsavdelningen behöver kunna sköta
avancerade arbetsuppgifter såsom omvårdnad av djuret under hela narkosen, kontroll av teknisk
utrustning som anestesiapparatur samt kunna arbeta med ett aseptiskt förhållningssätt. Syftet med
studien var att undersöka vilka anledningar som finns till att leg. djursjukskötare vill lämna
respektive stanna på operationsavdelningen. Tidigare forskning inom humanvården samt
djursjukvården i andra länder visar bland annat att resursbrist på arbetsplatsen är kopplat till
emotionell utmattning samt att relationen till chefer och kollegor har en stor inverkan på huruvida
anställda stannar på eller lämnar arbetsplatsen. Enligt författarnas vetskap saknas kvalitativa studier
inom djursjukvården i Sverige. Vidare forskning behövs därmed för att kunna identifiera
arbetsmiljörelaterade framgångsfaktorer och risker. Studien är en kvalitativ intervjustudie med
induktiv ansats. Sju leg. djursjukskötare intervjuades om arbetsmiljön på sin nuvarande och/eller
föregående arbetsplats för att analyseras med en manifest och latent innehållsanalys. En avsaknad
av utvecklingsmöjligheter, stress och att inte känna sig uppskattad är anledningar till att leg.
djursjukskötare lämnar operationsavdelningen. Studiens respondenter beskriver trivsel med
kollegor, bra arbetsledning samt en utvecklande och inspirerande arbetsplats som anledningar att
stanna på operationsavdelningen. Resultatet i studien ger en anvisning om vilka områden som bör
vidareutvecklas för att få en djupare förståelse för leg. djursjukskötares arbetssituation och vilka
förändringar branschen behöver genomgå för att möta den påfrestande arbetsmiljön.Being a licensed veterinary nurse entails big responsibility for the care of animals in animal health
care. A licensed veterinary nurse working in the surgical ward needs to be able to handle advanced
assignments such as caring for the animal during anesthesia, control of technical equipment such as
anesthetic machines as well as working with an aseptic approach. The purpose of this study was to
investigate the reasons behind licensed veterinary nurses' decision to leave or stay in the surgical
ward. Earlier research in human healthcare as well as animal healthcare in other countries has shown
that lack of resources at the workplace has ties to feelings of emotional exhaustion and that managers
and colleagues have a big impact on whether employees decide to stay or leave the workplace. No
qualitative studies about work environment in animal healthcare have been conducted in Sweden
according to the authors previous knowledge. Further research is therefore needed to be able to
identify the work environment-related success factors and risks. The study is a qualitative interview
study with an inductive approach. Seven licensed veterinary nurses were interviewed about the work
environment at their current and/or previous workplace and the data was then analyzed with a
manifest and latent content analysis. A lack of opportunities for personal development, stress and
the feeling of underappreciation are reasons why licensed veterinary nurses leave the surgical ward.
The respondents in this study describe satisfaction with colleagues, good work management and an
evolving and inspiring workplace as reasons to stay in the surgical ward. The result of this study
provides some direction of which areas should be further explored to maintain a deeper
understanding of licensed veterinary nurses’ work situation and what changes the industry needs to
make to provide for the demanding work environment
Konstnärliga uttryck i landskapsarkitekturen
Konsten har länge varit viktig inom staden och landskapsarkitekturen. I
utvecklingen av stadsrummet prioriteras funktion och evidens över konstnärliga
och originella uttryck.
Syftet är att diskutera på vilket sätt konst kan bidra till att stärka offentliga rum i
staden och vidare belysa olika skapandeprocesser som kan leda till konstnärliga
och originella uttryck i staden. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och en
exempelstudie som ska skapa underlag för en nyanserad diskussion kring syftet.
Uppsatsens litteraturstudie diskuterar tre huvudämnen: hur konst och
konstbegreppet definierats genom historien, hur konsten påverkar människan
och samhället och om olika teorier och lagar som berör konstens plats i
landskapsarkitekturen och i det offentliga rummet. Målet med uppsatsens
exempelstudie är att visa på konstnärliga uttryck och originalitet inom
arkitekturen och landskapskonsten och sedan diskutera och peka på vad
landskapsarkitekter kan lära sig av detta i gestaltandet av offentliga miljöer.
Genom att tänja på gränserna inom respektive yrke och viljan att skapa
identitetstarka platser visar personerna hur offentliga rum kan stärkas. Det finns
mycket landskapsarkitekter kan ta lärdom av från arkitekter och
landskapskonstnärer för att gestalta konstnärliga miljöer och skapa originella
uttryck.Art has long been important in urban and landscape architecture. In the
development of urban space, function and evidence are prioritized over artistic
and original expression. The aim is to discuss how art can contribute to
strengthening public spaces in the city and furthermore highlight different
creative processes that can lead to artistic and original expressions in the city.
The essay is based on a literature study and an example study that will create a
basis for a nuanced discussion of the purpose. The literature study discusses
three main topics: how the concept of art has been defined throughout history,
how art affects people and society, and various theories and laws that affect art's
place in landscape architecture and public space. The goal of the essay's example
study is to show artistic expression and originality in architecture and landscape
art and then discuss and point out what landscape architects can learn from this
in their design of public environments. By pushing the boundaries of their
respective professions and the desire to create places with a strong identity, they
show how public spaces can be strengthened. There is much that landscape
architects can learn from architects and landscape artists to design artistic
environments and create original expressions
Dagvatten och dess potentialer
I dagens samhälle är klimatförändringar ett faktum och det innebär ett varmare klimat och ökad
nederbörd. Samtidigt går utvecklingen i den urbana miljön mot ökande andel hårdgjorda ytor.
Tillsammans för detta med sig mer dagvatten att hantera samt sämre möjligheter för vattnet att
infiltrera i marken. Detta leder till överbelastade rörsystem under mark som svämmar över och
föroreningar vilka läcker ut i vattendrag. Därför behövs öppen hållbar dagvattenhantering som
fördröjer och renar dagvattnet.
Denna studie syftar till att undersöka relationer mellan funktion och rekreativa värden hos
dagvattenanläggningar. Frågor vilka ställs är vilka vanliga typer av öppna hållbara
dagvattenhanteringslösningar kan tänkas fungera i ett rekreationsområde? Varför är vatten ett
viktigt designelement? Hur kan inslag av vatten främja kulturella ekosystemtjänster? Målet med
studien är att uppmärksamma dagvatten som en värdefull tillgång och redogöra för sannolika
främjande faktorer för en dagvattenanläggning med rekreativa inslag.
En litteraturstudie genomfördes och kompletterades med platsbesök i Hyllie dagvattenpark och
Vintrie dagvattenstråk för att besvara frågeställningarna. Sammanfattningsvis framkommer en rad
dagvattenlösningar vilka kan tänkas fungera i ett rekreationsområde. Det är särskilt lösningar vilka
kräver utrymme, till exempel dammar, översvämningsytor och gröna stråk. Litteraturstudien tyder
på att människan evolutionärt tycks ha en preferens för vatten och platsanalysen belyser vattnets
roll som identitetsskapande för en plats. Vatten verkar främja kulturella ekosystemtjänsterna, då
vatten har egenskaper som främjar människans välbefinnande indirekt och direkt. Dock innebär
inte inslag av vatten automatiskt en lyckad gestaltning eller främjande av människans
välbefinnande. Passande utformningen och fungerande skötsel av vattnet är viktiga aspekter.
Sammanfattningsvis tycks en balans mellan funktion och rekreativa värden hos en
dagvattenanläggning uppnås genom att tänka på lösningen som en helhet och att hänsyn tas till
platsens förutsättningar.In today's society climate change is a fact and this means a warmer climate and increased
precipitation. At the same time development in the urban environment is moving towards an
increasing proportion of impermeable surfaces. Together, this means more stormwater to manage
but decreased opportunities for the water to infiltrate the ground. This leads to overloaded
underground pipe systems that flood and pollutants that leak into waterways. Therefore, open
sustainable stormwater management is needed that delays and purify the stormwater.
This study aims to investigate relationships between function and recreational values of
stormwater facilities. Questions that are asked are what common types of open sustainable
stormwater management solutions can be suitable for a recreation area? Why is water an important
design element? How can features of water promote cultural ecosystem services? The intention of
this study is to draw attention to stormwater as a valuable asset and present on likely promoting
factors for a stormwater facility with recreational values.
The questions are answered through a literature study supplemented with site visits at Hyllie
Dagvattenpark and Vintrie Dagvattenstråk. The results bring a number of stormwater solutions
which seems to be sutiable for the purpose of a recreation area. The solutions require space and are
for example ponds, flood surfaces and green paths. The literature study indicates that humans
seem to have an evolutionary preference for water and the site analysis highlights the role of water
in creating identity for a place. Water appears to promote cultural ecosystem services, as water has
properties that promote human well-being indirectly and directly. However, elements of water do
not automatically mean a successful design or promotion of human well-being. The stormwater
solution must have a suitable design and an effective maintenance. In summary, a balance
between function and recreational values of a stormwater facility is achieved by thinking of the
solution as a whole and taking into account the site's basic conditions
Medskapande design och reellt medborgarinflytande inom svensk landskapsarkitektur
Medskapande design är ett sätt att verka för mer inkluderande
planeringsprocesser i urban miljö, där medborgare ges möjlighet att påverka
samhällsutvecklingen och bidra till socialt hållbara städer. Målet är att öka
medborgarinflytandet i samhällsplaneringen, men många planerare och arkitekter
saknar riktlinjer för hur medborgare ska involveras, eftersom det inte råder
konsensus om hur medskapande designprocesser ska gå till. De är ofta komplexa
och tidskrävande processer som ställer krav på styrning för att kunna genomföra
dem med goda resultat.
Landskapsarkitekten har genom sina kunskaper i planering och gestaltning av
utemiljöer möjlighet att stödja medborgarnas inflytande i samhällsplaneringen.
Syftet med denna uppsats är därför att undersöka landskapsarkitektens roll och
ansvar i medskapande designprocesser. Därtill har uppsatsen sökt förstå
landskapsarkitektens tillvägagångssätt i medskapande designprocesser, vilka
möjligheter och utmaningar denne möter, samt vilken kompetens som behövs.
Genom en litteraturstudie och intervjuer med tre landskapsarkitekter som har
erfarenhet av medskapande design, så har uppsatsen mynnat ut i följande
huvudfynd:
• Landskapsarkitektens roll är att möjliggöra deltagarnas inflytande under
designprocessen, och ansvaret är att planera och genomföra processen
och leverera ett slutresultat som motsvarar beställarens och deltagarnas
önskemål.
• Landskapsarkitektens främsta kompetens ligger i att se helheten och att
befinna sig i flera skalor och tidsrymder samtidigt, samt förstå vad som går
att genomföra. Även social och pedagogisk kompetens framhålls som
viktigt för att bemöta deltagarna och vara lyhörd för deras idéer och hjälpa
dem utveckla dessa.
• Det finns inget generellt tillvägagångssätt i landskapsarkitektens
medskapande designprocess: metoder anpassas efter vilka deltagarna är,
projektets ramar och skede i planeringsprocessen. Genom att utforska och
analysera platsen med deltagarna så byggs det upp en förståelse för
platsens utmaningar och möjligheter.
• Tid och budget är de största utmaningarna och sätter begränsningar för
deltagarnas inflytande, efter beställarens krav att processen ska vara tids-
och resurssnål.Co-design is a way to promote more inclusive planning processes in the urban
environment, where citizens are given the opportunity to influence community
development and contribute to socially sustainable cities. The aim is to increase
citizen influence in urban planning, but many planners and architects lack
guidelines on how to involve citizens, as there is no consensus on how to conduct
participatory design processes. They are often complex and time-consuming
processes that put demands on management in order to implement them
successfully.
Through their knowledge in planning and designing outdoor environments,
landscape architects have the opportunity to support citizens' influence in urban
planning. The purpose of this paper is therefore to examine the role and
responsibility of the landscape architect in co-design processes. In addition, the
paper has sought to understand the landscape architect's approach within co-
design processes, the opportunities and challenges they face, and the skills
needed. Through a literature study and interviews with three landscape architects
who have experience of co-design, the paper has resulted in the following main
findings:
• The role of the landscape architect is to enable the participants' influence
during the design process, and the responsibility is to plan and implement
the process and deliver an end-result that corresponds to the wishes of the
client and the participants.
• The landscape architect's main competence lies in seeing the whole picture
and being within several scales and time frames simultaneously, as well as
understanding what is feasible. Social and pedagogical skills are also
highlighted as important for dealing with participants, listening to their
ideas and helping them to develop them.
• There is no general approach to the landscape architect's co-design
process: methods are adapted to the participants, the project framework
and the stage of the planning process. By exploring and analyzing the site
with the participants, an understanding of the site's challenges and
opportunities is built up.
• Time and budget are the biggest challenges, and they limit the participants'
influence, following the client's requirement that the process should be
time and resource efficient