18101 research outputs found
Sort by
Grönblå skyfallshantering
Get PDFPå senare år har skyfall skapat översvämningar globalt, och mer frekvent i Sverige än tidigare. Dessa översvämningar har orsakat stora skador på hus och infrastruktur. Det har blivit viktigare att skapa klimatresilienta städer och det händer mycket inom området. När nya byggnader uppförs är det numera vanligt att inkorporera lösningar som skyddar mot översvämningar redan i planeringsstadiet. På grund av förtätning av städer och överbelastade ledningssystem kan äldre byggnader vara mer utsatta gällande dagvattenproblematik än nybyggda hus. Detta arbete ämnade presentera förslag på metoder för att skydda befintliga byggnader i äldre urban miljö, på sätt som är kostnadseffektiva, socialt- och miljömässigt hållbara samt enkla att sköta.
Som framgår i fallstudien har en plats givna förutsättningar stor betydelse för hur åtgärder kan utformas. Idag finns digitala verktyg som underlättar översikt av skyfallsrisker, men det är viktigt att utföra platsbesök för att minska risken för felkällor. Det har länge funnits en grundprincip att inte bebygga mark som kan bli översvämmad vid skyfall, men denna regel efterlevs inte alltid. Trots de utmaningar dagvattenhantering kan innebära finns det potentiellt stora nyttor och möjligheter. Tydligare lagstiftning och krav på dagvattenhantering skulle kunna ha en positiv inverkan. Det skulle också vara fördelaktigt om dagvatten övergripande hanterades som en gemensam utmaning och ansvar. Om varje stad var förberedd att hantera 20 mm regn, skulle ett skyfalls följder mildras avsevärt. Öppen dagvattenhantering är effektivt för att snabbt ta omhand stora regnmängder och ger ökade förutsättningar för biodiversitet och miljömässiga nyttor.n recent years cloudbursts have caused floods globally and more frequently in Sweden than before, causing a lot of damage to houses and infrastructure. The need for resilience in the cities has become more urgent, and there are a lot of things happening on the subject. When new buildings are constructed, ways of protecting the buildings against floods are more common than before. Older buildings are in some cases worse off considering water management due to the densification of cities and old sewage systems, however they are seldomly the focus of flooding investments. In this thesis we aimed to propose methods to protect older buildings in urban environments regarding economics, environmental sustainability and maintenance.
As shown in the case study, given conditions dictates how changes can be implemented. Today there are digital tools that facilitates pluvial flood risk assessments, however it is still important to visit the site to eliminate potential errors. It has long been a fundamental rule not to build in areas prone to flooding, although this rule is sometimes overlooked. Despite the challenges presented by urban water management there are also possibilities and benefits. Stricter laws and demands concerning water management could have positive effects. Another positive effect would come from handling the challenges and responsibilities regarding water management collectively. If each city was individually prepared to handle 20 mm of rain the consequences of a cloudburst would be significantly mitigated. Open water management is efficient in rapidly handling large amounts of rain and also presents opportunities for biodiversity and other environmental benefits
Effekter av kalkkväve i odling av isbergssallat
Get PDFOdling av isbergssallat kräver stora insatser per odlat hektar och innebär många risker för odlaren. Isbergssallaten har en relativt kort kulturtid på 6–10 veckor från plantering till skörd. Den ställer höga krav på näringstillförsel, vatten och temperatur under hela plantans tillväxt för att nå ett gott resultat i sin odling.
Enligt en rapport från 2013 blir 15% av svensk isbergssallatsodling aldrig skördad. Det beror på flera orsaker, några av dem är kantbränna, salladsbladmögel och röta. Genom att testa nya insatsvaror och odlingsmetoder kan nya sätt att odla upptäckas som minskar andelen kasserad vara. Detta skulle vara positivt för lantbrukaren både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Syftet med arbetet var att hitta nya sätt att minska svinnet av frilandsodlad isbergssallat som beror på olika typer av kantbränna, röta och sallatsbladmögel. Detta gjordes genom ett mindre fältförsök hos en grönsaksodlare i nordvästra Skåne. Försöket gjordes genom att byta ut det ordinarie NPK gödselmedlet mot kalkkväve. Det gjordes 2–3 veckor efter plantering och utfördes i samband med radhackning. Kalkkvävet myllades ner i odlingsbädden mellan plantorna.
Målet med försöket var att utvärdera och mäta skördeutfall. Resultatet togs fram genom att väga varje huvud, mäta huvudets diameter, och mäta rotstockens diameter. Även sallatens exteriör bedömdes. Detta gjordes genom en graderingsskala från 0–5 där 0 var ett huvud som kasserats och 5 var ett grönt, fint, friskt huvud. Försöket genomfördes i två olika omgångar av isbergssallat.
Resultatet från försöket gav olika utfall i de två omgångarna. Det var därför svårt att dra några direkta slutsatser av försöket. Kalkkväve kan ha en effekt för att minska förekomsten av olika angrepp som röta och salladsbladmögel då försök 1 visade på färre kasserade huvud i det behandlade ledet. Resultatet från försök 2 visade tvärtom att fler huvud kasserades i det behandlade ledet. En anledning till de olika utfallen kan vara att ett kraftigt skyfall en vecka efter utläggningen av kalkkväve i försök 2 sköljt bort mycket av näringen som därför inte hann ge någon effekt till plantorna.
Kalkkväve kan ha en positiv effekt för isbergssallaten, men det behöver göras fler försök och upprepningar med olika förutsättningar för att kunna säkerställa vilka effekter som kalkväven verkligen har.Cultivation of iceberg lettuce requires large efforts for each cultivated hectare and involves many risks for the farmer. The iceberg lettuce has a relatively short growing time of 6-10 weeks from plant to harvest. The cultivation places high demands on nutrient supply, water and temperature throughout the plant's growth to achieve a good result in its cultivation.
According to a study from 2013, 15% of Swedish iceberg lettuce cultivation is never harvested. It has several different causes, including tipburn and lettuce leaf mold. By testing new inputs and cultivation methods, new ways of cultivation can be discovered that reduce the proportion of discarded lettuce. It would be good for both the farmer's economy and the environment.
The purpose of the cultivation test was to find new ways to reduce discarded lettuce. This was done through a small field trail in lettuce cultivation on a farm in Skåne. The experiment was done by replacing the ordinary NPK fertilizer with calcium cyanamide. This was done 2-3 weeks after planting and was carried out with band application in rows close to the plants.
The aim of the field trail was to evaluate and measure harvest outcomes. The result was obtained by weighing each head, measuring the diameter of the head, and measuring the diameter of the rootstock. The exterior of the salad was also judged. This was done through a grading scale from 0–5 where 0 was a discarded head and 5 was a green, nice, fresh head. The experiment was carried out in two different rounds of iceberg lettuce.
The results from the field trail gave different outcomes in the two rounds. Because of this, it was difficult to draw any direct conclusions from the experiment. Calcium cyanamide can have a good effect to reduce the incidence of various diseases. Field trail 1 showed fewer discarded heads in the treated joint. But the results from the field trail 2 showed that more heads were discarded in the treated joint. One reason for the different outcomes may be that a heavy downpour one week after the application of calcium cyanamide in field trail 2 washed away much of the nutrients and because of that the nutrients did not have time to give any effect to the plants.
Calcium cyanamide can have a positive effect on the iceberg lettuce, but more experiments and repetitions need to be done with different conditions to be able to ensure what effects the calcium cyanamide really has
Den lilla skolgården
Get PDFFysisk aktivitet är en förutsättning för hälsa och välmående, men faktum är att världens befolkning rör sig allt mindre. Studier visar att få barn är tillräckligt fysiskt aktiva i förhållande till de rekommendationer som finns vilket kan ge många negativa konsekvenser för enskilda individer såväl som för samhället i stort. Frågan om hur barn kan aktiveras är därmed ett viktigt ämne. I Sverige spenderar majoriteten av barnen en stor del av sin tid i skolan, vilket gör skolgården till en plats med stor potential att starkt påverka hur aktiva eleverna är. Trots detta är trenden att skolgårdarnas yta blir allt mindre, vilket medför att viktiga funktioner och kvaliteter som bidrar till fysisk aktivitet, såsom grönytor, riskerar att utebli. Landskapsarkitekter som arbetar med gestaltning av skolgårdar har en viktig roll i att tillfredsställa behoven om fysisk aktivitet och begränsningen i yta kan bli en betydande svårighet. Syftet med uppsatsen är att bättre förstå hur gestaltningen av en liten skolgård kan påverka elevernas fysiska aktivitet och hur landskapsarkitekter kan förhålla sig till befintlig vägledning kring detta. Genom en fallstudie, där Katarina Norra skolgård i Stockholm har undersökts, exemplifieras den lilla skolgården och genom platsbesök såväl som semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma landskapsarkitekter har material till studien samlats in. Utifrån resultaten, och med Katarina Norra skolgård som exempel, diskuteras komplexiteten i frågan tillsammans med problematiken kring minskande skolgårdsytor. Studien visar att en alltför liten skolgård kan leda till att flera viktiga kvaliteter och funktioner som bidrar till elevernas fysiska aktivitet, såsom grönytor och varierande zoner anpassade efter olika behov och åldrar, blir svårare att inkludera.Although physical activity is a prerequisite for health and wellbeing, the general population of the world is increasingly inactive, and studies show that few children are active enough in relation to the existing recommendations. This contributes to numerous consequences that could have negative impacts on both individuals as well as the society at large, which makes the topic on how to activate children an important matter. The vast majority of children in Sweden spend a large amount of their time in school, which makes the schoolyard a place with great potential to strongly influence how active the students are. Despite this, a growing trend is that the surface area of the schoolyards tends to decrease in size, which means that important functions and qualities that contribute to physical activity, such as vegetation, are at risk of being excluded. Landscape architects who work with designing schoolyards have an important role in satisfying the needs for physical activity, but the limited area can be a significant difficulty. The purpose of this essay is to better understand how the design of a small schoolyard can affect the students' physical activity and how landscape architects can work with to existing guidance regarding this. Material for the study has been collected by means of a case study, where Katarina Norra schoolyard has been investigated as an example of a small schoolyard in Stockholm, as well as semi-structured interviews with professional landscape architects. Based on the results, the complexity of the issue is discussed together with the problem of decreasing schoolyards. The study shows that a schoolyard that is too small can lead to difficulties in including several important qualities and functions that contribute to students' physical activity, such as green areas and varying zones adapted to different needs and ages
En studie av förgårdsmark
Get PDFStaden behöver bli tätare och samtidigt finns visioner om grönare städer. En levande stadsmiljö med
goda närmiljöer är en ambition som flera städer strävar efter. I gränsen där bebyggelse och gata möts
finns ytan förgårdsmark, vilken tillhör byggnaden avseende äganderätten och vilken planeras av
kommunen. Denna studie ämnar undersöka förgårdsmarkens roll i gaturummet med fokus på
människans sociala interaktioner samt hur förgårdsmarkens yta kan vara med och bidra till en
levande stadsmiljö. För att förstå försgårdsmark behövs också en förståelse för gaturummet då dessa
två befinner sig i samma kontext. Förgårdsmark ligger i zonen mellan det privata och offentliga och
studien utgår från litteratur om bebyggelsens kanter med fokus på mänskliga dimensioner bland
annat utifrån Jan Gehls böcker. Med stöd från litteratur inom miljöpsykologi och sociologi visas
vikten av att staden planeras med grönska nära hemmet för människans välmående. För att ge en
tydligare förståelse för förgårdsmark i praktiken görs även två intervjuer av hur planerare ser på
förgårdsmark och hur de arbetar med den i sitt yrke. Studien visar på att det finns en komplexitet i
hur förgårdsmark planeras vilket dels hänger ihop med dess planering, dess utförande och ägande,
dels i regleringen av förgårdsmarken dels att flera olika aktörer är med i denna process. Det finns
olika intressen och däri ligger en svårighet att styra exempelvis andelen grönska på ytan. Styrkan
ligger i förgårdsmarkens potential för sociala möten, grönska, trygghet och ökad hälsa vilket i
slutändan kan bidra till att staden blir en mer levande och trivsam mötesplats.The city needs to be densified, while at the same time visions of a greener city exist. A living urban
environment with a good local environment is an ambition that many cities are striving for. A part
of the interface between building and public space is an area in Swedish called förgårdsmark, which
belongs to the building and is planned by the municipality. The aim of this study is to explore the
importance of förgårdsmark for the street space, with focus on human social interactions and how
it can contribute to a living urban environment. To get a better understanding of the förgårdsmark,
an understanding of the street space is also needed, since these two exist in the same context. The
area we are exploring exists in the space between the private and the public and this study is based
on literature about the soft edges of the buildings with focus on human aspects based on, among
others, Jan Gehl’s books. The importance of planning a local urban environment that contains
greenery for people’s well-being is supported in literature on environmental psychology and
sociology. To give a clearer understanding of the private part of the förgårdsmark in practice, two
interviews are conducted of how planners view this area and how they work with this space in their
profession. This study shows a complexity in how the förgårdsmark is planned, which partly is
connected to its planning, procedure, and ownership but also to the regulations of förgårdsmark and
the fact that several different business functions and stakeholders are part of this process. There are
many interests to consider and therein lies the difficulties in controlling, for example, the proportion
of greenery in this private interface. The strength lies in the potential of the förgårdsmark to
encourage social interactions, provide greenery, a sense of security and well-being, which in the end
can contribute to a more living and pleasant urban environment
Förändringsarbetet på fikapauserna: : en fallstudie av oplanerade förändringar på Handelsbanken
Get PDFFörändringar i organisationer kan komma i flertalet olika former, strukturer, och omfattningar. Ett förändringsarbete som sker på fikapauserna i en organisation är en lös och oplanerad förändring där den drivande förändringsagenten är medarbetarna och deras sociala interaktioner. Planerade såväl som oplanerade förändringar i organisationer utspelas inte alltid enligt plan. Detta till följd av att förändringen konstrueras av individerna och mekanismerna inom den.
Denna uppsats har för avsikt att studera hur en oplanerad hållbarhetsförändring konstrueras på en arbetsplats. Vidare ämnar uppsatsen att undersöka vilka mekanismer som kan identifieras i en oplanerad hållbarhetsförändring och hur dessa påverkar förändring i stort. Van de Ven och Pooles teleologiska och dialektiska synsätt på förändring används för att få en bättre förståelse för vilka mekanismer som konstruerar förändringsarbetet. Denna longitudinella fallstudie är en kvalitativ studie med induktiv ansats där empiriinsamlingen främst baseras på deltagande observationer som har gjorts under 26 veckors tid. Organisationen som har observerats är Svenska Handelsbanken som under en tid har genomgått en lös och oplanerad hållbarhetsförändring. Förändringen innebär en ny ansvarsfördelning på Handelsbankens kontor där hållbarhetsambassadörer utses för att öka hållbarhetsmedvetenhet och -arbete på kontoren.
Slutsatserna visar på att den oplanerade hållbarhetsförändringen har påverkats av fyra samverkande mekanismer: Kultur, motivation, lärande och politik. Hållbarhetsambassadörerna utövar hållbarhet på ett vardagligt sätt på grund av brist på rätt befogenheter och makt men även på grund av de sociala interaktionerna som tar plats mellan individerna på kontoren. Medarbetare är engagerade i förändringarna och hållbarhetsinitiativen de bildar på grund av en stark, öppen och engagerande organisationskultur. Studien visar även på att oplanerade förändringar tar plats även i planerade kontexter då mekanismerna inte går att styra. För att kunna hantera detta bör förändringsagenter således vara medvetna om förändringsmekanismer och hur de påverkar förändring.Organizational changes can take many different shapes, structures, and scopes. A change that is initiated during coffee breaks in an organization is a loose and unplanned organizational change where the driving agents are the employees and their social interactions. Planned as well as unplanned change does not always unfold according to plan. This is due to change being constructed by the individuals and mechanisms within it.
This essay aims to study how an unplanned sustainability change is constructed in a workplace environment. Furthermore, the essay aims to identify mechanisms of unplanned change and how these may affect change in general. Van de Ven and Poole's teleological and dialectical approaches to change are used to gain a better understanding of which mechanisms may construct change. This longitudinal case study is a qualitative study with an inductive approach. The collection of empirical data is primarily based on participant observations that have been made over a period of 26 weeks. The organization that has been observed is Svenska Handelsbanken, which for some time has undergone a loose and unplanned sustainability change. The change involves issuing a new area of responsibility at Handelsbanken's local offices where sustainability ambassadors are appointed to increase sustainability awareness and initiatives at the offices.
The study's conclusions show that the unplanned sustainability change has been influenced by four interacting mechanisms: Culture, motivation, learning and politics. The sustainability ambassadors practice sustainability in a colloquial way due to the lack of proper authorities and power, but also due to the social interactions taking place between individuals in the offices. Employees are committed to the changes and sustainability initiatives they arrange because of a strong, open, and engaging culture. The study also shows that unplanned changes take place even in planned contexts as the mechanisms cannot be controlled. To manage this, change agents should thus be aware of change mechanisms and how they may affect organizational change
Forskning och nyttjande av mykorrhiza inom nordiskt jordbruk
Get PDFGlomeromycota är en division svampar som bildar arbuskulär mykorrhiza (AM) med mer än 80% av alla landlevande växter. Via denna symbios får svampen kolhydrater från växten och i gengäld får växten näringsämnen. Utöver näringsutbytet kan växten även få en ökad resistens mot många abiotiska och biotiska faktorer samt en ökad tillväxt och skörd. Forskning har gjorts på svamparna för att förstå hur dessa effekter uppkommer och hur svamparna kan tillföras inom jordbruket för att få dessa önskade egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka den forskning som gjorts om arbuskulär mykorrhiza i nordiskt klimat eller i ett liknande klimat samt de grödor som odlas här och se vilka resultat som var relevanta för nordiskt jordbruk. Studien undersökte även hur väl kommersiella inokulat fungerat i storskaliga undersökningar.
Litteraturen som undersöktes var vetenskapligt granskade texter i vetenskapliga tidskrifter där primära forskningsresultat, meta-analyser samt enstaka litteraturöversikter inkluderades.
Utöver detta utgjorde boken Mycoagroecology: Integrating Fungi into Agroecosystems den naturvetenskapliga förankringen och sammanfattning av det aktuella kunskapläget om arbuskulär mykorrhiza inom jordbruk.
Mycket av den forskning som gjorts är gjord på grödor som inte är relevanta i nordiskt klimat eller i ett varmare klimat vilket gör att resultaten inte alltid går att tillämpa inom nordiskt jordbruk. Majoriteten av forskningen är gjord på ett fåtal arter svampar som är naturligt förekommande på många områden och dessa arter är även vanliga i dagens kommersiella inokulat. Kallare klimat har visat en lägre artrikedom och en annan diversitet av AM svampar vilket gör att de arter som finns i de kommersiella inokulaten kan vara mindre lämpade för ett kallare klimat. Dagens lagstiftning kräver ingen vetenskaplig dokumentation över innehållet i ett inokulat som säljs och storskalig undersökning har visat att dessa inte lever upp till vad som förväntas av dess innehåll. Detta kan skada förtroendet för användning av AM inom jordbruket och även vidare forskning.
Forskningsresultaten som är relevanta för nordiskt klimat och de grödor som odlas här visar att inokulering eller naturlig förekomst av AM kan ge positiva effekter såsom: ökad skörd och högre näringsmängd i planta och kärna, ökad motståndskraft mot svamppatogener samt ökad tolerans mot; torka, tungmetaller och osmotisk stress. Däremot uppvisar olika sorter av grödor skillnader i benägenhet att bilda symbios med AM svampar och en del grödor bildar inte symbios alls.
Hämmande faktorer för växtens benägenhet att bilda symbios eller för svampens överlevnad (med variation mellan arter) har i forskning visat sig vara: jordbearbetning, stora mängder av- och kvoten mellan kväve och fosfor, växtföljd, pH och altitud.
Flertalet studier visar att inokulering av både svamp och bakterier har visat mycket goda resultat och pekar på en synergistisk effekt med högre skörd än vid inokulering av endast svamp eller bakterier.
Sammantaget visar förekomst eller inokulering av AM svampar många önskvärda effekter men mer kunskap och rådgivning till jordbrukare krävs för att få mer säkra resultat vid storskalig användning. Klimatskillnader har inverkan på både AM svampar och grödor men forskningen visar en god potential för nyttjande av AM svampar inom nordiskt jordbruk och motivera till vidare forskning.Glomeromycota is an arbuscular mycorrhizal fungi (AMF) that forms symbiosis with more than 80% of all terrestrial plants. This symbiosis provides the fungus with carbohydrates from the plant and in return the plant receives nutrients. In addition to the nutrient exchange, the plant can also gain increased resistance to many abiotic and biotic stresses as well as increased growth and yield. Research has been done on AMF to understand how these effects occur and how the fungi can be added in agriculture to obtain these desired properties. The purpose of this study was to examine the research that has been done on arbuscular mycorrhiza in Nordic climates (or in a similar climate) and the crops grown here to see which results that were relevant for Nordic agriculture. The study also investigated how well commercial inocula performed in large-scale trials.
The literature examined was scientifically reviewed texts in scientific journals where primary research results, meta-analyses and occasional literature reviews were included.
In addition to this, the book Mycoagroecology: Integrating Fungi into Agroecosystems constituted the scientific anchoring and summary of the current state of knowledge about arbuscular mycorrhiza in agriculture.
Much of the research that has been done on crops that are not relevant in the Nordic climate or in a warmer climate, which means that the results cannot always be applied in Nordic agriculture. The majority of research has been done on a few fungal species that occurs naturally in many areas and these species are also common in commercial inocula today. Colder climates have shown a lower species richness and a different diversity of AM fungi, which means that the species in the commercial inocula may be less suitable in a colder climate. Current legislation does not require scientific documentation of the content of an inoculum being sold and investigation of commercial inocula has shown that they do not live up to what is expected of its content. This can damage confidence in the use of AM in agriculture and may also impact further research negatively.
The research results that are relevant to the Nordic climate and the crops grown here show that inoculation or natural occurrence of AM can have positive effects such as: increased yield and higher nutrient content in plant and grain, increased resistance to fungal pathogens and resistance to; drought, heavy metals and osmotic stress. However, different varieties of a crop show differences in the propensity to form symbiosis with AM fungi and some crops do not form symbiosis at all.
Inhibitory factors for the plant's tendency to form symbiosis or the survival of the fungi (with variation between species) have been shown in research to be: tillage, large amounts and the ratio between nitrogen and phosphorus, crop rotation, pH and altitude.
Inoculation of both fungus and bacteria has shown very good results and points to a synergistic effect with higher yield than inoculating with only fungus or bacteria.
Overall, the presence or inoculation of AM fungi shows many desirable effects but more knowledge and advice to the farmer is needed to obtain more confident results in large-scale use. Climate differences have an impact on both AM fungi and crops, but the research shows a good potential for the use of AM fungi in Nordic agriculture and motivates further research
Vallfoderensilage inverkan på sensorisk och teknologisk kvalité hos griskött
Get PDFVallfoder används i dagsläget i ekologisk grisproduktion för att stimulera naturliga behov såsom t.ex. söka efter föda, vilket bidrar till högre välfärd med färre foderrelaterade störningar och stereotypa beteenden hos grisen. Genom att ersätta delar av det konventionella kraftfodret med ensilage från vall, gynnas även odlingslandskapet och självförsörjningsgraden i lantbruket. I detta arbete granskades en kontrollgrupp samt tre olika foderbehandlingar med vall inblandat i fodret för att se hur det påverkade köttets kemiska sammansättning samt teknologiska kvalitet och hållbarhet. Kontrollgruppen utfodrades enbart med konventionellt slaktgrisfoder medans försöksgrupperna utfodrades med samma konventionella slaktgrisfoder samt hackat vallfoder, pelleterat vallfoder eller extruderat vallfoder. Denna studies resultat tyder på att inkludering av ensilage påverkar köttets kemiska sammansättning av fettsyror, dock syntes inga tydliga effekter att förbehandlingarna påverkat smak, textur, doft eller utseendet av köttet. Däremot tyder tidigare studier på att fettsyrasammansättningen påverkar köttets hållbarhet under lång tid. Förbehandlingarna har även påverkat köttets mörhet som analyserades med hjälp av Warner-Bratzler shear force-test som tyder på att mer intensivt förbehandlat vallfoder gynnar köttets mörhet. Därmed visar resultaten från denna studie att den kemiska sammansättningen och den teknologiska kvaliteten påverkas av inkludering av vallfoder i foderstaten, dock är resultaten inte starka nog för att effekt på de sensoriska egenskaperna eller köttets hållbarhet ska kunna fastslås. Resultaten tyder även på att förbehandlingen av vallfodret har inverkan på hur mycket vallfodret påverkar köttegenskaperna.Silage is currently used in organic pig production to stimulate natural needs such as search for food, which contributes to higher welfare with fewer feed-related disturbances and stereotypical behaviors among pigs. By replacing parts of the usual conventional concentrate with silage, the cultivated landscape and the degree of self-sufficiency in agriculture are also benefited. In this study, three different pre-treatments of silage were investigated to see if/how it affected the chemical composition of the meat as well as technological quality and durability. The control group were fed only conventional feed, while the experimental groups were fed the same feed as well as chopped forage, pelleted forage or extruded forage. The results of this study indicate that the pre-treatment affects the meat's chemical composition of fatty acids, however, no clear effects are seen that the pre-treatments effect the taste, texture, aroma or appearance of the meat. On the other hand, earlier studies shows that the fatty acid composition affects the durability of the meat over a long period of time. The pre-treatments have also affected the tenderness of the meat, which was analyzed using the Warner-Bratzler shear force -test, which indicates that more intensive pre-treated silage benefits the tenderness of the meat. Thus, the results from this study show that the chemical composition and the technological quality are affected by including silage in the pig rations. However, the results are not strong enough to prove an effect on the sensory properties or the durability of the meat. The results also indicate that the pretreatment of the forage has an impact on how much the forage affects the meat characteristics
Användning av kalvningssystem i svensk dikalvsproduktion
Get PDFDikons uppgift är att föda upp friska kalvar som växer och producerar bra kött. Inhysning och skötselrutiner kring kalvning är därför en central del dikalvsproduktionen för att ge kalven en bra start i livet. Syftet med detta arbete var att kartlägga och beskriva nuvarande metoder för skötselrutiner kring kalvning inom dikalvsproduktionen i Sverige samt identifiera lantbrukares önskemål för framtidens kalvningssystem. Arbetet omfattar dels en litteraturstudie, dels en enkätstudie.
Litteraturstudien behandlar olika inhysningssystem och kons naturliga beteende vid kalvning. Dikor inhyses vanligen på djupströbädd eller i liggbåssystem där kalvning kan ske i den ordinarie gruppen, i ensambox eller i gruppbox. Kons naturliga beteende vid kalvning är att söka en skyddad plats en bit ifrån flocken och hon återvänder först par dagar senare tillsammans med sin kalv. För att kunna tillgodose dikons behov är det viktigt att det finns gott om plats i det utrymme hon ska kalva. Att erbjuda någon typ av gömställe kan underlätta kalvningen då dikon har möjlighet att kalva ostört.
Enkätstudien resulterade i 107 svar och resultatet visar att den genomsnittliga besättningen består av 26–50 kor som inhyses på en djupströbädd av halm och att kalvning vanligen sker i den ordinarie gruppen. Den vanligaste rasen är Simmental. Resultat från både litteraturstudien och enkätundersökningen visar på vikten av att kalvningssystemet anpassas så att kon kan utföra naturliga beteenden. Att kalva i ett utrymme tillsammans med andra kor kräver en stor yta så att kon kan söka avskildhet från flocken. En ensambox ska placeras så den kalvande kon fortfarande ser sin flock. I framtiden önskas en egen avdelning för ko-kalvpar dit de flyttas efter kalvning.The central role for a beef cow is to produce healthy calves that grows well into beef production. Housing and management around the time of calving is thus an important part of ensuring the calf a good start in life. The aim of this study was to map and describe current methods of calving management in Swedish beef cow production, as well as identify farmers’ wishes for future calving systems. This work includes a literature study and a survey study.
The literature study describes different housing systems and the cow´s natural behavior around calving. Beef cows are usually housed on deep bedding or in free stalls where calving takes place in the regular group, in an individual pen or in a group pen. The cow´s natural behavior around calving is to seek a sheltered place with some distance from the herd. She returns with her calf a couple of days later. It is thus important to provide plenty of space at the calving site and to offer some type of hide where the cow can seek isolation.
The survey study gained 107 answers and the results shows that the average herd contains 26-50 animals that are housed on a deep litter bedding of straw. Calving usually takes place in the regular group and the most common breed is Simmental. Results from the literature study as well as the survey shows the importance of a calving system that allows cows to perform natural behaviors. Calving in a space with other cows requires a large area that enables the cow to seek isolation. An individual calving pen should be placed so that the cow is still able to see the herd. For the future, some farmers wish for a department where the cow and her calf can be moved after the calving
Spår i jorden
Get PDFDetta examensarbete utforskar torvtäkten som landsakap. Torvindustrin har en långtgående historia i Sverige, och de utdikade torvmossarna utgör några av de största landskapssåren i landet. Under påtryckningar från politik och samhälle har industrin minskat kraftigt, och många torvtäkter hotas nu av nedläggning. Genom klok efterbehandling kan de uttjänta torvtäkterna bli värdefulla landskap för mänskligt och icke-mänskligt liv. Men vad kännetecknar egentligen dessa landskap - och vilka värden och potentialer finns knutna till dem? Genom debatten om återvätning har våtmarker identifierats som ett nyckellandskap för att lösa en globala klimatkatastrof. I det lokala landskapet krävs platsbaserad design som ser landskapets unika sammansättning - utan att fastna i en romantiserad uppfattning av ett förgånget landskap.
Mitt arbete har utgått från studierna av en 250 hektar stor torvtäkt i centrala Skåne som nyligen lagts ned. Genom platsbesök och diskussioner med markägare, kommun, länsstyrelse och NGOs har jag kartlagt landskapets materiella sammansättning, formativa processer och rumsliga samband. I analysen har jag tillämpat ett nymaterialistiskt synsätt. Nymaterialismen är ett teoretiskt angreppssätt avvisar det traditionella sättet att beskriva materia som passiv. Istället betonar man materians livlighet och betydelsen av icke-mänskligt liv i landskapets utveckling. Med detta synsätt har jag kartlagt landskapet på ett horisontellt sätt: som assemblage: hopsättningar av aktörer. Synsättet har gett en förståelse av landskapet som en produkt av mänskligt- och icke-mänskligt liv. Resultatet är ett porträtt av ett landskap där jorden, vattnet, växter, djur och människan samextisterar. I landskapet finns avtryck från en intressant natur- och kulturhistoria: en rumslig uppdelning som kan fungera som ett ramverk för att husera nya aktiviteter där mänskligt och icke-mänskligt liv kan existera i synergi.This thesis explores the extractive landscape of peat. The peat industry has existed in Sweden since mid-19th century. Excavated peat bogs form some of the biggest landscape scars in the nation. In a time of increasing pressure from politics and society, the industry has declined drasticly. Many peat industries are now threatened by closure. Through the rewetting debate, wetlands have been identified as key landscapes for adressing an deepening global climate disaster. In the local landscape, place-based design measures are required, measures that responds to the unique characteristics and history of each landscape, without idealizing a romanticized vision of an intangible past. With landscape architecture as a tool, these landscapes have great potential to become valuable for both human and non-human life. But what really characterizes the extractive landscapes of peat - and what values and potentials lie in their transformation?
My work is based on the study of a recentrly shut down, 250-hectare large peat industry in central Skåne. Through site visits and discussions with landowners, the municipality, the county administrative board and NGOs, I have analyzed the landscape materially: as a process and a spatial experience. In the analysis. I have been inspired by new materialist theories and approaches. New materialim rejects the traditional way of describing matter as inert. Instead, it emphasizes the ‘livningness’ of the world: a world of active actors. By conducting this way of seeing, I have mapped the material landscape in a horizontal way, as assemblages: networks of actants. The approach has provided an understanding of the landscape as a product of both human and non-human life. The result is a biography of a landscape where earth, water, plants, animals and humans coexist in a meshwork of life. The landscape bears traces of an interesting natural and cultural history. This imprint provides a spatial division that can serve as a framework for new activities where human and non-human life could co-exist by synergy
The effect of knowledge on farmers’ intercropping adoption decisions
Get PDFIntercropping is sustainable from both an economic and environmental point of view since it can increase yields, decrease input costs, make efficient use of available growth resources, increase crop biodiversity and natural biodiversity, suppress pests and diseases, and reduce land degradation. This makes the uptake of the practice important for future sustainable agricultural.
Since the agricultural sector has evolved around mono-cropping for decades there is a risk that farmers’ knowledge is not adequate for the cultivation of intercropping. This study therefore examines how Swedish farmers’ formal and informal knowledge affects their adoption and intensity decisions on intercropping, by using a double-hurdle model. The results show that the adoption decision is positively related to self-reported intercropping knowledge and negatively associated with agricultural training. Higher levels of formal education, agricultural training, discussing farm issues with other farmers and years of farming experience are associated with lower intercropping intensity.
These findings contribute to an understanding of the role of knowledge in the progression towards a more sustainable agriculture and are useful for shaping policies, information programmes, and agricultural training to increase the uptake of intercropping