18101 research outputs found
Sort by
De praktiska kommunikationskonflikterna som livsmedelsinspektören möter under inspektionssamtal och hur de hanteras
Get PDFDen här studien fokuserar på kommunikationskonflikter mellan livsmedelsinspektörer och verksamhetsutövare inom livsmedelstillsyn. Det påpekas att kommunikationen är avgörande för att säkerställa livsmedelssäkerheten och efterlevnaden av regler och lagar. Trots detta kan konflikter uppstå, vilket kan påverka samarbetet och effektiviteten i inspektionsprocessen.
Syftet med den här studien är att öka förståelsen av kommunikationskonflikter som livsmedelsinspektörer möter under inspektionen och hur de ska hanteras. Samt diskutera samtalstekniker som inspektören använder under inspektionssamtal för att förbättra kommunikationen.
I denna studie används en kombination av olika metoder för att samla data och öka validiteten i de slutsatser som dras. Dessa metoder var litteratursökning, kvalitativa intervju och deltagande observation. En anställd livsmedelsinspektör med lång erfarenhet var intervjuad, samt fyra verksamhetsutövare har blivit utvalda som studiefall och har observerats under inspektionssamtal. Samtidigt har en litteratursökning genomförts om kommunikation och konflikthantering i allmänhet och specifikt inom livsmedelstillsyn.
Slutligen visar studien på de vanligaste kommunikationskonflikterna som livsmedelsinspektören möter under sina inspektionssamtal, och trots att inspektörerna tillämpar samtalstekniker som beskrivs i teorin, är det tydligt att praktiken kan skilja sig från teorin och kräver flexibilitet och erfarenhet för effektiv hantering av konflikter.
För framtiden föreslås att Livsmedelsverket implementerar en specifik och praktisk utbildning i kommunikation och konflikthantering för nya och befintliga livsmedelsinspektörer för att säkerställa att de har nödvändiga färdigheter för att hantera kommunikationskonflikter på ett effektivt sätt.
Denna studie betonar vikten av kontinuerlig utveckling och förbättring av kommunikationsfärdigheter- och kompetenser för livsmedelsinspektörer för att säkerställa effektiv inspektion och främja livsmedelssäkerheten.This study focuses on communication conflicts between food inspectors and food operators within food supervision. It is pointed out that communication is crucial to ensure food safety and compliance with regulations and laws. Despite this, conflicts can arise, which can affect cooperation and the effectiveness of the inspection process.
The purpose of this study is to increase understanding of the communication conflicts that food inspectors encounter during inspections and how they should be handled. It also aims to discuss the conversation techniques used by inspectors during inspection conversations to improve communication.
In this study, a combination of different methods is used to collect data and increase the validity of the conclusions drawn. These methods include literature review, qualitative interviews, participant observation. A employed food inspector with extensive experience was interviewed, and four food operators were selected as case studies and observed during inspection conversations. Concurrently, a literature search was conducted on communication and conflict management in general and specifically within food supervision.
Finally, the study highlights the most common communication conflicts that food inspectors encounter during their inspection conversations. Despite applying conversation techniques described in theory, it is evident that practice can differ from theory and requires flexibility and experience for effective conflict management.
For the future, it is suggested that the Food Agency implement a practical, specific training in communication and conflict management for new and existing food inspectors to ensure they have the necessary skills to handle communication conflicts effectively.
This study emphasizes the importance of continuous development and improvement of communication skills and competencies for food inspectors to ensure effective inspection and promote food safety
What’s that smell? : dairy cattle’s olfactory acuity and interest in novel odours
Get PDFAlthough the current knowledge about cattle olfaction is limited, it is important to understand how this sense works and affects their behaviour. Information about dairy cows’ use of their sense of smell can lead to better understanding about their perceptual abilities. Knowledge about which types of odours dairy cows are able to detect and how they might react to certain odours could play a key role in optimisation of housing systems and husbandry management. If a particular odour can evoke aversion, it is important to avoid those kinds of odours in the barn environment. On the other hand, if some kinds of odours evoke attraction or have a calming effect on dairy cows, using such odours could be beneficial for highly stressed individuals. To summarise, better understanding about dairy cows’ perceptual abilities might improve the current housing and husbandry management in dairy farms. Improved housing and husbandry management could in turn contribute to better animal welfare, and thus improve the current dairy production system. This study was conducted as part of a research project with an overarching aim to improve current knowledge on cattle olfaction and to research how olfaction, cognition and stress affect dairy cows’ welfare. The aim of this study was to investigate if dairy cows can detect and differentiate the following odours: lavender, orange, cedarwood and peppermint, and if any of the odours elicit more interest than others. Another aim of this study was to investigate how dairy cows react to the aforementioned odours and if the presence of any of these odours may elicit specific behaviours. The study used an olfactory Habituation/Dishabituation test to investigate if dairy cows were able to detect and differentiate the odours. Results showed that dairy cows were able to detect all of the tested odours. This finding was significant. However, the results regarding differentiation of the odours were not significant in entirety. The dairy cows were able to differentiate certain odours but not all of them. The results also showed that dairy cows smelled cedarwood the longest and orange the shortest amount of time. These findings were significant. Results indicated that parity had a significant effect on sniffing duration with younger cows sniffing longer than older cows. Behaviours such as licking, biting and pushing occurred the most when dairy cows were presented with orange odour. This finding was however not significant. Licking, biting and pushing was mostly performed by younger parities and this finding was significant. More studies are needed to gain knowledge about how different odours may affect dairy cows’ behaviour and whether odours could be used as a calming agent for highly stressed individuals. This could play a key role in making dairy production more sustainable and increase the welfare of dairy cows
A Taste of Bioinformatics: Exploring the Pathogenetics of Clostridium botulinum
Get PDFThis interdisciplinary thesis investigates Clostridium botulinum and botulism disease, spanning molecular biology, epidemiology, bioinformatics as well as clinical diagnosis and treatment. It delves into the morphology, genetics and environmental distribution of Clostridium botulinum, highlighting its adaptive strategies and spore formation and germination. This research aims to provide a comprehensive understanding of botulinum toxins, BoNT A-G by application of bioinformatic strategies to information gathering, information analysis and in silica methods, when researching protein interactions involved in intoxication. This study conducted a representative selection of BoNT strands, to visualise in silica relationship between toxins classified as BoNT A- G with a multiple sequence alignment of selected strands using Clustal O (1.2.3). Data was analysed for phylogenetic relationships among these strains. The results are organised, to highlight similarities and differences across the strains in relationship, providing figures for “Clustal highlight”, “Positive”, “Negative” and “Hydrophobicity” regions in sequences. Data collection included analysis of available data from different databases such as NCBI, PDB and UniProt. Protein structure of the BoNT/A Hall strain, protein database entry 2nyy, was visualized using PDB and BioPython
Hållbarhetsarbete på ridskolan : en kvalitativ studie om hur föreningsdrivna ridskolor arbetar hållbart med hänsyn till föreningens resurser
Get PDFSvenska Ridsportföreningen tog under 2021 fram en hållbarhetsstrategi med mål om att alla inom ridsporten aktivt ska arbeta med hållbarhet fram till 2025. SVRF är en av de större ideella organisationerna som samlar runt en miljon individer. Då föreningarna drivs av ideella krafter och har sin utgångspunkt i vad medlemmarna vill, finns det endast riktlinjer när det kommer till hållbarhetsarbete. En ideell förening är inte vinstdrivande vilket kan påverka mängden resurser och därmed hållbarhetsarbetet. Att arbeta med hållbarhet kan vara något som skrämmer många och anses kosta mycket. Tidigare forskning kring hållbarhetsarbete är begränsat för ideella föreningar vilket försvårar arbetet och kräver mycket resurser från föreningarna, både materiella och immateriella.
Denna studie grundar sig i den resursbaserade teorin, vilket bygger på att identifiera föreningarnas nyckelresurser (materiella och immateriella). Dessa resurser används sedan i en väsentlighetsanalys som hjälper till att utveckla styrverktyg hos föreningarna.
Genom att utveckla relevanta styrverktyg som föreningarna kan implementera i sin internredovisning kan utförandet av hållbarhetsarbetet underlättas och definieras. Dessa kontroller kommer även att underlätta uppföljning av insatserna som utförts samt att det möjliggör en hållbarhetskommunikation till intressenterna. För att nå en långsiktig hållbarhet behöver alla tre hållbarhetsperspektiv (ekonomiska, sociala och miljömässiga) inkluderas i internredovisning. Därför har styrverktyg med utgångspunkt från hållbarhetsperspektiven analyserats och utvecklats. Ridskolor drivna av ideella föreningar utför många insatser som anses vara självklara som idag inte kopplas till hållbarhet, vilket visar på informella styrverktyg. Dessa anses behöva kompletteras med formella styrverktyg för att skapa en tydligare struktur vilket även underlättar uppföljning av uppsatta mål och möjliggör kommunikation med intressenterna. Sammanfattningsvis ger studien en inblick i ridskolornas och föreningarnas arbete utifrån den egna verksamheten.In 2021, the Swedish Equestrian Association developed a sustainability strategy with the goal that everyone in equestrian sports should actively work with sustainability until 2025. SVRF is one of the largest non-profit organizations that brings together around one million individuals. As the associations are run by non-profit forces and have their starting point in what the members want, there are only guidelines when it comes to sustainability work. A non-profit association is not profit-making, which can affect the number of resources and therefore the sustainability work. Working with sustainability can be something that scares many people and is considered to cost a lot. Previous research on sustainability work is limited for non-profit associations, which makes the work more difficult and requires a lot of resources from the associations, both tangible and intangible.
This study is based on the resource-based theory, which is based on identifying the associations' key resources (material and immaterial). These resources are then used in a materiality analysis that helps develop management tools for the associations.
By developing relevant concrete tools that the associations can implement in their internal reporting, the execution of the sustainability work can be facilitated and defined. These controls will also facilitate follow-up of the efforts that have been carried out and enable sustainability communication to the stakeholders. To achieve long-term sustainability, all three sustainability perspectives (economic, social and environmental) need to be included in internal accounting. Therefore, management tools based on sustainability perspectives have been analyzed and developed. Riding schools run by non-profit associations carry out many actions that are considered self-evident and which today are not linked to sustainability, which shows informal management tools. These are considered to need to be supplemented with formal stone tools to create a clearer structure, which also facilitates the follow-up of set goals and enables communication with the stakeholders. In summary, the study provides an insight into the work of riding schools and associations based on their own operations
Choosing the right feed for working dogs
Get PDFHunden har ett näringsbehov som måste tillgodoses genom en balanserad kost med olika näringsämnen som proteiner, fetter, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Proteiner, fetter och kolhydrater ger hunden energi och är viktiga för tillväxt och hälsa. Energi är en kritisk komponent i hundens näringsbehov, en regelbunden tillförsel krävs för en fungerande metabolism och överlevnad. Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram vikten av ett medvetet foderval för valpar och arbetande hundar samt att belysa svårigheter med närings- och energiberäkning hos hund. Det är viktigt att använda foder med optimal näring och energi anpassat för den individuella hundens olika livsstadier och levnadssituation. Valpar har beroende på ras olika tillväxthastighet och näringsbehov där de viktigaste parametrarna är energi, protein, fett, kalcium och fosfor som främjar en god tillväxt och långsiktig hälsa. För vuxna hundar varierar näringsbehoven beroende på storlek och aktivitetsnivå. För arbetande hundar är det viktigt att ta hänsyn till arbetes frekvens, varaktighet och intensitet samt omgivningstemperatur och terräng för att möta deras närings- och energibehov. Olika fördelningar av protein, fett och kolhydrater i fodret kan påverka arbetande hundens prestation och hälsa. Det finns flera beräkningsmodeller att ta hjälp av vid uppskattning av hundens energibehov. Dessa kan dock inte användas utan hänsyn till den individuella hunden. Hullbedömning är därför viktigt för att hålla hunden vid en optimal vikt.The dog has a nutritional requirement that needs to be met through a balanced diet with various nutrients such as proteins, fats, carbohydrates, minerals, and vitamins. Proteins, fats, and carbohydrates provide energy to the dog and are important for growth and health. Energy is a critical component of the dog's nutritional needs, a regular supply is required for functioning metabolism and survival. The purpose of this literature study is to highlight the importance of conscious choice of feed for puppies and working dogs and to highlight difficulties with nutrition and energy calculation in dogs. It is important to use feed with optimal nutrition and energy adapted to the individual dog's different life stages and living situations. Puppies have varying growth rates and nutrient needs depending on the breed, with the most important nutritional parameters being energy, protein, fat, calcium, and phosphorus, which promote good growth and long-term health. For adult dogs, nutrient requirements vary depending on size and activity level. For working dogs, it is important to consider the frequency, duration, and intensity of their work, as well as environmental temperature and terrain, to meet their nutritional and energy needs. Different distributions of protein, fat, and carbohydrates in the diet can affect working dogs' performance. There are several calculation models that can be used to estimate the dog's energy needs. However, these cannot be used without consideration of the individual dog. Therefore, body condition is important to maintain the dog at an optimal weight
Why mountains? An insight into the Snow leopard habitat preference : consequences and aspects for conservation
Get PDFThe Snow leopard (Panthera uncia) is a medium-sized felid living in the mountains of High Asia. With the extreme temperatures, high altitudes and rocky terrain, it’s hard to pinpoint which aspects of the habitat the species is primarily adapted to. With current environmental change, the snow leopard is facing threats for its survival. To enable effective conservation programs, we need to know what aspects of the mountain terrain is essential for its habitat. This has not been explicitly examined before and, thus, was investigated in this literature study. The results showed that the snow leopard’s ancestors lived in an environment and ecosystem similar to today. With that, the species has developed both behavioral and physical adaptations to survive in this challenging environment. However, by considering studies on its anatomy, physiology, behavior and hunting preferences it is clear that it is the steep rocky terrain that is the most critical aspect of the snow leopard’s habitat needs. Using this information, we can easier find solutions that are sustainable both for the snow leopards and humans living in the area. Given their requirement for hunting in steep rocky terrain, conservation programs can prioritize addressing current issues related to maintaining these habitats and the prey species that inhabit them, while being mindful of the needs of traditional pastoralists who also use the mountain terrain
Intressenternas uppfattning av European Sustainability Reporting Standards : analys av utmaningar och möjligheter i intressenternas feedback
Get PDFOftare än sällan hör vi att det rapporteras om vilka utmaningar vi står inför kopplat till klimatförändringar och användning av icke förnybara resurser. Företagen bär ansvar både för ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet likväl ansvar för sin inverkan på miljön. Ett direktiv om hållbarhetsrapportering, kallat Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), har instiftats som ett initiativ från EU i deras arbete för att uppfylla FN:s mål i Agenda 2030, i och med detta direktiv kom förslag på de nya rapporteringsstandarderna European Sustainability Reporting Standards (ESRS). För att få standarderna så bra som möjligt gavs intressenter möjligheten att lämna feedback på standarderna. Syftet med detta arbete är att undersöka intressentfeedback inskickad till EU om vad intressenter som antingen är producenter eller konsumenter av hållbarhetsrapporter ser för utmaningar och möjligheter till följd av de nya ESRS-standarderna. Denna studie har genomförts genom en kvalitativ undersökning med en induktiv ansats då detta arbete utgår ifrån text och tolkning av intressenternas åsikter. Det teoretiska ramverket är grundas i intressentteorin. Den empiriska delen strävar efter att identifiera teman som belyser de utmaningar och möjligheter olika intressenter associerar med de nya standarderna.
Resultaten visar att intressenter från båda grupperna välkomnar de föreslagna utkasten till ESRS-standarder och erkänner deras betydelse för att främja EU:s arbete mot en hållbar utveckling, de lyfter att det är ett bra initiativ. Samtidigt som de belyser oroligheter kring dubbelarbete och oro för att väsentlighetsprincipen utnyttjas påpekas en avsaknad av branschstandarder. Båda intressent-grupperna lyfter betydligt fler utmaningar jämfört med vad de ser som möjligheter, vilket kan härledas till den omfattande tiden som företagen lägger på att ge feedback. Sammanfattningsvis erbjuder denna studie en inblick i trender rörande hur olika intressentgrupper har resonerat i sin feedback av ESRS. Den belyser de utmaningar som intressenter ser med de nya standarderna, såväl som de potentiella möjligheter som intressenter ser med de nya standarderna.More often than not we hear reports in various channels highlighting the challenges associated with climate change and non-renewable resources. Companies bear responsibility for both economic and social sustainability, as well as for their environmental impact. In its efforts to align with the UN's Agenda 2030 goals, the EU has introduced the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive has led to the proposal of new standards known as European Sustainability Reporting Standards (ESRS). To optimize these standards, stakeholders were invited to provide feedback. The aim of this study is to analyze the feedback submitted to the EU by various Scandinavian stakeholders, examining their perspectives on the challenges and opportunities these standards present, particularly in relation to their roles as producers or consumers of sustainability reports. This study was conducted as a qualitative inquiry, employing an inductive approach based on textual analysis and human interpretation. The theoretical framework is grounded in stakeholder theory. The empirical section endeavors to identify themes that shed light on the challenges and opportunities different stakeholders associate with the new standards.
The findings reveal that stakeholders from both groups welcome the proposed ESRS standard drafts recognizing its significance in promoting sustainable development. Even though there are differences among the stakeholder groups, they commend it as a positive initiative. However, they also raise concerns about potential redundant efforts, the misuse of the materiality principle, and the lack of industry-specific standards. Notably, these groups tend to emphasize the challenges more than the opportunities, a perspective that may stem from the extensive time invested in providing feedback. In conclusion, this study provides insight into trends regarding how various stakeholder groups have reasoned in their feedback of the ESRS. It highlights the challenges they perceive with the new standards, as well as the potential opportunities
Crowdlenders perceptions and willingness to finance agribusinesses
Get PDFNo other Swedish industry is tied to as many of the environmental goals as the agriculture sector is. To successfully drive the green transition towards achieving these goals the agricultural sector needs more funding. Today, the largest amount of funding to the sector comes from banks and governmental contributions, but the funds are still insufficient and more capital needs to be allocated to the sector. One financial solution that has been growing worldwide is crowdlending, also known as Peer-to-Peer lending (P2P). Crowdlending refers to moneylending directly between individuals or entities without the intermediation of traditional institutions. This type of financing model is particularly interesting for the agricultural sector, where it can provide well-needed capital and flexibility.
This thesis explores how Swedish investors and potential crowdlenders view the opportunity of participating in crowdlending towards agricultural businesses. The thesis further explores the interest in crowdlending and its perceptions of it. This was done by employing a mixed-methods approach, which combined quantitative data from a survey with qualitative data from interviews. The theoretical framework used in this study consists of concepts from information asymmetry and signaling theory which will be analyzed with the empirical findings to identify information gaps and transparency enhancements.
The findings of this study show a demand for enhanced transparency and detailed information about investment risks and returns. Respondents express the need for comprehensive operational and financial disclosures, including environmental impacts and management practices, to conduct effective risk assessments and align investment decisions with their personal and financial goals. Analysis shows that signaling, supported by third-party validations and detailed risk assessments, is crucial for reducing information asymmetry and enhancing trust in crowdlending platforms.
It is concluded that when a loan project is aligned with agendas that serves a higher purpose, such as social and environmental actions, it drives the interest in the opportunity to finance agricultural businesses through crowdlending.Ingen annan sektor i Sverige är knuten till så många hållbarhetsmål som lantbrukssektorn. För att framgångsrikt driva den gröna omställningen mot att uppfylla dessa hållbarhetsmål behöver lantbrukssektorn mer finansiering. Idag kommer den största delen av finansieringen från banker och statliga bidrag, men dessa medel är fortfarande otillräckliga och mer kapital behöver allokeras. En finansiell lösning som har vuxit över hela världen är crowdlending, även känt som Peer-to-Peer-lending (P2P) och avser penningutlåning direkt mellan individer och enheter utan hjälp av traditionella institutioner, som banker. Denna form av finansiering är speciellt intressant inom lantbruket då den kan erbjuda en mycket behövande finansiering samt en flexibel lösning.
Denna uppsats undersöker hur svenska investerare och potentiella crowdlending-aktörer ser på möjligheten att delta i crowdlending till lantbruksföretag. Detta gjordes genom att använda en mixad metod ansats, vilket kombinerar kvantitativa data från en enkätundersökning med kvalitativa data från intervjuer. Det teoretiska ramverket består av teorier och begrepp från informationsasymmetri och signaleringsteori som kommer att analyserasmed de empiriska resultaten för att se informationsluckor och transparensförbättringar.
Resultaten av denna studie visar att det finns en efterfrågan på ökad transparens och detaljerad information om investeringsrisker och avkastning. Investerarna uttrycker ett behov av omfattande operativ och finansiell information, inklusive miljöpåverkan och förvaltningsrutiner av projekten som lanseras, för att kunna göra effektiva riskbedömningar och anpassa investeringsbesluten till sina personliga och finansiella mål.
Analysen visar att signalering, med stöd av tredjepartsvalideringar och detaljerade riskbedömningar, är avgörande för att minska informationsasymmetrin och öka förtroendet för crowdlending-plattformar. Slutsatsen är att när låneprojekt är anpassade till agendor som tjänar ett högre syfte, som sociala och miljörelaterade åtgärder, är det också en drivkraft för möjligheten att finansiera lantbruksföretag genom crowdlending
Parkijaurs Vestra allmänning uti Jockmocks socken och Perlelfvens revir af Norrbottens län
Get PDFKvarvarande naturskogsområden i norra Norrlands inland har höga kultur- och naturvärden. Idag är framtiden för dessa områden omtvistad och många olika intressenter har starka åsikter om hur de ska skötas. Tankar om orörd “urskog” utan mänsklig påverkan har diskuterats länge samtidigt som forskning visar att helt orörda skogar knappt existerar. Sedan lång tid har människors närvaro i och nyttjande av skog präglat hela skogslandskap. I övre Norrlands inland ersattes samernas lågintensiva och kulturella skogsnyttjande av mer intensivt industriskogsbruk på 1800-talet, vilket kraftigt förändrade skogarnas struktur. Över tid har även ägandeskap av skog ändrats, bland annat genom skapandet av allmänningsskogar. Inom Jokkmokks Allmänning finns det 5000 hektar stora Karatsområdet där jag gjorde en historisk landskapsanalys. Mitt mål var att öka förståelsen kring skogslandskapets historia och nuvarande användning som underlag inför den framtida skötseln.
I min landskapsanalys kombinerade jag historiskt källmaterial, intervjuer och material från kulturhistoriska fältinventeringar. Ur det historiska källmaterialet sammanställde och jämförde jag beståndsdata från åren 1902, 1922, 1943, 1975 och 2023. Jag vidgade analysen med kartor, information om växtgift och en avverkningsplan från 1896. Dessutom genomförde jag kvalitativa intervjuer med Tuorpon sameby, Jokkmokks Allmänning och Länsstyrelsen/myndigheter. Frågorna jag ställde handlade om de olika intressegruppernas perspektiv kring Karatsområdets skogliga värden idag och den framtida förvaltningen. De kulturhistoriska fältinventeringarna gav mig slutligen möjlighet att berätta mer om människans nyttjande av Karatsområdet i olika tider.
Mitt resultat visar att skogslandskapet i Karats år 1902 var kraftigt stormpräglat sedan 1897 då mycket skog blåste omkull. Därefter har särskilt skogens ålder, skiktning och trädslagsfördelning ändrats successivt. Under flera hundra år har mänskliga och naturliga störningar format en kulturskog med spår av traditionellt samiskt resursutnyttjande, industriskogsbruk, agrar markanvändning, växtgift, stormar och bränder. Idag ser Karatsskogens intressegrupper flera skogliga värden och framtidsvisioner. Min övergripande slutsats är att kulturella, ekologiska och ekonomiska värden kan kombineras med anpassat skogsbruk i området
Oases : a design proposal for the Eastern cemetery’s memorial garden and its imediate surroundings in Malmö
Get PDFUnder de senaste decennierna har trycket på de urbana grönområdena ökat till följd av att städerna växer. Under coronapandemin utnyttjades de gröna offentliga platserna i städerna i större utsträckning än tidigare och när SVT gjorde ett reportage om pulkaåkande barn på Skogskyrkogården i Stockholm var samhällsdebatten i gång.
Begravningsplatsens funktion i staden ifrågasattes, då begravningsplatser tillhör de få grönområden som fredas i städer som förtätas. Studier visade att det finns vissa likheter mellan den urbana begravningsplatsen och den urbana parken, vilket gör att det finns potential för begravningsplatsen att tillgodose en mängd funktioner som parker har och att fungera som en multifunktionell plats. Forskning visade dock att begravningsplatsens roll faktiskt skiljer sig mot den offentliga parkens och att den är en av få platser i staden som tillåter människor att sörja i stillhet, utan att störas. Att begravningsplatser används i större utsträckning är inte den enda utmaningen de står inför, under de senaste decennierna har Sverige gått mot att bli ett alltmer mångkulturellt land. Detta gör begravningsplatserna till viktiga offentliga platser för social inkludering i ett mångreligiöst samhälle.
Med dessa tankar som utgångspunkt deltog jag i Moviums 2021 års studenttävling ”Framtidens minnesplats - Östra kyrkogården i Malmö”. Tävlingen gick ut på att ta fram ett idéförslag för Östra kyrkogårdens minneslund och närmaste omgivning i Malmö, som skulle förvalta Sigurd Lewerentz kulturarv samtidigt som begravningsplatsen skulle utvecklas utifrån Sigurd Lewerentzs sätt att tänka och gestalta. Syftet för detta arbete blev därför att ta fram ett gestaltningsförslag för hur en begravningsplats kan utformas till en plats där liv och död kan samverka, utan att tappa sin primära roll ̶ att vara en plats för sorg och stillhet. Förslaget skulle även möta framtida behov, samtidigt som befintliga kulturhistoriska och arkitektoniska värden på platsen inte skulle gå förlorade.
Utifrån litteraturstudier, referensprojekt och platsbesök har olika aspekter hittats som gestaltningen utgår ifrån. Aspekterna kopplade till begravningsplatsens utveckling har varit: Den personligt anpassade begravningsplatsen, ceremoniella rum utomhus, den mångreligiösa begravningsplatsen och meditativa rum på begravningsplatsen. Aspekterna kopplade till Lewerentzs förhållningssätt till arkitekturen har varit: landskapet som utgångspunkt, rörelsen genom sorgeprocessen, mörker, skuggor och ljus, material och detaljer samt förskjutningar i symmetrin.
Svaret på arbetets syfte blev tävlingsförslaget ”OASERNA”, där utformningen av meditativa ”oaser” skapar nya rekreativa inslag på begravningsplatsen för att välkomna in fler besökare att använda kyrkogården. Förslaget innehåller även en ny gravlund som tillåter både kremering och jordfästning som gravsättningsform, vilket öppnar upp för människor med olika kulturella bakgrunder och skilda traditioner kring begravning att begravas här. Utformningen av minneslunden och dess närmaste ytor har gjorts utifrån aspekter funna om Lewerentzs förhållningssätt till arkitekturen, vilket har gjort att arkitektens kulturarv värnats om i omgestaltningen av platsen.In recent decades, the pressure on urban green spaces has increased due to the growth of cities. During the coronavirus pandemic, the green public spaces in cities were utilized to a greater extent than before, and when SVT (Swedish Television) reported on children sledding in the Skogskyrkogården cemetery in Stockholm, a public debate ensued.
The function of the cemetery in the city was questioned, as it is one of the few green areas preserved in densifying urban environments. Studies indicated certain similarities between the urban cemetery and the urban park, suggesting that the cemetery has the potential to serve various functions similar to parks and operate as a multifunctional space. However, research also showed that the role of the cemetery differs from that of a public park and is one of the few places in the city that allows people to mourn in silence without disturbance. The increased usage of cemeteries is not the only challenge they face; over the past decades, Sweden has become increasingly multicultural. This makes cemeteries an important public space for social inclusion in a multi-religious society.
With these thoughts as a starting point, I participated in the Movium 2021 student competition, "The Future Memorial Place - Östra kyrkogården in Malmö." The competition aimed to develop a conceptual proposal for the memorial grove of Östra kyrkogården and its immediate surroundings in Malmö, preserving Sigurd Lewerentz's cultural heritage while evolving the cemetery based on his principles of thought and design. The purpose of this work was to propose a design for how a cemetery could be shaped into a place where life and death can coexist without losing its primary role - being a place for grief and tranquility. The proposal also aimed to meet future needs while preserving existing cultural-historical and architectural values on the site.
Based on literature studies, reference projects, and site visits, various aspects were identified as the basis for the design. Aspects related to the cemetery's development included the personally tailored cemetery, outdoor ceremonial spaces, the multicultural cemetery, and meditative spaces within the cemetery. Aspects related to Lewerentz's architectural approach included the landscape as a starting point, movement through the grieving process, darkness, shadows and light, materials and details, and shifts in symmetry.
The response to the purpose of the work was the competition proposal "OASES," where the design of meditative "oases" creates new recreational elements in the cemetery to welcome more visitors to use the graveyard. The proposal also includes a new burial ground that allows both cremation and interment as burial methods, opening up the cemetery for people with different cultural backgrounds and diverse burial traditions. The design of the memorial grove and its immediate areas was based on aspects found in Lewerentz's approach to architecture, ensuring the preservation of the architect's cultural heritage in the redesign of the site