18101 research outputs found
Sort by
Effekter av inavel på prestation hos trav- och galopphästar
Get PDFI trav- och galoppsporten avelsvärderas och selekteras hästar till avel bland annat baserat på deras prestationer utifrån vissa tävlingsmässiga parametrar, som exempelvis snabbast kilometertid. En medelhög arvbarhet på dessa parametrar (0,2–0,4) innebär att dessa egenskaper kan förbättras genom selektion. Prestationsförmåga har visats påverkas av specifika gener, men denna typ av egenskaper är oftast komplexa och påverkas av ett stort antal andra gener och av miljöfaktorer. En ökad inavelsgrad har observerats kunna leda till försämrad förmåga i flera fysiologiska processer, bland annat reproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att fastställa huruvida inavel har effekt på prestationsförmåga. Detta gjordes genom att i en litteraturstudie se över avelsarbete, arvbarhet, inavelsgrad samt den aktuella problematiken gällande inavel i de populäraste raserna inom sporterna. Studiens slutsats är att inavelsgraden inom dessa hästraser fortsätter öka och i litteraturen ses ett samband mellan en hög inavelskoefficient och nedsatt prestationsförmåga. För att hålla inavelsgraden på en nivå som gör att den genetiska mångfalden inte når en riskfyllt låg nivå, och samtidigt främja avelsframsteg, bör olika former av avelsåtgärder vidtas.The selection of racehorses is based on multiple parameters. In the literature a medium-high heritability (0,2-0,4) of these racing-based traits are presented which means they can be improved through selection. Performance factors are both linked to specific genotypes and impacted through multiple other factors. A high inbreeding coefficient has previously been linked to depressed physiological processes and qualities, such as reproductive traits. The aim of this literature study was to investigate the impact inbreeding has on performance in racehorses. Information about breeding goals, heritability, inbreeding coefficients and the current situation regarding inbreeding problematics in the most popular breeds for racing are used in this study. The conclusion is that inbreeding in all breeds is steadily increasing. The literature indicates that performance can indeed be negatively affected by inbreeding. To maintain inbreeding at a level that preserves genetic variation within a breed while still making breeding progress in certain traits, various breeding measures should be implemented
Kornfluga (Chlorops pumilionis)
Get PDFKornflugan (Chlorops pumilionis) är en relativt ny skadeinsekt i Sverige där de första allvarliga angreppen observerades 2019 i vårvetefält i Skåne, Halland och Blekinge. Sedan dess har kornflugan fortsatt vara en etablerad skadegörare i dessa områden och även på vissa platser i Mellansverige. Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturgenomgång sammanfatta kornflugans biologi, skadeverkan och möjliga bekämpningsåtgärder samt identifiera kunskapsluckor och möjliga områden för fortsatt forskning i Sverige.
Kornflugan angriper flera olika arter inom familjen gräsväxter och av spannmålsgrödorna är det vete, korn, råg och rågvete som kan angripas. Trots namnet är det dock främst i vårvete som angrepp av kornflugan kan orsaka betydande skördeförluster och där det kan vara motiverat med kemisk bekämpning. Angrepp i höstvete är också relativt vanligt men där brukar veteplantorna kunna kompensera väl för skadorna genom att skjuta nya sidoskott och angreppen brukar därför inte påverka den slutliga skörden. Kornflugan har två generationer per år. Vårgenerationens vuxna flugor kläcks från sina puppor i maj – juni och lägger ägg på vårsäd. Höstgenerationens vuxna flugor kläcks i juli – augusti och lägger ägg på höstsäd. Det är kornflugans larver som orsakar skada genom att gnaga på plantan, men skadebilden skiljer sig åt mellan angrepp på höstsäd och vårsäd. Vårens larver kryper in i den översta delen av strået och orsakar hämmad längdtillväxt och skador på axet som kan bli missbildat och stanna i holk. Höstens larver tar sig in i skottbasen för att övervintra och orsakar uppsvälla skott som dör framåt våren när larven förpuppar sig. Puppglansstekeln Stenomalina micans och brackstekeln Coelinus niger utgör naturliga fiender till kornflugan genom att angripa larverna som parasitoider. Förebyggande bekämpningsåtgärder som kan användas är anpassad såtidpunkt, odling av motståndskraftiga sorter, kontroll av alternativa värdväxter samt gödsling för att gynna tillväxt och utveckling. Besprutning med pyretroiden Nexide kan användas som direkt bekämpning och bekämpningsrekommendationer från Jordbruksverket finns för höstvete och vårvete. Höstvete bekämpas sällan men det kan vara motiverat om det förekommit kraftiga angrepp i området tidigare år och om det finns ägg på mer än häften av plantorna när de är i 1–2 bladsstadiet (DC 12). I vårvete saknas bekämpningströskel helt. De kunskapsluckor och områden för framtida forskning i Sverige som identifierats rör kornflugans livscykel, de naturliga fiendernas roll, utbredning och biologi, motståndskraftiga sorter samt utveckling av mer omfattande bekämpningsrekommendationer för kemisk bekämpning.The gout fly (Chlorops pumilionis) is a relatively new insect pest in Sweden. The first serious attacks by gout fly on fields of spring wheat were observed in Skåne, Blekinge and Halland in southern Sweden 2019. Since then, the gout fly has become an established pest and has also occurred in some places in central Sweden. The purpose of the essay is to summarize the biology of the gout fly, its damaging effects and possible control measures in Sweden through a literature review, as well as to identify gaps in knowledge and possible areas for continued research.
Several species of grass act as host plants, but among the cereal crops wheat, barley, rye and triticale can be attacked by the fly. However, spring wheat is the crop most sensitive to significant damage. Attacks in winter wheat are also relatively common, but winter wheat is usually able to compensate well for the damage and attacks usually do not affect the final harvest. The gout fly has two generations per year. The adult flies of the spring generation hatch from their pupae in May – June and lay eggs on spring grain. The adult flies of the autumn generation hatch in July – August and lay eggs on autumn grain. It is the larvae of the gout fly that cause damage by gnawing on the plant, but the damage differs between attacks on autumn grain and spring grain. The spring larvae cause stunted length growth and damage to the ear which may become deformed and remain in the leaf sheath. Autumn larvae enter the shoot base to overwinter, causing swollen shoots that die in spring when the larvae pupate. There are two species of parasitoids that attack the gout fly larvae, Stenomalina micans and Coelinus niger. Preventive control measures that can be used are adapted sowing time, cultivation of resistant cultivars, control of alternative host plants and fertilization to favor growth and development. Spraying with the pyrethroid Nexide can be used as direct control, and control recommendations from the Swedish Board of Agriculture are available for winter wheat and spring wheat. Chemical control against the fly in winter wheat is rare, but may be warranted if there has been a heavy infestation in the area in previous years and if there are eggs on more than 50% of the plants when they are in the 1–2 leaf stage (DC 12). In spring wheat, there is no control threshold at all. The knowledge gaps and areas for future research in Sweden that have been identified concern the gout fly's life cycle, the role of the natural enemies and their distribution and biology, resistant cultivars and the development of more extensive control recommendations for chemical control
Svenska, yrkesmässiga äppelodlares syn på konsumentinformation
Get PDFÄpplen har odlats i Sverige i hundratals år. Det är en av de frukter som äts mest i Sverige och det finns goda förutsättningar att odla och lagra dem. Den svenska produktionen är mer hållbar på grund av kortare transporter, mindre besprutning och en större användning av förnybar energi, jämfört med utländsk produktion. Produktionen ger också arbetstillfällen samt bidrar till Sveriges ekonomi. Äpplet har utöver det haft en stor plats i svensk kultur och historia. Syftet med detta kandidatarbete är att, med hjälp av semistrukturerade intervjuer, ta reda på vilka mervärden den svenska äppelproduktionen samt de svenska äpplena har. Hur konsumenterna kan påverka utbudet av äpplen. Vilken information som krävs samt hur den bäst förmedlas till konsumenterna, för att försäljningen av svenska äpplen ska öka. Utöver intervjuer med äppelodlare om konsumenter genomfördes också en narrativ litteratursökning om ämnet.
Svenska äpplen kan idag lagras och säljas året runt. Den inhemska odlingen står trots det bara för 20% av äpplena på den svenska marknaden. Odlarna är de som producerar äpplena och konsumenterna är de som i slutändan äter dem. De är alltså början och slutet av livsmedelskedjan. Det är ofta också de som är mest respektive minst insatta i produktionen av äpplen. Parterna mellan dem i kedjan, alltså grossisterna och butikerna, är i regel stora företag med makt, pengar och stort inflytande på marknaden. De anses därför ha stor påverkan på producenter och konsumenter. Men utan producenter finns det inga äpplen och utan konsumenter finns det ingen som äter dem. Utifrån detta resonemang väcktes intresset att ta reda på vad producenterna tycker är viktig information om odlingen. För att sedan diskutera, om och hur, konsumenterna kan påverka äppelförsäljningen om de hade haft mer information om hur den fungerar.
Resultaten visade att det är många faktorer som påverkar de svenska producenterna. Trots det gynnar inte Sveriges rådande försäljningssystem dem, vilket är ett problem. Många konsumenter i Sverige kan väldigt lite om äpplen och yrkesmässig äppelproduktion. Både vad gäller hur den går till i allmänhet samt hur den ser ut i Sverige kontra resten av världen. Producenterna bedömde att den viktigaste informationen för konsumenterna var hur produktionen fungerar och hur den svenska produktionen skiljer sig från andra länders, både i och utanför EU. Hur informationen bäst förmedlas var dock svårare för producenterna att svara på. Men förslag gavs på ökad exponering av producenter i media, exempelvis via ett tv-program om konventionell äppelproduktion.
Konsumenterna kan påverka försäljningen genom att höja efterfrågan på svenska äpplen. Respondenterna fastställde att den nuvarande marknaden och försäljningssystemet, för svenska äpplen, har mycket att förbättra. Det menade de dock att de svenska äppelproducenterna också hade. Det bästa och enklaste sättet att utöka försäljningen och belysa fördelarna med svensk odling, utöver det odlarna kan göra själva, ansågs vara genom ett gemensamt arbete mellan alla led i livsmedelskedjan samt de svenska politikerna. Alltså krävs det att alla förstår vikten av den inhemska produktionen. Producenterna tryckte också på att det säkert skulle vara svårt, men inte omöjligt, att genomföra!Apples have been grown in Sweden for hundreds of years. It is one of the most popular fruits in Sweden and the conditions for growing and storing them are beneficial there. The Swedish production is more sustainable due to shorter shipping, less spraying, and the larger usage of renewable energy, compared to foreign production. The production also contributes to the Swedish economy, and offers work opportunities. The apple has also hade a big part in Swedish history and culture. The purpose of the research was to, with the help of semi-structured interviews, find out which added values are present within the Swedish apple cultivation and the Swedish apples. How consumers can affect the supply of apples. Which information is necessary, and how it is best communicated to the consumers, if the sales of Swedish apples are to increase. Beside interviews with apple farmers about consumers, a literature search was also done on the subject.
Today, Swedish apples can be stored and sold all year round and yet only 20% of the apples on the Swedish market are grown within the country. The farmers produce the apples and the consumers eat them. They are therefore the first and last parts of the food chain. They are probably also the most and the least informed about apple production. The parties between them within the food chain, the wholesalers and the stores, are usually big corporations with a lot of money, power and influence on the market. They are known to have a big impact on the producers and consumers. However, without the farmers no one will cultivate the apples and without the consumers no one will eat them. From this thought process the inspiration came to find out what information the farmers think is important. To then find out if, and how the consumers can affect the sale of Swedish apples, if they would have more knowledge about the production.
The results show that there are many factors affecting the Swedish apple farmers. Yet the current Swedish market does not benefit them, which is an issue. Many Swedish consumers know very little about apples and apple cultivation. Both when it comes to the production in general, and the differences between the Swedish and the non-Swedish production. The producers assessed that it was how the production works and the differences between Swedish and non-Swedish apple farming, both within and outside of the EU, that is the most important for the consumers to know. The best way to inform the consumers was a difficult question to answer for the farmers. They suggested an increase in farmers being shown in the media, for example through a tv-program about commercial apple production.
Consumers can affect the sales of Swedish apples by increasing the demand for them. The producers stated that the current sales system for apples in Sweden has a lot of issues that need to be solved. Although, so do the Swedish farmers. The best and easiest way to increase sales, and shine a light on the advantages of Swedish production, apart from what the producers can do themselves, was believed to be through a common effort between all of the actors in the food chain. That includes the politicians. It seems that everyone need to understand the importance of national production. The producers also highlighted that it would be hard, but not impossible to do
Energi- och näringsbehov hos kattungar
Get PDFKatten är ett vanligt husdjur och i Sverige bor närmare 1 500 000 katter. De flesta kattägarna köper färdigt foder och då oftast torr- och/eller våtfoder. I zoofackhandeln finns många foder anpassade till katter med olika energi- och näringsbehov. Exempelvis finns det foder som ska vara anpassade för kattungar. Kattens näringsbehov är dock relativt lite studerat och framförallt kunskapen om kattungars näringsbehov är bristfällig. Syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka hur energi- och näringsbehov ser ut hos kattungar.
Energibehovet hos kattungar är cirka 2,5 gånger så stort som hos en vuxen katt och är som störst vid fem veckors ålder. Proteinbehovet skiljer sig och är något högre för kattungar än för vuxna katter, 180 g råprotein/kg foder med energiinnehållet 4 kcal ME/g. I studier beskrivs behovet av olika aminosyror för kattungar, bland annat arginin, histidin, isoleucin, leusin, metionin, tryptofan, valin och taurin. Katter har ett behov av de essentiella fettsyrorna arakidonsyra (AA), eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA), där det finns en rekommenderad minimängd EPA och DHA för kattungar men inte för vuxna katter. Behovet av mineraler har påvisats vara olika hos vuxna och kattungar och då framför allt kalcium (Ca), natrium (Na), klorid (Cl). Förvitaminer finns skillnader i rekommendationer mellan vuxna och kattungar, bland annat för vitamin A och D.
De rekommendationer som finns för energi- och näringsbehov hos kattungar finns beskrivna i National Research Council (NRC) och The European Pet Food Industry (FEDIAF) har utgått ifrån NRCs rekommendationer och sedan uppdaterat dem, där de presenterat nyare studier som de hänvisar till i sina nya rekommendationer. Det finns studier på kattungar som visar på både minimumbehov och maximal mängd av aminosyror, fetter, vitaminer och mineraler. Litteraturstudien har visat att kattungar ett annat energi- och näringsbehov än vuxna katter. Men behovet av vidare forskning på kattungar och deras energi- samt näringsbehov kvarstår.Cats are a common pet and in Sweden there are almost 1,500,000 cats. Most cat owners buy complete pet food, usually dry and/or wet food. In the pet stores, there are feed for cats with different energy and nutritional needs and for example, feed adapted for kittens.
The purpose of this literature study was to investigate energy and nutrient requirements of kittens.
There are not so many studies of nutrition requirements of cats, especially kitten’s nutritional needs are studied to a limited extent. The literature in this subject is deficient, one of the reasons being the small number of animals in the studies, which lowers the power of the studies.
Differences in both energy and nutritional requirements exist between kittens and adult cats. The energy requirement of kittens is approximately 2.5 times higher than for adult cats, and the growth-peak is at the age of five weeks. The protein requirement differs and is slightly higher for kittens, 180 g crude protein/kg feed with the energy content of 4 kcal ME/g. In studies of the need for different amino acids, there were several differences in arginine, histidine, isoleucine, leucine, methionine, threonine, tryptophan, valine and taurine. Cats need the essential fatty acids arachidonic acid (AA), eicosapentaenoic acid (EPA) and docosahexaenoic acid (DHA), where there is a recommended minimum amount of EPA and DHA for kittens but not for adult cats. The requirements of minerals have also been shown to be different in adult cats and kittens and above all calcium (Ca), sodium (Na), chloride (Cl). For different vitamins, there are differences in recommendations for adult cats and kittens, they exist for, among other things, vitamins A and D.
The recommendations for energy and nutritional needs of kittens are described in National Research Council (NRC). The European Pet Food Industry (FEDIAF) proceeded from these and then updated them, where they also included newer studies that they referred to when making new recommendations. This literature study has shown that kittens have different energy and nutritional requirements than adult cats. The need for further research in both cats and kittens and their energy and nutritional requirement remains
Rhodococcus fascians
Get PDFSedan Rhodococcus fascians upptäcktes 1927 har kontinuerliga försök gjorts för att förstå denna bakterie. Trots detta finns fortfarande flera obesvarade frågor. Dessa innefattar hur R. fascians inducerar symptom hos sin värdväxt, vilka ämnen som är inblandade och deras ursprung, samt hur länge bakterien förmår överleva i jord.
Symptom hos värdväxter uppkommer genom en hormonell obalans orsakad av växtpatogena stammar av R. fascians. En eller flera typer av cytokinin, samt troligen auxin, är ämnen som spelar en nyckelroll i symptomutvecklingen. Växtpatogenicitet hos R. fascians tros bero på närvaro av en virulent plasmid, även om undantag förekommer.
De flesta studier tyder på att R. fascians har en begränsad överlevnadsförmåga i jord utan icke-nedbrutet växtmaterial, på upp till sju månader. Längden på varaktigheten hos bakterien kan påverkas av fuktighetsnivå i jorden, temperatur, bakteriestam och jorddjup.Since the discovery of Rhodococcus fascians in 1927, continuous efforts have been made to understand this bacterium. However, there are still several unanswered questions. These include how R. fascians induces symptoms in its host plant, the substances involved and their origin, as well as how long the bacterium is able to survive in soil.
Symptoms in host plants arise from a hormonal imbalance caused by plant pathogenic strains of R. fascians. One or more types of cytokinin, and probably auxin, are the substances that play a key role in symptom development. Plant pathogenicity of R. fascians is believed to be caused by the presence of a virulence plasmid, although there are exceptions.
Most studies suggest that R. fascians has a limited survival capacity in soil without non-decomposed plant material, of up to seven months. The length of the duration of the bacteria can be affected by soil moisture, temperature, bacterial strain, and soil depth
Kombination av mekanisk och kemisk ogräsbekämpning. Integrerad bekämpning av gräsogräs i stråsäd
Get PDFBehovet av att kunna kombinera olika metoder för att bekämpa ogräs på ett optimalt sätt i lantbruket blir allt större. Detta beror bland annat på ändrade förutsättningar på grund av förändrat klimat, nya ogräsarter och ökad herbicid-resistensproblematik. Syftet med denna litteraturstudie var att utreda möjligheterna att kombinera mekanisk och kemisk ogräsbekämpning och därmed optimera både den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten samt främja integrerat växtskydd. Mer specifikt skulle det utredas vilka möjligheter det fanns för kombinerad bekämpning i en körning, över en säsong i en gröda och över en växtföljd. Speciellt låg fokus på att identifiera möjligheter till kombinerade åtgärder i höstsäd med renkavle och vårsäd med hönshirs. Just dessa ogräs var intressanta att studera och jämföra eftersom det föreligger stora skillnader mellan i vilka grödor de orsakar störst problem, tillsammans med deras problematiska egenskaper som gör dem svårbekämpade. Studien baserades på forskningsrapporter inom området vilka togs fram genom sökningar i databaser och på internet. Resultaten visade att det finns ett par intressanta möjligheter att kombinera mekanisk och kemisk ogräsbekämpning i dessa grödor med dessa ogräs. Dels finns möjligheter att i en körning kombinera mekanisk och kemisk bekämpning genom radhackning tillsammans med sprutning i raden. Över en säsong handlar de flesta kombinationsmöjligheterna om någon form av ogräsharvning eller radhackning kombinerat med en herbicidbehandling vid ett annat tillfälle, för att minska antalet kemiska behandlingar som behöver göras. Även användning av falsk såbädd och avdödning av ogräsen, mekaniskt eller kemiskt, är en metod för kombinerad mekanisk och kemisk bekämpning. De försöksresultat som finns för renkavle respektive hönshirs med dessa metoder visar på bra bekämpningseffekter med minskad ogräsförekomst, i nivå med konventionell bredsprutning. I en växtföljd är det viktigt att dels odla grödor som tillåter en kombination av bekämpningsmetoder, dels att odla varierat. Grödorna bör även tillåta den optimala jordbearbetningsstrategi som föreligger med tanke på ogräsens frögroningsförmåga. Det är även att föredra om en senarelagd sådd med falsk såbädd går att tillämpa. Det kan även konstateras att forskningsläget inom detta område är tämligen tunt och skulle behöva utökas, särskilt vad gäller hönshirs och växtföljder. Slutligen finns det alltså goda möjligheter att kombinera mekanisk och kemisk ogräsbekämpning med bra resultat, men mer forskning på området skulle vara mycket önskvärt.The need to combine different weed control methods in an optimal way in agriculture is increasing. This is due to, among other things, changed conditions due to climate change, new weed species and increased herbicide resistance problems. The purpose of this literature study was to investigate possibilities of combining mechanical and chemical weed control methods to optimize both environmental and economic sustainability as well as to promote IPM. More specifically, the aim was to identify possibilities to combine different weed control methods: (i) at one occasion, (ii) in a crop during a growing season and (iii) in a crop rotation. In particular, focus was on possibilities for combined methods in cereals with blackgrass and/or barnyard grass problems. These weeds were interesting to compare because there is a strong contrast between in which crops the weeds cause problems, together with their problematic properties that make them difficult to control. The study was based on scientific reports which were found in databases and on the internet. The results showed that there were a couple of interesting approaches to combine mechanical and chemical weed control methods in these crops with these weeds. There are possibilities to combine mechanical and chemical control in one run through row hoeing combined with spraying in the row. Over a season, most combinations involve some form of weed harrowing or row hoeing combined with an herbicide treatment at another time, which reduce the number of chemical treatments that needs to be done. Practicing stale seed bed and then control the weeds, chemically or mechanically, is also a method of mechanical-chemical control. Results from research projects regarding control of blackgrass and barnyard grass with these methods show good control effects with reduced weed occurrence, similar with conventional broadcast spraying. In a crop rotation, it is important to grow crops that allow combined control methods but also to alternate between spring sown and autumn sown crops as well as annual and perennial crops. The crops should also allow for the optimal tillage strategy available given the weed's seed germination ability. It is also preferable that a delayed sowing with stale seed bed can be applied. It can also be stated that the knowledge base within this area is rather scarce, and more research is needed, especially regarding barnyard grass and crop rotations. Finally, there are significant opportunities to achieve effective results by combining mechanical and chemical weed control, but further research in this area is highly desirable
Är det verkligen stress?
Get PDFKronisk muskuloskeletal smärta i extremiteterna hos katt är underdiagnostiserat inom djurens hälso- och sjukvård och påverkar djurvälfärden. Odiagnostiserad smärta kan påverka kattens beteende på klinik och öka risken för både flyktförsök och offensiv eller defensiv aggression, vilket innebär säkerhetsrisk för katt, personal och djurägare. En stor utmaning för personalens förmåga att upptäcka odiagnostiserad smärta grundas i att stress- och smärtbeteenden kan presenteras på liknande sätt.
Kandidatarbetets syfte var att undersöka hur katter som uppvisar smärtbeteenden under utförandet av kliniska moment hanteras på veterinärklinik samt hur personal upplever svårhanterliga beteenden och anpassar sin hantering efter dessa beteenden. För att undersöka detta utformades en enkät som distribuerades via e-post till 171 svenska kliniker samt delades i en Facebookgrupp för legitimerade djursjukskötare i Sverige. Enkäten fullföljdes av 67 personer.
Resultatet visade att de symptom som respondenterna ansåg kunde indikera någon form av smärta var ansiktsuttryck, kroppshållning, rörlighet, sociabilitet och negativa reaktioner (framförallt vid manipulering). Dessa symptom förekom främst vid perifer venkateterisering, blodprovstagning med öppen kanyl och intramuskulär injektion, som kan vara smärtsamma och ha en additiv effekt vid redan existerande smärta. Det var även under dessa moment som respondenterna upplevde att katter var mer svårhanterliga. Svårhanterlighet definierades av respondenterna som olika typer av flyktförsök och utåtagerande beteenden. Vidare visade enkäten att skalor som Spectrum of Fear, Anxiety & Stress (FAS) och Feline Grimace Scale (FGS) används relativt sällan trots att respondenterna uppgav att de utgick från faktorer som ingår i skalorna. Majoriteten (69/71) av respondenterna anpassade hanteringen om smärtsymptom förekom. Anpassningar som användes mest var filt/handduk (n = 57), undvika det ömma området (n = 58), krage (n = 51), smärtlindring (n = 42) och senareläggning av kliniskt moment i syfte att sedera inför nytt besök (n = 44). Metoder som främst är till för att skydda personal, som krage och katthandskar, ansågs i denna studie inte fungera bra som anpassning. I jämförelse ansågs de metoder som främst gynnade katten, till exempel filt/handduk, fungera bättre. I jämförelse med riktlinjer från American Animal Hospital Association (AAHA) och International Society of Feline Medicine (ISFM) samt forskning om kattens beteende finns det en överenstämmelse med respondenternas upplevelser. Katter som upplever hög stress eller ackumulering av stress till följd av additiva faktorer som miljö och smärta har ökad risk för flyktbeteenden och aggression. För att hantera dessa beteenden och genomföra nödvändiga kliniska moment rekommenderas metoder som ökar kattens trygghetskänsla och minskar hotupplevelsen. Detta kandidatarbete visar att beteenden som upplevs svårhanterliga ofta är sådana som också kan indikera smärta, men att beteenden sällan tolkas som smärta. Djurhälsopersonal och djurvårdare på nivå 2 och 3 verkar till stor del följa riktlinjer när det gäller kattvänliga hanteringsmetoder. Studiepopulationen är dock relativt liten och det skulle behövas en större studie för att få en tydligare överblick. Vidare studier bör även undersöka hur smärtbedömningsverktyg för att upptäcka muskuloskeletal smärta och sjukdomar bäst kan implementeras i praktiken. Existerande studier fokuserar på bland annat smärtskalornas validitet, men det är viktigt, för att minska risken att kattens smärta fortsätter vara underdiagnostiserad, att skalorna faktiskt implementeras och att all personal på kliniken har kunskapen och möjligheten att använda dem.Chronic musculoskeletal pain in the extremities in cats is underdiagnosed within animal healthcare and affects animal welfare. Undiagnosed pain can affect a cat’s behavior at the clinic and increases the risk for both flight and fight behaviors, which means a safety risk for cat owner, staff, and cat. A major challenge for staff’s ability to discover undiagnosed pain is based in similarities in how pain and stress behavior are presented by the cat. This thesis aimed to investigate how cats that exhibit pain behaviors during clinical procedures are managed at veterinary clinics, and how staff experience difficult-to-handle behaviors and adapt their handling to these behaviors. To investigate this, a survey was created and sent via email to 171 Swedish veterinary clinics and shared in a Facebook group for certified veterinary technicians in Sweden. The survey was completed by 67 people. Results showed that respondents suspected some sort of pain based on the cat’s facial expression, body posture, mobility, sociability, and negative reactions (primarily during manipulations). These behaviors were mostly prevalent during peripheral veinous catheterization, blood sampling with hypodermic needle and intramuscular injection, which were also procedures during which respondents thought cats were more difficult to handle overall. Difficult-to-handle was defined by the respondents mainly as different kinds of flight and fight behaviors. The survey further showed that scales like Spectrum of Fear, Anxiety & Stress (FAS) and Feline Grimace Scale (FGS) were rarely used even if they were accessible at the clinic. Despite this, respondents claimed to base their handling on factors which are included in the assessment scales. Most respondents (69/71) adapted their handling if pain symptoms were present. Techniques primarily used were blanket/towel (n = 57), avoiding the sensitive area (n = 58), e-collar (n = 51), analgesics (n = 42) and rescheduling clinical procedures for pre-visit anxiolytics/sedatives (n = 44). Methods meant to primarily protect staff, such as e-collar and animal handling gloves, were not viewed as effective handling techniques by the respondents. In comparison, methods which primarily benefit the cat, such as blanket/towel, were seen as more effective. There is an overlap between the experiences of the respondents and guidelines from American Animal Hospital Association (AAHA) and International Society of Feline Medicine (ISFM) along with studies on feline behavior. Cats which experience high levels of stress and accumulation of stress due to additive stressors like environment and pain have an increased risk for flight and fight behaviors. To handle flight and fight behaviors and complete necessary clinical procedures, methods which increase the cat’s sense of security are recommended. This thesis shows that behaviors considered difficult to handle were similar to ones that could indicate pain, but that these behaviors were rarely thought of as pain. Staff also seem to largely follow guidelines related to cat friendly handling. However, the study population is relatively small, and a larger study is needed for a better overview. Further studies should examine how pain assessment tools for musculoskeletal pain and diseases can be effectively implemented into clinical routines. Existing studies primarily focus on the tools’ validity, but it is important that the tools are properly implemented and that all veterinary staff at the clinic can properly utilize it to decrease the risk that feline pain remains underdiagnosed
Sockerbetstorlekens påverkan på lagringsdugligheten
Get PDFSockerbetsodlingen har haft och står inför förändringar. Med endast ett sockerbruk kvar i Sverige blir kampanjerna längre för varje år samtidigt som rotskördarna ökar årligen. Dessutom pekar sortutvecklingen mot att betorna blir allt mjukare. Att inte alla betor kan levereras direkt
vid upptagningen gör lagringsfrågor till ett aktuellt ämne. Lagringen av betor sker på fältet i så
kallade stukor. För att lyckas med detta mödosamma arbete måste en betodlare hålla
nere sockerförlusterna genom att ha uppsikt över vissa parametrar, däribland betornas
renhet, skadeförekomst och lagringsrötor samt stukans innertemperaturtemperatur. Fältspillet
är kopplat till skadorna som liksom sockerförlusterna har negativ påverkan på odlingsnettot.
Syftet med detta projekt var att undersöka hur olika utsädesmängder påverkar betornas storlek som
i sin tur kan påverka nämnda parametrar ovan. Detta har gjorts genom att etablera ett
praktiskt fältförsök under odlingssäsongen 2023–2024 på Hviderups gods utanför Örtofta.
Dagens rekommenderade utsädesmängd är 90 000 frö per hektar men i detta försök behövdes
utsädesmängderna sträckas ut till extrema skillnader för att tvinga fram olikheter. Det användes
tre olika utsädesmängder (75 000, 125 000 och 187 500 frö per hektar) i fyra block inom två olika
sorter (Caprianna KWS och Daphna KWS). Ingående mätningar gjordes då försöket skördades
på hösten 2023 vilka jämfördes med mätningar vid leverans i februari månad året därpå.
Resultatet visar att utsädesmängden ger signifikanta skillnader på betornas storlek då en låg
utsädesmängd ger större betor. Resultatet visar även att efter 79 dagars lagring har stora betor
förlorat mer socker än små. Dock var det inga skillnader i sockerskörden då stora
betors ingående värde var något högre än de små vilket gjorde att skillnaderna jämnats ut. Att gå
upp i utsädesmängd betyder alltså inte nödvändigtvis en förbättring ur ett
lagringsperspektiv. Skadeförekomsten samt lagringsrötorna tenderade att vara mer
förekommande i stora betor medan fältspillet hos små betor var betydligt högre. Betstorlekarna
visade sig inte ha någon signifikant påverkan på stukornas innertemperatur.Sugar beet cultivation has undergone and is facing changes. With only one sugar
factory
remaining in Sweden, the campaigns are getting longer each year, while root-yield are
increasing annually. Additionally, variety development indicates that the beets are becoming
increasingly softer. Not all harvested sugar beets can be delivered directly at harvest, making
storage a relevant issue. Sugar beets are stored in the field in so-called clamps. To succeed in
this laborious task, a beet grower must minimize sugar losses by monitoring several parameters,
including the cleanliness of the beets, the occurrence of damage and storage mould, and the
internal temperature of the clamps. Field spillage is linked to the beet damage, which, like sugar
losses, negatively impacts the economy.
The purpose of this project is to investigate how different seed quantities can affect the size of
the beets, which in turn can affect the above-mentioned parameters. This was done by
establishing a practical field experiment during the 2023-2024 growing season at Hviderups estate
near Örtofta. The current recommended seed quantity is 90 000 seeds per hectare, but in this
experiment, the seed quantities needed to be stretched to extreme differences to force
distinctions. Three different seed quantities (75 000, 125 000, and 187 500 seeds per hectare) were
used in four blocks within two different varieties (Caprianna KWS and Daphna KWS). Initial
measurements were taken when the experiment was harvested in the fall of 2023, which were then
compared with measurements taken at delivery in February of the following year.
The results show that the seed quantity significantly affected the beet size, as a low seed
quantity resulted in larger beets. The results also indicate that after 79 days of storage, large
beets had lost more sugar than small ones. However, there were no differences in sugar yield, as
the initial value of large beets was slightly higher than the small ones, evening out
the differences. Increasing the seed quantity does not necessarily imply an improvement
from a storage perspective. Damage occurrence and storage mould tended to be more common in large
beets, while field spillage in small beets was significantly higher. Beet sizes did not have a
significant impact on the internal temperature of the clamps
How do puppies get fed in Sweden? : a survey study of how dog breeders feed their puppies during their first eight weeks of life and what advice they give to the buyers regarding continued feeding
Get PDFNutrition är en viktig del av valpens första tid i livet och kan påverka förutsättningarna för ett
hälsosamt liv. Hunduppfödare har ett stort ansvar i att utfodra sina valpar med den näring de
behöver. Tiden mellan avvänjning och leverans till valpköpare kan vara en stressig period för valpen
vilket kan påverka näringsintaget. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur
hunduppfödare i Sverige utfodrar sina valpar, vilka råd de ger till valpköpare angående foder samt
hur de ser på råd från veterinärkliniker angående utfodring av valpar.
En enkätstudie genomfördes och kompletterades med en litteraturundersökning. Enkäten
publicerades på sex Facebooksidor som riktade sig till hunduppfödare i Sverige. Totalt 287
enkätsvar bidrogs varav 258 av dessa var slutförda enkäter. Genom enkäten framkom det att det
huvudsakliga fodret respondenterna introducerar valparna med var våtfoder (29 %) eller kött (28,6
%) i form av köttfärs eller rå köttfärs. Innan leverans till valpköparna utfodrade majoriteten av
respondenterna (67 %) med torrfoder. Merparten av respondenterna inhämtade sin kunskap inför
val av foder från egen erfarenhet (87 %) eller andra uppfödare (72 %). Nästintill alla respondenter
gav råd till valpköparna innan leverans. I allra största grad rekommenderade respondenterna att
valpköparna ger samma foder som innan leverans, begränsat antal givor per dag, samt torrfoder. De
respondenter som utfodrade med kött under introduktion av fast föda ansåg i större utsträckning att
veterinärkliniker inte ger korrekta råd angående utfodring av valpar, jämfört med de respondenter
som inte gav kött som introduktion. Av resultatet framkom det att 4 % av respondenterna instämde
helt med veterinärklinikers råd angående utfodring av valpar jämfört med 15 % som inte instämde
alls.
Denna enkätstudie ger en inblick i hur hunduppfödare i Sverige utfodrar sina valpar, vilka råd
de ger till valpköpare samt om de har förtroende för veterinärkliniker angående utfodring. Resultatet
ger dock inte en representativ bild av alla hunduppfödare i Sverige. En mer djupgående studie bör
genomföras för att undersöka om bristen på förtroende stämmer för en större population av
hunduppfödare i Sverige och vad det kan beror på. Det skulle kunna utföras genom att använda sig
av en insamlad lista från Svenska Kennelklubben (SKK) och göra ett slumpmässigt urval i
kombination med att distribuera enkäten genom sociala medier för att nå ut till hunduppfödare som
inte är anslutna till SKK.Nutrition is an important part of the puppy's first period in life and can affect the conditions for
a healthy life. Dog breeders have an important responsibility to fulfill the puppies nutritional needs
during their growing period. The time between weaning and departing from the mother can be a
stressful period, which can affect the puppy’s nutritional intake. The purpose of this thesis is to
investigate how dog breeders in Sweden feed their puppies, what advice they give to puppy buyers
regarding diet and how they view advice from veterinary clinics regarding feeding puppies.
A survey study was conducted together with a supplementary literature survey. The survey was
published on six Facebook pages which was aimed at dog breeders in Sweden. A total of 287 survey
responses were contributed, of which 258 were completed surveys. Through the survey, it emerged
that the main solid food the participants introduced the puppies with was wet food (29 %) or meat
(28,6 %) in the form of minced meat or raw minced meat. Before selling the puppies to the puppy
buyers, the majority of the participants (67 %) fed the puppies with dry food. Most of the participants
obtained their knowledge regarding different diets from their own experience (87 %) or other
breeders (72 %). The majority of the participants provided nutritional advice to puppy buyers prior
to selling. To the greatest extent, the respondents recommended that puppy buyers give the same
food as before purchasing the puppy, a limited number of offers per day, and dry food. Of those
participants who fed with meat during the introduction of solid food, there was a correlation with
not considering veterinary clinics as a reliable source for puppy nutrition. From the result it was
shown that 4 % of respondents completely agreed with veterinary clinic advice regarding feeding
puppies, 15 % of respondents did not agree at all.
This survey study gives an insight into how dog breeders in Sweden feed their puppies, what
advice they give to puppy buyers and how they view advice from veterinary clinics regarding puppy
nutrition. However, it does not give a representative picture of all dog breeders in Sweden. A more
in-depth study should be conducted to investigate whether the lack of trust is true for a larger
population of dog breeders in Sweden as well as what the reason for that may be. This could be done
by using a list collected from Svenska Kennelklubben (SKK) with a random selection, in
combination with distributing the survey through social media to reach out to dog breeders who are
not affiliated with the SKK
Habitat use and movement patterns of Boran cattle in Ol Pejeta Conservancy, Kenya
Get PDFKnowledge of habitat selection and movement patterns of cattle can be used to improve grazing planning, growth, and animal welfare in a time where climate change threatens farmers in semi-arid and arid climates. This study examines movement patterns in terms of speed, as well as habitat use, of Boran cattle in Ol Pejeta Conservancy, Kenya, using data from GPS collars. The placements of the cattle's nightly enclosures (bomas) and the habitats surrounding them are also investigated using geographic information systems. The main habitats studied are grasslands, open bushlands, and dense bushlands. It turns out that the average speeds do not vary much either during the day or between respective habitats. When it comes to habitat use, the cattle largely utilize grasslands and open bushlands. The dense bushlands are used to a very small extent, which may be linked to the dominance of the invasive plant Diamond Leaved Euclea (Euclea divinorum). 25 bomas were identified, and 92% of them were placed in grasslands and open bushlands. Bomas being placed directly on the pasture can possibly explain the non-varying speeds during the day. There are several opportunities for improvement in the study, such as validated GPS data, consistent measurement intervals, and knowledge of when the cattle leave and return to bomas