18101 research outputs found
Sort by
Taurine concentrations in dogs examined at three Swedish animal hospitals
Dilaterad kardiomyopati (DCM) är den näst vanligaste förvärvade hjärtsjukdomen som drabbar hundar. Hjärtmuskelsjukdomen resulterar i en minskad systolisk funktion och hjärtförstoring, vilket med tiden ökar risken för hjärtsvikt och för tidig död för hundar som drabbas.
Dilaterad kardiomyopati kan delas upp i en primär (idiopatisk) och en sekundär variant. Den primära varianten av sjukdomen anses vara ärftlig och är vanligt förekommande hos storvuxna hundar, som bland annat doberman pinscher, boxer, grand danois och irländsk varghund. Sekundär DCM kan orsakas av nutritionella brister, metabola sjukdomar, rytmrubbningar, toxiner och läkemedel. En specifik typ av sekundär DCM kan uppkomma på grund av låga koncentrationer av aminosyran taurin.
Taurin är en aminosyra som är rikligt förekommande i kroppen med höga koncentrationer i hjärtmuskulatur, retina, centrala nervsystemet och skelettmuskulatur. Taurinresponsiv kardiomyo-pati upptäcktes hos katter på 80-talet och studier har senare visat att även hundar kan drabbas. Taurin anses inte vara en essentiell aminosyra hos hundar generellt, men studier har visat att vissa raser och individer kan utveckla låga taurinkoncentrationer. Det behövs dock mer forskning för att utreda vilka hundar som löper en ökad risk för att utveckla taurinbrist samt för att beskriva karakteristiska kliniska fynd hos hundar som presenterar med låga taurinkoncentrationer i blodet.
Syftet med studien var att undersöka förekomsten av låga taurinkoncentrationer hos hundar som har undersökts vid hjärtmottagningen vid tre stora djursjukhus i Sverige mellan åren 2018 och 2023 samt att beskriva hundkarakteristika och ultraljudsfynd för hundar med låga koncentrationer.
Studien var retrospektiv och inkluderade 169 hundar som genomgått hjärtultraljud och provtagning för taurin på ett av tre stora djursjukhus i Sverige de 6 senaste åren. Totalt hade 57 av 169 (34 %) hundar som provtagits för taurinundersökning diagnosticerats med låga taurinkoncentrationer i blodet. Hundarna med låga taurinkoncentrationer var representerade av 24 olika raser. Av de 57 hundar som hade påvisats med låga taurinkoncentrationer presenterade 49 (86 %) hundar med en DCM-fenotyp vid ultraljudsundersökningen.
Resultaten från denna studie visade att flera raser än vad som tidigare varit känt kan utveckla låga taurinkoncentrationer och att många av hundarna med låga koncentrationer presenterade med en DCM fenotyp.Dilated cardiomyopathy (DCM) is the second most common acquired heart disease that affects dogs. Dilated cardiomyopathy is a disease of the heart muscle that results in a decreased systolic function and an enlargement of the heart, which with time may lead to congestive heart failure and premature death for affected individuals.
Dilated cardiomyopathy can be divided into a primary and a secondary type. The primary type is regarded as inheritable and is most commonly seen in large breed dogs; such as Doberman Pinscher, Boxer, Grand Danois, and Irish Wolfhound.
Secondary DCM can develop due to nutritional deficit, metabolic diseases, arrythmias, toxins and drugs. One specific type of secondary DCM has been described to arise due to insufficiency of the amino acid taurine. Taurine is an amino acid that is abundantly present in the body with high con-centrations in the heart muscle, retina, skeletal muscle and in the central nervous system. Taurine-responsive DCM was first discovered in cats in the 80’s and recent studies have showed that even dogs can be afflicted. Taurine is not considered an essential amino acid among dogs in general, but studies have shown that certain breeds and individuals can develop taurine deficiency. Further studies are warranted to investigate which breeds that might have a risk of developing taurine deficiency and to describe characteristic clinical findings in dogs presenting with low blood concentrations of taurine.
The aims of this retrospective study were to examine the presence of low taurine concentrations in dogs examined and treated at the cardiology unit of three small animal hospitals in Sweden between the years 2018 and 2023, and to describe dog characteristic and ultrasound-findings in dogs with low taurine concentrations. A total of 57 (34%) out of 169 dogs that were tested had been diagnosed with low taurine concentrations. These 57 dogs were represented by 24 different breeds. A DCM-phenotype was diagnosed by an ultrasonographic examination in 49 (86%) out of 57 dogs.
These results show that more breeds than previously described can develop taurine deficiency and that many of the dogs with low taurine concentrations presented with a DCM-phenotype
The new Italian take on food sovereignty : a discourse analysis of food sovereignty in different contexts
This research is investigating the Italian Government’s use of the food sovereignty discourse. This study aims to gain a deeper understanding of the semantic term and how its meaning changes in different contexts. Food sovereignty was originally coined by the “peasant movement” called La Via Campesina. It is an international movement with the purpose of giving voice to small-scale farmers, rural women, agricultural workers, and indigenous people all over the world. They are characterised as an international resistance movement by opposing the neoliberal and capitalist paradigm. Meanwhile, in 2022 the new Italian Government led by Giorgia Meloni decided to implement food sovereignty in their agri-food sector as one of their main priorities. Her party “Fratelli d’Italia” is a conservative right-wing party with radical nationalistic values. The ideology of Fratelli d'Italia contradicts the origins of La Via Campesina’s food sovereignty discourse. This essentially becomes an interesting case for a discourse analysis of the term food sovereignty. This investigation is based on Laclau and Mouffe’s discourse analysis. Their theoretical concepts will help navigate through the structuring of meaning and how they come to challenge each other. The empirical analysis will demonstrate primarily through nodal points and chain of equivalences how articulations reproduce, challenges and forms discourses. More importantly, it will give us an understanding of how meaning enter our social field and the world of politics
Livscykelanalys : en jämförelse av användningen av fossila bränslen och klimatpåverkan mellan småskalig tillverkning och storskalig konventionell tillverkning av textilleksaker
This study conducts a Life Cycle Assessment to compare the environmental impacts, specifically climate impact and fossil fuel use, of textile toys produced in China and Sri Lanka. Through evaluating large-scale industrial production in China against small-scale, handcrafted production in Sri Lanka, it identifies the considerable environmental footprint of cotton production in both scenarios. The findings demonstrate that Sri Lanka’s handcrafted production results in a significantly lower environmental impact, with a Global Warming Potential of nearly 15 CO2-equivalents per kg, compared to over 21 CO2-equivalents per kg for China’s large-scale production. The study suggests that the reduced energy consumption and reliance on manual labor in Sri Lanka contribute to a lesser climate impact and decreased fossil fuel usage. These insights offer valuable guidance for APS Sweden, the project’s end-user, to refine supply chain practices for enhanced sustainability. The study also highlights areas for future research, including a comprehensive ”cradle-to-grave” analysis and deeper investigation into the supply chain and regional production differences, to further inform sustainable practices in the textile industry
Will future strawberries be grown in tunnels or in open fields? : an interview study based on experiences from strawberry growers in southern Sweden
Odling av jordgubbar kan ske i olika odlingssystem. I föreliggande studie kommer frilandsodling och tunnelodling att beröras utifrån deras styrkor, svagheter, möjligheter och hot. En empirisk studie har genomförts som grundar sig i semistrukturerade individuella intervjuer med sex jordgubbsodlare i södra Sverige. Resultatet har analyserats genom tematisk analys och sammanställts i en SWOT- analys.
Resultatet visade att det finns både styrkor och svagheter i båda odlingssystemen. Val av odlingssystem baserar sig på vad odlaren har för mål med sin odling utifrån försäljning, kostnad och vinst. Styrkorna med frilandsodling är att det är ett billigare och enklare odlingssystem som inte ställer lika höga krav på skötsel. En annan styrka är att frilandsodling ger hög skörd vid optimala väderförhållanden och ger god smak på bären. Svagheterna är att odlingssystemet är känsligt för olika väderförhållanden som kan bidra till lägre kvalitet, hållbarhet och högre andel svinn. En annan svaghet med frilandsodling är att säsongen är kortare och att skörden är svårare att styra. Hot mot frilandsodling i framtiden kan bli en ökad efterfrågan från butikskedjor och grossister på tunnelodlade bär. Ett ytterligare hot är framtida klimatförändringar med extremväder. Det kan också vara svårt att hitta tillräcklig arbetskraft. Möjligheterna framåt är att nya sorter förädlas med egenskaper som medför härdighet för extremväder. Genom ökad temperatur kan säsongen förlängas och frilandsodling kan bli mer ekonomiskt försvarbart i jämförelse med tunnelodling.
Styrkorna med tunnelodling är en säker skörd med hög kvalitet och hållbarhet på bären. Odling i tunnel ger också en längre säsong och möjlighet att styra skörden. En ytterligare styrka är att nyttodjur kan användas vid bekämpning av skadedjur. Svagheterna med tunnelodling är den ekonomiska kostnaden och att odlingssystemet är arbetsintensivt. En annan svaghet är att extra pollinatörer behövs och att problem som uppstår snabbt kan eskalera. I framtiden kan hoten för tunnelodling vara att kostnaderna för investering av tunnlar höjs, vilket kan leda till svårigheter att konkurrera prismässigt med bär producerade i billigare odlingssystem. Framtida hot kan också vara att anställa personal med rätt kompetens. Möjligheterna i framtiden för tunnelodling är att nya sorter förädlas med bättre smak. En annan möjlighet är att säsongen kan tidigareläggas på grund av framtidens varmare klimat, vilket kan ge konkurrensfördelar gentemot importerade bär. En ytterligare möjlighet är ökad efterfrågan på tunnelodlade bär från butikskedjor och grossister.
Studiens slutsats är att odling av jordgubbar i tunnel med stor sannolikhet kommer öka i framtiden. Frilandsodlingar kommer troligtvis finnas kvar då det är ett enkelt och billigt odlingssystem.The cultivation of strawberries can occur in various cultivation systems. In the present study, open field cultivation and tunnel cultivation will be discussed based on strengths, weaknesses, opportunities, and threats. An empirical study has been conducted, based on semi-structured individual interviews with six strawberry growers in southern Sweden. The results have been analysed through thematic analysis and compiled into a SWOT analysis.
The results showed that there are both strengths and weaknesses in both cultivation systems. The choice of cultivation system depends on the grower's goals regarding sales, cost, and profit. The strengths of open field cultivation are that it is cheaper, easier, and less labour-intensive. Another strength is that open field cultivation produces high yields in optimal weather conditions and produces strawberries with a good taste. The weaknesses include the sensitivity of the cultivation system to different weather conditions, which can contribute to poorer quality, lower shelf-life, and higher percentage of wastage. Another weakness of open field cultivation is that the season is shorter, and the harvest is more difficult to control. Threats to open field cultivation in the future may include an increased demand from retail and wholesalers for tunnel-grown berries. Other threats are future climate change with extreme weather conditions. It may also be difficult to find sufficient labour. The possibilities in the future are that new varieties are developed, with properties like hardiness to extreme weather. With increased temperatures, the season can be extended, and open field cultivation can become more economically viable compared to tunnel cultivation.
The strengths of tunnel cultivation include a reliable harvest with high quality and shelf-life of the berries. Cultivation in tunnels also provides a longer growing season and the ability to control the harvest. An additional strength is that beneficial insects that are natural enemies to pests can be used. Weaknesses of tunnel cultivation include the economic costs and the labour-intensive nature of the cultivation system. Another weakness is the need for additional pollinators and that problems quickly can escalate in tunnels. In the future, threats of tunnel cultivation may include increased costs for investing in tunnels, which may lead to difficulties to compete on price. Future threats may also involve hiring personnel with the right skills. Opportunities for tunnel cultivation in the future include the development of new varieties with improved taste. Another possibility is that the season might start earlier due to warmer climates in the future, which could increase the competitiveness with imported berries. An additional opportunity is an increased demand for tunnel-grown berries from retail and wholesalers.
The study's conclusion is that the use of tunnel cultivation in strawberry production will likely increase in the future. Open field cultivation will probably persist as a simple and sustainable cultivation system
Vin i kalla klimatregioner
Den ökande temperaturen till följd av klimatförändringarna har möjliggjort kommersiell produktion av vin i nya regioner och ändrat på förutsättningarna för andra, redan producerande regioner. Det har lett till att en ny kategori av vinregioner börjar växa fram, kalla klimatregioner. Det finns ingen vedertagen definition av kalla klimatregioner men de har mycket gemensamt med svala klimatregioner. Målet med studien är att definiera kalla klimatregioner och förstå styrkorna, svagheterna, hoten och möjligheterna med vinodling i svala och kalla klimatregioner. Arbetet är avgränsat till undersökning av Tasmanien, Central Otago, Finger Lakes, Kent, Danmark och Skåne.
Detta uppnås genom undersökning av befintlig forskning och klimatberäkningar för att skilja svala regioner från kalla. Beräkningarna utgår från Growing Degree Days (GDD), Huglin Index (HI), Growing Season Average Temperature (GST) och Latitude Temperature Index (LTI). En SWOT-analys sammanfattar resultatet och inleder diskussionen.
Resultaten visar på att beräkningsmetoderna inte är optimala för de nya vinregionerna men att framtiden är ljus för både svala och kalla klimatregioner då vinerna som produceras är unika och eftertraktade. Mikroklimatet spelar stor roll i en odlings framgång vilket gör valet av odlingsplats viktig. Det största hotet för regionerna är extremväder. Kalla klimatregioner definierades som regioner som har fyra säsonger, temperaturvariationer under dygnet, svala hösttemperaturer och varierande perioder med nederbörd. Årgångarna har stor variation i vinkvalitet. För att regionen ska definieras som kallt klimat bör de klassas som ’För kallt’ eller ’Kallt’ genom mer än en klimatberäkningsmodell. Kalla klimatregioner för vinodling är vanligtvis placerade utanför de nordliga latituderna 30-50o och sydliga 30-40o. Kalla klimatregioner har en lägre temperatur under odlingssäsongen än svala klimatregioner och löper större risk för frost, även sent in i odlingssäsongen.Climate change effects on global temperatures have enabled new regions to produce wine commercially, and changed the growing conditions for other, already vine producing areas. A new category of wine regions is emerging, cold climate regions. There is currently no established definition of cold climate regions, but they have a lot in common with cool climate regions. The goal of this study is to define cold climate regions and to understand the strengths, weaknesses, opportunities and threats of wine production in cool and cold climate regions. The study is limited to research for Tasmania, Central Otago, Finger Lakes, Kent, Denmark and Skåne (Sweden).
The goal is reached through examination of existing research and by using different climate calculations to differentiate cool from cold climate regions. Calculations are based on the methods Growing Degree Days (GDD), Huglin Index (HI), Growing Season Average Temperature (GST) and Latitude Temperature Index (LTI). A SWOT-analysis will summarize the results and initiate the discussion.
The climate calculation methods are not optimal for the new regions, but the future for cool and cold climate regions are bright as the produced wine is both unique and wanted. The microclimate has a huge impact on the success of growing vines, so site selection is of importance. The biggest threat to these regions is extreme weather. Cold climate regions are defined as having four seasons, variable temperatures throughout the day, cool autumn temperatures and varying periods of precipitation. There is large variation in wine quality between vintages. For the region to be defined as cold climate it should be classified by more than one climate calculator as ‘Cold’ or ‘Too cold’. Cold climate regions are usually located outside the north latitudes 30-50o and the south latitudes 30-40o. Cold climate regions have a lower temperature throughout the growing season than cool climate regions and are at greater risk of frost, even later in the growing season
Gastrointestinala parasiter hos alpackor i svenska besättningar
Alpackor är ett relativt nytt djurslag i Sverige och antalet alpackabesättningar ökar successivt. Infektioner orsakade av gastrointestinala parasiter är vanligt förekommande hos alpackor och har potential att orsaka allvarlig sjukdom och dödsfall. Många gastrointestinala parasiter som förekommer hos alpackor är generalister och kan smitta andra idisslande lantbruksdjur. Syftet med denna studie var att genomföra en kartläggning av gastrointestinala parasiter hos alpackor i svenska besättningar och undersöka om dessa parasiter delas med andra djurslag. Ytterligare ett syfte med studien var att utforska olika DNA-baserade metoder för att påvisa gastrointestinala parasiter hos djurslaget alpacka.
Totalt deltog 13 alpackagårdar, varav 7 även hade andra lantbruksdjur. Gårdarna fick besvara en digital enkät angående djurhållning och skötselrutiner. Parallellt med detta ombads gårdarna samla in individuella träckprov från både sina alpackor och andra idisslande djurslag på gården. Proverna analyserades först individuellt med McMaster-metoden och därefter med flera olika DNA-baserade metoder i form av samlingsprover. Förekomsten av Haemonchus contortus undersöktes med qPCR och ddPCR, Trichostrongylus spp. med ddPCR och Eimeria spp. samt Nematodirus battus med multiplex- och standard-PCR följt av gelelektrofores. Dessutom skickades några prover i väg för extern analys i form av DNA-sekvensering.
Resultaten från samtliga laboratoriemetoder påvisade åtta olika arter samt ytterligare tre släkten av gastrointestinala parasiter hos alpackor i svenska besättningar. Information från enkäten jämfördes med resultaten från laboratorieanalyserna för att hitta eventuella riskfaktorer kopplade till ökad parasitförekomst hos alpackorna. Dock kunde ingen sådan riskfaktor identifieras. Flera parasitarter delades mellan alpackor och andra djurslag på gården, men inga statistiska samband för smittspridning kunde identifieras. Stora gårdar hade generellt en lägre förekomst av vissa parasiter, förmodligen på grund av bättre rutiner för smittskydd. Slutligen bekräftade studien att qPCR och ddPCR var effektiva metoder för att detektera H. contortus-infektion hos alpackor och gav överensstämmande resultat.
Studien representerar en av de första kartläggningarna av gastrointestinala parasiter hos alpackor under svenska förhållanden, vilket utgör en väsentlig grund för framtida forskning inom området. Trots detta anses ytterligare forskning vara motiverad för att skapa en heltäckande bild av parasitförekomsten hos svenska alpackor, samt för att få en djupare förståelse kring smittspridningen mellan alpackor och andra lantbruksdjur. Detta är av stor vikt för att kunna utforma effektiva rekommendationer kring djurhållning, minska smittspridningen och därigenom även reducera djurlidande.The presence of alpacas in Sweden is relatively new, and the alpaca population is gradually increasing. Infections caused by gastrointestinal parasites are common among alpacas, posing a significant risk of severe illness and mortality. Numerous gastrointestinal parasites, known to affect alpacas, also have the potential to infect other domestic farm animals. The aim of this study was to conduct a survey of gastrointestinal parasites in alpacas within Swedish herds and to investigate the potential cross-species transmission of these parasites. Additionally, the study aimed to explore various DNA-based methods for detecting gastrointestinal parasites in alpacas.
Thirteen alpaca farms participated in the study, with seven of them also housing other farm animals. The farms were required to answer a digital survey regarding their animal husbandry practices and routines. Simultaneously, they were instructed to collect individual feces samples from both their alpacas and other ruminant species on the farm. The samples were first analyzed individually with the McMaster method, followed by several DNA-based methods on pooled samples. The presence of Haemonchus contortus was examined using qPCR and ddPCR, Trichostrongylus spp. using ddPCR and Eimeria spp. and Nematodirus battus using standard PCR and gel electrophoresis. Additionally, a few samples underwent an external DNA sequencing analysis.
The results obtained from the laboratory methods revealed eight species and three additional genera of gastrointestinal parasites in alpacas within Swedish herds. To identify potential risk factors associated with an increased parasite prevalence in alpacas, information from the questionnaire was compared with the results from laboratory analyses. However, no significant risk factors could be pinpointed. Although several parasite species were found to be shared between alpacas and other examined farm animals, no statistical relationships regarding the spread of infection could be established. An interesting discovery from the study revealed that alpacas on large farms had a lower prevalence of certain parasites. This was probably due to more effective infection control routines implemented on these larger farms. Finally, the study confirmed that qPCR and ddPCR were effective methods for detecting H. contortus in alpacas, producing concordant results.
This study represents one of the first examinations of gastrointestinal parasites in Swedish alpacas and constitutes a significant foundation for future research. Nevertheless, further studies are necessary to construct a comprehensive understanding of parasite prevalence in Swedish alpacas and obtain a deeper understanding of infection transmission between alpacas and other farm animals. This knowledge is essential for formulating effective recommendations regarding animal husbandry, reduce the spread of infection and thereby prevent animal suffering
Konceptet naturban
Forskning tyder på att mer grönska i den byggda miljön är avgörande för att kunna hantera de klimat- och folkhälsorelaterade utmaningarna som urbanisering och förtätning medför. Nacka kommuns stadsutvecklingskoncept naturban är ett försök att binda samman stadsutveckling med långsiktig hållbarhet. Konceptet ramar in visionen om hur stadsdelen Centrala Nacka ska förvandlas till en ny typ av tunnelbanestad där befintlig och ny natur tar mer plats i den byggda miljön. En blandning av kvaliteter av natur och urbanitet förväntas bland annat bidra till en klimatneutral och socialt hållbar stadsdel. Att döma av det som finns att läsa om konceptet förhåller det sig övergripande och visionärt i relation till den utveckling som planeras, då det främst har förekommit i sammanhang av gestaltning, estetik och marknadsföring av stadsdelen. Från en bakgrund av landskapsarkitektur är det av vetenskapligt intresse att fördjupa sig i de sociala och ekologiska anspelningarna konceptet bär på, och vad de potentiella effekterna med konceptet kan vara.
En kvalitativ tematisk analys av planeringsdokument ligger till grund för att besvara frågeställningarna: Vad kännetecknar de sociala och ekologiska aspekterna av konceptet naturban i Nacka kommuns planeringsdokument för Centrala Nacka? Vad kan konceptet naturban medföra för effekter på sociala och ekologiska processer? Den teoretiskt grundade studien syftar till att genom dialog mellan olika synsätt och perspektiv fördjupa kunskaperna och förståelsen för konceptet. Perspektiv av urbanekologi, miljöpsykologi, ekosystemtjänster och grön gentrifiering används för att undersöka konceptets möjligheter och risker.
Den tematiska analysen resulterar i fem teman som ringar in särdragen hos konceptet naturban: En utgångspunkt i den befintliga miljön; Kontraster, variation och samspel; Grönska integreras i bebyggelsen; Människors interaktion med natur och med varandra; Att peka på naturbana situationer och den naturbana invånaren. Studien konstaterar att konceptet naturban har potential att bidra med en rad positiva effekter på sociala och ekologiska processer. Riskerna med konceptet handlar inte i sig om vad konceptet föreslår för åtgärder, utan snarare hur det framställs och vilka andra värden grönskan förknippas med.Research suggests that increased greenery in the built environment is crucial for addressing the climate- and public health-related challenges posed by urbanization and densification. Nacka Municipality's urban development concept, naturban, is an attempt to integrate urban development with long-term sustainability. The concept frames the vision of transforming the Centrala Nacka district into a new type of subway city where existing and new nature takes up more space in the built environment. A blend of qualities of nature and urbanity is expected to contribute, among other things, to a climate-neutral and socially sustainable city. Judging by available information on the concept, it appears to be overarching and visionary in relation to the planned development, as it has primarily been presented in the context of design, aesthetics, and marketing of the district. Coming from a background in landscape architecture, there is scientific interest in delving into the social and ecological implications the concept carries and what the potential effects of the concept might be.
A qualitative thematic analysis of planning documents serves as the basis for answering the research questions: What characterizes the social and ecological aspects of the concept of naturban in Nacka municipality's planning document for Centrala Nacka? What effects can the concept of naturban have on social and ecological processes? The theoretically grounded study aims to deepen knowledge and understanding of the concept through dialogue between different perspectives. Perspectives of urban ecology, environmental psychology, ecosystem services, and green gentrification are used to examine the opportunities and risks associated with the concept.
The thematic analysis results in five themes that encapsulate the characteristics of the concept of naturban: A starting point in the existing environment; Contrasts, variation, and interaction; Greenery integrated into the built environment; People's interaction with nature and with each other; Highlighting naturban situations and the naturban resident. The study concludes that the concept of naturban has the potential to contribute to a range of positive effects on social and ecological processes. The risks associated with the concept do not inherently stem from the proposed actions but rather how it is presented, and the other values associated with greenery
Generationsbaserad mångfunktion
Att gestalta parker för att passa olika brukargrupper är en återkommande utmaning i stadsplaneringen. Många individer med olika preferenser och önskemål ska samsas om samma yta och det är svårt att göra alla nöjda. Men lyckas det finns det mycket att vinna och parkerna kan då fungera som trevliga mötesplatser och rymma en stor variation av brukare. I Tibro kommun ska en ny central stadspark anläggas med ambitionen att skapa mötesplatser över generationsgränser och en livfull park där rörelse och mental och fysisk hälsa främjas. Genom en litteraturanalys undersöks tre åldersgrupper som ofta kommer i skymundan när det kommer till utformning av stadens offentliga miljö, nämligen barn, tonåringar och äldre vuxna. Genom en platsanalys kartläggs förutsättningarna för Tibros nya Järnvägspark. Resultatet visar att de tre gruppernas preferenser för parker i stor utsträckning går att kombinera samtidigt som varje åldersgrupp även har särskilda behov som i viss mån kan stå i konflikt med varandras. Alla åldersgrupperna uppskattar livfullhet, socialisering, vegetation, välskötthet och olika typer av utrustning även om dessa aspekter i sig kan skilja sig åt mellan grupperna. Stor variation av miljöer är nyckeln till att skapa en livfull park med en mångfald av brukare. Arbetet mynnar ut i ett antal rekommendationer som ska främja de tre gruppernas användning av den nya järnvägsparken och bidra till möten över generationsgränserna.Designing parks to accommodate different user groups is a recurring challenge in urban planning. Many individuals with various preferences and desires must share the same space, and it is difficult to please everyone. However, if successful, there is much to gain, and parks can then serve as pleasant meeting places accommodating a wide range of users. In Tibro municipality, a new central city park is to be established with the ambition to create meeting places across generational boundaries and a lively park where physical and mental health are promoted. Through a literature analysis, three age groups often overlooked in the design of the city's public spaces, namely children, teenagers, and older adults, are examined. Through a site analysis, the conditions for Tibro's new Railway Park are mapped out. The results show that the preferences of these three groups for parks can largely be combined, while each age group also has specific needs that may somewhat conflict with each other. All age groups appreciate liveliness, socialization, vegetation, well maintained parks, and different types of facilities, even though these aspects may differ between groups. A wide variety of environments is key to creating a vibrant park with a diverse range of users. The work results in several recommendations aimed at promoting the use of the new railway park by these three groups and promoting intergenerational encounters
Knowledge Management (KM) for managing fungal forest pathogens in Northern Sweden
Under de senaste decennier har ett flertal skadesvampar orsakat allt mer allvarliga skador i norra Sveriges skogar. Dessa skadesvampar orsakar töskate, knäcksjuka, snöskytte, tallens topp-och grentorka och rotröta. I skrivande stund finns det inga tydliga regler kring hur dessa skadesvampar bör förvaltas. År 2020 påbörjade Skogsstyrelsen ett projekt som heter ”Multiskadad ungskog - ett samverkansprojekt i norra Sverige”, med som syfte att åtgärda kunskapsbristen kring dessa skadesvampar.
Detta examensarbete utforskar hur skogsbolagen i norra Sverige förvaltar både praktisk och teoretisk information kring skadesvampar genom ”knowledge Management” (KM). Skillnader och likheter mellan skogsbolagen, men även skillnader inom skogsbolagen undersöks. Luckor i bolagens KM-nätverk och möjliga lösningsförslag belyses.During the last decades, several fungi have been causing an increasing amount of damage to the forests of Northern Sweden. These fungal forest pathogens are causing diseases such as resin-top disease, pine twisting rust, snow blight, Scleroderris canker, and root rot. At the time of writing, there are no clear guidelines on how these forest pathogens should be managed. In 2020, Skogsstyrelsen launched a project called “Multi-damaged young forest - a collaborative project in northern Sweden” in order to address the knowledge gap concerning these forest pathogens.
This thesis addresses how forestry companies in northern Sweden manage theoretical and practical information concerning forest pathogens through knowledge management (KM). Differences between the different companies, but even within the companies are identified. Gaps in the companies’ KM network and possible solutions are pointed out
Beståndsanpassad skötsel och intensivare skogsbruk i Norra Skogs tjänst Skogsägarstrategi– analyser med Heureka
Skogsförvaltningen är ett komplext ämne och förändringar av skogsskötsel och skogstillstånd kan ta lång tid. För att uppfylla den privata enskilda skogsägarens mål med sitt brukande är skoglig planering och beslutsstöd viktigt. Det vanligaste beslutstödet är i form av en skogsbruksplan som består av skoglig data och föreslagna åtgärder över en tioårsperiod.
Värdeskapande skogsskötsel är Norra Skogs benämning av deras skogsskötselmodell, vilket den skogliga rådgivningen grundar sig på. Modellen består av tre huvudinriktningar: Normalskogsbruk (3T), Intensivare skogsbruk (4T) och Alternativ beståndsanpassad skogsskötsel (ABS). Gällande beslutsstöd har Norra Skog har tagit ett steg längre med tjänsten skogsägarstrategi. Tjänsten innehåller en mer ingående målformulering av skogsägarens mål som ligger till grund för en analys av fastigheten i det skogliga beslutsstödsystemet Heureka PlanVis. De viktigaste skogliga förändringarna och ekonomiska avkastningen över en 50-årsperiod presenteras samt en handlingsplan för de närmaste tio åren. Syftet med tjänsten skogsägarstrategi är att anpassa skötseln efter förutsättningar på fastigheten samt skogsägarens målformulering. Den nuvarande skogsägarstrategi omfattar inte alla tre huvudinriktningarna i Heureka som ingår i Norra Skogs skogsskötselmodell, värdeskapande skogsskötsel, utan endast Normalskogsbruk (3T).
Syftet med projektet var att inkludera de två resterande huvudinriktningarna Alternativ beståndsanpassad skogsskötsel (ABS) och Intensivare skogsbruk (4T) i Norra Skogs skogskötselmodell värdeskapande skogsskötsel, Detta har gjorts genom att identifiera vilka skogsskötselmetoder som vardera huvudinriktningen innehåller, samt fastställa vilka avdelningsegenskaper som kan implementeras i beslutsstödsystemet Heureka PlanVis med det skogliga data som finns tillgängligt från skogsbruksplanen, som analysen baseras på. Sedan utvecklades vägvalsfrågor för att identifiera intresse för ABS och/eller 4T i skogsägarens målformulering. Till sist utvecklades simulerings- och optimeringsmodeller i Heureka PlanVis och på så vis skapades ett nytt ramverk till skogsägarstrategi som inkluderar tre skogsskötselmodeller av Norra Skogs skogsskötselprogram värdeskapande skogsskötsel.Forest management is a complex subject and changes of forest management and forest conditions can take a long time. In order to fulfill the private individual forest owners’ goal with their forest, forest planning and decision support is important. The most common decision support is in the form of a forest management plan that consist of forest data and proposed measures over a ten-year period.
Value-creating forestry is Norra Skog’s name for their forestry consultancy is based on, the model consists of three main orientations: Normal forestry (3T), Intensive forestry (4T) and Alternative stand-adapted forestry (ABS). Regarding decision support, Norra Skog has taken a step further with the service forest owner strategy, Skogsägarstrategi. The service contains a more detailed goal formulation of the forest owner´s goals, which is the base for the analysis of the property in the forest decision support system Heureka PlanWise. The most important forest changes and economic returns over a 50-years period are presented, as well as proposed measures over a ten-year period. The purpose of the forest owner strategy service is to adapt management to the conditions on the property and the forest owner’s goal formulation. The current forest owner strategy include only Normal forestry (3T) in Norra Skog’s Forest management model and Heureka.
The aim of the project was to include also Alternative stand-adapted forestry (ABS) and Intensive forestry (4T) in Norra Skog's forestry model value-creating forestry and Heureka analyses in Norra Skog's service forest owner strategy. This has been done by identifying which forest management methods each main orientation contains, as well as determining which management that can be implemented in the decision support system Heureka PlanWise with the forest data available from the forest owner's plan, on which the analysis is based on. With the above determination, route selection questions were developed to identify interest in ABS and/or 4T in the forest owner's goal formulation. Finally, simulation and optimization models were developed in Heureka PlanWise and in this way a new framework for forest owner strategy was created which includes all the three forest management models of Norra Skog's forestry program value-creating forestry