18101 research outputs found
Sort by
“Känner man trygghet att man får vara på en plats, känner vi att den sociala hållbarheten ökar”
Get PDFSociala interaktioner anses vara en viktig del för att skapa en inkluderande och socialt hållbar stad. I Stockholm stad har segregationen ökat och möjligheterna till möten mellan olika grupper minskat. Men forskning visar att det finns möjlighet att planera för social interaktion mellan grupper i stadens offentliga rum. Här har landskapsarkitekter en viktig roll. I studien genomförs en semistrukturerad intervju med två landskapsarkitekter som arbetar med planprogrammet för Slakthusområdet. Intervjufrågorna fokuserar på om och i så fall hur de planerar och gestaltar en offentlig miljö som främjar sociala interaktioner. Slakthusområdet är intressant eftersom visionen är att bygga en integrerad stadsdel med ett rikt heterogent stadsliv. Den transkriberade intervjun har tematiserats och analyserats med utgångspunkt i stadsplaneraren Jan Gehls teorier för utomhusaktiviteter samt sociologen Richard Sennetts tankar om öppna och slutna system. Gehl vill underlätta mötet med andra i staden. Han definierar olika aktiviteter: nödvändiga, frivilliga och sociala som alla är viktiga för sociala interaktioner. Sennetts utgår från friktionen som uppstår i staden som fysisk plats och som en levande mänsklig miljö. I ett öppet system tar stadsplaneringen hänsyn till oförutsedda förändringar och mötet mellan stadsplaneraren och de som bor och rör sig i staden.Social interactions are considered a key component in creating an inclusive and socially sustainable city. In the city of Stockholm, segregation has increased and opportunities for encounters between different groups have decreased. But research shows that there is an opportunity to plan for social interaction between groups in the city's public spaces. In this respect, landscape architects have an important role. The study involves a semi-structured interview with two landscape architects working on the planning programme for the Slakthus area. The interview questions focus on whether, and if so how, they plan and design a public environment that promotes social interactions. The Slakthus area is interesting because the vision is to build an integrated district with a rich heterogeneous urban life. The transcribed interview has been thematised and analysed based on urban planner Jan Gehl's theories of outdoor activities and sociologist Richard Sennett's thoughts of open and closed systems. Gehl wants to facilitate encounters with others in the city. He defines different activities: necessary, voluntary, and social, all of which are important for social interactions. Sennetts starts from the friction that occurs in the city as a physical place and as a living human environment. In an open system, urban planning takes into account unforeseen changes and the encounter between the urban planner and the people living and moving in the city
Eye disorders in lesser white-fronted geese (Anser erythropus) in captivity
Get PDFEye problems are common amongst captive birds and become especially problematic in endangered species, such as the lesser white-fronted goose (LWFG). This is the case at Nordens Ark where reoccurring eye problems are seen amongst their breeding population of the species. This study aimed to describe manifestations and investigate possible causes of the eye problems seen within this population. The breeding facility of the Swedish Association of Hunting and Wildlife Management in Öster Malma Wildlife Park, collaborating closely with Nordens Ark and housing birds within the same genetic population, have not detected eye problems in their population. Site visits including keeper interviews were conducted at both facilities to determine differences that could explain the difference in eye problem prevalence. Medical records and general information of LWFG at Nordens Ark with eye problems between 2009 and 2021 were obtained from the medical records system ZIMS to describe the problem using descriptive statistics. Impact of rainfall and temperature on the number of cases per day was investigated using linear regression analysis. The implication of clutch size on the likelihood of a bird obtaining eye problems was also studied using the Chi-square test.
The most common manifestations of ocular disease seen were signs of eye pain, corneal involvement, conjunctivitis, and periocular feather loss. Painful eye problems may negatively impact the welfare of the birds. Cases were almost exclusively observed between May and September and birds under two months were the most affected age group, followed by birds older than two years. No impact from rainfall or temperature on case numbers was found. Regarding management differences between Nordens Ark and Öster Malma, water provision differed most, with Nordens Ark using manually maintained plastic tubs and Öster Malma using concrete pools with constant refill and outflow of water. This, including the fact that clutch size showed a tendency of significance, rose the question if increased stocking density and its negative effects on water quality could increase the incidence of infectious eye problems. To answer this question, and to find significant evidence of the cause of the eye problems seen amongst the LWFG at Nordens Ark, further studies are needed
Skillnader mellan granindivider gällande initieringsfrekvens för somatisk embryogenes
Get PDFGran (Picea abies) har länge varit ett viktigt trädslag för den svenska skogsnäringen. Skogsbruket står inför en oviss framtid och med ett alltmer ostadigt klimat behövs ett genetiskt material som kan klara dessa nya prövningar. Målet är ett stort utbud av granmaterial med egenskaper som god tillväxt, högklassig virkeskvalitet och den alltmer nödvändiga förmågan att stå emot skadeinsekter och patogena svampar. En del i detta arbete för granens framtid är somatisk embryogenes (SE) som är en form av vegetativ förökning. SE är i sig en kostsam och tidskrävande process vilket gör att behovet av att välja ut träd med god initieringsframgång är av högsta prioritet. I denna studie undersöktes individer tillhörande olika trädfamiljer, gällande deras kapacitet i SE-initieringsförmåga.
Resultatet från studien kommer utgöra en grund för att i ett annat projekt undersöka om initieringsfrekvensen kan sammankopplas (associeras) med molekylära markörer i en ’Genome-Wide Association Study (GWAS)’. Studien ingår därmed i ett forskningsprojekt ’GWAS: Marker-based earlier selection for high somatic embryo-initiation in Norway spruce’ för den efterföljande associationsstudien. Projektet är finansierat av ’UPSC Komptenscentrumprojekt’ tillsammans med Umeå Plant Science Centre (UPSC), Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk och SweTree Technologies.
Materialet till projektet utgjordes av omogna embryon från grankottar från olika moderträd plockade i klonarkiv i Ekebo (Svalöv) samt Maltesholm (Tollarp). Försöken genomfördes i Skogsmästarskolans laboratorium i Skinnskatteberg sommaren 2022. Under åtta veckor testades 101 trädindivider gällande deras initieringsförmåga. Resultaten kontrollerades därefter var tredje och var sjätte vecka och all information sammanställdes i en databas. Utvecklingsstadiet hos de zygotiska embryona (fröembryon) var av betydelse för resultaten. Små och outvecklade embryon var svårhanterliga för den laborativa processen vilket försvårade extraktionsprocessen. Förvaringen av kottarna hade en avgörande betydelse och lagringsförhållandena bör förbättras inför framtida studier. Problem med mögel, luftfuktighet och angrepp av sjukdomar och larver gav ett delvis defekt arbetsmaterial vilket påverkade den totala mängden användbart datamaterial som kunde samlas in.
Skillnader kunde observeras mellan trädindivider gällande initieringsfrekvens. Av studiens 101 träd visade 66 träd initiering. Av de 35 träd där initiering helt uteblev hade embryon från 13 träd dock testats på ett icke optimalt sätt. Knappt en tredjedel (30 procent) av de 66 träden uppvisade lyckad initiering på en nivå mellan 10 och 20 procent av testade embryon. Något mer än en tredjedel (36 procent) uppvisade en initieringsandel på 30 till 40 procent. För knappt en tredjedel (33 procent) av träden registrerades en initieringsnivå på över 40 procent av. Endast ett testat träd hade 100 procent lyckade initieringar.Norway spruce (Picea abies) is an important tree species in Swedish forestry. With the uncertain future that forestry faces in an increasingly unstable climate, there is a need for genetic material that can withstand these new challenges. The goal is to secure good supply of Norway spruce genetic material and further improve traits such as optimal growth, high timber quality, and ability to resist pathogens and insect attacks. One potentially important part of the work of securing the future of Norway spruce in commercial forestry is somatic embryogenesis (SE), a form of vegetative propagation. SE is still a costly and time-consuming process, making the need to select trees with good initiation capacity a top priority. This study examined the SE initiation capacity of different tree families.
The results will be utilized in a different study investigating whether initiation ability could be associated with certain molecular markers in a Genome-Wide Association Study (GWAS). The study was performed as one component within the project ‘GWAS: Marker-based earlier selection for high somatic embryo initiation in Norway spruce’. The project was financed by ‘UPSC Conpetence Centre’ in collaboration with Umeå Plant Science Centre (UPSC), The Swedish University of Agricultural Sciences, Skogforsk (the Forestry Research Institute of Sweden), and SweTree Technologies.
The investigated material consisted of immature embryos from seed of Norway spruce cones harvested from mother trees collected in the clone archives Ekebo (Svalöv) and Maltesholm (Tollarp). The experiment was carried out in the laboratory at the SLU School for Forest Management in Skinnskatteberg during the summer of 2022. During eight weeks 101 trees were tested regarding their initiation ability and thereafter the development was monitored every three and six weeks. The recorded information was compiled in a database. The stage of development of the zygotic embryos (seed embryos) had a major impact on the results; small and undeveloped embryos were difficult to handle in the laboratory process and made the embryo extraction process much more difficult. Storage conditions negatively affected parts of the cone material and should be further improved in future studies. Problems with mold, non-optimal humidity, and infestation of diseases and larvae resulted in partly defective sample material for a subset of trees, which affected the total amount of usable data obtained in this study.
Differences were observed regarding initiation ability of different trees. Of the total 101 trees in the study, 66 trees showed initiation. However, of the 35 trees that failed to initiate at all, embryos from 13 trees had been tested in a sub-optimal way. Slightly less than one third of the trees (30 percent) showed initiation rates of 10 to 20 percent of tested embryos. More than one-third (36 percent) showed initiation rates of 30 to 40 percent. For one-third (33 percent) of the trees, initiation rates were above 40 percent. Only one tested tree had 100 percent successful initiations
Tillgänglighet till urbana miljöer för personer med synnedsättning
Get PDFSynen har en avgörande roll för hur allmänna platser upplevs och används. Synnedsättningar kan begränsa personers möjligheter att orientera sig självständigt. Svårigheterna som personer med synnedsättning upplever kan resultera i att de inte vill vistas utomhus själva, vilket i sig kan leda till isolering, utanförskap och sämre fysisk och mental hälsa. Stockholms stads övergripande målsättning gällande tillgänglighet är att alla invånare i Stockholm, oavsett funktionsförmåga, ska kunna ta del av och delta i alla samhällsområden. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden är ett av de mest hållbarhetsprofilerade områdena i Stockholm och dess allmänna platser anses vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängligt det är på en allmän plats i Norra Djurgårdsstaden för personer med synnedsättning, avgränsat till området kring Storängstorget.
Kunskap om vad som betraktas vara bra utformade utemiljöer för synnedsatta personer har erhållits från nuvarande lagar och rekommendationer samt synpunkter från synnedsatta personer. En platsanalys har utförts på Storängstorget där platsens utformning, markmaterial, utrustning och belysning analyseras gentemot kraven, rekommendationerna och synpunkterna som studerades.
Resultatet visar på att området uppnår många av de krav som finns på tillgänglighet. Platsen är överskådlig, har en logisk utformning, rymliga gångbanor, bra belysning och har dessutom taktila plattor som förtydligar gångriktningar och uppmärksammar hinder. Brister som observerades är otillräckliga kontrastskillnader och avskiljningar mellan gångbanor, körbanor och utrustning samt att övergångsställen saknar en tydlig och konsekvent utformning.
Att det finns brister i tillgängligheten beror sannolikt inte på en otillräcklig lagstiftning eller målsättning, utan skulle kunna förklaras av bristande kunskap eller att tillgängligheten står i konflikt med andra aspekter såsom ekonomi och fysiska förutsättningar. Tillgänglighetslösningar som tillämpas i efterhand kan bli kostsamma och oestetiska. För att undvika dyra efterkostnader och att synnedsatta personer exkluderas från allmänna platser bör tillgänglighetsfrågor beaktas under hela byggprocessen. Förutom att enbart följa lagar och krav, bör även synnedsatta personers synpunkter tas till vara. En tillgänglig utemiljö för personer med funktionsnedsättning gynnar inte bara de få, utan bidrar även till en ökad tillgänglighet och säkerhet för alla människor.Sight plays a crucial role in how public places are experienced and used. Visual impairments can limit people's ability to orient themselves independently. The difficulties which people with visual impairments experience can result in them not wanting to go outside by themselves, which may lead to isolation, exclusion, and worse physical and mental health. The aim of Stockholms stad regarding accessibility is that all residents of Stockholm, regardless of functional ability, should be able to take part and participate in all areas of society. The new district Norra Djurgårdsstaden is one of the most sustainably profiled areas in Stockholm and its public places are said to be accessible to people with disabilities.
The purpose of this study is to examine how accessible a public space in Norra Djurgårdsstaden is for people with visual impairments and the area which is analyzed is Storängstorget and its vicinity.
Knowledge of what is well-designed outdoor environments for visually impaired people has been obtained from current laws, recommendations, and viewpoints from visually impaired people. An inspection and analysis were carried out at Storängstorget, where the area’s design, ground materials, equipment and illumination have been analyzed and compared with the requirements, recommendations, and viewpoints.
The results show that this area fulfills many of the requirements for accessibility. The area is perspicuous, has a logical design, spacious walkways, good lighting and has tactile slabs which help with navigation and inform about obstacles. Flaws which were observed at the site are insufficient contrast markings and separation between walkways, roads, and equipment. The pedestrian crossings did also lack a distinct and consistent design.
The deficiencies in accessibility are probably not due to insufficient legislation or ambition but could be attributed to lack of knowledge or other conflicting aspects such as economic costs and challenging physical conditions. To avoid expensive subsequent costs and that visually impaired people are excluded from public places, accessibility issues should be considered throughout the entire construction process. In addition to observe laws and requirements, the viewpoint of visually impaired people should also be considered. An accessible outdoor environment for people with disabilities do not only benefit the few, but also enhance accessibility and safety for all people
How does different fresh gas flows affect stress in rats during anaesthesia induction with sevoflurane in a chamber?
Get PDFThe rat is one of the most used laboratory animals in Europe today. When replacement of live
animals in research is not feasible, the aim is to improve the welfare of those animals by reducing
stress and suffering. Anaesthesia in laboratory rats is a common procedure, and induction with
inhalant agents is often associated with stress and discomfort in the animals. Therefore, one way to
improve welfare would be to improve the induction quality. Additionally, research is lacking in the
area about which factors influence stress in rats during inhalant anaesthesia induction.
The behaviour of ten Wistar rats was studied during induction of anaesthesia with sevoflurane using
an inhalation chamber. The rats were randomized into two groups, receiving a fresh gas flow of
three and six litres per minutes, respectively. The vaporizer was set to 8%. The behaviours were
recorded inside the chamber during preoxygenation and during the induction and recovery. Latency
to, frequency and duration of several behaviours were observed and compared between the two
groups. Also, time to recumbency, first movement and regain of righting reflex was noted and
compared between both groups.
No significant differences were found in frequency, latency or duration of the observed behaviours
between groups, except for latency to ‘lie’ being longer in the low flow group. Stress-related
behaviours were frequent in all rats during preoxygenation and induction. Rats induced with higher
flow had a significantly faster induction than those in the low flow group.Råttan är ett av de vanligaste försökdjuren idag i Europa. I de fall det ännu inte finns metoder som
kan ersätta djurförsök strävas det efter att förbättra djurens välfärd genom att minska stress och
lidande. Ett sätt att göra detta är att förbättra induktionskvaliteten vid gasanestesi, vilket är ett vanligt
förekommande moment och som ofta kopplas till stress och obehag hos djuren. I nuläget saknas det
däremot forskning kring vilka faktorer som har betydelse för stress hos råtta vid induktion av
gasanestesi.
Tio Wistar-råttor inducerades med sevofluran i inhalationskammare för att studera beteenden.
Råttorna randomiserades till två grupper som inducerades med olika färskgasflöden på tre respektive
sex liter per minut. Förgasaren ställdes in till 8 %. Råttorna filmades i kammaren under preoxygenering före gasen sattes på samt under induktion och uppvakning. Därefter utvärderades ett flertal olika
beteenden där frekvens, latens och duration jämfördes mellan grupperna. Även tid till medvetslöshet
och vaket tillstånd noterades och jämfördes mellan grupperna.
Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan grupperna gällande frekvens, latens och duration av
de beteenden som studerades, förutom att latensen till ”ligg” var signifikant längre i lågflödesgruppen. Stressrelaterade beteenden förekom hos alla råttor både under preoxygenering och
induktion. Råttorna som inducerades med det högre flödet hade en snabbare induktion än de som
inducerades med lågt flöde
Gräsmattan – brukande och berikande
Get PDFUngefär hälften av de gröna miljöerna i Sveriges städer utgörs av gräsmatta. Gräsmattans stora utbredning utgör ett hot mot biologisk mångfald och dessutom bidrar dess intensiva skötselbehov till en negativ klimatpåverkan.
Syftet med uppsatsen har varit att finna sätt att minska ytan gräsmatta vid städers parker och samtidigt främja biologisk mångfald. Detta med fokus på växtmaterial och pollinerande insekter.
Rålambshovsparken har valts som studieområde för att undersöka hur andelen bruksgräsmatta kan minskas och samtidigt främja biologisk mångfald utan att påverka, alternativt förbättra, parkens befintliga upplevelsevärden. Resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag av bruksgräsmattorna i Rålambshovsparken och togs fram med hjälp av litteraturstudie, studie av referensprojekt, analys och inventeringar av platsen samt en parallellt pågående skissprocess.
Litteraturstudien och studie av referensprojektet visade att olika typer av ängsvegetation är ett bra alternativ att ersätta bruksgräsmattan med. Detta för att gynna biologisk mångfald och samtidigt bevara parkens öppna och ljusa känsla som bruksgräsmattan tidigare bidragit med. Blomningen kan bland annat gynna pollinerande insekter och bidrar dessutom med upplevelsevärden för besökarna. Vidare är det viktigt med en lång blomsäsong för att gynna pollinatörer och därmed har ängsvegetationen även kompletterats med tidigt- och senblommande lökar. Därutöver har det även fastställts att det krävs mer än växtmaterial för att gynna olika insekter, de behöver även olika typer av habitat som exempelvis ytor av sand och död ved, vilka är strukturer som använts i gestaltningsförslaget.
Att försöka finna sätt där biologisk mångfald gynnas utan att bekosta det befintliga upplevelsevärdet visade sig dock inte vara helt okomplicerat. Detta eftersom det sociala värdet som bruksgräsmattan bidrog med, bland annat gav förutsättning för bollspel och picknick, vilken ängsvegetation och sandytor inte är helt lämpade för. Därmed kan det påstås att den biologiska mångfalden delvis använts på bekostnad av det befintliga upplevelsevärdet. Av den anledningen har platsanalysen varit av yttersta vikt för att identifiera de ytor av bruksgräsmatta som ger minst påverkan på den sociala funktionen och som därmed kan anläggas med exempelvis ängsvegetation utan att påverka upplevelsevärdet för mycket.
Att inte bevara det befintliga sociala värdet kan vidare medföra att en förändring av parken blir svårare att försvara för invånare och beslutsfattare, speciellt i tider med ökad inflyttning till staden. Av den anledningen blir det av yttersta vikt att sprida information och pedagogik om varför vi behöver gynna biologisk mångfald. Att vi människor behöver påminnas om att prioritera fler arter än oss själva.Roughly half of the green areas in Swedish cities are made up of lawns. The widespread use of lawns have a negative impact on biodiversity and causes a negative climate impact due to the intense continuous management.
The aim of this thesis is to find ways to reduce lawns in a city park and at the same time support biodiversity. Focus will be on planting materials and pollinating insects.
Rålambshovsparken in Stockholm has been chosen as a study area with the aim to investigate how the lawn area can be reduced and at the same time support biodiversity, with the same or improving existing social experience.
The result consists of a new design proposal of the current conventional lawn in Rålambshovsparken. To reach the result, I have used a literature study, studying reference projects, and a spatial analysis of the park. I have also been sketching in parallel with the already mentioned methods.
The literature study and the study of the reference projects showed that meadows can be used as an alternative to replace the conventional lawn. This due to the fact that meadows support a wider biodiversity than lawns and at the same time maintain the open and light experience that the lawn currently provides. The flowers in the meadows can support pollinating insects and at the same time promote the social experience for the visitors. It is however, important to ensure that the chosen flowers can contribute with a long blooming period to support the pollinating insects. For this reason, the meadow has been supplemented with early and late blooming bulbs. It has also been determined that it takes more than planting material to favor different insects, they need different kinds of habitat structures, for example areas of sand and dead wood is required, which are implemented in the design proposal.
Finding ways to improve the biodiversity without impacting the former social experience was harder than expected. For example, meadows and structures of sand are not optimal for playing ball or having a picknick on, compared to conventional lawns. Consequently, one can say that the support of biodiversity, has been at the cost of less social value. For that reason,
the spatial analysis has been valuable for the project in order to identify structures of the lawn that could be replaced with meadows, having the least impact of the existing social value.
The decision to not keep all of the space with conventional lawn, can be hard to justify for residents and decision-makers if it will be “funded” with less social value, especially in times of urbanization where more people share the existing green areas. For that reason, it is important to inform the public, why we should conserve and support biodiversity in the cities. We need to remind ourselves to prioritize other species than ourselves
Managing trees and power relations
Get PDFNature restoration and carbon forestry projects in the Global South are considered central tools for climate change mitigation and adaptation. Proponents claim that projects have the potential to deliver win-win solutions, supporting poverty alleviation and local empowerment in addition to environmental benefits and carbon sequestration. However, over the last decades, a growing body of literature has criticised projects for paying insufficient attention to local needs. This case study takes foothold in both camps, realising, on the one hand, that the world could indeed benefit from having more trees and that local communities around the world depend on access to forest products for their livelihoods. On the other hand, I support the critique, recognising that unless significant attention is given to ensure local benefits, nature restoration projects run the risk of becoming exploitative tools, reproducing post-colonial power relations between North and South. Hence, the thesis aims to contribute to the literature by exploring how power relations influence the impacts projects have in local communities. The study comprises two nature restoration projects in Tanzania, both aiming to increase the number of trees in local villages.
The study is based on semi-structured interviews and observations, conducted during five weeks of fieldwork in Tanzania. Interviews were held primarily with farmer households in two villages that had both projects present. It also includes interviews with project implementers and village leaders.
A livelihoods approach guided the fieldwork and was used analytically to determine project impacts. The material was then analysed using a lens of power, revealing important connections between the power residing with information and the agency of local farmers. The study also identifies the projects as power players in the local political arena and highlights the need for sufficient mechanisms to ensure downwards accountability and representation to support local democracy. Lastly, the results suggest that the small-scale approach used by both projects and working with farmers in flexible agreements on their own land, can alleviate livelihood constraints due to national and regional regulations on natural resource use
En analys av en ekosystemtjänstanalysmetod
Get PDFAllt eftersom fler människor flyttar från landsbygd till städer får städerna större betydelse för den hållbara utvecklingens framtid, men att nå hållbara städer är ett konfliktfyllt arbete. Ett sätt att minska dessa konflikter och nå den hållbara staden är genom arbete med ekosystemtjänster, men även i detta arbete kan det behöva göras kompromisser. När det som väljs bort i kompromisserna inte uppmärksammas finns en risk att viktiga aspekter missas, vilket har visat sig ofta drabba redan utsatta grupper ur samhället. Det kan också göra det svårare att driva igenom de beslut som fattas. Daw et al. beskriver i artikeln “Evaluating taboo trade-offs in ecosystem services and human well-being" fyra mekanismer som gör att det som väljs bort inte uppmärksammas. Men gäller dessa mekanismer även arbete med ekosystemtjänstanalyser? Denna studie granskar arbetssättet beskrivet i C/O Citys vägledning ”Ekosystemtjänster i stadsplanering – En vägledning” genom samtal med yrkesverksamma som har arbetat efter deras modell. Samtalspunkter utformades utifrån Daw et al. (2015):s fyra mekanismer för att se hur arbetssättet hanterar dessa mekanismer. Resultatet av studien var att arbetssättet till viss del är uppbyggt så att mekanismerna från Daw et al. (2015) motverkas men att förbättringspotential finns kring samtliga mekanismer i form av att inte se människan som en homogen grupp, att kritiskt granska de beslut som fattas på jakt efter förlorare, att utöka checklistan för inventering samt att bidra med fler och bättre bedömningsverktyg för bedömning av ekosystemtjänster.As people move from rural to urban areas, cities will have a bigger part to play in the future of sustainable development. However, reaching sustainable cities is not easy and involves solving conflicts. One method in use by city planners of today to help resolve these conflicts is by using ecosystem services, which in turn also involves trade-offs and compromises. If the trade-offs are overlooked in favor of win-wins there is a risk that aspects that concern less obvious stakeholders are missed. This has been shown to affect marginalized groups of society as well as hinder implementation of the decisions made. In the article “Evaluating taboo trade-offs in ecosystem services and human well-being" by Daw et al. (2015) four mechanisms that can cause tradeoffs to be overlooked are identified. But do these mechanisms also apply to ecosystem service analysis? This study reviews the ecosystem service analysis method developed by C/O City, described in ”Ekosystemtjänster i stadsplanering – En vägledning” by talking with professionals who’ve used it in projects. The questions used were based on the four mechanisms discussed by Daw et al. (2015) to see how the method dealt with them. The study showed that the method of analysis takes account of the mechanisms to a degree, however, there is room for improvement in regard of all of them. The biggest areas of improvement in response to the mechanisms come in form of not seeing people as a homogenous group, to examine decisions in search of its losers, to increase the checklist used when taking inventory and contributing with more and better tools for evaluating ecosystem services
Anestesi och analgesi av akut sjuka hundar i Sverige – Rutiner och tillvägagångssätt på svenska smådjurskliniker
Get PDFAnestesi av akut sjuka hundar innebär i regel olika anpassningar, vilka till stor del sker genom valet
av anestesi- och analgesiläkemedel. De flesta typer av anestesiläkemedel har negativa kardiovaskulära effekter, medan NSAID-preparat ibland kan påverka bland annat njurarna och magtarmkanalen. För att minska de negativa effekterna av anestetika och analgetika hos redan nedsatta
patienter förekommer olika strategier.
Detta arbete syftade till att undersöka vilka metoder och läkemedel svenska veterinärer använder
vid anestesi av akut sjuka hundar, samt hur de resonerar kring ordination av NSAID till dessa
patienter. Undersökningen utfördes via en webbaserad enkät samt en mindre journalstudie om
hanteringen av ett antal fall av pyometra hos hundar på Universitetsdjursjukhusets (UDS)
smådjursklinik. Enkäten var anonym och skickades ut via mejl till 298 svenska smådjurskliniker.
Enkäten besvarades av 149 respondenter. Flest respondenter återfanns i grupperna med 10–20 års
arbetslivserfarenhet inom smådjursmedicin respektive 4–9 verksamma veterinärer på arbetsplatsen.
Endast två respondenter uppgav att de hade erfarenhet av att inte använda någon premedicinering
alls, vilket tyder på att den absoluta majoriteten av akut sjuka hundar ges premedicinering i någon
form före anestesi. Veterinärer som arbetar på kliniker med tio eller fler verksamma veterinärer hade
erfarenhet av flera läkemedel och metoder i högre grad än de på mindre kliniker, däribland
premedicinering med midazolam, intraoperativ analgesi via CRI och perioperativ användning av
paracetamol.
Många respondenter uppgav att de ofta ordinerar NSAID även till nedsatta patienter, med vissa
undantag och anpassningar. Strategier som att ge NSAID först postoperativt till nedsatta patienter
och att stabilisera patienter med vätskebehandling före NSAID-giva var betydligt vanligare än
absoluta resonemang såsom att undvika NSAID till alla nedsatta patienter. Också i journalstudien
ordinerades den absoluta majoriteten av hundarna NSAID. Partiell intravenös anestesi (PIVA), det
vill säga att intravenösa anestesiläkemedel kombineras med inhalationsanestetika, användes vid
anestesiunderhåll hos majoriteten av hundarna i journalstudien. I motsats var erfarenheten av PIVA
förhållandevis låg i enkätstudien, så även hos veterinärer på större kliniker.
I enkätstudien påvisades också ett samband mellan ytlig kännedom om ASA-status och att inte
använda sig av systemet i arbetet. Detta tyder på att ökad kunskap i ämnet kan bidra till att fler
veterinärer känner sig bekväma med och därmed använder systemet. Vidare studier om djurhälsopersonalens kännedom om ASA-status behövs för att ta reda på hur man bäst kan öka kunskapen i
ämnet.Anaesthetic management of emergency cases requires consideration of patient status and disease
mechanisms, and the basis of this can be achieved by choosing the appropriate anaesthetic and
analgesic drugs. Most anaesthetic drugs possess negative cardiovascular effects, whereas NSAID-class drugs can have renal and gastrointestinal side effects among others. Many different strategies
aiming to minimize negative effects of anaesthetic and analgesic drugs in compromised patients
exist today.
This study aimed to investigate which anaesthetic drugs and strategies Swedish veterinarians use
when anaesthetizing canine emergency patients, as well as their rationale regarding NSAID use in
this patient group. The study consisted of an online survey as well as a minor clinical record-based
study of anaesthetic management in canine pyometra cases at the University Animal Hospital (UDS)
small animal clinic. The survey was distributed by email to 298 Swedish small animal veterinary
clinics and was answered anonymously.
Out of the 149 participants partaking in the survey most had 10-20 years of clinical experience in
the small animal field and 4-9 practicing veterinarians at their workplace, respectively. Only two
respondents stated that they had experience with not using any premedication, indicating that most
canine emergency cases receive premedication in some form. Veterinarians working at clinics with
ten or more practicing veterinarians had experience with several drugs and methods to a higher
degree than those working at smaller clinics, including midazolam as premedication, intraoperative
analgesia in the form of CRIs and perioperative paracetamol.
Many respondents stated that they often prescribe NSAIDs to clinically ill patients, with some
exceptions. Strategies such as postponing NSAIDs until the post-operative period or stabilizing sick
patients with fluid therapy before NSAID administration were much more common than more
absolute policies, such as never prescribing NSAIDs to sick patients. NSAIDs were prescribed in
the absolute majority of pyometra cases in the clinical record-based part of the study as well. Partial
intravenous anesthesia (PIVA) was used for anaesthetic maintenance in the majority of pyometra
cases included in the clinical record-based study. Experience with PIVA was, conversely, quite low
according to the survey, comparatively so even at larger clinics.
A relationship between having only superficial knowledge of the ASA classification system and not
using it in practice was established based on survey data. This implies that better in-depth knowledge
could result in more veterinarians being comfortable with, and thus using the ASA system. Further
studies are needed regarding how such knowledge development best could be achieved
Växter som skapar lekvärde i barns utemiljöer
Get PDFDenna studie är en jämförelse mellan nyplanterade lignosers lekvärde i Uppsalas lekparker Genetiska trädgården, Klosterparken och Valsätraparkens och Örebros lekotop Hjälmarvikens nyplanterade lignosers lekvärde. Studien har delvis gjorts med inventeringar och delvis med växtlistor och sökverktyget Planter. För att jämföra växterna har vi använt Malmö stads verktyg för värderingar av förskolegårdar och utifrån den utformat olika kriterium för begreppet lekvärde. Utifrån de kriterierna har en tabell upprättats för att bedöma de olika parkernas lignosers lekvärde. På så sätt kan man enkelt i siffror värdera hur bra lekvärde växterna har i varje park. Med den värderingen kan man sedan se jämföra om en lekplats som går under begreppet ”lekotop” har något extra lekvärde att bidra med när det kommer till nyplanterade lignoser.
Studien utifrån denna metod visade att Örebros lekotop Hjälmarviksparkens lignoser, jämfört med det genomsnittliga värdet Uppsalas parkers lignoser, har ett betydande större lekvärde. Maxpoängen som verktyget kunde ge en lekpark var +1 och minimum -1. Enligt de tabeller vi gjorde skilde det 0,42 poäng mellan Uppsalas lekparker och Örebros lekotop, alltså cirka 20% av spannet mellan max och minimum-poängen.
I studien finns också en bakgrund till konceptet lekotop. Dessutom finns sammanställningar av intervjuer med barn om lek ute och med de projektörer som ligger bakom växtvalet för att få en bredare förståelse av vår jämförelse och dess resultat.This thesis aims to make a comparison between the play value of newly planted woody plants three of Uppsala’s playgrounds which are Genetiska trädgården, Klosterparken and Valsätraparken’s and Örebro’s Hjälmarviksparken’s play value of its newly planted woody plants. The study was partially based on an inventory done on the plants’ list and a plant description using a search platform called Planter. In order to complete the plants’ comparison, we have used “Malmö city’s manual for preschools’ playground valuation” as a tool and based on it we were able to design a new criteria for the concept of “play value”. Based on the new criteria, a chart was made to value and give points to each and every sort of woody plant in every park named in this study. This way of research aims to show with numbers which park has more play value, as well as if the park that is categorized under the concept of “playotop” has any additional values. The method used in this study shows that the average value of Örebro playotop’s park “Hjälmarviksparken” is significantly higher in comparison to the average value of Uppsala’s studied playgrounds. The highest score that could be given in the validation chart was +1 and a minimum of -1. The difference found between the score of the two cities was 0,42 points, which means 20% of the range between maximum and minimum.In this study a definition of the concept of “playotop” was made, as well as a summary of a number of interviews made with children of different ages about outdoor playing, in the addition to interviews made with project managers who worked with planning and choosing plants for the studied parks. These interviews supported the research to make a broader understanding for the main comparison and its results