18101 research outputs found
Sort by
Det urbana barrträdets liv
Get PDFSedan 70-talet, då barrväxter var den stora trenden i många trädgårdar, har användningen av dessa vintergröna träd avtagit betydligt. De allra senaste åren har dock en vändning skett, då barrträdens härdighet och ekosystemtjänster i staden har uppmärksammats allt mer. De egenskaper som de vuxna, etablerade barrträden kan bidra med är förstås en betydande anledning att välja in dem i stadens planteringar. Detta arbete fokuserar dock på de faktorer som säkerställer att trädet har möjlighet att planteras i staden överhuvudtaget, det vill säga uppdrivningen av barrträd på plantskolan, samt etablering, skötsel och artdiversitet av barrträd.
Faktorer inom förökning, skötsel, produktion, etablering och artdiversitet har tagits i beaktning och undersökts utifrån litteratur samt plantskolornas information. Resultaten visar att de mest betydelsefulla faktorerna för en framgångsrik och effektiv produktion innefattar förökning, beskärning, växtskydd, och etablering. Förökningen är mer komplicerad än vid lövträd, eftersom odlingen av barrträd ännu inte är så pass utbredd och det därför inte finns tillräckligt med dokumenterade frökällor av känd proveniens. Beskärningen är en mindre tidskrävande process än hos lövträd, eftersom det naturliga växtsättet inte kräver lika många eller stora insatser. Växtskydd är mindre problematiskt hos barrträd då de i lägre utsträckning utsätts för angrepp jämfört med lövträd. Etableringen är svårare hos barrträd, på grund av deras svårigheter att bilda förankrande rötter.Since the 70’s, when conifers were the great trend within a lot of Swedish gardens, the use of these evergreen trees have decreased considerably. The last few years has been a turning point though since the hardiness and ecosystem services of the conifers in the city are being increasingly noticed. The traits that the adult, established conifers contribute with is of course a meaningful reason to choose them for the city plantations. This work is focused on the factors that enables the tree to be planted in the city at all, that is the cultivation of conifers in the nursery production and establishment, maintenance, and species diversity of conifers.
Factors such as propagation, maintenance, production, establishment, and species diversity have been considered and been researched based on literature and information from nursery production. The results show that the most meaningful factors for a successful and effective production of conifers are propagation, pruning, plant protection, and establishment. The propagation is more complicated than with broad leaf because of today’s moderate conifer production that limits the amount of documented seed sources of known provenance. Pruning is a less time-consuming process compared to broad leaf since the natural growth habit does not demand as much maintenance. Plant protection of conifers is less problematic than of broad leaf trees since they to a lesser extent are a subject to pathogens. The establishment of conifers is of greater difficulty because of its difficulty to induce anchoring roots
Trädens reglerande roll i den hållbara staden
Get PDFI och med stadens ökade befolkningsmängd kan förtätningsprocesserna bidra till att grönområden och delar av trädbestånd försvinner, för att ta plats till nybyggnation. De högt tätbefolkade urbana miljöerna med ökad densitet av byggnader och hårdgjorda miljöer påverkas ofta kraftigt av klimatförändringar. Idag utmanas städer av torka, värmeböljor, översvämningar och dålig luftkvalitet. Dessa utmaningar ger upphov till skador och förluster på både hälsa och miljö. Att plantera träd och dra nytta av deras ekosystemtjänster har förslagits som en naturlig lösning till att hantera de klimatrelaterade effekterna. I och med begränsat utrymme för plantering av träd i staden är det av ännu större vikt att dagens och framtidens val av arter är välgrundade beslut. För en hållbar stadsplanering krävs ökad förståelse över vilka trädarter som bäst tillgodoser de specifika behoven och nyttor en viss plats kräver.
I syfte att underlätta valet av trädart kommer denna litteraturstudie, med hjälp av tidigare forskning, ta reda på vilka artegenskaper som främjar de positiva effekterna av ekosystemtjänsterna; värmereglering, dagvattenhantering och luftrening. Litteraturstudien visade bland annat att träd kan ta upp luftföroreningar genom bladen och att mängden bladarea är en påverkande faktor. Vidare kan träd via transpiration bidra positivt till dagvattenhantering och värmereglering. Studien visade att transpirationshastigheten påverkas av olika faktorer såsom trädkronans storlek.
Därefter kommer denna studie titta närmare på om det finns samband mellan egenskaper som mest effektivt främjar de olika ekosystemtjänsterna. Studien visade exempelvis att vikten av en tätare och mer omfattande trädkrona har positiv inverkan på flera ekosystemtjänster.
Slutligen kommer studien att undersöka hur dessa egenskaper kan ha varierande betydelse och relevans beroende på olika sammanhang. Studien visar att en aspekt vid val av träd är att ta hänsyn till när på året det önskas störst effekt av ekosystemtjänsten. Följaktligen lyfter studien fram en diskussion kring hur lövträd och barrträd kan ha potentiella för- och nackdelar i stadslandskapet.With increasing populations in urban areas, densification processes can lead to the disappearance of green spaces and tree stands in order to make room for new constructions. Densely populated urban environments with an increased density of buildings and hardscapes are often significantly affected by climate change. Cities today face challenges such as drought, heatwaves, floods, and poor air quality, resulting in damage and losses to both health and the environment. Planting trees and harnessing their ecosystem services have been proposed as a natural solution to address these climate-related effects. Given the limited space for tree planting in the city, it is even more crucial that current and future species selections are well-founded decisions. Sustainable urban planning requires an increased understanding of which tree species that are best suited to meet the specific needs and benefits that a particular location requires.
In an effort to facilitate the choice of tree species, this literature review will explore the trait characteristics that promote the deliverance of the ecosystem services: heat regulation, stormwater management, and air purification. The study revealed that trees can absorb air pollutants through their leaves, with the quantity of leaf area being a influencing factor. Furthermore, trees contribute positively to stormwater management and heat regulation through transpiration. The study indicated that the transpiration rate is influenced by various factors, such as the size of the tree canopy.
Furthermore, this study will examine whether there are connections between characteristics that most effectively promote different ecosystem services. For instance, the study demonstrated that the importance of a denser and more extensive tree canopy has a positive impact on several ecosystem services.
Finally, the study investigates how these characteristics may have varying importance and relevance depending on different contexts. The study emphasizes that one aspect to consider in tree selection is the timing of the year when the greatest impact of the ecosystem service is desired. Consequently, the study initiates a discussion on the potential advantages and disadvantages of deciduous and coniferous trees in urban landscapes
Offentliga aktörers arbete med invasiva arter i Dalarna
Get PDFInvasiva arter utgör ett allvarligt hot mot biologisk mångfald och är ett växande problem. För att hantera problemet har förordningar som reglerar hur invasiva arter ska hanteras antagits både inom EU och i Sverige. Förordningarna är dock inte heltäckande utan flera invasiva arter är fortfarande oreglerade. Det finns ett förslag på en nationell förteckning över invasiva arter, som om det antas kommer att innebära att fler invasiva arter omfattas av regler och förbud. Reglerna skulle kunna bli så långtgående att markägare förbjuds att ha de invasiva arterna på sina fastigheter. Denna uppsats undersöker hur ett urval av kommuner i Dalarna samt Trafikverket hanterar problemet med invasiva arter i Dalarna idag och vilka möjligheter de har att anpassa sig till eventuella krav på att bekämpa ytterligare ett antal arter. Fokus för uppsatsen ligger på två arter som på olika sätt är svåra att hantera i Dalarna, parkslide och blomsterlupin. Studien har genomförts genom intervjuer av representanter för kommunerna Borlänge, Falun och Leksand samt den statliga myndigheten Trafikverket. Intervjuerna visar att det de tillfrågade aktörerna arbetar med kontroll och bekämpning av invasiva arter, men att de tvingas göra strikta prioriteringar av insatserna då ingen av aktörerna har ekonomiska möjligheter att bekämpa samtliga invasiva arter på bred front. Slutsatsen av studien är att det i dagsläget är svårt, för att inte säga omöjligt, att utrota blomsterlupin och parkslide från den mark som förvaltas av kommunerna och Trafikverket. För att lyckas bekämpa arterna i stor skala krävs större ekonomiska satsningar; mer samverkan mellan aktörer; samt mer kunskap om effektiva metoder för bekämpning.Invasive species pose a serious threat to the biological environment and are a well-read problem. To deal with the problem, ordinances have been adopted both within the EU and in Sweden that regulate how invasive species should be dealt with. However, the regulations are not comprehensive, and several invasive species are still unregulated. There is a proposal for a national list of invasive species, which if adopted will mean that more invasive species will be regulated and banned. The rules could be so extensive that landowners are prohibited from having the invasive species on their properties. This essay examines how a selection of municipalities in Dalarna and the Swedish Transport Administration deal with the problem of invasive species in Dalarna today and what opportunities they have to combat an additional number of species. The focus of the essay is the invasive species Japanese knotweed and Large-leaved lupine. The study has been carried out through interviews with representatives of the municipalities of Borlänge, Falun and Leksand as well as the Swedish Transport Administration. The interviews show that actors work to control invasive species, but that they are forced to make priorities for the efforts as none of the actors have the financial means to combat all invasive species on a broad front. The conclusion of the study is that it is currently difficult, if not impossible, to eradicate Large-leaved lupine and Japanese knotweed from the land managed by the municipalities and the Swedish Transport Administration. In order to succeed in combating the species on a large scale, larger financial investments; more collaboration between actors; and more knowledge of effective methods of combat are required
Det inglasade uterummets möjliga sociala effekter
Get PDFAllt fler äldre i Sverige känner sig ensamma och isolerade, speciellt under vinterhalvåret. Eftersom allt fler människor lever längre ökar även folkmängden. Ökningen av den äldre delen av befolkningen kommer att fortsätta de kommande åren. Flera forskare upplyser om att upplevelsen av ensamhet är en riskfaktor som kan leda till ohälsa. Denna uppsats handlar om åtgärder för att äldre ska kunna fortsätta leva ett hälsosamt liv. Då, bör man prioritera faktorer som påverkar deras sociala interaktioner, möjligheten för passivt deltagande och utsikten mot grönska. Offentliga platsers utformning påverkar möjligheterna till social interaktion. Både den formella interaktionen, det vill säga den inplanerade, och den informella interaktionen, som sker spontant, påverkas. För att underlätta social interaktion bör utformningen av offentliga platser ta hänsyn till avstånd, sittplatser och varierande rörelsemöjligheter. Forskning menar att passivt deltagande där deltagaren lyssnar på musik eller ser på en utsikt överblickande en park har positiva effekter på välbefinnande. Genom att studera tre seniorboenden med hjälp av fotografering och platsbesök har uppsatsen kartlagt egenskaper som kan påverka möjligheterna till social interaktion, passivt deltagande och utsikt mot grönska. Två av boendena har tillgång till inglasad vinterträdgård, vilket möjliggjorde jämförelser av hur de gemensamma utrymmenas utformning påverkar dessa aspekter. Resultaten visade att tillgången till väl utformade sociala utrymmen i grönskan, såsom i vinterträdgårdar, hade eventuellt positiva effekter på medlemmarnas välbefinnande. Studien bidrar med kunskap om hur boendemiljöns utformning kan främja ett meningsfullt åldrande. Genom att bygga vinterträdgårdar i anslutning till seniorboenden får äldre personer möjligheten att fortsätta leva ett självständigt liv i en trygg utemiljö som bidrar till social interaktion. Sammanfattningsvis kan äldre människors behov av social interaktion, utsikt mot grönska och möjligheten till passivt deltagande tillgodoses genom att integrera en vinterträdgård i anslutning till ett seniorboende. Detta kan vara ett bra sätt att motverka ensamhet och isolering. För framtida forskning föreslås att det genomförs studier om användningen av vinterträdgårdar i anslutning till seniorboenden med ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv.Large number of elderly people in Sweden feel lonely and isolated, especially during the winter months. As more and more people are living longer, the population is also increasing. The increase among the elderly will continue in the coming years. Several researchers state that the experience of loneliness is a risk factor that can lead to ill health. In order for the elderly to continue to live a healthy life, priority should be given to factors that affect their social interactions, the possibility of passive participation and the view towards greenery. The design of public places affects the opportunities for social interaction. Both the formal interaction, i.e. the planned one, and the informal interaction, which takes place spontaneously, are affected. To facilitate social interaction, the design of public places should take into account distance, seating and varying possibilities of movement. Research suggests that passive participation where the participant listens to music or looks at a view overlooking a park has positive effects on well-being. By studying three senior residences with the help of photography and site visits, the essay has mapped characteristics that can affect the possibilities for social interaction, passive participation and views towards greenery. Two of the residences have access to a glazed conservatory, which enabled comparisons of how the design of the common areas affects these aspects. The results showed that access to well-designed social spaces in greenery, such as conservatories, had possibly positive effects on members well-being. The study contributes knowledge about how the design of the living environment can promote meaningful aging. By building conservatories adjacent to senior housing, older people are given the opportunity to continue living an independent life in a safe outdoor environment that contributes to social interaction. In summary, older people's needs for social interaction, views of greenery and the possibility of passive participation can be met by integrating a conservatory in connection with a senior residence. This can be a good way to counteract loneliness and isolation. For future research, it is suggested that studies be carried out on the use of conservatories in connection with senior housing with a nursing scientific perspective
Hållbar översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap
Get PDFI fjäll- och fjällnära landskap uppstår ett komplext planeringsproblem då många olika intressen ska tillgodoses och prioriteras för att skapa ett fungerande samhälle. Samtidigt måste miljö och klimat värnas om så det storslagna landskapet finns kvar för framtida generationer. För att undersöka hur detta kan genomföras och hur översiktsplanering kan behandla Sveriges miljömål genomfördes en dokumentstudie där det granskades hur miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö framgår i Härjedalens kommuns översiktsplan. Översiktsplanen granskades mot Naturvårdsverkets (2019) beskrivning av miljökvalitetsmålet och till stöd användes även rapporten “Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap. Deltagande planering för en hållbar och innovativ översiktsplan för Vilhelmina kommun.” av Bjärstig et al (2018b) som innehåller vägledning och rekommendationer för hur översiktsplaner kan inkorporera miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö.
Resultatet av studien visar att Härjedalens kommuns översiktsplan behandlar stora delar av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö men att det finns potential för förbättringar. En av de åtta preciseringarna för målet behandlas väl, fem av preciseringarna behandlas till viss del och två av preciseringarna behandlas inte alls. Det framkommer att det finns begränsningar inom ramen för översiktsplanering samt att tydligare struktur och system skulle gynna arbetet att uppnå miljömål.Spatial planning in the Swedish mountain range is complex due to many different interests. For society to work these interests need accommodating and prioritization. At the same time the environ-ment needs protection for this grand landscape to exist for future generations. To examine how this can be done and how municipal comprehensive planning can accommodate the Swedish environ-mental goals a document study was performed to examine how the environmental goal Storslagen fjällmiljö is presented in Härjedalen’s municipal comprehensive plan. The municipal comprehensive plan was examined against a report from The Swedish Environmental Protection Agency on the environmental goal Storslagen fjällmiljö. To endorse the report, the article “Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap. Deltagande planering för en hållbar och innovativ översiktsplan för Vilhelmina kommun.” by Bjärstig et al (2018b) was used for guidance on how municipal comprehensive planning can incorporate the environmental goal Storslagen fjällmiljö.
The result of this study shows that Härjedalen’s municipal comprehensive plan does incorporate parts of the environmental goal. But shows there is also potential for improvement. One of the goal’s eight clarifications is incorporated well in the municipal comprehensive plan. Five of the clarifica-tions are incorporated to some degree. As for the last two clarifications the plan does not incorporate them at all. It appears that there are limits to the municipal comprehensive plan and a more structured system would be beneficial to achieving environmental goals
How group turnout in grass pasture affects horse activity and behaviour
Get PDFEquine management systems significantly differ from those of other livestock, as they have a more anthropological and individualistic approach. Horses require full physical contact with conspecifics for good welfare, yet conventionally, they are housed alone in stalls where the opportunity for social contact is often limited to visual interactions only. When given the opportunity, horses will graze and travel great distances throughout the day. However, in many housing systems, they are fed high-energy concentrates and have little to no time on a pasture or paddock where they can move freely. These management factors can raise various animal welfare concerns, emphasizing the need for more knowledge on horse behavior and a review of current practices to improve management systems and ensure better animal welfare.
The aim of this study was to measure how access to a pasture would affect horses' activity and behavior compared to when they were housed in individual stalls, and whether turnout in a pasture would reduce behaviors indicative of reduced welfare. The activity of twenty individual horses was tracked using an activity tracker for 24 hours when they were stabled in single stalls and again for 24 hours when they were turned out in a pasture in a group. During both treatments, their behavior was assessed for 15 minutes based on an ethogram of discomfort behaviors. The findings indicated that after only three weeks, a short two to four-hour period in a pasture increased the horses' daily total distance moved by an average of 89% (Paired t-test: P < 0.001) and slightly reduced stress-related behaviors in most horses, although not statistically significantly (Paired t-test: P = 0.188). The results suggest that turnout in a pasture with conspecifics has a positive impact on horse welfare and should be encouraged in management practices
Another perspective
Get PDFLet's shift our perspective and seek solutions to global environmental challenges within the dining cars of long-distance trains. This study explores how the dining car can serve as a smaller scale for addressing complex environmental issues, offering insights applicable on a larger scale. The research question posed was: How could food be used as a metaphor for sustainability through the example of the dining car? To answer this question, a mixed-methods approach involving desk study, questionnaires, and participant observation was employed, underpinned by the theoretical framework of environmental development. Results were analysed through the lenses of ecological, economic, and social sustainability. The study reveals the pivotal role of dining cars and their offerings in fostering sustainable train travel, with implications for broader sectors. Findings indicate that many passengers opt for trains due to their eco-friendliness, highlighting the importance of aligning train services with Swedish values such as public access rights and Swedish sourced food. Additionally, the study delves into the social dimension, considering the welfare of onboard staff and leveraging their valuable insights
Breddade stigar för friluftslivet
Get PDFCovidpandemin förändrade många människors vardag och fritid genom restriktioner och allmänna råd som ett sätt att begränsa smittspridningen. Sverige etablerade till skillnad från många andra länder inte någon total nedstängning av samhället men införde bland annat olika typer av social distansering. Möten i grupp och inomhus ansågs inte vara säkert och de som hade möjlighet rekommenderades att arbeta hemifrån. Med begränsade möjligheter till sociala aktiviteter och en ökad hemmavistelse sökte sig fler människor ut i naturen. Friluftsliv och naturvistelse har både fysiska och psykiska hälsofördelar och bidrar därav till folkhälsan och samhällsekonomiska besparingar. Studien behandlar covidpandemins inverkan på användningen av friluftsområden och hur lärdomar kring de konsekvenser och användartrender som uppstod kan användas vid planering av framtida friluftslandskap i Sverige. Detta genom en litteraturstudie samt kontakt med kommuner runt om i landet. Resultatet av studien visade att användningen av friluftsområden ökade under pandemin. Det framkom även att nya användare hittade ut och att nya aktiviteter tog plats i friluftsområdena. Den ökade användningen ledde till ett högt besökstryck i vissa områden vilket medförde trängsel och ökad nedskräpning. Trängseln fick vana användare att söka sig till nya områden och personer i riskgrupp undvek att vistas i populära friluftsområden. Resultatet visar även på naturvistelsens roll för återhämtning och som socialt rum under kris, samt närheten och tillgänglighetens betydelse. Efter pandemin verkar användningen ha minskat igen men är fortfarande högre än innan pandemin. Vid diskussion av konsekvenser och lärdomar efter pandemin och framåt framkom friluftslivets betydelse för friskvård, vikten av informationsspridning och medborgardialog samt en varierad nivå av tillgänglighet. Alla grupper har inte samma behov och önskemål i friluftslandskapet vilket ställer krav på planering för fler och mer varierade områden. Investeringar i friluftsområden kommer vara lönsamt ur ett folkhälsoperspektiv oavsett om samhället är krisdrabbat eller inte.The restrictions that were introduced during the Covid-19 pandemic changed many people's everyday life. Unlike many other countries, Sweden did not enforce a total lockdown of society but established different kinds of social distancing. Meetings in groups and indoors were not considered safe and those who had the opportunity were advised to work from home. With limited opportunities for social activities and an increased stay-at-home, more people sought out nature. Nature-based outdoor recreation has both physical and psychological health benefits and thereby contributes to public health and economic sustainability. This study aimed to answer how the Covid-19 pandemic affected the use of outdoor recreation areas and how the consequences and user trends that arose can be used in future planning of outdoor recreation landscapes in Sweden. This study consists of a literature study and contact with several Swedish municipalities. The result of the study showed that the use of outdoor recreation areas increased during the pandemic. It also emerged that new users appeared and that new activities took place in the outdoor recreation areas. The increased use led to crowded areas and increased littering. The crowding caused more experienced users to seek out new areas, while people in risk groups avoided staying in popular outdoor recreation areas. The results also showed the restorative and social benefits of using outdoor recreation areas. It also highlighted the importance of proximity and accessibility. After the pandemic, the user trend seems to have decreased again but is still higher than prior to the pandemic. When discussing consequences and lessons learned after the pandemic, an increased understanding of nature-based recreation’s health benefits, the importance of distributing information, citizen dialogue, as well as a varied level of accessibility emerged. Not all groups have the same needs and wishes in the outdoor recreation landscapes, which requires planning for both additional and a wider variety of areas. Investments in outdoor recreation areas will be profitable from a public health perspective before, during and after future societal crises
En levande mötesplats på landsbygden
Get PDFDen här kandidatuppsatsen på 15 hp är utförd på landskapsarkitektprogrammet på SLU i Alnarp. Syftet är att undersöka hur levande och attraktiva mötesplatser kan gestaltas på landsbygden för att skapa livskraftiga samhällen. Tillvägagångsättet kopplas därefter an till de globala Agenda 2030 målen, där landsbygdsutveckling är en viktig aspekt för att hela Sverige ska kunna bidra till att nå målen.
I fokus för uppsatsen är en småbåtshamn i Otterbäcken, Gullspångs kommun. För att komma fram till hur en levande mötesplats ska kunna skapas vid småbåtshamnen kommer ett gestaltningsprogram att tas fram. I denna uppsats definieras ett gestaltningsprogram som punkter, vilket är viktiga för att kunna skapa en levande mötesplats. I gestaltningsprogrammet kommer tre programpunkter lyftas fram och diskuteras, med anledning av att punkterna kommer ha en stor påverkan på småbåtshamnen som mötesplats beroende på om de tillämpas eller ej. De tre programpunkterna är parkering, rastplats och ställplatser.
Arbetet grundar sig på en förstudie med litterärt material, analyser och åsikter från de boende i Otterbäcken, genom Otterbäckens byalag, vilket slutligen resulterar i de tre programpunkterna. I förstudien studeras vilka aspekter som behövs för att skapa en attraktiv mötesplats och kopplas därefter till Agenda 2030 målen. Analyserna hanterar frågor som uppkom från förstudien och av information av byalaget, som sedan ligger till grund för programpunkterna.
Studiens slutsats är, för att få Otterbäckens småbåtshamn till en attraktiv mötesplats, krävs det att samla flera olika aktiviteter och på så sätt locka brukare till platsen. Bra och genomtänkta sittplatser är också ett måste för att brukarna ska vilja stanna en längre tid. Studien resulterar dessutom i insikten kring lokalbefolkningens viktiga roll i landsbygdsutvecklingen. För att en offentlig yta ska bli välanvänd i en mindre ort är det viktigt att platsen har funktioner och aktiviteter som de boende vill nyttja.
I de tre programpunkterna berörs tre delmål från Agenda 2030, delmål 9.1, 11.7 och 17.16, se figur 1.This bachelor´s thesis of 15 credits is carried out on the landscape architecture program at SLU in Alnarp. The purpose behind the essay is to study how meeting places can be designed in the countryside in Sweden to create viable communities. The approach is then linked to the global Agenda 2030 goals, where rural development is an important aspect for the whole of Sweden, to be able to contribute to and reach the goals.
The focus on the essay is a marina in Otterbäcken, Gullspång municipality. To find out how a lively meeting place can be created at the marina, a design program will be drawn up. In this essay, a design program is defined as points, which is important, to be able to create a thriving meeting place. In the design program, three program points will be highlighted and discussed, since the points will have a major impact on the marina as a meeting place depending on whether they are applied or not. The three program points are parking, rest area and parking areas for Recreational Vehicle.
The work is based on a literature study, analyses, and opinions from the residents of Otterbäcken, through Otterbäcken´s village association, which ultimately results in the three program proposals. In the literature study, aspects that are needed to create an attractive meeting place are being studied and connected to Agenda 2030. The analyses investigate the questions that arose from the literature study or from information from village associations, which then forms the basis of the program points.
The conclusion of the essay is to make Otterbäcken´s marina an attractive meeting place. It is necessary to offer several different activities and thus attract users to the place. Good and well thought out seating is also a must for users to have the opportunity to stay for a longer period. The essay also shows that the local population has an important role in the change, because if a public space is to be well used, it is important that the place has functions and activities that the resident want to use.
In the three programs, three subgoals from Agenda 2030 are touched upon, subgoals 9.1, 11.7 and 17.16
Metoder för att involvera barn i fysisk planering
Get PDFDenna uppsats bygger på en litteraturstudie och en fallstudie som ger kunskap om barnets perspektiv och metoder för att konsultera barn. Fallstudien är en undersökning av projekt Gatulabba som visar hur konsultation av barn kan se ut i praktiken och hur barn blir påverkade av att vara delaktiga. De metoder som uppsatsen presenterar kan planerare och arkitekter använda sig av för att förstå barns behov, värderingar och intressen inför fysisk planering. Det sammanfattas även kort hur dåtida och aktuella lagar och riktlinjer har påverkat och påverkar möjliggörandet av barnets perspektiv i fysisk planering. Resultatet från litteraturstudien och fallstudien visar att det finns många olika metoder att konsultera barn på, men de bättre metoderna är de som utförs på plats med barnen. Studierna visar också på att barn utvecklas och får bättre självförtroende av att bli delaktiga i fysisk planering, samt med strategisk fysisk planering i samband med barnets perspektiv kan det generera i hållbara städer för alla.This essay is based on a literature study and a case study which provides knowledge about the child’s perspective and methods for consulting children. The case study is a research of project Gatulabba which shows what consultation of children looks like in practice and how children are affected of being involved. The methods that are presented in this essay can help planers and architects to understand children’s needs, values and interests before spatial planning. A short sumary of how past and current laws and directions impact the empowerment of the child`s perspective is also presented. The result from the literature study and the case study shows that there is a lot of methods one can use while consulting children, the better methods are the ones which is performed out on site with the children. The studies also show that children develop and get better self-confidence when being involved in spatial planning, and with well-advised spatial planning in conjunction with the child`s perspective it can generate in sustainable cities for all