18101 research outputs found
Sort by
Skolgårdars förutsättningar för främjande av barns fysiska aktivitet
Get PDFStäderna förtätas och barnen har mindre rörelsefrihet och fria ytor att leka på. Den moderna livsstilen har bidragit till ökat stillasittande och till följd av detta ett ökat problem med övervikt och fetma bland både barn och vuxna. Fysisk aktivitet är en viktig del i att förebygga och minska problemet samtidigt som det gynnar många andra funktioner, bland annat fysiska, kognitiva och psykiska. Barn spenderar en stor del av sin uppväxt i skolor. Skolgårdars friytor, utbud av kvaliteter och funktioner, har enligt forskning en tydlig koppling till barns fysiska aktivitet. Enligt studier krymper generellt skolgårdars friyta och det finns en skillnad mellan skolgårdar kopplat till bebyggelsetäthet. Barn har lika värde och samma rättigheter till god uppväxtmiljö och bästa möjliga hälsa. Det nationella folkhälsopolitiska målet handlar om att skapa en god och jämlik hälsa. Barns uppväxtmiljön, däribland skolgårdar och hur dessa kan främja barns fysiska aktivitet är en del i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka skolgårdars friyta och deras kvaliteter och funktioner som kan bidra till barns möjligheter till fysisk aktivitet. Studien ville också undersöka om det fanns några skillnader mellan landsbygdsskolgårdar och skolgårdar i staden utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Genom en fallstudie har tio skolgårdar i Uppsala kommun analyserats avseende friyta och kvaliteter och funktioner som bidrar till fysisk aktivitet. Fem skolgårdar på landsbygden och fem i staden. En kvantitativ metod valdes för att analysera friyta och en kvalitativ metod i form av en platsanalys valdes för att studera kvaliteter och funktioner på de utvalda skolgårdarna. Resultatet från den kvantitativa analysen visade, i likhet med tidigare forskning, att det finns en skillnad mellan skolgårdars friytor. Skolgårdarna på landsbygden hade i genomsnitt 60 kvadratmeter friyta per barn jämfört med 39 kvadratmeter i staden. Resultatet från den kvalitativa platsanalysen visade en marginell skillnad mellan landsbygd och stad. Kvaliteten och funktionen som skiljde sig var naturligt kuperad lekmiljö/naturmark som återfanns på två skolgårdar på landsbygden och endast på en skolgård i staden.
Enligt forskning är gröna miljöer och naturliga lekmiljöer värdefulla för främjandet av barns fysiska aktivitet. Förutsättningarna för skolgårdars förmåga att främja barns fysiska aktivitet är generellt är ojämlikt fördelad mellan landsbygd och stad. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 inkluderar bland annat att främja hälsa, jämlikhet och hållbara städer. Det behövs grönska i våra städer, på skolgårdar och barn behöver ytor och lekmiljöer som främjar fysisk aktivitet och en hälsosam uppväxtmiljö. Det är därför inte etiskt försvarbart att barns skolgårdar erbjuder barn ojämlika uppväxtvillkor. En tydligare statlig styrning skulle kunna vara en möjlighet för att stärka barns rätt till jämlika, hälsofrämjande skolgårdar och en hållbar utveckling.Cities have become denser, and children have less freedom of movement and free spaces to play in. The modern lifestyle has contributed to increased sedentary behaviour and, as a result, an increased problem with overweight and obesity among both children and adults. Physical activity is an important part in preventing and reducing the problem, while it benefits many other functions, including physical, cognitive, and psychological. Children spend a large part of their upbringing in schools. According to research, the open space of school grounds, and its content and range of qualities and functions have a clear connection to children's physical activity. According to studies, the open space of schoolyards is generally shrinking and there is a difference between schoolyards linked to building density. Children have equal value and the same rights to a good growing-up environment and the best possible health. One of the national public health policy goals is about creating good and equal health. Children's growing up environment, including schoolyards and how these can promote children's physical activity is part of this work. The purpose of the study was to examine the open space of schoolyards and their qualities and functions that can contribute to children's opportunities for physical activity. The study also investigates whether there are differences between rural schoolyards and those in the city based on an equality perspective. Through a case study, ten schoolyards in Uppsala municipality have been analysed regarding open space and qualities and functions that may contribute to physical activity, whereof five were in the countryside and five in the city. A quantitative method was chosen to analyse open space and a qualitative method, in the form of a site analysis, was chosen to study the qualities and functions of the selected schoolyards. The result from the quantitative analysis showed, in accordance with previous research, that open spaces differed between rural and urban schoolyards. The schoolyards in the countryside had an average of 60 square meters of free space per child compared to 39 square meters in the city. The result from the qualitative site analysis showed a marginal difference between rural and urban areas. The quality and function that differed was the naturally hilly play environment that was found in two rural but only in one urban schoolyard.
Previous research suggests that natural play environments and green spaces are beneficial for promoting children's physical activity. The prerequisites for schoolyards' ability to promote children's physical activity are generally unevenly distributed between rural and urban areas. The global sustainability goals in Agenda 2030 include, among other things, promoting health, equality, and sustainable cities. It needs greenery in our cities, in schoolyards and children need surfaces and play environments that promote physical activity and a healthy growing-up environment. It is therefore not ethically justifiable that children's schoolyards offer children unequal growing up conditions. Clearer governance could be an opportunity to strengthen children's right to equal, health-promoting school grounds and sustainable development
Vårdande grönska
Get PDFSinnenas trädgård i Stockholm är en rehabiliteringsträdgård skapad för äldre men platsen brukas också av allmänheten. I denna uppsats undersöks den rehabiliterande förmågan i utformningen av Sinnenas trädgård utifrån Alnarpsmetodens principer. Genom att implementera Alnarpsmetodens teori om de 8 dimensionerna och behovspyramiden undersöks hur terapiträdgården främjar hälsa och välbefinnande. Metoden omfattar en analys av Sinnenas trädgårds utformning och dess kapacitet att tillgodose människors olika behov.
Resultatet synliggör att terapiträdgården balanserar sinnesstimulans med tillgänglighet och erbjuder platser för inre engagemang, emotionellt deltagande, aktivt deltagande och utåtriktat engagemang. I diskussionen lyfts vikten av samarbete och kunskapsutbyte fram som avgörande för att liknande projekt ska kunna fortsätta att utvecklas. På så sätt kan kommande projekt också kontribuera till en positiv kulturell förändring i synen på hälsa kopplat till grönska. Landskapsarkitekten har en viktig roll i att bidra med tillgängliga, målgruppsanpassade och hälsofrämjande platser. Platser som uppfyller människors olika behov och som samtidigt erbjuder en balans mellan tillgänglighet och sinnesstimulans.
Avslutningsvis kan slutsatsen dras att människors behov av natur och grönska är återkommande och har betydelse för dess återhämtning och rehabilitering. Detta argumenterar för Sinnenas trädgårds betydelse som terapiträdgård samt som hälsofrämjande och hållbar resurs. Genom vidare diskussion kan även slutsatsen dras att en landskapsarkitekt inte enbart har ett estetiskt och funktionellt ansvar inom gestaltning. Genom rätt kunskap kan en landskapsarkitekt också bidra med gestaltningar som gynnar både folkhälsan och hållbarheten.Garden of the Senses, a garden in Stockholm, is a rehabilitation garden created for the elderly but the space is also used by the general public. This essay examines the rehabilitative capabilities in the design of Garden of the Senses on the principles of the Alnarp Method. By implementing the Alnarp Method's theory of the 8 dimensions and the pyramid of needs, the essay explores how this specific therapeutic garden promotes health and well-being. The method includes an analysis of Garden of the Senses design and its capacity to meet people's diverse needs.
The results demonstrate that this therapeutic garden balances sensory stimulation with accessibility, offering spaces for internal engagement, emotional participation, active involvement, and outward engagement. The discussion highlights the importance of collaboration and knowledge exchange for similar projects to continue developing and contributing to a positive cultural shift in the perception of health related to greenery. Landscape architects play a crucial role in providing accessible, audience-specific, and health-promoting spaces that meet people's various needs while maintaining a balance between accessibility and sensory stimulation.
In conclusion, it can be inferred that people's recurring need for nature and greenery is significant for their recovery and rehabilitation. This argues for the importance of Sensory Gardens as therapeutic gardens and as a health-promoting and sustainable resource. Through further discussion, the conclusion can also be drawn that a landscape architect not only has an aesthetic and functional responsibility in design but, with the right knowledge, can also contribute to designs that benefit both public health and sustainability1
Färnebofjärdens nationalparks huvudentré
Get PDFUnder Covid-19-pandemin ökade naturintresset hos svenskarna, vilket bland annat resulterade i att Färnebofjärdens nationalparks besöksantal ökade mest av alla nationalparker i Sverige. 2023 fick nationalparken en ny huvudentré, utformad enligt Naturvårdsverkets riktlinjer som fokuserar på mänskliga perspektiv och upplevelser. Syftet med arbetet är att granska Naturvårdsverkets riktlinjer utifrån utformningen av Färnebofjärdens nationalparks huvudentré och undersöka hur riktlinjerna fungerar att använda som grund till en gestaltning. En kvalitativ metod i form av platsbesök används för att undersöka om riktlinjerna och designteorier av Dee (2015) respektive Kaplan och Kaplan (1989) återspeglas i gestaltningen. Resultatet presenterar att riktlinjerna och designteorierna finns med i utformningen. Slutsatsen visar att mycket ansvar hamnar hos den som skapar gestaltningen på grund av att riktlinjerna behöver tolkas och utvecklas för att skapa ett välkomnande entrérum.During the Covid-19 pandemic, interest in nature increased among Swedes, which resulted in Färnebofjärden National Park's visitor numbers increasing the most out of all of Sweden’s national parks. In 2023, the national park received a new main entrance, designed according to the Swedish Environmental Protection Agency's guidelines that focus on human perspectives and experiences. The purpose of the work is to review the Swedish Environmental Protection Agency's guidelines based on the design of Färnebofjärden National Park's main entrance and investigate how the guidelines work as a basis for a design. A qualitative method in the form of site visits is used to investigate whether the guidelines and design theories by Dee (2015) and Kaplan and Kaplan (1989) are reflected in the design. The results show that the guidelines and design theories are included in the design. The conclusion shows that a lot of responsibility ends up with the person who creates the design because the guidelines need to be interpreted and developed to create a welcoming entrance space
Grönska, trygghet, trivsel och välmående
Get PDFTidigare forskning visar att människor mår bra av att dagligen exponeras för grönska, det kan gynna både den mentala och fysiska hälsan. Det finns även forskning som visar att människor kan känna sig otrygga om grönskan de exponeras för är för vildvuxen och naturlig. Istället vill människor ha öppna och ordnade platser där överblicken är god för att känna sig trygga. I denna uppsats ställs dessa teorier och forskning mot varandra.
Genom en enkätstudie som utfördes på en bostadsgård i Gränby, där grönska har tagits ned för att öka tryggheten, undersöker vi hur perspektiven relaterar till varandra, baserat på de boendes åsikter. De boende tillfrågades hur de upplevde tryggheten innan och efter nedtagningen. Resultatet från enkäten ställdes sedan i jämförelse med tidigare forskning om sambandet mellan grönska och trygghet. Samtidigt analyserades detta utifrån forskningen kring människors välmående i relation till grönska.
Resultatet av enkätstudien visade att både tryggheten och trivseln påverkades positivt av nedtagningen av grönska. I diskussionen resonerar vi vad resultatet kan bero på och en slutsats som dras är att det geografiska områdets förutsättningar skulle kunna ha stor inverkan på resultatetPrevious research shows that people benefit from being exposed to greenery on a daily basis, it can benefit both mental and physical health. There is also research that shows that people can feel unsafe if the greenery they are exposed to is too wild and natural. Instead, people want open and maintained places where the overview is good in order to feel safe. In this essay, these theories and research are contrasted.
Through a survey study that was carried out in a residential area in Gränby, where greenery has been taken down to increase security, we investigate how the perspectives relate to each other, based on the opinions of the residents. The residents were asked how they experienced the safety before and after the demolition. The results from the survey were then compared with previous research on the connection between greenery and safety. At the same time, this was analyzed based on research into people's well-being in relation to greenery.
The results of the survey study showed that both safety and well-being were positively affected by the removal of greenery. In the discussion, we reason about what the result could be due to and a conclusion that is drawn is that the geographical area's conditions could have a big impact on the result
Torget som spegel för tiden
Get PDFGatuliv är ett viktigt ämne för arkitekter och stadsplanerare, utifrån att stadens utformning har möjlighet att påverka det sociala och offentliga livet. Efterkrigstidens stadsplanering vill genom mindre grannskapsenheter med ”torget som vardagsrum” återskapa det lilla samhällets gemenskap i den moderna staden. Under det sena 1900-talet riktas fokus mot gatulivets roll för att skapa integrerade samhällen genom möten i det offentliga rummet.
Denna studie jämför dagens gatuliv på två torg planerade under olika tidsepoker av samhällsplanering, samt hur det samspelar med torgens fysiska utformning, utbud av tredje rum och den övergripande stadsbilden. Torgen ligger i Årsta och Hammarby Sjöstad i Stockholms närförort och är planerade enligt 1940-talets grannskapsenhet, respektive nymordernism från 1990-talet. Studien visar att det finns en högre grad av varierat gatuliv på torget i Årsta, vilket kan kopplas till torgets fysiska utformning, som skapar en skyddad och tillåtande miljö. Vidare diskuteras hur torget i Årsta ges en uppsamlande roll i stadsbilden, som gör den till ett mål i sig självt, och tillsammans med stort utbud av tredje rum fostrar ett spontant gatuliv. I utformningen av torget i Hammarby Sjöstad har hög aktivitet och rörelse i stadsrummet prioriterats över utmärkande platser att stanna upp på och interagera med. Detta kopplas till en förändring av samhällsidealen, som innebar ett skifte från efterkrigstidens kollektiva synsätt och tro på samhällets fostrande roll, till det sena 1900-talets mer individualistiska syn på samhällsbygget där självförverkligande står i fokus. Idealen avspeglas i stadsplaneringen vars mål istället för att skapa samhörighet, blir att återskapa den täta stadens anonymitet och den individuella frihet det innebär.Public life is a subject of importance for architects and city planners, since the design of the city has the prospect of improving social and public life, but it has been approached in different ways throughout history. City planning during the post war period aims to recreate the community feeling of the small town in the modern city, by planning small neighborhood units where the public square serves as a living room for the community. Towards the end of the 20th century public life is recognized as a means to create integrated cities through encounters in public space.
This study compares public life in the present, between two squares planned during different eras of city planning. This is analyzed in regard to how it interplays with the overall image of the city and access to third spaces. The studied squares are located in Stockholm suburban districts Årsta –planned according to neighbourhood unit planning of the 1940’s – and Hammarby Sjöstad, adistrict planned in the 1990’s according to neomodernist principles. The study shows a higher occurrence of varied public life in the square in Årsta, which can be attributed to the physical design of the square, in that it creates a protected and permissive environment. Furthermore, it is discussed how the square in Årsta has a congregating effect in the image of the city, which makes it a destination in itself, and combined with a range of third spaces contributes to spontaneous interactions within the public space. The planning of the square in Hammarby Sjöstad favors high activity and movement through the cityscape, at the expense of distinctive spaces to stop and interact. This can be linked to a shift in the values of society, from the collective approach where public society has a role in citizen education, to the individualistic ideal of self-actualization. These ideals are reflected in the city planning which aims instead of creating community, to recreate the anonymity of the dense city and the personal freedom it entails
Praktiska förvaltare av kulturreservat och deras syn på kulturlandskapet
Get PDFI planeringen av landskap händer det ofta att olika intressen möts som strider mot varandra. Den europeiska landskapskonventionen har ett demokratiskt mål om att stärka människors delaktighet i utformningen av landskap. Det gäller även de kulturlandskap som förvaltas och utvecklas inom ramen för skyddsformen kulturreservat. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka perspektiv på kulturreservatens syfte och förvaltning hos de som har anknytning till och förvaltar dem praktiskt. För att uppnå syftet valde jag en etnografisk fallstudie som forskningsstrategi och gjorde fältbesök i två kulturreservat, Bråfors bergsmansby respektive Brottö skärgårdsjordbruk. Under besöken intervjuade jag kulturreservatens praktiska förvaltare och gick omkring tillsammans med dem i kulturreservaten för att få dem att berätta för mig om kulturlandskapet och om hur de förvaltar det. Resultatet visar att de praktiska förvaltarna har en syn på landskapet som närmar sig ett ursprungligen nordiskt sätt att förstå landskap, de kopplar ihop landskapet till brukandet av det och hur det har sett ut traditionsenligt. Det finns en kluvenhet gentemot att förvalta kulturreservat för att ta emot besökare. Jag analyserar att det kan ha att göra med att de praktiska förvaltarna värjer sig mot en annan dominerande syn på landskapet som ett visuellt sceneri att konsumera. Till sist visar resultatet att det finns vissa oenigheter mellan de praktiska förvaltarna och den offentliga förvaltningen av kulturreservat. Jag diskuterar att detta har att göra med de olika förståelserna som finns av landskap samt att kulturreservat är en flexibel skyddsform som gör att det delvis är oklart vad kulturreservat är och ska vara. Givet landskapskonventionens demokratiska tanke drar jag slutsatsen att det finns en risk att de praktiska förvaltarnas perspektiv trängs undan av andra dominerande synsätt på landskap och att det därför är viktigt att ta till vara.In the planning of landscapes, it often happens that different interests meet that conflict with each other. The European Landscape Convention has a democratic goal of strengthening people's participation in the design of landscapes. This also applies to the cultural landscapes that are managed and developed within cultural reserves. In this master’s thesis, the aim has been to investigate perspectives on the purpose and management of cultural reserves of those who are connected to and manage them practically. To achieve the aim, I chose an ethnographic case study as my research strategy and made field visits to two cultural reserves, Bråfors cultural reserve and Brottö cultural reserve. During the visits, I interviewed the practical stewards of the cultural reserves and walked around with them in the cultural reserves to have them tell me about the cultural landscape and how they manage it. The results show that the practical stewards have a view of the landscape that approaches an originally Nordic way of understanding the landscape – they connect the landscape to its current and traditional use. There is a divided feeling towards managing cultural reserves to receive visitors. I analyze that it may have to do with the practical stewards defending themselves against another dominant view of the landscape as a visual scenery to be consumed. Finally, the results show that there are certain disagreements between the practical stewards and the public administrators of cultural reserves. I discuss that this has to do with the different understandings of landscape that exist and that the cultural reserve is a flexible form of protection which makes it partially unclear what cultural reserves are and should be. Given the democratic idea of the landscape convention, I conclude that there is a risk that the practical stewards’ perspective will be displaced by other dominant views of landscape and that it is therefore important to look after
Omgestalta gatan
Get PDFGatan är en stor del av staden och spelar en central roll för stadens helhet. Som Jane Jacobs uttryckte sig ”Think of a city and what comes to mind? It’s streets” (Jacobs 1961:29). I takt med att befolkning ökar i städer behöver staden byggas tätare. I den förtätade staden är det i synnerhet gatan och bebyggelsen som utgör staden. Historiskt sett har gatan haft som grundläggande syfte att transportera människan. Idag transporterar sig många människor med bil vilket gör att biltrafiken tar upp stora delar av gatan. Vid förtätning krävs en yteffektiv användning av gatan och biltrafiken måste därmed få ta mindre plats. Bilens plats i gatan bör ersättas med plats dels för andra yteffektiva transportsätt, såsom gång och cykling, och dels med plats för grönska och lokal dagvattenhantering. Då dessa inte bara har en positiv inverkan på människan utan också på klimatet. Urbana miljöer drabbas av översvämningar och värmeöeffekten i takt med att klimatet förändras. I den förtätade staden där grönområden och ytor med genomsläppliga material tas i anspråk, blir klimatförändringarna än mer påtagliga. Genom att omfördela gatans utrymme i befintliga stadsområden kan en del av utmaningarna med förtätning löses.The street forms a large part of the city and plays a central role for the cities completeness. As Jane Jacobs expressed herself ”Think of a city and what comes to mind? It’s streets” (Jacobs 1961:29). When the population increases in cities, the city needs to be built more densely. In the densified city it is especially the street and the buildings that make up the city. In the history the fundamental purpose of the street has been to transport people. Today many people transport themselves by car which results in car traffic taking up major parts of the street. In the case of densification efficient use of the space is necessary, therefore the space for car traffic must decrease in streets. The space for car traffic should be replaced with place both for other more space-efficient modes of transports, such as walking and cycling, and more place for greenery and stormwater management. Thus this does not only have positive impacts in the wellness of people but also for the climate. Urban environments suffer from flooding and heat island effects as the climate changes. In the densified city where green areas and surfaces with permeable materials are built on, the climate changes are even more noticeable. By redistributing the street space in existing areas it is possible to mitigate the challenges of densification
Jättelokans, Heracleum mantegazzianum, spridningsvägar och habitatpreferens
Get PDFInvasiva främmande växter är växter som med mänsklig inverkan förflyttats till nya
geografiska områden där de börjat spridas okontrollerat, ofta på bekostnad av den
inhemska floran och biologiska mångfalden. Medlemsländer inom EU är
förpliktigade av lag att aktivt arbeta med bekämpning och begränsning av arter
listade av unionen. Ansvariga myndigheter i Sverige är framför allt
Naturvårdsverket samt Havs- och Vattenmyndigheten, men även landets
länsstyrelser. I Sverige finns idag åtta av de EU-listade växtarterna etablerade i
varierad omfattning. En av de mest problematiska arterna i landet är jättelokan,
Heracleum mantegazzianum. Jättelokan finns spridd i nästan hela Sverige, med
undantag för det allra nordligaste delarna.
Jättelokans förökning sker endast via frösättning. Den föredrar att växa i näringsrika
och fuktiga jordar. Arten har dock en hög förmåga att anpassa sig till även sämre
lämpad ståndort, då genom en längre tillväxtperiod innan blomning. Markstörning
och en fördröjd succession har även visats vara bidragande i att skapa gynnsam
ståndort för jättelokan. Mänskligt understödd spridning i form av transport och
import bedöms vara två av de mest betydande spridningsvägarna för arten. Av
naturliga spridningsvägar bedöms fröspridning med hjälp av vattendrag vara av
särskild betydelse.
Efter granskning av jättelokans utbredning i det skånska bedöms effektiva
spridningsvägar vara av större betydelse för artens framgång, än tillgång till
gynnsamt habitat. Genom riktade åtgärder mot identifierade spridningsvägar kan
eventuellt en omfattande invasion i vidare utsträckning förekommas. Ett ökat och
kommunöverskridande samarbete inom arbetet med invasiva främmande växter
bedöms nödvändigt för att nå goda resultat. Spridning sker oberoende av
kommungränser vilket innebär att bekämpning behöver skötas liknande. En
förbättrad kommunikation inom kommuner och framför allt mellan kommun och
länsstyrelse krävs för en samsyn på behov av åtgärder.Invasive alien plants are species that, with human support, have been transported to
new geographical areas where they have spread with no natural limitations. This
results in negative effects of the native flora and biological diversity. Countries
within the European Union are legally obligated to take actions against further
spreading of invasive alien species that is listed by the EU. Responsible authorities
in Sweden includes the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish
Agency for Marine and Water Management, as well as the county administrative
boards. Today eight of the species listed by the EU are established in Sweden. One
of the most problematic species in Swedish nature is Heracleum mantegazzianum,
commonly known as giant hogweed. Giant hogweed is established throughout most
of Sweden, except for the far northern regions.
Giant hogweed reproduces solely through seed production and prefers to grow in
nutrient-rich and moist soils. The species has a high capacity to adapt to less suitable
habitats by extending its growth period before flowering. Soil disturbance and
delayed succession have shown to be beneficial to create favorable habitats for giant
hogweed. Human-assisted spread through transportation and import is two of the
most significant ways for the species' spread. Among natural seed dispersal,
dispersal through moving waters is of particular importance.
After examining the distribution of giant hogweed in the landscape of Skåne, it has
been concluded that effective dispersal pathways are of greater importance for the
success of the species than access to preferred habitats. Identifying dispersal
pathways will potentially help to prevent extensive invasion in the future. Increased
collaboration across municipalities in the management of invasive alien plants is
necessary. Enhanced communication within municipalities and, especially,
between municipalities and county administrative boards is required for consensus
on the need for action
Mötet mellan street art och växtlighet
Get PDFTidigare studier har behandlat street art respektive växtlighet i urbana miljöer med olika inriktningar, men det finns begränsat med studier som utforskar samspelet mellan av dessa två element. Detta arbete undersöker hur kombinationen av street art och växtlighet kan skapa visuellt intressanta inslag i industriområden i omvandling, med särskilt fokus på Gåsebäck i Helsingborg. Arbetet analyserar möjligheter och konflikter med denna kombination, med specifikt fokus på estetik och trygghet, och presenterar ett nytt perspektiv på användningen och potentialen hos street art i samklang med växtlighet.
Genom en iterativ process med intervjuer, platsbesök, fokusgruppsamtal och litteratur utvecklas konceptskisser med utgångspunkt i Gåsebäck. Konceptens potential bedömdes vara beroende av förvaltningens hållbarhet för respektive koncept, då upplevelsen av en välskött plats kopplas till både estetik och trygghet. Arbetet konstaterar även att koncept som integrerar belysning och en mänsklig skala i utformningen av street art och växtlighet anses bidra till den estetiska potentialen och trygghetsupplevelsen. Vidare indikerar arbetet att koncept som främjar medskapande har potential att vitalisera urbana områden genom att stärka kopplingen mellan det offentliga rummet och dess användare. Sammantaget bedöms street art och växtlighet kunna bidra till trygghetsupplevelsen, men integrationen av dessa två element anses inte isolerat leda till en automatisk förbättring av trygghetsupplevelsen.
Slutsatserna understryker vikten av en helhetssyn för estetiskt hållbara och trygghetsfrämjande koncept. Framtida arbeten föreslås inkludera vidare studier av olika sätt att kombinera street art och växtlighet, praktisk implementering av koncept samt utforskning av kombinationen i andra kontexter.Previous studies have addressed street art and vegetation in urban environments with different focuses, but there is limited research exploring the interaction between these two elements. This study explores how the combination of street art and vegetation can create visually interesting features in transforming industrial areas, with a particular focus on Gåsebäck in Helsingborg. The study analyzes opportunities and conflicts arising from this combination, specifically emphasizing aesthetics and the sense of safety. It presents a new perspective on the usage and potential of street art integrated with vegetation.
Through an iterative process involving interviews, site visits, focus group discussions and literature, conceptual sketches of possible combinations of vegetation and street art are developed based on Gåsebäck. The potential of each concept is thought to depend on the sustainability of management, as the experience of a well-maintained place is linked to both aesthetics and safety. The study also notes that concepts integrating lighting and a human scale in the design of street art and vegetation are considered to contribute to the aesthetic potential and experience of safety. Furthermore, the study suggests that concepts promoting co-creation have the potential to revitalize urban areas by strengthening the connection between the public space and its users. Overall, street art and vegetation are deemed to contribute to the safety experience, but the integration of these two elements is not seen as automatically improving the safety perception.
The conclusions highlight the importance of a holistic approach for aesthetically sustainable and safety-promoting concepts. Future work is proposed to include further studies on different ways to combine street art and vegetation, practical implementation of concepts, and exploration of this combination in other contexts
An Artistic Designprocess - with Dance as a Starting point
Get PDFDet här är en studie av projektet Timescape Garden, en gestaltningsprocess av ett grönområde på Syltenberget i Norrköping. Projektet är en konstnärlig process och ett transdisciplinärt samarbete mellan arkitektur, stadsplanering, dans och artificiell intelligens. Den här
studien fokuserar på dansens påverkan på designprocessen och designförslaget för platsen. Frågorna som studiens ställer sig är hur den konstnärliga somatiska praktiken kan integreras i en designprocess och vad som uppstår i det mötet. Vidare frågar sig studien hur designförslaget påverkas av det mötet. Det teoretiska ramverket bygger på ekologiska perspektiv inom New Materialism och filosofi med relevans för landskapsarkitektur. Vidare är Non Representational Theory ett viktigt ramverk liksom teorier om att ”tänka genom görandet” och hur det kan avläsa, synliggöra och generera information om rum, kropp, rytm och rörelse. Till sist går studien igenom teorier om dansimprovisation, estetiska upplevelser, scores och rummets inverkan på upplevelsen. Tillvägagångssättet är konstnärlig forskning och studien använder sig av Girots
Four trace concepts som struktur för materialet.
Sammanfattningsvis har mitt självständiga arbete har lett till att jag har identifierat fyra viktiga principer för designprocessen som dansen kan bidra till och som skulle kunna användas av eller överföras till andra designprocesser. För det första att närma sig en plattare hierarki mellan mänskligt och mer-än-mänskligt liv genom hela processen. För det andra är det viktigt
att värdera förkroppsligad kunskap och intellektuell kunskap lika högt. För det tredje är tiden en viktig aspekt i designprocessen både för att sätta platsen i relation till en dåtid och framtid men också för att undersöka platsens rytmicitet som en del av ett ekologiskt perspektiv. Slutligen bör platsens rytmicitet och egna rörelser ligga till grund för designen samtidigt som det är viktigt att vara medveten om vilka rytmer som tillförs eller dras bort genom designen. Det betyder att dansen påverkar designförslaget eftersom den till stor del är utgångspunkten för placering, storlek, form och komposition av olika designelement.This is a study about the project Timescape Garden, a design process for a green area at Syltenberget in Norrköping. The project is an artistic process and a transdisciplinary collaboration involving architecture, urban planning, dance, and artificial intelligence. This study examines how dance influences the design process and proposal for the site. The questions posed by the study concern how the artistic somatic practice can be integrated into a design process and what emerges in that encounter. Furthermore, the study investigates how the design proposal is influenced by this interaction. The theoretical framework is based on ecological perspectives within New Materialism and philosophy relevant to landscape architecture. Furthermore,
Non-Representational Theory is a significant framework, along with theories emphasizing ”thinking through doing” and how it can interpret, visualize, and generate information about space, body, rhythm, and movement. Finally, the study explores theories of dance improvisation, aesthetics, scores, and the impact space has on experience. The approach is artistic research and the study adheres to Girot’s Four trace concepts as a structure for the material.
In summary, this study has led to the identification of four crucial principles for the design process that dance can contribute to and that could be applied to or transferred to other design processes. Firstly, approaching a flatter hierarchy between human and more-than-human life
throughout the entire process is essential. Secondly, it is crucial to value embodied knowledge and intellectual knowledge equally. Thirdly, time is a significant aspect in the design process, both to relate the place to a past and future and to investigate the rhythmicity of the place as
part of an ecological perspective. Finally, the rhythmicity of the place and its own movements should form the basis of the design, while also being mindful of the rhythms added or subtracted through the design. This means that dance influences the design proposal, as it largely informs the placement, size, form, and composition of the design proposals