18101 research outputs found
Sort by
Challanges and possibilities in the muncipal control of food fraud : an interview study
Get PDFLivsmedelsfusk hotar att äventyra livsmedelssäkerheten men också att skada konsumentens förtroende för livsmedelsindustrin samt den offentliga kontrollen. Ett flertal incidenter under de senaste årtiondena har uppmärksammat livsmedelsfusk både i Sverige men också i andra delar av Europa och i resten av världen. De offentliga kontrollmyndigheterna är enligt lag skyldiga att regelbundet och riskbaserat utföra kontroll i syfte att upptäcka livsmedelsfusk, men i detta avseende har de svenska kontrollmyndigheterna brustit. För att ta reda på vilka utmaningar men också vilka möjligheter som livsmedelsinspektörer på kommunala kontrollmyndigheter möter kopplat till arbetet med kontroll av livsmedelsfusk utfördes denna studie. Semistrukturerade intervjuer användes som metod och totalt intervjuades 16 livsmedelsinspektörer vid 13 kontrollmyndigheter. Under intervjuerna framkom att livsmedelsinspektörerna möter ett flertal utmaningar när det kommer till kontroll av livsmedelsfusk. Arbetet är resurskrävande och fordrar en annan metodik än den traditionella livsmedelskontrollen. För att stärka fuskkontrollen kan det vara värdefullt att engagera omvärlden och lyfta resursfrågan inför kommunala politiker och informera allmänheten i frågor kring livsmedelsfusk. Nätverk och samverkan med andra myndigheter betraktas som viktiga resurser i arbetet men det medför också egna utmaningar. Kommungränser kan försvåra arbetet med kontroll av livsmedelsfusk. Precis som för all livsmedelskontroll är en god kommunikationsförmåga betydelsefull och det kollegiala stödet kan vara särskilt viktigt vid ärenden som rör livsmedelsfusk.Food fraud threatens to jeopardize food safety and erode consumer trust in both the food industry and in the public food safety control system. Several incidents over the last few decades have put food fraud in the spotlight in Sweden, other parts of Europe and the rest of the world. The public food safety control system is legally required to practice control against food fraud, but Swedish control authorities have been lacking in this regard. This study was conducted to investigate the challenges and opportunities faced by food safety inspectors at municipal control authorities in relation to food fraud control. The method used was semi-structured interviews, and a total of 16 food safety inspectors from 13 control authorities were interviewed. The interviews revealed a set of challenges that food safety inspectors face. The control demands both resources and methods different from traditional food safety control. To strengthen the control of food fraud, it can be valuable to engage municipal politicians and inform the public on matters regarding food fraud. Networks and united action with other authorities are perceived as important resources in this activity however, they have their own challenges. The borders of municipalities can impede the control of food fraud. Just like all food control, good communication skills are important and the support of colleagues can be particularly valuable in cases regarding food fraud
Cooperative Consumer Marketing : a study of Lantmännen’s consumer marketing
Get PDFIn a highly competitive market as the food sector, organizations need to use any advantage they can get over the competition. Therefore, this study aims to explore the reasoning behind the seeming lack of marketing communications by agricultural cooperatives, surrounding their business model, by understanding how cooperatives conduct market research and if they use the gained knowledge to their advantage. Being owned and governed by farmers and making democratic decisions that benefit said farmers could be a factor that diversifies and differentiates agricultural cooperatives product and corporate brands, that may allow for increased profitability.
To gain an insight into the world of cooperative marketing, a case study of Lantmännen was conducted. Lantmännen was chosen since it is one of the biggest agricultural cooperatives in Sweden, with a big number of brands and experience in the marketing field. A qualitative approach was employed since this study also aimed to compare Lantmännen’s insights with the consumer. Primary data was collected through a semi-structured interview with Lantmännen, as well as structured interviews with consumers. Secondary data was gathered from online communications, homepages, and packaging from Lantmännen’s brands.
The study’s findings indicate that Lantmännen’s consumer marketing is a relatively new phenomenon since most of the focus was on the members to begin with. Later, an effort was made to make more marketing communications, although they were more focused on quality and Swedish origins of products. From the interview it was concluded that communications about the cooperative identity is a complex topic, making it hard to communicate efficiently. Lantmännen appear set on making an effort to try to communicate the cooperative business model more in the future, since they are convinced that legitimacy and trust will drastically increase with consumer awareness. This also coincides with the findings of the conducted consumer survey for this study.
In general, it can be stated that cooperatives in future most likely are going to start communicating more about their business model. This will process will be slow, but ultimately lead to consumers being able to make more educated purchasing decisions. When big agricultural cooperatives start educating the consumer on the cooperative identity, they will also pave the way for smaller ones to increase legitimacy and profits, which in turn benefits members.I en mycket konkurrensutsatt marknad som livsmedelssektorn måste organisationer utnyttja alla fördelar de kan få gentemot konkurrenterna. Därför syftar denna studie till att undersöka resonemanget bakom den skenbara bristen på marknadskommunikation från lantbrukskooperativ kring deras affärsmodell, genom att förstå hur kooperativ genomför marknadsundersökningar och om de använder den inhämtade kunskapen till sin fördel. Att ägas och styras av bönder och fatta demokratiska beslut som gynnar nämnda bönder kan vara en faktor som diversifierar och differentierar lantbrukskooperativens varumärken och företagsmärke, vilket kan möjliggöra ökad lönsamhet.
För att få en inblick i världen av kooperativ marknadsföring genomfördes en fallstudie av Lantmännen. Lantmännen valdes eftersom det är ett av de största lantbrukskooperativen i Sverige, med ett stort antal varumärken och erfarenhet inom marknadsföring. Ett kvalitativt förhållningssätt användes eftersom denna studie även syftade till att jämföra Lantmännens insikter med konsumenten. Primärdata samlades in genom en semistrukturerad intervju med Lantmännen, samt strukturerade intervjuer med konsumenter. Sekundärdata samlades in från onlinekommunikation, hemsidor och förpackningar från Lantmännens varumärken.
Studiens resultat tyder på att Lantmännens konsumentmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen eftersom det mesta av fokus låg på medlemmarna till att börja med. Senare försöktes det mer marknadskommunikation, även om den var mer inriktade på kvalitet och svenskt ursprung av produkterna. Från intervjun drogs slutsatsen att kommunikation om den kooperativa identiteten är ett komplext ämne, vilket gör det svårt att kommunicera effektivt. Lantmännen visar en vilja på att anstränga sig för att försöka kommunicera den kooperativa affärsmodellen mer i framtiden, eftersom de är övertygade om att legitimitet och förtroende kommer att öka drastiskt med konsumentmedvetenheten. Detta sammanfaller också med resultaten av den gjorda konsumentundersökningen för denna studie.
Generellt kan man konstatera att kooperativ i framtiden med största sannolikhet kommer att börja kommunicera mer om sin affärsmodell. Detta kommer att gå långsamt, men i slutändan leda till att konsumenter kan fatta mer välinformerade köpbeslut. När stora lantbrukskooperativ börjar sprida information till konsumenten om den kooperativa identiteten kommer de också att bana väg för mindre kooperativ att öka legitimiteten och vinsten, vilket i sin tur gynnar medlemmarna
Hur följer växtodlingslantbrukare upp sin lönsamhet för att optimera sin drift
Get PDFLantbruksbranschen kännetecknas av komplexitet och snabba förändringar, påverkade av externa faktorer som väder, klimat, inrikes- och utrikespolitik samt världsmarknaden. Den har under en längre tid dragits med låg lönsamhet där lantbrukarna agerar som pristagare på marknaden. Denna studie syftar till att undersöka hur svenska växtodlingslantbrukare följer upp sin lönsamhet och tar ekonomiska beslut, genom att besvara frågeställningen hur kalkyler nyttjas för planering och uppföljning av lönsamheten.
Studien har använt en kvalitativ multipel fallstudiedesign där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju lantbruksföretag i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lantbrukarna hade hög lönsamhet som sitt främsta mål, med några som även fokuserade på att förbättra jordbruksmarken, miljön samt att trivas på sitt arbete. De flesta använde enklare nyckeltal och metoder för att följa upp sin lönsamhet, såsom att granska årets resultat, vinstmarginal och förändringar i likviditeten samt kassan. Ekonomiska beslut, investeringsbedömningar och val av grödor baserades ofta på intuition och erfarenhet, markegenskaper, växtföljd samt likviditet och tillgängliga medel på bankkontot. Den ekonomiska planeringen gjordes i stor utsträckning med hjälp av enklare likviditetsbudgetar. Valet att använda enklare metoder samt intuition och erfarenhet kan förklaras av lantbruksbranschens komplexitet och beroende av externa faktorer, vilket gör den svår att förutspå och planera. Framtida forskning behövs för att undersöka om det finns ett samband mellan graden av användning av formella eller informella metoder vid ekonomiskt beslutsfattande och lönsamhet.The agricultural sector is characterized by complexity and rapid changes, influenced by external factors such as weather, climate, domestic and foreign politics, and global markets. Despite its critical importance, the sector is known for its low profitability, and farmers often act as price-takers with limited ability to influence input and output prices. This study explores how Swedish crop farming companies monitor their profitability and make economic decisions. Employing a qualitative multiple case study design, data was collected through semi-structured interviews with seven agricultural enterprises in Southern Sweden. The findings indicate that while most farmers prioritize profitability, their financial decision-making and profitability monitoring methods often rely on simpler indicators, such as annual results, profit margin, liquidity changes, and the amount of cash available in their bank accounts, rather than formal calculative practices. Additionally, decisions are heavily influenced by intuition, farm experience, agronomic soil properties, and crop rotation plans. Financial planning is typically conducted using basic liquidity budgets. The study highlights a reliance on intuition and experience due to the sector's unpredictability and complexity, suggesting a need for further research into the relationship between the use of formal and informal financial management methods and profitability
Implications of Densification on Equal Access to Urban Green Spaces in Malmö, Sweden : a Case Study
Get PDFEktickans (Fomitiporia robusta) livsmiljö i två områden utanför Uppsala
Get PDFMed ett intresse för svampar och naturvård, fanns en önskan att i detta arbete att undersöka en svamps livsmiljö och ekologi samt få praktiska erfarenheter av hur denna information insamlas. Svampar är ofta svåra att studera eftersom tidpunkten för fruktkroppsbildning varierar kraftigt beroende på väderleken. På grund av detta valdes ektickan (Fomitiporia robusta), en svampart med långlivade och perenna fruktkroppar som kan studeras året runt. Värdträdet, eken, är ett viktigt träd inte bara för ektickan, utan även den stora mångfalden av arter som eken utgör ett hem för. Som en konsekvens av en minskning och igenväxning av ängs- och hagmarker och att eken har en minskad utbredning har ektickan även minskat och klassas som nära hotad (NT) i Sverige. Därmed finns behov av att öka förståelsen för ektickan för att kunna förvalta arten och dess värdefulla livsmiljö. Arbetets frågeställning var att karaktärisera vad som kännetecknar ekar där ekticka förekommer. Undersökningen valdes att göras i två områden nära Uppsala, Toran och Wikparken, kända för sina rika förekomster av ekticka.
Fältarbetet utfördes under cirka två veckor, inför fältarbetet utformades kartor och fältformulär med olika parametrar. Väl i fält inventerades först områdena i sökning efter fruktkroppar av ekticka och kartorna och fältformulär användes för att markera fyndplatser och notera parametrarna. För att jämföra ekar med och utan ekticka mättes även ett antal slumpmässigt utvalda träd, med liknande träddiameter som de ekar med ekticka i respektive studieområde. Sedan sammanställdes den insamlade datan i Excel, skadorna på träden klassificerades och statistiska analyser genomfördes på träddiametrarna.
Resultaten visar att; (1) en skillnad fanns i träddiameter mellan ekar med ekticka i Toran och Wikparken, med större diameter i Toran; (2) i Toran hade ekar med ekticka signifikant större diameter än de slumpmässigt utvalda ekar utan ekticka; (3) den genomsnittliga träddiametern var densamma för träd med och utan ekticka i Wikparken; och slutligen (4) ekarna utan ekticka i Toran hade en större diameter än ekarna utan ekticka i Wikparken. Några andra resultatet var att en stor majoritet av träd med ekticka stod öppet, träd med ekticka hade alla måttliga eller svåra skador och alla ektickor funna i Toran satt på skada/döda del av träden medan 86% av ektickorna i Wikparken satt på skada/död del. Majoriteten av alla ektickor växte i sydlig riktning.
Slutligen kännetecknas ekar med ekticka av att ha varierande träddiameter. I ett av studieområdena (Toran) hade ekarna med ekticka en grov diameter, med en genomsnittlig diameter på 129 cm. I det andra studieområdet (Wikparken) var ekarna med ekticka smalare, med en genomsnittlig diameter på 76,6 cm, detta trots att tidigare observationer säger att ekticka förekommer på gamla och senvuxna ekar. Däremot vet vi ej åldern på ekarna i denna studie, så att de smalare ekarna med ekticka i Wikparken inte är senvuxna eller gamla kan ej uteslutas. En teori är att ekticka-ekarna i Wikparken, som i majoriteten är smalare än ekarna med ekticka i Toran, är senvuxna och därmed äldre. Detta kan bero på att marken kanske är näringsfattig här. Ekarna med ekticka stod också oftast i en öppen miljö och hade alla betydande skador, från måttliga till svåra. Att växa åt en sydlig riktning samt att växa på öppna ekar verkar vara fördelaktigt, då tidigare studier nämner att ekticka gynnas av sol och värme. Felkällor inkluderar en kort tidsram, begränsade resurserna och att relativt lite data samlades in, vilket gör det svårt att dra några säkerställda slutsatser. Därmed behövs mer omfattande studier på ektickan för att samla tillförlitligare data och dra säkrare slutsatser, exempelvis studier som täcker fler områden och använder exaktare metoder.
Mot bakgrund av studiens resultat och slutsatser bör naturvårdsåtgärderna anpassas därefter. Några exempel på åtgärder är att gynna ek mer och inte endast de äldre och grova träden, med fokus på områden med ett stort ekbestånd och/eller betydlig förekomst av ekticka. Vidare skulle ekarna kunna huggas fram och veteraniseras. Att formellt skydda områden med exempelvis en stor eller betydande förekomst av ekticka är även självklart en viktig åtgärd.The timing of fungus growth and fruiting body formation varies annually due to weather conditions, often requiring several years to understand a mushroom species' ecology and habitat. For this study, Fomitiporia robusta was selected due to its long-lived, year-round, and easily identifiable fruiting bodies. Its host tree, oaks (Quercus), are crucial not only for this species but also for the diverse range of species that depend on oaks. Fomitiporia robusta is classified as near threatened (NT) on the Swedish Red List due to declining oak numbers. Therefore, increasing our understanding of Fomitiporia robusta is crucial for managing both the species and its habitat. The aim of this study was to investigate the habitat of this fungus and gain practical experience on how to collect this information. The question was to distinguish what characterizes oaks with Fomitiporia robusta on them. To answer this question two areas (Toran and Wikparken) outside of Uppsala, with high abundance of Fomitiporia robusta, were studied.
The fieldwork took about two weeks, before this maps and field forms with different parameters were designed. Once in the field, the areas were first searched for findings of Fomitiporia robusta. To compare oaks with and without fruiting bodies of Fomitiporia robusta, a sample of oaks with similar diameters to those with fruiting bodies in each area was measured. Data was compiled in Excel, tree damage classified, and statistical analyses conducted. Results revealed differences in tree diameter between oaks with fruiting bodies in Toran and Wikparken, with larger diameters in Toran. Additionally, oaks with fruiting bodies in Toran had significantly larger diameters than randomly selected oaks without fruiting bodies. In Wikparken, the diameters were similar for trees with and without fruiting bodies. Moreover, oaks without fruiting bodies in Toran had larger diameters than those in Wikparken. Furthermore, 83% and 76% of oaks with fruiting bodies were found in open areas. All oaks with fruiting bodies exhibited moderate to severe damage.
Overall, oaks with Fomitiporia robusta are characterized by varying diameters. In Toran, oaks with fruiting bodies averaged 129 cm in diameter, whereas in Wikparken, oaks with Fomitiporia robusta were narrower, averaging 76.6 cm. This contradicts previous observations that oaks with the fungus are typically old or slow-growing and have large diameters. However, without knowing the ages of the oaks in this study, it's uncertain if the narrow oaks in Wikparken are indeed young or slow-growing. Maybe the soil is nutrient scarcity in Wikparken, which may contribute to slow growth and thinness regardless of age. Most fruiting bodies grew in a southern direction, and oaks with fruiting bodies often stood in open areas, which could be beneficial as a previous study mention that fruiting bodies benefit from sun and heat. Finally, potential sources of error in this study, such as limited time and resources and a relatively small dataset, may affect the validity of the results. Therefore, more comprehensive studies on Fomitiporia robusta are necessary to gather reliable data and draw definitive conclusions. Given the findings of this study, some nature preservation actions might include promoting and preserving more oaks, not only old and wide ones but smaller ones as well, with a focus on areas with larger oak populations. It may also be wise to clear trees and undergrowth to create larger open spaces for the oaks, as well as veteranizing the trees. Of course, protecting areas with, for example, a large population of Fomitiporia robusta and other areas important for the fungus
Svensk stålindustri, EU och vägen mot hållbar utveckling
Get PDFUppsatsens syfte är att undersöka hur de ledande aktörerna i den svenska stålindustrin förhåller sig till begreppet hållbarhet, EU ETS (EU handelssystem för utsläppsrätter) och CBAM (Carbon border adjustement mechanism). Avsikten med syftet är att utforska hur EU styr hållbar utveckling i den svenska stålindustrin och om och på vilket sätt den styrningen leder till hållbar utveckling. Studien bygger på en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av projektet Hybrits tre aktörer SSAB, LKAB och Vattenfall. Som teoretiskt ramverk i analysen används begreppen hållbarhet, hållbarutveckling, styrning och SWOT-analys.
Stål finns numera i princip allt. Stålindustrin står för en majoritet av utsläppen i svensk industri. Därav är det intressant att undersöka denna stora sektors syn på hållbarhet och hållbar utveckling. Stålindustrin behöver också förhålla sig till EU ETS och CBAM vilka hypotetiskt ger stora effekter på stålindustrin med både utmaningar och möjligheter kopplat till hållbar utveckling. CBAM är just nu under en prövofas vilket gör att studien kan bidra till värdefulla insikter på området före den går skarp.
Analysen visar på att hållbarheten för Hybrits aktörer i första hand handlar om klimatet och en minskning av koldioxid även om andra hållbarhetsaspekter också verkar vara viktiga, som FN:s 17 hållbarhetsmål. I fråga om vem det ska vara hållbart för, uppvisar Hybrits aktörer en antropocentrisk världsåskådning. Det ska vara hållbart för människan, nuvarande och kommande generationer. Hybrits aktörer förfaller förespråka narrativet Nightingale et al. (2019) kallar för utveckling genom ekologisk modernisering, där man vill kombinera tillväxt och miljö och sätter en tilltro till marknaden. Analysen visar att Hybrits-aktörer upplever att CBAM och EU ETS påverkar hållbar utveckling genom att det sker en styrning mot koldioxidminskningar som kan bidra till att rädda klimatet. Det finns dock svaga länkar med CBAM som kan göra att dessa koldioxidminskningar inte blir så stora som de hade kunnat bli. Den starkaste av dem är att CBAM inte inkluderar exporten av stålindustrins produkter. Konklusionen av analysen är att EU tar med stålindustrin som en aktör i styrningen av CBAM och EU ETS. Detta styrelsesätt för hållbar utveckling kan vi kalla ekologisk hållbarhet - kapitalistiska typen. Genom ekologisk hållbarhet - kapitalistiska typen kan EU och stålindustrin med CBAM och EU ETS sprida narrativet ekologisk modernisering till länder i och utanför EU. På detta sätt kan EU och stålindustrin kapitalisera på klimathotet och begreppet hållbar utveckling, samtidigt som de försöker värna om miljön genom koldioxidminskningar. Men analysen visar också på brister i narrativet om ekologisk modernisering. Att kombinera tillväxt och värna om miljön verkar vara en svår balansgång.The purpose of this thesis is to examine how the leading actors in the Swedish steel industry relates to the concept of sustainability, EU ETS (The EU emission trading system) and CBAM (Carbon border adjustment mechanism). The intension of the purpose is to explore how EU governs sustainable development in the Swedish steel industry and whether, and in what way that governance leads to sustainable development. The thesis is built upon a case study with semi-structured interviews of Hybrits three actors SSAB, LKAB and Vattenfall. The concepts of sustainability, sustainable development, governance, and Swot-analysis are used as theoretical tools in the analysis. You will find steel in almost anything today. The steel and iron industry are the main polluters of carbon dioxide in the Swedish industry. Therefore, it is interesting to examine this large sector´s view on sustainability and sustainable development. The steel industry also needs to deal with EU ETS and CBAM, which hypothetically have major effects on steel industry, with both challenges and opportunities linked to sustainability and sustainable development. CBAM is currently in a trial phase, which means that the thesis can bring valuable insight before it goes into full effect.
The analysis shows that sustainability for the actors of Hybrit is primary about the climate and a reduction of carbon dioxide. Although other aspect of sustainability seems to be important, like FN: s 17 goals for sustainable development. In terms of who it should be sustainable for the actors of Hybrit exhibits an anthropocentric worldview where it is supposed to be sustainable for the humans, current and future generations. The actors of Hybrit appears to advocate for the narrative Nightingale et al. (2019) call development through ecological modernization where one wants to combine growth with environment and put trust in the market. The analysis shows that actors of Hybrit are thinking that CBAM and EU ETS are affecting sustainable development by governing towards carbon dioxide reductions, which can save the climate. However, there are weak links with CBAM, which means the carbon dioxide emissions will not be as large as they could have been. The weakest one is that CBAM does not include export of the products of the steel industry. The conclusion of the analysis is that EU includes the steel industry as an actor in the governance of CBAM and EU ETS. This way of governance for sustainable development we can call ecological sustainability - capitalist type. Through ecological sustainability - capitalist type EU and the steel industry can spread the narrative of ecological modernization to countries within EU and abroad. In this way, EU and the steel industry can capitalize on the climate threat and the concept of sustainable development, as they at the same time try to care for the environment through carbon dioxide reductions. But analysis also shows flaws in the narrative of ecological modernization. To combine growth with care for the environment seems hard to balance
How does conservation tillage affect redundancy and climate resilience of biological control by carabids?
Get PDFBiodiversity plays an important role in sustainable food production, because of its contribution to several important ecosystem services, including biological control of pests by natural enemies. Predatory natural enemies, such as carabid beetles, have the potential to mitigate pest infestations and thereby improve crop yield and quality, as well as reduce the need for pesticides. However, field management, such as tillage, may affect carabid communities negatively, thereby reducing the effectiveness of the biological control. Additionally, anthropogenic climate change will lead to increased temperatures, and how this will affect the carabid communities, pest dynamics and ecosystem services is uncertain. Functional redundancy in the carabid communities can bolster the resilience of the ecosystem service by enhancing the likelihood of functional overlap, thus, ensuring the performance of a specific function, even if some species are lost or reduced. In this study, I assessed how functional redundancy and climate resilience of biological control as well as several carabid community metrics differ between two tilling systems: conservation tillage and ploughing. I also calculated the climate niches for six individual carabid species. Data were collected in 12 conventionally managed fields of winter wheat around Uppsala, Sweden, in June and July 2023.
The main results showed that conservation-tilled fields had a higher species evenness and a higher activity density of carnivorous species, while ploughed fields had a higher activity density of omnivorous species, a larger community mean body size and a higher functional redundancy and climate resilience. I suggest that the higher functional redundancy in ploughed fields was partially driven by the increased abundance of large-bodied carabids, which, by consuming more prey due to their higher metabolic requirements, will contribute more to functional redundancy and further improve resilience. However, the dominance of one single large-bodied species will reduce functional redundancy, since it depends on the functional overlap between multiple species. Therefore, there must be additional factors explaining the higher functional redundancy and climate resilience in ploughed fields, beyond the promotion of large body size, which was not determined in this study
Microbial terroir in spontaneous fermented beer Identification and quality aspects
Get PDFThis thesis investigates the concept of microbial terroir in spontaneously fermented beers by comparing the microbial communities and flavor profiles of Belgian Lambic and American Coolship Ale (ACA). The study aims to determine if specific microorganisms tied to geographical locations influence the unique flavors of these beers and how barrel-aging affects their microflora and quality. Spontaneous fermentation relies on natural microflora present in the environment, resulting in unique and complex flavor profiles due to microbial succession through distinct fermentation phases: Enterobacteriaceae, main fermentation, acidification, and maturation.
Key methodologies include DNA amplification, high-throughput sequencing, gas chromatography-mass spectrometry (GC-MS), and gas chromatography-olfactometry, providing comprehensive insights into microbial diversity and volatile compound contributions. The research compares four studies: a study on Lambic from Cantillon's brewery, an industrial Lambic production, traditional Lambic from the Senne Valley, and ACA over three years.
Findings reveal common core microbiota, such as S. cerevisiae, S. pastorianus, D. bruxellensis, and P. damnosus, with variations suggesting microbial terroir. The study highlights significant differences in microbial compositions between Lambic and ACA, influenced by geographical and environmental factors. Insights from other fermented products like sourdough and Baijiu liquor further support the existence of microbial terroir.
This research underscores the complexity of spontaneous fermentation and its potential for producing unique beer flavors. Future studies should focus on controlled conditions and advanced microbial identification techniques to confirm microbial terroir and its impact on beer quality and flavor
Effekten av förändrade avmaskningsrutiner på förekomst av spolmaskägg hos geparder (Acinonyx jubatus) på Borås Djurpark
Get PDFGeparden (Acinonyx jubatus) klassificeras som sårbar och rödlistad av International Union for Conservation of Nature (IUCN), med en vild population på omkring 7000 individer. Utöver den vilda populationen lever ett betydande antal geparder i fångenskap i djurparker runtom i världen. I djurparker utgörs en av huvudorsakerna till gastrointestinala hälsoproblem hos geparder parasit-infektioner, och spolmasken Toxascaris leonina är särskilt vanlig hos stora kattdjur. Medlems-organisationen för djurparker och akvarium i Europa och Västra Asien (EAZA; European Association of Zoos and Aquaria) har tagit fram ett antal Best Practice Guidelines som ska främja hälsa och välfärd hos djurparksdjur. Deras rekommendationer gällande hantering av spolmask är till stor del baserade på profylaktisk, regelbunden avmaskning av både juvenila och adulta djur. Borås Djurpark har tidigare följt dessa rekommendationer för sin gepardpopulation men upplevde att geparderna uppvisade kliniska symptom och var fortsatt positiva för spolmask även efter avmask-ning. I ett projekt som startade 2020 beslutade djurparken därför att helt sluta avmaska alla nya gepardungar som föddes, med hypotesen att djuren utan avmaskning skulle kunna bygga upp en naturlig resistens mot spolmask. Gepardpopulationen på Borås Djurpark, som består av nio individer, kan därför delas in i två grupper: en grupp bestående av två äldre individer som avmaskats regelbundet enligt EAZA:s rekommendationer och en grupp med sju yngre individer som aldrig avmaskats. I den här studien jämfördes mängden ägg av T. leonina hos de två grupperna genom att träckprov samlades in från samtliga geparder en gång i månaden mellan juni-oktober 2023. Träckproverna analyserades med faecal score, flotationsteknik och McMaster, och e.p.g (”eggs per gram”) beräknades. E.p.g från tidigare provtagningar som genomförts på Borås Djurpark fanns även att tillgå. Utifrån samtliga observationer beräknades ett medelvärde för e.p.g för varje grupp. Gruppen som avmaskats regelbundet hade, baserat på totalt 18 mätningar, ett medelvärde på 560 e.p.g. Gruppen som aldrig avmaskats hade, baserat på totalt 84 mätningar, också ett medelvärde på 560 e.p.g. Att gruppen som aldrig avmaskats inte hade ett högre e.p.g än gruppen som avmaskats regelbundet är anmärkningsvärt då det antyder att geparderna inte påverkats negativt av att inte bli avmaskade. Detta styrks av att de icke avmaskade geparderna generellt verkar uppvisa färre symptom än de som avmaskats mer regelbundet. Det finns även andra faktorer i studien som tyder på att beslutet att sluta avmaska geparderna i profylaktiskt syfte kan ha haft en positiv effekt. Under studiens gång exporterades tre av geparderna till en annan djurpark utomlands, och inför exporten avmaskades de för första gången. Träckprov som togs direkt efter avmaskningen, och även två upp-följande prov som togs på plats i den nya djurparken, var samtliga negativa för endoparasiter. Att erhålla negativa prov, även efter avmaskning, har inte hänt tidigare i djurparken, sannolikt på grund av det höga smittycket i gepardhägnen och att man misstänker att de äldre gepardernas parasiter kan ha utvecklat resistens mot avmaskningsmedlen. När en fjärde gepard från samma kull, som även hon omfattades av projektet, avmaskades inför export vid årsskiftet 2022/2023 testade även hon negativt vid uppföljande provtagning.
Dessa resultat är lovande, men det är dessvärre svårt att dra några slutsatser ifrån den här studien, av flera orsaker. Studiens största begränsning var den lilla storlek på populationen som undersöktes, i kombination med den ojämna storleken på de två grupperna. Detta gjorde att det inte gick att dra några statistiska slutsatser utifrån den data som samlats in. Det fanns även andra faktorer som försvårade bedömningen, bland annat gepardernas olika åldrar. De som aldrig avmaskats är alla yngre individer på två-tre år medan de som avmaskats mer regelbundet är över tio år gamla. De yngre individerna kan tänkas ha bättre förutsättningar rent fysiskt och immunologiskt, vilket kan ha påverkat mängden ägg och hur mycket symptom de uppvisat. Dessa individer skulle behöva bli äldre
Sammanfattning
för att man på ett rättvisande sätt ska kunna jämföra dem med de äldre individerna. Det gick inte heller att se några samband mellan faecal score och e.p.g, och träckkonsistensen var generellt mycket varierande och påverkades av vad geparderna utfodrades med.
Det hade varit önskvärt att utföra en studie i större omfattning där mängden confounding factors minimeras. Det optimala hade varit en fall-kontrollstudie där man följer två kullar av samma ålder över en längre tidsperiod, där geparderna i den ena kullen avmaskas enligt rådande rekommenda-tioner och agerar som kontroller medan geparderna i den andra gruppen är fallen och avmaskas inte alls. De två grupperna skulle sedan kunna följas med regelbundna träckprovtagningar och observa-tioner av eventuella kliniska symptom, och en signifikant skillnad i e.p.g mellan de två kullarna skulle kunna användas för att dra värdefulla slutsatser.
Slutsatsen av den här studien är att det är motiverat att utföra ytterligare studier i större omfatt-ning för att vidare utreda effekten av att sluta avmaska geparder i förebyggande syfte. Resultaten skulle i bästa fall kunna leda till förändrade rekommendationer gällande profylaktisk avmaskning som i längden kan bidra till ökad hälsa och välfärd hos djurparksgeparder, minskad resistens-utveckling hos parasiter mot avmaskningsmedel och fungera resurssparande.The cheetah (Acinonyx jubatus) is classified as vulnerable and red listed by the International Union for Conservation of Nature (IUCN), with a wild population of approximately 7000 individuals. In addition to the wild population, a significant number of cheetahs live in captivity in zoos around the world. In zoos, one of the main reasons for gastrointestinal health problems among cheetahs is parasite infections, and the ascarid Toxascaris leonina is particularly common among big felines. The member organization for zoos and aquaria in Europe and Western Asia (EAZA; European Association of Zoos and Aquaria) has developed a number of Best Practice Guidelines to further health and welfare among zoo animals. Their recommendations regarding management of ascarids are largely based on prophylactic, regular deworming of both juvenile and adult animals. Borås Zoo has previously followed these recommendations for their cheetah population but experienced that the cheetahs showed clinical signs and were positive for ascarids even after deworming. In a project that began 2020, the zoo therefore decided to completely stop deworming all new cheetah cubs that were born, with the hypothesis that the animals without deworming would be able to develop a natural resistance against ascarids. The cheetah population at Borås Zoo, which consists of nine individuals, can therefore be divided into two groups: one group consisting of two older individuals who have been dewormed regularly according to EAZA’s recommendations and one group with seven younger individuals who have never been dewormed. In this study, the number of eggs of T. leonina in the two groups were compared by gathering faecal samples from all of the cheetahs once a month between June-October 2023. The faecal samples were analyzed using faecal scoring, flotation technique and McMaster, and e.p.g (“eggs per gram”) were calculated. E.p.g from earlier tests performed at Borås Zoo were also available. Based on all of the observations a mean value of e.p.g for each group was calculated. The group that was dewormed regularly had, based on a total of 18 observations, a mean value of 560 e.p.g. The group that had never been dewormed had, based on a total of 84 observations, also a mean value of 560 e.p.g. The fact that the group that had never been dewormed didn’t have a higher e.p.g than the group that had been dewormed regularly is notable, as it suggests that the cheetahs haven’t been affected in a negative way by not being dewormed. This is validated by the fact that the cheetahs who haven’t been dewormed generally seem to showcase less clinical symptoms than those who have been dewormed more regularly. There are other factors in this study that indicate that the decision to stop deworming the cheetahs prophylactically could have had a positive effect. During the course of the study three of the cheetahs were exported to another zoo abroad, and before the export they were dewormed for the very first time. Faecal samples that were taken directly after the deworming, as well as two follow up samples taken on site at the new zoo, were all negative for endoparasites. Receiving negative results, even after deworming, has not happened before at the zoo, most probably because of the high parasitic burden in the enclosures and the suspicion that the parasites of the older cheetahs could have developed a resistance towards the deworming medications. When a fourth cheetah from the same brood, who was also a part of the project, was dewormed before being exported at the end of 2022 and start of 2023, she too tested negative in the follow up faecal sampling.
These results are promising, but it is unfortunately hard to draw any conclusions from this study, for several reasons. The biggest limitation of this study was the small size of the population that was examined, combined with the uneven size of the two groups. This made it impossible to draw any statistical conclusions from the collected data. There were also other factors that complicated the
Abstract
assessment, one of which was the different ages of the cheetahs. Those who have never been dewormed are all younger individuals of two-three years while those who have been dewormed more regularly are over ten years of age. It is plausible that the younger individuals are better equipped physically and immunologically, which could have affected the number of eggs and the amount of symptoms shown. These individuals would need to get older before we can compare them to the older individuals in a fair way. Also, it was not possible to see any connection between faecal score and e.p.g, and the quality of the faeces varied quite a lot in general and was affected by what the cheetahs were fed.
It would be valuable to perform a bigger study where the number of confounding factors is minimized. Preferably a case-control study where you follow two broods of the same age over a longer period of time, where the cheetahs of one brood are dewormed according to the present recommendations and act as controls while the cheetahs of the other group are the cases and aren’t dewormed at all. The two groups could then be followed with regular faecal examinations and observations of eventual clinical signs, and any significant difference in e.p.g between the two broods could be used to draw valuable conclusions.
The conclusion of this study is that it is motivated to perform additional studies with a larger scope to further examine the effect of ending the prophylactic deworming of cheetahs. The results could in a best case scenario lead to revised recommendations regarding prophylactic deworming that in the long run could contribute to increased health and welfare among cheetahs in zoos, decreased resistance against deworming medications amongst parasites and function resource-saving for zoos
Effects of gradual weaning through 12-hour contact and artificial milk feeding on cow behaviour, milk yield and calf weight gain in a cow-calf contact system with automatic milking
Get PDFCow-calf contact (CCC) systems offer an alternative to artificial calf rearing within the dairy farming practice; it improves calf growth rates and allows cow and calf to express mother-offspring behaviours. However, longer periods of CCC can cause strong behavioural responses in both cow and calf when they are inevitably later separated, and research has yet to agree on optimal management of separation and weaning practices in CCC systems. This study explored a gradual separation system spanning a total of 14 study weeks and containing three successive periods of CCC contact: 24-hour, 12-hour and 0-hour daily contact. The main study aims were to discern whether cow daily lying times were affected by transitioning from 24-hour to 12-hour contact and whether feeding calves additional milk mitigated decreases in calf weight gain often seen after physical separation from the dam. Additionally, the study recorded cow milk yields during the entire study period and investigated cows’ use of the stalls adjacent to the calf confinement area in the mornings before and after initiating 12-hour CCC.
In this study, nine cow-calf pairs were allowed an initial period of 24-hour unrestricted contact lasting 3-12 weeks depending on the birth date of the calf. Study data were only collected for three weeks of the 24-hour contact period, as all calves were not in the experimental pen before this time. Then, a 6.5-week period of half-day contact followed, when calves and cows were separated during nighttime. During the last 4.5 weeks of the study, cows and calves were physically separated but still able to see, hear and smell each other. Calves were introduced to an external milk source from the start of 12-hour contact until week 13 of the study, postponing the point of weaning past the point of physical separation of calves from their dams. Cows’ daily lying time was logged through scan sampling at 10-minute intervals during the week before and the week after the 12-hour contact period commenced. Cows’ use of stalls close to the calf confinement area was recorded for the same period. Calves were regularly weighed to calculate average daily weight gain (ADG) for the different periods. Cow milk yield data covering the entire study period was gathered through parlour software.
Transitioning from a 24-hour to 12-hour contact period did not seem to negatively affect cow lying times – rather, the cows mostly numerically increased lying times during the first week of 12-hour CCC. Cows did not seem to anticipate calf release from confinement, as they did not congregate in the stalls closest to the calf creep before the calves were released in the mornings. The average milk yield delivered in the robot increased numerically during the 12-hour contact, and was at its highest following physical separation. The number of milkings with records of incompletely milked teats decreased numerically with decreasing amount of contact for multiparous cows. Calf weight gain was found not to differ between 24- and 12-hour contact periods, suggesting that 12-h contact in combination with artificial milk feeding was sufficient to maintain high milk intake. Contrary, ADG decreased significantly following physical separation, but the growth rate still exceeded expecta-tions, averaging at 0.9 ± 0.14 kg/day.
These results provide initial indications that gradual reduction of daily contact time may somewhat mitigate the negative impacts of abrupt separation whilst maintaining a high calf growth rate across a variety of calf ages. Temporally dividing separation and weaning and allowing calf access to milk post-separation may serve to alleviate the decrease in weight gain often seen at separation, although further research using more controlled trials is needed to solidify this theory. Cow lying time did not substantially decrease following initiation of 12-hour contact, indicating that this may be a promising strategy to decrease severe separation distress in dams. Similar studies need to be
Abstract
performed on cow lying times when transitioning from 12-hour to 0-hour contact, as this study was unable to evaluate this aspect