18101 research outputs found
Sort by
Inoculation methods for pathogenesis of Venturia inaequalis
Get PDFThe purpose of this study is to get an overview of how plant breeders can screen genotypes of
Malus spp for resistance against apple scab or black spot disease. This is done by inoculating the
pathogen Venturia inaequalis onto apple tree seedlings and their symptoms are monitored and
graded. The focus is on different application methods that are trialled to get a more physical
understanding of the entire process. Factors to consider are which methods of applications are
successful, simple, and repeatable. A literary study is done on the current and past methods
available, and the methods are compared to get an overview of the pathogen’s requirements to
successfully establish an infection on the host in an experimental setting. Along the literary study,
four application methods are tested on young apple trees to get the practical understanding of what
a screening entails and what the various methods demand. The result of the experiment will
mainly consider the practicality and applicability of each method that is successful.Syftet med arbetet är att göra en litteratursammanställning kring metoder för inokulation av skorv
på fröplantor av äpplen samt att utvärdera några av metoderna. Venturia inaequalis, en svamp som
orsakar äppelskorv. Äppleskorv är ett globalt problem och orsakar stora förluster hos äppelodlare,
speciellt i områden med svala fuktiga vår. Eftersom fungicider har sin miljöpåverkan och svampen
kan bygga upp resistens blir det mer aktuellt att förädla fram sorter som har resistens mot
svampen. För att kunna utveckla nya äpplesorter med hög motståndskraft mot skorv behövs enkla
systematiska, effektiva och upprepbara screeningsmetoder som kan användas vid selektion av
potentiella nya plantor. En litteratursökning kring olika metoder för skorvinokulering genomförs
samtidigt som ett experiment med fyra utvalda metoder genomförs på äpplefröplantor i växthus.
För inokulering används skorvinfekterade blad insamlade hösten 2023. Experimentet utvärderar
effekter av skorvinokulering, resursbehov och tidseffektivitet
The welfare of the sporthorse : A pilot study based on external welfare aspects
Get PDFHästens välfärd är högt prioriterad och regleras för att säkerställa god hästhållning och minimera risken för skador. För sporthästen är dess hälsa avgörande för prestation och välfärd under tävling och träning. Vid undersökning av olika aspekter av hästens välfärd, såsom hull, uppstallning, skador, och beteende mönster, de så kallade 23 timmarna, kan en bättre förståelse för dess behov och eventuella problem erhållas. Syftet med denna studie är att undersöka om sporthästens välfärd uppnås i olika verksamheter genom bedömning av olika välfärdsaspekter som kan påverka dess hälsa. Frågeställningen som besvaras är: Hur är den svenska sporthästens välfärd baserat på
underlätta bedömningar användes ett förenklat bedömningsprotokoll från Welfare Monitoring System, översatt till svenska. Bedömningspunkter som undersöktes var egenskaper hos hästar, välfärdsprotokoll?
För att uppstallning, utfodring, visitation av hästarnas fysiska hälsa och allmänt beteende. Studiebesök gjordes i fyra tävlingsstall i Västmanland och Hallands län. Totalt 43 hästar, varav 31 hopphästar, fem fälttävlanshästar och sju dressyrhästar deltog i studien där 42 välfärdsaspekter bedömdes. Hästarna var mellan 4–18 år. Kraven för hästarnas deltagande var att de yngsta och mest oerfarna hästarna utbildades för att kunna göra sin första tävlingsstart. De mer erfarna hästarna hade tävlat upp till svår klass.
Av de hästar som deltog i studien stod 22 hästar (51%) uppstallade på lösdrift och 21 hästar (49%) uppstallade på box. Hästarna på lösdrift hade fri tillgång till grovfoder och hästarna på box utfodrades 3-4 gånger per dag. Majoriteten av hästarna (88%) bedömdes vara i ett bra hull. Endast ett fåtal var underviktiga (5%) eller överviktiga (7%). Visitation av hästarnas fysiska hälsa visade bland annat förekomsten av gallor (77%). Överben påvisades på 40% av hästarna. Ytliga sårskador förekom på 29 av 43 hästar (67%). Yttre skador hade 50% av hästarna på lösdrift och 86% av hästarna på box. Det påvisades inga sår i mungiporna vid en yttre inspektion av hästens mun. Däremot framkom pigmentförändringar på 21 hästar och förhårdnader hos tolv. Endast en häst visade stereotypi genom krubbitning. Ett reaktionstest utfördes där resultatet visade att de flesta hästar (65%) var intresserade när människor närmade sig, endast ett fåtal undvek kontakt.
Slutsatsen med denna studie är att den svenska sporthästens välfärd är god baserat på välfärdsprotokollet. Aspekter med negativ påverkan på välfärden var social interaktion för hästar uppstallade på box, yttre sårskador samt gallor. Positiva aspekter var lågt antal stereotypier, bra hull med grovfoderbaserade foderstater, behaglig miljö samt god munhälsa utifrån yttre inspektion.The horse's welfare is a high priority and is regulated to ensure good horse management and minimize the risk of injury. For the sporthorse, its health is crucial for performance and welfare during competition and training. By examining various aspects of the horse's welfare, such as body condition, stalling, injuries, and behavior patterns, the so-called 23 hours, a better understanding of its needs and possible problems can be obtained. The aim of this study is to investigate whether the sporthorse's welfare is achieved in different operations by assessing various welfare aspects that can affect its health. The question to be answered is: How is the Swedish sporthorse's welfare based on welfare protocols?
To facilitate assessments, a simplified assessment protocol from the Welfare Monitoring System, translated into Swedish, was used. Assessment points examined were characteristics of horses, housing, feeding, inspection of the horses' physical health and general behavior. Study visits were made to four competition stables in Västmanland and Halland counties. A total of 43 horses, of which 31 jumping horses, five eventing horses and seven dressage horses participated in the study where 42 welfare aspects were assessed. The horses were between 4 and 18 years old. The requirements for the horses' participation were that the youngest and most inexperienced horses were trained to be able to make their first competition start. The more experienced horses had competed up to the higher level.
Of the horses that took part in the study, 22 horses (51%) were stabled in a group housing system and 21 horses (49%) were stabled in boxes. The horses in the group housing system had free access to forage and the horses in boxes were fed 3-4 times per day. The majority of the horses (88%) were judged to be in a good body condition. Only a few were underweighted (5%) or overweighted (7%). Inspection of the horses' physical health showed, among other things, the presence of bile (77%). Upper legs were detected in 40% of the horses. Superficial wounds occurred in 29 of 43 horses (67%). External injuries were present in 50% of the horses in the group housing system and 86% of the horses in boxes. An external inspection of the horse's mouth revealed no sores in the corners of the mouth. However, pigment changes appeared in 21 horses and calluses in twelve. Only one horse showed stereotypic behavior, crib-biting. A reaction test was performed where the results showed that most horses (65%) were interested when people approached, only a few avoided contact.
The conclusion of this study is that the Swedish sporthorse's welfare is good based on the welfare protocol. Aspects with a negative impact on welfare were social interaction for horses stabled in boxes, external wounds and galls. Positive aspects were a low number of stereotypies, good body conditions with roughage-based feed states, pleasant environment and good oral health based on external inspection
Creating room for grief : a design proposal for a memorial ash grove at Norrköping’s crematorium
No full textKremering har blivit allt vanligare i Sverige och tillvägagångssätten för att begrava askorna har utvecklats. Askgravlund är ett sätt att begrava askorna som liknar minneslund men som är mer personligt. Att besöka gravplatsen är, för efterlevande, en viktig del av sorgbearbetning. I en askgravlund är det därför viktigt att rummet intill gravsättningsytan gestaltas med förutsättningar för sorgbearbetning.
Syftet med arbetet är att presentera ett gestaltningsförslag för en askgravlund, som en miljö som stödjer sorgbearbetning. Kyrkogårdar är komplexa miljöer där flera värden, som är relevanta för landskapsarkitekter, ska samspela. Därför är vidare syftet med arbetet att visa hur gestaltningen av rum för sorgbearbetning kan förenas med de kulturhistoriska värdena i en gestaltning som uppfyller dagens krav på tillgänglighet.
Arbetet utgår från en studenttävling anordnad under våren 2024 av Tankesmedjan Movium, SKKF och Sveriges Stenindustriförbund. Utifrån tävlingens ramverk anges kvarter 15, som inte har tagits i bruk tidigare, vid Norrköpings krematorium som arbetsområde. Norrköpings krematorium invigdes år 1938. Det är ett verk av Kurt von Schmalensee och har höga kulturhistoriska värden.
I arbetet ligger olika metoder som grund till gestaltningsförslaget. Övergripande metod för arbetet var analys genom syntes. En litteraturöversikt genomfördes för att identifiera viktiga kvaliteter vid gestaltning av miljöer för sorgbearbetning. Utifrån litteraturen formulerades sex aspekter som användes för att analysera kvarter 15 och som vägledning i gestaltningen. För att anknyta gestaltningen till Norrköpings krematoriums kulturhistoria inkluderade litteraturöversikten också dokument relaterade till krematoriets historia. Ytterligare metoder i arbetet var analys, platsinventering och skiss. I enlighet med analys genom syntes har arbetet växlat mellan teori och skissarbete.
Arbetets resultat presenteras som ett gestaltningsförslag. Gestaltningens helhet kallas för Lunden. Utifrån arbetsområdets starka lutningar och berg i dagen som begränsade ytan placerades askgravlundar i två områden av Lunden. I askgravlundarna omges rummet intill gravsättningsytan av rakstammiga björkar och de fick därmed namnet Björksal. Gestaltningen bygger på konceptet Ljusets sal, för även om sorgen är mörk är det en känsla som bäst bearbetas i ljuset. Ljusa pelare har en framträdande roll i gestaltningen och knyter förslaget till Norrköpings krematoriums kulturhistoria. Konceptet bygger också på kontrastverkan, på samma sätt som sorgen står i kontrast mot glädjen. De ljusa pelarna står därför i kontrast mot mörka stenar och en skuggverkan. Det finns också en kontrastverkan mellan Björksalarnas formella karaktär och Lundens naturliga karaktär.
Resultatet visar att sorgbearbetning är ett värde som kan samspela med kulturhistoria i en tillgänglighetsanpassad gestaltning. Vidare visar arbetet att askgravlundar inte självklart är en plats för sorgbearbetning, det behöver gestaltas medvetet.Cremation has become increasingly more common in Sweden and the methods for burying the ashes have evolved. Memorial ash groves are a way of burying the ashes that is similar to a memorial grove but is more personal. Visiting the grave site is, for mourners, an important part of the grieving process. It is therefore important in memorial ash groves that the room next to the burial area is designed to support the grief processing.
The aim of this thesis is to present a design proposal for a memorial ash grove, as a space that supports grief processing. Cemeteries are complex environments where several values, which are relevant for landscape architects, must interact. Therefore, this thesis further aims to show how room for grief can be unified with the cultural history in a design proposal that meets the current criteria for accessibility.
The work is based on a student competition organized in the spring of 2024 by Think Tank Movium, SKKF and Sweden's Stone Industry Association. Based on the competition's framework, section 15, which has not been put into use before, at Norrköping's crematorium is specified as the work area. Norrköping's crematorium was inaugurated in 1938. It is the work of Kurt von Schmalensee and has high cultural historical values.
The work uses different methods as the basis for the design proposal. The overall method for the work was analysis through synthesis. A literature review was conducted to identify important qualities when designing spaces for grief processing. Based on the review, six aspects were formulated that were then used to analyze block 15 and as guidance in the design. In order to connect the design to Norrköping's crematorium's cultural history, the review also included documents related to the crematorium's history. Additional methods were analysis, site inventory and sketching. In accordance with analysis through synthesis, the work has alternated between theory and sketch work.
The result is presented as a design proposal. The whole of the design is called Lunden. Based on the work area’s strong incline and the rock outcrop that limited the area, memorial ash groves were placed in two areas of Lunden. In the memorial ash groves, the room next to the burial area is surrounded by straight-stemmed birches and is therefore called Björksal. The design is based on the concept Hall of Light, because even though grief is dark, it is an emotion that is best processed in the light. Bright pillars have a prominent role in the proposal and tie the proposal to Norrköping's crematorium's cultural history. The concept is also based on the effect of contrast, in the same way that sadness contrasts with joy. The light pillars therefore contrast with dark stones and shadow play. There is also a contrasting effect between the formal character of the Björk Halls and the natural character of Lunden.
The results show that grief processing is a value that can interact with cultural history in an accessible design. Furthermore, the results show that memorial ash groves are not naturally a place for processing grief, it needs to be designed consciously
Uppvärmningssynergier mellan spårvagnsdepå, ishall och multifunktionell byggnad i sydöstra stadsdelarna i Uppsala
Get PDFInom nära framtid kommer det att byggas en spårvagnsdepå, multifunktionell byggnad och en ishall i de sydöstra stadsdelarna i Uppsala. Målet med det här projektet är att undersöka de potentiella värmeenergisynergier mellan de tre byggnaderna för att optimera värmeanvändningen. Eftersom spårvagnsdepån kommer att byggas först behövs det förberedelser för dessa energisynergier vara på plats innan ishallen och den multifunktionellabyggnaden byggs.
För att nå målet beräknades värmeenergibehoven och värmeenergianvändningen för alla trembyggnader med en UUBEM kod. I denna kod tar man hänsyn till inomhustemperaturer och rörelsemönster för att simulera hur energibehovet ser ut. Det här gav en bild över hela systemet och förbättringsområden när det gäller effektiv energianvändning. För att lösa de framtida värmeenergibehoven för alla byggnader implementerades olika metoder och tekniker. Detta gjordes också för att minska på fjärrvärmebehovet. Den största delen av uppvärmningen beräknas komma från bergvärme. Solfångare installeras i syftet att höja temperaturen på vattnet in i bergvärmepumpen och därmed öka SCOP-faktorn. Korttidslagring av överflödsvärme från solfångarna dygnslagras i ackumulatortankar för att användas till att effektivisera bergvärmen även nattetid. Lågtempererat vatten från solfångarna användes för att återvärma borrhålen. Även spillvärmen från ishallen nyttjas. Ridåvärmare användes för att minska energiförluster från öppning och stängning av dörrar på spårvagnsdepån.
Resultatet visar på att det totalt krävs 59 borrhål som är ca 326 meter djupa. Då effektbehovet är som störst täcks 79 procent av det totala behovet genom bergvärme och spillvärme från ishallen. Resterande 21 procent av effektbehovet täcks upp av fjärrvärme.In the near future a tram depot, ice hockey arena and a multifunctional building will be built in the southern east part of Uppsala. The goal of this project is to analyze the potential for future heat energy synergies between the three buildings. Energy synergies involve ways of sharing energy between establishments in an effective way that is optimal for everyone involved. Since the tram depot will be built first there need to be preparations in place in order to obtain energy synergies.
To reach this goal the individual energy needs and consumptions for each building were calculated using the UUBEM code. This gave an overview of the system as a whole and areas where improvements could be made. To solve the future heat energy demands for all buildings different methods and techniques were applied. This was done to reduce the need for district heating. The majority of the heating is expected to come from geothermal energy. Solar collectors are installed with the purpose of raising the temperature of the water entering the geothermal heat pump, thereby increasing the SCOP factor. Short term storage of excess heat from the solar collectors is stored daily in accumulator tanks is used to improve the efficiency of the geothermal system during the night. Low temperature water from the solar collectors is used to reheat the boreholes. Waste heat from the ice hockey arena is also utilized. Air curtains are used to reduce energy losses from the opening and closing of doors at the tram depot.
The results show that a total of 59 boreholes, approximately 326 meters deep are required. 79 percent of the total power demand is covered by geothermal energy and waste heat from the ice hockey arena when the demand for power is at its peak. The remaining 21 percent of the power demand is met by district heating
Siktförbättrande teknologi för ökad effektivitet och hållbarhet i skogsbruket: vad tycker skördarförarna?
Get PDFSkördarförare ställs inför olika utmaningar som kan påverka kvalitén på arbetet. Ett av dem är sikthindrande undervegetation som kan vara psykiskt påfrestande, skapa ansättningsproblem för aggregatet, öka risken för stensågning och bidra till mekaniska avbrott exempelvis. Att utföra en underväxtröjning inför gallring är ofta en kostsam åtgärd som inte lönar sig ekonomiskt för skogsägarna. Det utvecklas ny teknik byggd på lidar (Light Detection and Ranging) för att hjälpa förarna i arbetet och som ett komplement till underväxtröjning för att kunna se förbi underväxt. Tekniken ska kunna användas som ett siktförbättrande stödsystem för maskinförarna.
Syftet med kandidatarbetet var att utföra en undersökning för att se vad skördarförare hade för uppfattning av ett siktförbättrande stödsystem. Maskintillverkaren Komatsu Forest är med och utformar tekniken, och företaget vill veta vilka behov skördarförare har av detta och hur man slutligen ska kunna utveckla en produkt anpassad efter skördarförares önskemål och erfarenheter.
Undersökningen utfördes genom en webbaserad enkätundersökning tillsammans med intervjuer ute i fält med både erfarna maskinförare och elever på Jälla-gymnasiet i Uppsala. Frågeställningar utformades i samråd mellan handledare, Komatsu Forest och studenterna. För att hitta lämpliga intervjuobjekt användes personliga kontakter och kontakt med produktionsledare på skogsbolagen Holmen Skog AB och Stora Enso Skog AB.
Huvudresultaten som framkom i studien var att maskinförarna över lag ställde sig positiva till att använda ett siktförbättrande stödsystem. Det skördarförare främst vill få presenterat för sig i ett siktförbättrande stödsystem är huvudstammar. Maskinförarna som i huvudsak gallrar upplever att sikten är det som påverkas mest när underväxt förekommer på gallringstrakter. Resultaten indikerar även att maskinförarna är intresserade av att systemet skulle inkludera flera funktioner utöver funktionen att se förbi underväxt. Maskinförare ansåg att den kognitiva belastningen vid krävande gallring skulle kunna underlättas av systemet genom att presentera avstånd till huvudstammar, stenar och utföra gallringsuppföljningar, vilket skulle avlasta skördaroperatören. Systemet skulle då kunna bistå föraren med den information som behövs för att bibehålla den produktionstakt som eftersträvas trots utebliven förröjning.
Vår studie visar att det finns ett behov och marknad för
laserbaserade beslutsstöd. Vid utvecklingen av ett siktförbättrande hjälpsystem bör Komatsu Forest beakta respondenternas insikter för att säkerställa en konkurrenskraftig produkt. Respondenternas erfarenheter och feedback erbjuder värdefulla perspektiv som kan bidra till att anpassa och optimera systemet efter faktiska behov och arbetsförhållanden i skogsbruket. En skördarmonterad laserscanner som visuellt presenterar data på en skärm i hytten är efterfrågad. Viktiga funktioner inkluderar visning av huvudstammar, stenar och markprofil samt möjligheten att välja vad som visas. Produkten bör också kunna ge löpande gallringsuppföljning och mäta avstånd mellan stickvägar, hinder framför maskinen och huvudstammar för att underlätta arbetet.Harvester operators face various challenges that can affect the quality of their work. One of these challenges is obstructive undergrowth, which can increase the operator’s cognitive workload and cause delays. Pre-clearing undergrowth before thinning is often performed to fell this undergrowth, but it is a costly measure that does not pay off economically for forest owners. New technology based on lidar (Light Detection and Ranging) is being developed to assist operators in their work and to avoid pre-clearing by allowing them to see beyond the undergrowth. This technology aims to be used as a vision-enhancing support system for machine operators.
The objective of this Bachelor’s thesis was to survey harvester operators' perceptions of a vision-enhancing support system. The machine manufacturer Komatsu Forest is involved in designing the technology, and the company wants to know the needs of harvester operators and how to ultimately develop a product tailored to their desires and experiences.
The survey was conducted through a web-based questionnaire along with field interviews with both experienced machine operators and students at Jälla secondary school in Uppsala. The questions were formulated in consultation with supervisors, Komatsu Forest, and the authors. Suitable interview subjects were identified through personal contacts and contacts with production managers at the forestry companies Holmen Skog AB and Stora Enso Skog AB.
The main findings of the study were that operators generally had a positive attitude towards using a vision-enhancing support system. Harvester operators primarily want the system to present the main stems. Operators, especially those mainly involved in thinning, find that visibility is most affected when undergrowth is present in thinning stands. The results also indicate that operators would prefer the system to include several functions beyond just seeing through undergrowth. Operators felt that the cognitive load during demanding thinning operations could be alleviated by the system by displaying distances to main stems and stones, and if the system could perform thinning follow-ups. The system could then provide the necessary information to maintain the desired production pace despite the lack of prior undergrowth clearing.
Our study shows that there is a need and market for laser-based decision support. In developing a vision-enhancing support system, Komatsu Forest should consider the insights of the respondents to ensure a competitive product. The respondents' experiences and feedback offer valuable perspectives that can help tailor and optimize the system to meet actual needs and working conditions in forestry. A harvester-mounted laser scanner that visually presents data on a screen in the cab is in demand. Key features include the display of main stems, stones, and the ground profile, as well as giving the operator the ability to choose what is displayed. The product should also be able to provide ongoing thinning follow-ups and measure distances between strip roads and obstacles in front of the machine
Hästens påverkan på människans psykiska välmående
Get PDFPsykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle och det är högst väsentligt att undersöka vad som kan motverka psykisk ohälsa och istället bidra till att främja psykisk hälsa och välmående. Hästens nuvarande roll i folkhälsan samt hur hästarna skulle kunna stärka människors psykiska välmående är ett ämne som behöver studeras vidare. I den här studien var syftet att identifiera hur människors psykiska välmående påverkas av umgänget med hästar. Följande frågeställningar undersöktes, Vad i stallet är det som gör att människor mår bra? Hur påverkas människors psykiska välmående av umgänget med hästar? Samt vilka känslor får människor i umgänget med hästar?
I den här studien användes den kvalitativa metoden fenomenografi. Det centrala i en fenomenografisk studie är att man studerar människors uppfattningar av verkligheten. I den här studien genomfördes intervjuer i fokusgrupper på ridskolor i närområdet av Strömsholm. Deltagarna fick inledningsvis svara på frågor i ett frågeformulär och avslutningsvis ställdes frågor som deltagarna fick diskutera i grupp.
De huvudsakliga resultaten visar att deltagarna upplever att umgänget med hästar har en stor påverkan på deras välmående i en positiv bemärkelse. Det faktum att allt fokus ligger på hästarna verkar vara en av de största anledningarna till ökat välmående därför att det bidrar till att hjärnan aktiveras. Det bidrar till att de positiva känslorna tar mer plats och det händer även när en människa utövar mindfulness. Det visade även att stallet som helhet, hästar, ridlärare, ridgrupp samt andra elever skapar känslan av samhörighet vilket bidrar till ökat välmående. Glädje var den mest förekommande känslan hos deltagarna vid umgänget med hästar.
Studiens slutsatser är att människan påverkas positivt i umgänget med hästar eftersom människan då behöver koppla bort negativa känslor och vara närvarande i nuet. I umgänget med hästar behöver människan alltid vara alert vilket bidrar till att hjärnan aktiveras, när allt fokus läggs på en sak regleras de positiva och negativa känslorna i pannloben och de positiva känslorna tar större plats vilket bidrar till ökat välmående. Den sociala kontakten som uppstår i stallet upplevs vara en av de viktigaste faktorerna till ökat välmående, hästen ansågs vara grundkärnan men helheten med den sociala kontakten mellan ridlärare och andra elever vägde tungt. De fyra mest förekommande känslorna vid umgänget med hästar var; glädje, lugn, lycka och tacksamhet.Mental health problems are becoming increasingly common in the society. It is therefore essential to examine ways to prevent mental health problems and instead contribute to promoting mental health and well-being. There is a need for more knowledge about the importance of the horse in the subject in order to identify how the horse can increase the well-being of humans. These subject needs further investigation. The aim of this study was to identify how people's mental well-being is affected by interaction with horses. The following questions were examined, what is it in the stable that makes people feel good? How is people's mental well-being affected by spending time with horses? And what feelings do people get from spending time with horses?
In this study, phenomenography was used as a method. The central point of a phenomenographic study is that you study people´s perceptions of reality. In this study, interviews were conducted in small groups at riding schools in the vicinity of Strömsholm. The participants were initially asked to answer questions in a questionnaire. At the end of the interview the participants were asked to discuss questions with each other.
The main results show that the participants feel that the interaction with horses has a great impact on their well-being. The fact that all the focus is on the horses seems to be one of the biggest reasons for increased well-being well-being as it helps activate the brain and regulates the amount of positive and negative emotions, which also happens when a person performs mindfulness. Furthermore, the social contact that occurs in the stable is also one of the most important factors for increased well-being, the sense of belonging to the community that is created in the stable is valuable. The feeling of delight was the most common emotion among the participants when interacting with horses.
The study's conclusions are that humans are positively affected in their interaction with horses because they need to disconnect from negative emotions and be present in the moment. When dealing with horses you need to be alert and the brain activates, when all focus is placed on one thing the positive and negative emotions are regulated and the positive emotions increases, which contributes to increased well-being. The social contact that occurs in the stable is one of the most important factors for increased well-being, the horse is the core but the social contact between the student, riding instructors and other students are also important. The four most common emotions that the participants felt when interacting with horses were, joy, serenity, happiness and gratitude
Environmental factors related to soil organic carbon in Swedish forests at different spatial scales
Get PDFSoil organic carbon (SOC) is an important pool in the carbon cycle that is dependent on a wide array of environmental variables. These are known as the soil forming factors: Parent material, climate, biota, topography and time. Which of those are best suited to predict SOC for a given area depends on the environmental conditions in that area (e.g. arid or humid, vegetation type), but is also understood to be dependent on spatial scale. The aim of this thesis was to investigate this scale dependency of the relations between SOC and environmental variables, using the example of Swedish forest soils. I hypothesized that climate variables would be most important at the national scale, texture would not depend on scale and topographic and chemical variables are the most important at smaller scales.
Data on soil properties, soil chemistry and vegetation from the Swedish forest soil inventory was combined with topographic and climatic data to train random forest models of soil organic carbon concentrations in different depths and soil organic carbon stocks in the organic layer. These models were created for the whole of Sweden and for parts of Sweden in the same way, enabling the analysis of how the spatial scale influenced variable importances. The nature of the relationships between SOC and environmental variables was investigated with linear regressions.
The main finding was that carbon concentrations are in general best predicted by chemical parameters and that the exact parameters depend more on sample depth than scale. Climate variables were more important at national scale as hypothesized, while the hypotheses regarding chemistry, topography and texture could not be confirmed. For carbon stocks, chemical variables were in total slightly less important and lead by Mn. The lower importance of chemical variables in comparison to carbon concentration models is mainly balanced by the higher importance of topographic variables. Overall, scale dependencies of relationships were observable only for climate, and overall, the variable importances were dominated by chemical variables
Katters socialisering: Kattuppfödares erfarenheter och köpares upplevelser
Get PDFDetta arbete är en enkätstudie som genomfördes i syfte att undersöka vilka erfarenheter som svenska kattuppfödare erbjuder sina kattungar under socialiseringsperioden och hur kattköpare från dessa uppfödare uppfattar sina katters socialiseringsgrad. Två olika enkäter skickades ut, en till kattupp-födare och en till kattköpare. Forskare inom området har konstaterat att det finns ett fönster mellan två och sju veckors ålder där kattungar är som mest mottagliga för nya intryck. Detta fönster benämns som socialiseringsperioden i litteraturen.
Resultatet visar på att kattuppfödarna är förhållandevis bra på att erbjuda kattungarna en varierande och berikande uppväxt. Majoriteten av uppfödarna börjar tidigt med socialiseringen av sina kattungar och utnyttjar socialiseringsperioden väl. Många uppfödare erbjuder erfarenheter så som introduktion till dammsugare, hushållsmaskiner, TV/radio och musik, de är sämre på att introducera kattungarna till kontakt med andra djur utanför hushållet, sele/halsband, tandborstning och barnleksaker. Kattköparna beskriver att de inte upplever några större bekymmer med deras katters socialiseringsgrad. Majoriteten av katterna tyr sig till alla i familjen och är inte rädda för gäster eller andra djur i hushållet. De river/fräser/biter varken familjemedlemmar, gäster eller andra djur i hushållet. Utifrån resultatet kan man utläsa att uppfödarna har utfört ett bra arbete under socialiseringsperioden då kattköparna inte upplever problem med sina katter.
Slutsatser som kan dras från denna studie är att uppfödarna till största del tar vara på och använder socialiseringsperioden väl, de köpare som besvarat enkäten har svarat att de i största allmänhet är nöjda med sina katters beteende och att de inte uppvisar önskat beteende. Det som uppfödare skulle behöva fokusera mer på är hur länge kattungarna hanteras. Resultatet visar på att många hanterar kattungarna betydligt kortare tid än de 40 minuter per dag per kattunge som forskning visar på ger en positiv effekt. Det som skulle önskas mer av uppfödarna är mer fokus på sele/halsband för att göra utevistelse lättare för katterna senare i livet samt mer fokus på att introducera tandborstning. I denna studie sågs inga beteendeproblem hos katter, det innebär dock inte att de inte existerar då en väldigt låg del av målpopulationen nåddes. Det är fortsatt viktigt för uppfödare att arbeta för en god socialisering för att förebygga ännu fler beteendeproblem.This paper is a survey study which was carried out with the purpose to examine which experiences Swedish cat breeders offered their kittens during the socialization period and how the buyers of cats from these breeders perceives their cats' socialization degree. Two different surveys were distributed, one to cat breeders and one to cat buyers. Researchers within the area have established that there is a window between the age of two and seven weeks where kittens are most receptive to new impressions. This window is called the socialization period in the literature.
The result shows that the cat breeders are relatively good at offering the kittens a varied and enriching upbringing. Most of the breeders begin socialization of their kittens early and utilize the socialization period well. Many breeders offer experiences such as introduction to vacuum cleaners, household appliances, TV/radio and music, they are worse at introducing kittens to contact with other animals outside of the household, harness/collars, tooth brushing and children’s toys. The cat buyers state that they do not experience any bigger concerns regarding their cats socialization degree. Most of the cats resort to everyone in the family and are not afraid of the guests or other animals in the household. According to the result, it can be deduced that the breeders have performed a good job during the socialization period as the cat buyers do not experience issues with their cats.
Conclusions that can be drawn from this study is that the breeders mostly utilizes the socialization period well, the buyers who answered the survey answered that they are generally satisfied with their cats’ behavior and that they do not exhibit bad behavior. What breeders should focus more on is how long the kittens are handled. The results shows that many of them handles the kittens less than the 40 minutes per day per kitten that research shows is beneficial. What would be desired more from the breeders is more focus on harness/collars to make outdoor stay easier for the cats later in life as well as more focus on introducing tooth brushing. In this study no behavioral issues were seen in cats, this however does not mean that it does not exist as only a small part of the target population was reached. It is important for breeders to continuously strive towards good socialization to prevent even more behavioral issues
Preoperativ intraartikulär analgesi och dess effekter på rörelseasymmetri och serum amyloid A efter artroskopi
Get PDFArtroskopi utgör idag en av de vanligaste utförda operationer på hästar runt om i världen. Ingreppet orsakar vävnadsskada och därtill smärtsignalering med sensitisering och wind-up som följd, vilket innebär att smärtstimuli amplifieras vid aktivering. En åtgärd för att minska detta är användning av preventiv smärtlindring, där lokalbedövning är ett exempel på användbart läkemedel. I dagsläget saknas det dock praxis huruvida det ska användas i samband med artroskopi. Vidare kan läkemedlet potentiellt verka chondrotoxiskt och risk mot nytta måste därför avvägas.
Studien som utfördes var en randomiserad kontrollerad studie som ämnade undersöka effekten av preoperativ intraartikulär analgesi på postoperativ rörelseasymmetri och att undersöka hur serum amyloid A (SAA) förändras i samband med operation. Studiepopulationen utgjordes av hästar som remitterats till Universitetsdjursjukhuset, Hästkliniken i Uppsala för att genomgå artroskopi. Totalt deltog 15 hästar, varav tre slumpades till behandling. Den obalanserade data i följande observationer medförde att resultatet endast kunde presenteras deskriptivt, och betraktades som en fallserie. Del-tagande hästar studerades perioperativt under tre dagar. Mepivakain eller kontroll gavs och förblev blindat under ingreppet och datainsamlingen.
Resultaten antyder en komplex relation mellan olika faktorer, såsom ingrepp, behandling, kontroll och postoperativ rörelseasymmetri. I vissa fall kunde preoperativ intraartikulär lokalbedövning minska postoperativ rörelseasymmetri och SAA efter unilateral artroskopi. Samtidigt uppvisade den behandlade bilaterala artroskopin en postoperativ rörelseasymmetri och SAA som var högre än dess kontrollgrupp. Utöver detta sågs även att hästar som bandagerades på två ben tilltog mer i asymmetri än hästar som bandagerades på bara ett ben. Ett större urval av hästar hade tillåtit mer adekvata jämförelser och statistisk analys. Det krävs därför vidare kontrollerade studier för att validera dessa observationer.Arthroscopy is currently one of the most performed surgeries on horses worldwide. The surgery involves tissue damage and subsequent pain signaling, leading to sensitization and wind-up, meaning pain stimuli are amplified upon activation. One measure to reduce this is the use of preventive analgesia: the use of analgetic pharmaceuticals before the onset and development of these signalling pathways. Local anesthesia is an example of a useful drug. However, there is to date no established practice regarding its application in arthroscopies, as the medication potentially may have chondrotoxic effects, and the risk-benefit ratio must be considered.
This is a randomized controlled study aiming to investigate the effect of pre-operative intra-articular analgesia on postoperative movement asymmetry and to investigate the peri-operative changes of Serum Amyloid A (SAA). The study population consisted of horses referred to the University Animal Equine Hospital in Uppsala for arthroscopy. A total of 15 horses participated, of which three were randomized for treatment. In consideration of the unbalanced nature of the data, the following observations are solely descriptive and may be regarded as a case series. Participating horses were studied perioperatively for three days. The administered drug (treatment mepivacaine or control sodium chloride) was given during the operation but remained blinded to the surgeon, anesthetist, and data collector.
The results suggest a complex relationship between various factors such as the type of procedure, treatment, control, and postoperative movement asymmetry. In some cases, preoperative intra-articular local anesthesia could reduce postoperative movement asymmetry and SAA following unilateral arthroscopy. However, bilateral arthroscopy treatment exhibited a higher postoperative movement asymmetry and SAA compared to its control group. Additionally, horses that were bandaged on two legs showed a greater increase in asymmetry than horses bandaged on just one leg. A larger sample of horses would have allowed for more adequate comparison and statistical analysis. Therefore, further controlled studies are needed to validate these observations
Golfbanor - Stora ytor med dåligt rykte
Get PDFDenna uppsats undersöker om regenerativ design kan tillämpas som ett metodiskt ramverk på svenska golfbanor, för att främja mål 15 ekosystem och biologiskmångfald inom Agenda 2030. Detta eftersom jorden idag står inför stora utmaningar med förlust av ekosystemtjänster och biologisk mångfald, som är en direkt påverkan av människans påverkan på klimatet.
Utifrån litteraturstudier kan det konstateras att regenerativ design har ett huvudsakligt fokus på större urbana miljöer. Trots detta vill vi i denna uppsats undersöka om metoden går att tillämpa på ett mindre icke-urban miljö, Loftahammar GK i Västervik.
Ett ramverk sammanställdes av Bergqvist och Hedfors (2018) sex kriterier för regenerativ design för att analysera och identifiera potentiella regenerativa processer på Loftahammar GK, samt för att utvärdera deras potential till att öka platsens regenerativa processer. Ytterligare tre artiklar berörande regenerativ design har använts för att understödja analysen och ställa mot resultatet.
Därefter diskuteras resultatet i ett större sammanhang, för att undersöka hur regenerativ en golfbana kan bli, samt om metoden är tillämpningsbar på andra golfbanor i Sverige än Loftahammar GK.
Slutsatsen av arbetet är att regenerativ design kan tillämpas som metodiskt ramverk på svenska golfbanor, men att varje golfbana har olika förutsättningar och kommer således behöva arbeta på olika sätt för att verka regenerativt. Oavsett är det viktigt för ekosystem och biologisk mångfald att alla svenska golfbanor gör sitt yttersta för att arbeta med regenerativa processer.This essay investigates whether regenerative design can be applied as a methodological framework in Swedish golf courses to promote Goal 15, ecosystem and biodiversity, within Agenda 2030. This is because the earth currently faces significant challenges with the loss of ecosystem services and biodiversity, which are direct impacts of human influence on the climate.
Based on literature studies, it can be noted that regenerative design primarily focuses on larger urban environments. Nevertheless, in this essay, we aim to explore whether the method can be applied in a smaller non-urban environment, Loftahammar GK in Västervik.
A framework compiled by Bergqvist and Hedfors (2018), consisting of six criteria for regenerative design, was used to analyze and identify potential regenerative processes at Loftahammar GK, as well as to evaluate their potential to increase the site's regenerative processes. Additionally, three additional articles related to regenerative design have been utilized to support the analysis and compare with the results.
Subsequently, the results are discussed in a broader context to examine how regenerative a golf course can become and whether the method is applicable to other golf courses in Sweden besides Loftahammar GK.
The conclusion of the work is that regenerative design can be applied as a methodological framework in Swedish golf courses, but each golf course has different conditions and will therefore need to work in different ways to operate regeneratively. Nevertheless, it is important for ecosystems and biodiversity that all Swedish golf courses strive to work with regenerative processes