18101 research outputs found
Sort by
Kan hovens traktrörelse i sidled påverkas av och variera mellan olika beslag?
Get PDFHovens traktrörelse i sidled är essentiell för fördelningen av belastningen på det distala benet över tid, och bidrar därmed till en minskad toppbelastning vilket minskar risken för överbelastning av det distala benets stödjevävnad. Beslagets inverkan på hoven och dess traktrörelsen är ett aktuellt ämne som ofta väcker diskussioner i media. Kunskapen om hur olika typer av beslag inverkar på hovens trakt- och hovbroskrörelse är begränsad och därför av intresse att undersöka närmare. Detta för att utöka kunskapen om beslagets del i risken för utveckling av hälta och onormala hovkonformationer, så som trakttrånghet och understuckna trakter. Vi har i en hydraulisk press belastat ben från slaktade hästar i syfte att undersöka om och i så fall hur traktrörelsen varierade beroende på om hoven var skodd eller inte, och dels utifrån vilken typ av beslag hoven skoddes med.
Resultaten visade att samtliga studerade beslag ökade både den proximala och den distala traktrörelsen i sidled jämfört med den breddning av trakten som sågs på oskodd hov. Även skillnader mellan flera av de olika beslagen sågs. Jämfört med icke trakttrång hov sågs en signifikant ökning av breddningen i både den proximala och den distala delen av trakten hos trakttrånga hovar med vanlig sko och sko med plastsula. Den proximala delen av trakten breddades signifikant mer på trakttrånga hovar barfota eller med långt fasad sko. Kvoten mellan breddningen i den proximala och den distala delen av trakten var signifikant mycket större för trakttrånga hovar än för icke trakttrånga hovar skodda med vanlig sko, sko med plastsula, kort fasad sko och för långt fasad heartbar.
Resultaten från denna pilotstudie tyder på att beslagets utformning kan påverka hovens traktrörelse. Hur hoven påverkas av beslaget verkar också variera mellan trakttrånga och icke trakttrånga hovar. Ämnet behöver dock studeras vidare med mer kvalitativa metoder som tar hänsyn till fler potentiella felkällor. Likaså behövs mer forskning kring hur trakttrånga hovar skiljer sig mekaniskt mot icke trakttrånga hovar, och vad beslagets inverkan på hovens mekaniska egenskaper har för betydelse på sikt.Lateral and medial heel movement, i.e. sometimes also called heel expansion, of the hoof is essential for the distribution of the load over time, and thus contribute to lower the peak load of the distal limb. In turn, a reduced peak load is believed to decrease the risk of overloading injuries in the distal limbs supporting tissue. The impact of horseshoes is a topic that often raises discussions in the media. The knowledge of how different types of horseshoes affect heel expansion is limited why, further studies are needed. Especially since it has been suggested that shoeing sometimes can contribute to the development of lameness and abnormal hoof conformations, such as contracted and underrun heels. We have loaded 16 equine cadaver limbs in a hydraulic press with the aim to investigate whether and, if so, how the heel movement differed between barefoot and limbs shod with different types of horseshoes.
All horseshoes studied increased both proximal and distal lateral heel movement compared to barefoot. Differences between the different horseshoes’ effect on heel movement were also seen. Compared to hooves with non-contracted heels, a significant increase in widening was seen in both the proximal and the distal part of the heel on hooves with contracted heels with regular shoe and with shoe with plastic sole. The proximal part of the heel widened significantly more on hooves with contracted heels barefoot or shod with a long sloped “slipper shoe”, i.e. shoes sloping from inside to outside. The ratio between the widening in the proximal and the distal part of the heel was significantly greater for hooves with contracted heels than for hooves with non-contracted heels shod with a regular shoe, shoe with a plastic sole, short-faced shoe and long sloped heartbar shoe.
The results from this pilot study indicate that the design of the horseshoe can affect the heel movement. How the hoof is affected by the horseshoe also seems to vary between contracted and non-contracted hooves. However, the subject needs to be studied further with more quality assured methods. Likewise, more research is needed regarding what effects the horseshoe might have on the hoof's mechanical properties over time
Lövinblandning i röjda bestånd
Get PDFI Sverige pågår en debatt om biologisk mångfald och hållbarhet inom skogsbruket. Den ena parten menar att det är hållbart då man följer skogsvårdslagen (SVL) samt certifieringar (FSC och PEFC), medan den andra menar att mer kan göras. FSC (Forest stewardship council) har i sin senaste revidering (FSC 2020) skrivit om regel 6.6.6, där lövandel i barrskog behandlas. Detta innebär att där förutsättningar för skötsel av löv finns, skall minst 10 procent av stammarna vara löv.
I denna undersökning har lövandel i slutröjda bestånd på Sveaskog inventerats och träd har räknats och kategoriserats efter trädslag för att senare räkna på lövandelen. Medelvärdet av de 30 besökta bestånden föll ut på 16 procent lövinbladning. Ett signifikanstest på data som samlats in med ett enkelsidigt test med ett utfall på 95 procent (p <0,05) att lövandelen i Sveaskogs bestånd i Västmanland har mer än 10 procent löv. Beräkning kring hur lövandelen i röjda bestånd påverkar kommande gallringar har även gjorts. De bestånd med lägre än 10 procent kan skötas med två gallringar, den första med en gallringstyrka på 35 procent där allt löv lämnas. Den andra gallring 30 procent, där även där allt löv lämnas, så kommer lövandelen på tio av de 14 bestånden komma upp till 10 procent eller mer.
Data från Riksskogstaxeringen har bearbetats och undersökts för att undersöka hur lövandelen har utvecklats över tid. Det visade sig att lövinblandningen har ökat med ca 10 procent sedan 1985–2008 till 51 procent. Det mest talande var att stamantal i totalen ökad markant från 3500 till 6000 stam/hektar.There is an ongoing debate in Sweden about biodiversity and sustainability in forestry. One party argues that it is sustainable when following the Forestry Act (SVL) and certifications (FSC and PEFC), while the other believes that more can be done. In its latest revision (FSC 2020), the FSC (Forest Stewardship Council) has rewritten rule 6.6.6, which deals with the proportion of deciduous trees in coniferous forests. This means that if the conditions for management of deciduous trees exist, at least 10 percent of the trees must be deciduous.
In this study the proportion of deciduous trees in finally cleaned stands on company land has been inventoried. The average value of the 30 visited stands fell out at 16 percent deciduous trees. Focusing on the deciduous trees a significance test on data collected regarding the proportion of deciduous trees with a one-sided test has been conducted. With an outcome of 95 percent (p < 0.05) that the proportion of the amount of deciduous trees in Sveaskogs forests in Västmanland has more than 10 percent deciduous proportion. A calculation of how the proportion of leaves in cleared stands affects future thinnings has also been done. The calculation shows that the stands with less than 10 percent with two thinnings, the first with a thinning grade of 35 percent and a second thinning of 30 percent where all leaves are left, the proportion of leaves in 10 of the 14 stands will reach 10 percent or more.
Data from Riksskogstaxeringen has been processed and examined to gain more knowledge about leaf debt in Sveaskog owned forests in Västmanland after the rationalization of the 1960s. The proportion of deciduous trees has increased by about 10 percent since 1985-2008 to 51 percent. The number of stems in the total increased significantly from 3500 to 6000 stems/hectare. However, it is still unclear whether there is a leaf debt since facts and data before the1800s are less reliable
Fungicide resistance in Phytophthora infestans
Get PDFPhytophthora infestans is the most serious pathogen on potato worldwide. The pathogen has several problematic characteristics such as a mixed reproduction system, polycyclism and a high genetic plasticity rendering it prone to adapt to new situations, e. g. by developing resistance to fungicides. Resistance has previously been reported for fungicides such as metalaxyl, propamocarb, mandipropamid (MPD) and oxathiapiprolin (OTP). This study surveys P. infestans isolates collected in Swedish fields during the season 2023 for resistance to MPD and OTP, resistances which have not been found in Sweden before. A floating leaf disc assay with concentration series for both fungicides was deployed for phenotyping the isolates. To connect any resistance to SNPs found to cause resistance in previous research, target genes PiCesA3 for MPD and ORP1 for OTP were Sanger sequenced. In addition, some isolates were sent to the James Hutton institute in Scotland for microsatellite genotyping in order to investigate if resistance can be connected to a specific SSR genotype of P. infestans.
One P. infestans isolate collected in a conventional field plot were able to infect and sporulate on leaf discs in all fungicide concentrations of the floating leaf disc assay while all other isolates were completely inhibited at higher concentrations. Unfortunately, Sanger sequencing failed and for this particular isolate and it was not among the isolates sent for microsatellite genotyping. Hence, resistance could not be connected to any specific SNP or SSR genotype. The 10 isolates displaying normal sensitivity could not be attributed any specific SSR genotype but were classified as ‘other’, as is the normal situation for Swedish P. infestans isolates. The resistance found in this study is of interest for future fungicide use. However, since it was only found in a single isolate, more comprehensive studies are needed to assess the situation and produce a more representative picture of the in-field situation in Sweden
Naturbaserade åtgärder vid återöppnande av vattendrag : gestaltningsförslag till restaurering av Munka-Ljungby-bäcken med tjockskalig målarmussla, Unio Crassus, som målart
Get PDFSammanfattning Abstract Att gynna biologisk mångfald är något som landskapare redan idag försöker att bidra med i sina gestaltningar av grönområden, men Homo sapiens står dock fortfarande främst som målart för utformningen av dessa. Gestaltning av grönområden behöver såklart se till att vår arts praktiska behov tillfredsställs, som tillgängliga gång- och cykelbanor, bänkar och lekmiljöer för barn. Dock hade vi genom ett fokusskifte från den mänskliga föreställningen om estetik och behov kunnat bidra med något mer. Hur skulle gestaltning av grönområden påverkas om vår uppfattning av vad som estetiskt tilltalar människan, ersatts av en rödlistad arts behov? Detta examensarbete utforskar möjligheten och resultatet av att ha Tjockskalig målarmussla, en rödlistad arts habitat som utgångspunkt i en gestaltning i och kring Munka-Ljungby-bäcken. Vidare undersöks hur biologisk mångfald på platsen kan förbättras samt vilka möjligheter till vattenrening och fördröjning som uppstår vid habitatrestaureringen. Även gestaltningens påverkan på de rekreativa värdena har undersökts. Gestaltningen grundar sig i en litteraturstudie och analys av platsens förutsättningar. Resultatet av gestaltningen blir återskapandet av en bäck som inom projektområdet varit kulverterad, samt omkringliggande ytor. Området går ifrån att bestå av en stor öppen gräsyta och en gång- och cykelbana varifrån man inte kan tro att det rinner en bäck i närheten av en - till att bli en musselvattenpark med varierande växtlighet och en snirklande bäck som har syns från flera delar av gång- och cykelbanan.Enhancement of biodiversity is already something that landscapers today are trying to contribute with in their designs of open green spaces. Homo sapiens are however, still the primary species of focus in these designs. The design of open green spaces ought to fulfill our practical needs such as accessible walk and bikeways, benches and play areas for children. How would the design of these spaces look if we shifted our design focus away from our belief regarding human aesthetics, to the needs of an endangered species? This project investigates the possibility and result of having Unio crassus, a thick shelled river mussel and an endangered species habitat, as the focus point for the design of and space around a section of the MunkaLjungby-stream. Furthermore, the project investigates the enhancements of biodiversity in the project area as well as the opportunities for water purification and prolonging that can emerge from the habitat restoration. The possibilities for positive effects on recreational values are as well examined. The design is based on a literature study and an analysis of the site’s present condition. The design results in a restoration of a section of a stream that currently runs in a pipe and its surrounding green space. The project area begins at an existing large open grass lawn with a walk and bikeway, from where one would not naturally suspect a stream nearby, to then become a freshwater mussel park with varying vegetation and a meandering stream which can be seen from varying parts of the walk and bikeway
Experiencing the giants of the city : a literature review and survey study about the city’s large, old trees and their importanceas natural elements in the urban landscape
Get PDFI detta arbete undersöks stadens stora och gamla träd, deras upplevelsevärden men också deras påverkan på människors
relation och inställning till naturen. De riktigt stora, gamla träden minskar i population, globalt såväl som nationellt
och förutsättningarna för deras återväxt i staden är begränsad. Det finns därför anledning att lyfta deras betydelse för
upplevelsen av livet i staden och synliggöra eventuella förluster till följd av deras reducering eller försvinnande från
urban kontext.
Med stöd i litteratur och aktuell forskning formuleras en uppsättning upplevelsevärden associerade till de stora,
gamla träden. En enkätstudie genomfördes för att undersöka dessa värdens betydelse och deras eventuella inverkan
på stadsinvånarens självupplevda koppling till naturen. Det empiriska materialet samlades in i Malmö under vintern
2024. Resultatet visade att stora, gamla träd framförallt uppskattas för sina estetiska, rumsliga och sensoriska kvaliteter,
som symbolisk referenspunkt och som funktionell och ekologisk komponent i staden. De har en roll i skapandet
av meningsfulla möten mellan människa och natur, vilket är av stor betydelse i ljuset av en växande urbaniserad
befolkning. Det framkom emellertid inte några signifikanta samband i resultatet mellan deltagarnas självupplevda
koppling till naturen och närhet till eller exponering inför stora, gamla träd. Däremot visade det sig att de respondenter
som upplevde sig mer kopplade till naturen också uppskattade de stora, gamla träden mer.
Motivet för detta arbete ligger i att de stora, gamla träden - dessa majestätiska och imponerande jättar - ska ges
prioritet att få fortsätta frodas även i morgondagens städer. Deras framtid i staden är osäker och det krävs därför
fördjupade kunskaper och ökad medvetenhet om deras situation, behov och värden inom yrkeskårer som arbetar med
stadens fysiska miljöer och använder trädet som centralt designverktyg.In this study, the city’s large and old trees are put to attention. Their experiential value and their potential influence on
people’s connectedness to nature is assessed. Really large and old trees are decreasing in population, globally as well
as nationally, and the conditions for their regrowth in the city are limited. There is therefore reason to highlight their
importance for the experience of life in the city and make visible any losses due to their reduction or disappearance
from the urban context.
With support in literature and current research, a set of experiential values associated with large, old trees is
formulated. A questionnaire study was carried out to investigate the importance of these values and their possible
impact on the city dweller’s self-perceived connection to nature. The empirical material was collected in Malmö during
the winter of 2024. The results showed that large, old trees are primarily appreciated for their aesthetic, spatial and
sensory qualities, as a symbolic reference point and as a functional and ecological component in the city. They play
a role in creating meaningful encounters between man and nature, which is of great importance in the light of an
increasingly urbanized population. However, no significant correlations emerged in the results between the participants’
self-perceived connection to nature and proximity or exposure to large, old trees. On the other hand, it turned out that
the respondents who felt more connected to nature also appreciated the large, old trees more.
The motive for this work is that large, old trees - these majestic and impressive giants - should be given priority
to continue to flourish even in the cities of tomorrow. Their future in the city is uncertain and therefore in-depth
knowledge and increased awareness of their situation, needs and values are required within professions that work with
the city’s physical environments and who use trees as a central design tool
Sand plantings and drought-resistant plant material : from plant beds to plant combinations
Get PDFKlimatförändringarna ställer allt högre krav på hur planteringar bör utformas för att vara hållbara. Perioder av torka blir allt vanligare och att anpassa planteringar efter klimat och ståndort blir allt viktigare. För att kunna skapa torktåliga planteringar bör man studera hur torktåliga växter fungerar, var de växer naturligt och hur förhållandena ser ut på platserna de förekommer. Medelhavsregioner, stäppen, torrängar och alvaret är biotoper där torktåligt växtmaterial förekommer naturligt. Biotoperna och växterna som växer där är viktiga nycklar i utformningen av torktåliga planteringar. Välutformade sandplanteringar har stor potential att möta utmaningarna som klimatförändringarna medför. Sandens förmåga att hålla fukt och samtidigt dränera överflödigt vatten möjliggör odlandet av exotiska arter, som annars inte är härdiga i vårt land. Den fattiga miljön som sandbäddar medför tvingar växterna att bygga kraftiga rotsystem, vilket gör dem långlivade och motståndskraftiga. Växterna blir också mer kompakta, får mindre bladverk och rikare blomning på grund av nättare näringstillförsel. Sandbäddar gynnar biologisk mångfald genom att gynna arter som annars är svårodlade i en traditionell växtbädd och därmed blir bortprioriterade. Sanden i sig och växterna som växer där gynnar även djurlivet. Alternativa substrat kan vara en viktig lösning för framtiden på platser där man av olika anledningar inte kan eller vill använda sand som substrat. Det är främst återbruket av befintligt material som är viktigt.Climate change is placing increasing demands on how plantings should be designed to be sustainable. Drought periods are becoming more common, and adapting plantings to climate and site conditions is becoming increasingly important. To create drought-tolerant plantings, one should study how drought-tolerant plants function, where they naturally grow, and the conditions in the places where they occur. Mediterranean regions, steppes, dry meadows, and Alvar are habitats where drought resistant plants naturally occur. These habitats and the plants that grow there are crucial key factors in the design of drought resistant plantings. Well-designed sand plantings have great potential to meet the challenges posed by climate change. Sand's ability to retain moisture while draining excess water enables the cultivation of exotic species that otherwise are not hardy in our country. The nutrient-poor environment of sand beds forces plants to develop robust root systems, making them long-lived and resilient. In addition, the plants become more compact, with less foliage and richer flowering due to a more delicate nutrient supply. Sand beds promote biodiversity by favoring species that are difficult to cultivate in a traditional planting bed and thus are often deprioritized. The sand itself and the plants that grow there also benefit wildlife. Alternative substrates can be an important solution for the future in places where, for various reasons, sand cannot or should not be used as a substrate. The reuse of existing materials is particularly important in this context
Exploring Synergistic Effects of Soil Microorganisms in the Wheat Rhizosphere : evaluating the Role of Native Soil Bacteria and Arbuscular Mycorrhizal Fungi for Fusarium Disease Suppression
Get PDFThis thesis aimed to investigate the underlying processes of potential synergistic effects of native soil bacteria exhibiting plant growth-promoting traits and arbuscular mycorrhizal fungi (AMF) in suppressing Fusarium Crown and Root Rot in spring wheat cultivars. Through greenhouse pot experiments, the efficacy of microbial interventions was evaluated. Despite encountering weaker results in terms of disease suppression than initially expected, this thesis still manages to show significant results with the introduction of AMF and a local microbial community provided by Hasta gård may have in terms of disease suppression. Specifically, observations in spring wheat cultivar Diskett align with existing literature as a promising cultivar in showcasing the positive effects AMF may have, and the synergy it could potentially establish below ground in terms of plant resilience challenged with fungal diseases. These results, however, should be approached with caution as more tests and replicates for statistical robustness are needed. They could potentially be used as a springboard for further studies in that direction in the pursuit of sustainable practices in the realm of beneficial soil bacteria and fungi acting as biocontrol agents
Sävja wetland park : a design proposal for nature-based stormwater management, biodiversity and recreation in south-eastern Uppsala
Get PDFNär allt fler människor bor i städer omvandlas gröna ytor till grå vilket leder till utmaningar när det kommer till hantering av dagvatten, biologisk mångfald och rekreation. Naturbaserade lösningar, som exempelvis anlagda våtmarker, kan göra våra städer mer resilienta mot klimatförändringar samtidigt som människor och andra arter gynnas.
Sydöstra stadsdelarna i Uppsala är ett stadsutvecklingsprojekt där naturbaserade lösningar kan inkorporeras. Eftersom planområdet avvattnas mot ett Natura-2000 område är det av största vikt att dagvatten från den kommande utvecklingen renas. Samtidigt behöver gröna ytor för rekreation och biologisk mångfald säkras. Som en del av anpassningen av våra städer syftar det här arbetet till att undersöka hur landskapsarkitekter kan arbeta med våtmark på ett multifunktionellt sätt, för att undersöka hur dagvattenhantering, biologisk mångfald och rekreation kan samverka i utformningen av en våtmark. Arbetet presenteras i form av ett gestaltningsförslag av en våtmarkspark i ett delområde i Sydöstra stadsdelarna. Fokus i gestaltningen är att kombinera dessa funktioner. Som grund för gestaltningen ligger en litteraturbaserad kunskapsöversikt, referensprojekt och platsanalys. Utifrån detta togs tre gestaltningsprinciper fram som vägledning för utformningen. Dessa är: Volym och komplexitet i form, Land och vatten samt Återhämtning. Gestaltningen består av skålade ytor, vars volym möjliggör fördröjning av skyfall. Dessa omges av ängsmark och gångstråk. Dagvatten leds via en försedimenteringsdamm vidare till en meandrade våtmarksslinga, vars komplexitet, främjar biologisk mångfald, rening och rekreation. Upphöjda spänger gör det möjligt att vistas nära vatten och växtligheten vilket främjar människors välmående och återhämtningsförmåga, samtidigt som störning av ekologiska värden reduceras.
I arbetet presenteras ett förslag på hur en våtmark kan utformas med nämnda funktioner i åtanke, det finns dock fler möjliga lösningar. Frågan ”hur en våtmark kan utformas” kan därmed ha olika svar beroende på landskapsarkitekt och plats. Arbetet visar att det finns utmaningar med att kombinera biologisk mångfald med dagvattenhantering och rekreation. Det finns bland annat en risk att våtmarken blir en ekologisk fälla när den kombineras med rening av dagvatten. Samtidigt kan den mänskliga närvaron störa den biologiska mångfalden. Detta kan delvis förebyggas genom utformning av våtmarken, vilket det här arbetet visar exempel på.When more people live in cities, green space is turned into grey leading to challenges in terms of stormwater management, biodiversity, and recreation. Nature-based solutions, such as creating wetlands, can make our cities more resilient to climate change as well as improve the well-being of people and other species.
The south-eastern neighborhoods in Uppsala are an urban development project where nature-based solutions can be implemented. Hence a large part of the planned area drains towards a Natura 2000 area, stormwater generated by the development must be purified. Space for biodiversity and recreation must also be considered. As a part of adapting our cities, this thesis aims to investigate how landscape architects can work with wetlands in a multifunctional manner in an urban context to explore how stormwater management, biodiversity, and recreation can interplay in a wetland design. The result is presented as a design proposal for a wetland park in the south-eastern neighborhoods. The focus of the proposal is to combine these functions. The foundation of the proposal is based on a research review, reference projects, and site analysis. From that, three design principles were created as guidance for the design process. These are: Volume and complexity in shape, land and water, and restoration. The proposal consists of three bowl-shaped surfaces, whose volume allows a delaying effect in case of a cloud burst. The stormwater is led via a pre-pond to a meandering wetland, whose complexity in shape favors biodiversity, purification, and recreation. Raised footpaths enable people to interact with the water and vegetation, which encourages people's ability to restore and at the same time reduce the disturbance of ecological values.
A proposal is presented in the thesis with the mentioned functions in mind, however, it is one of several possible solutions. The question of ”how a wetland can be designed” can therefore have several answers depending on the landscape architect and site. The thesis illuminates challenges in terms of combining biodiversity, stormwater management, and recreation. There is, for example, a risk that a wetland becomes an ecological trap when introducing stormwater into it. Likewise, can the human presence disturb biodiversity. These challenges can partially be prevented through design, examples of which are shown in this thesis
Creating urban spaces with typologies
Get PDFI våra offentliga urbana miljöer finns det olika utforming av rum. En del av dessa har en vedertagen utformning och funktion, ett torg har en viss form som passar dess funktion. När vi hör ordet torg så tänker vi kanske på en livfull marknad. Det beskriver samtidigt en typ av rum, i sin utformning en öppen yta, ofta med byggnader som omsluter det på flera sidor. Andra typer av rum som kopplas till funktion på detta sätt kan exemplevis vara en avény, en parkering eller en busshållplats. Men stadens rum är så många fler än dem som vi har en benämning på.
Det här examensarbetet fokuserar på vegetation i offentliga miljöer och de rum som vi ofta befinner oss i eller färdas genom i den urbana offentliga miljön.
För att ta sig an ämnet inleds examensarbetet med en teoretisk del om rum och plats. Begreppen rum och plats utforskas inte utifrån ett strikt landskapsarkitektoniskt perspektiv utan angränsar ibland till ett filosofiskt synsätt. Inom vegetativ design kan man tala om att vegetation utgör golv, väggar och tak som tillsammans bildar rum, på samma sätt som om vi skulle tala om rum i byggnader. För att ta reda på vilka element som skapar rum i den offentliga miljön och försöka läsa av vilken funktion de har eller karaktär de skapar, utfördes stads-vandringar, intentionen med dessa stadsvandringar var att undersöka ett brett spann av rum. I arbetet med att dokumentera och utforska dem rum som undersökts har flera metoder använts; korta kommentarer och längre texter, skisser i blyerts, kol och tusch samt foton. Genom dessa utforskande metoder framkom iakttagelser om hur rum kan vara uppbyggda och vad de kan innehålla. Med stadsvandringarna som utgångspunkt har sedan ett antal rumstypologier skapats.
I den avslutande delen har dessa rumstypologier prövats i en befintlig miljö.Urban public spaces are designed in different ways. Some of which have more defined uses, a square i.e. will often look a certain way for it to be useful as a square.When we think about a square we might imagine a vibrant mar-ket, which can be one of it’s uses. But it also describes a sort of spatial design, an open space usually enclosed by buildings. Other spaces that we relate to a specific use could for example be an avenue, a parking lot or a bus stop. But there’s other spatial designs that we don’t have a specific name.
This master thesis focuses on vegetation and the spaces it creates in our urban environments. The initial part of the thesis consists of a literature study about space and place. The study of space and place isn’t solely done from a landscape architectural perspective and is somtimes more closely related to a philisophical standpoint. In vegetative design green spaces can be said to consist of floors, walls and roofs which together create a room, much in the same way as if talking about rooms in buildings. To find out what elements exist in and create spaces in the public space a number of city walks were carried out, the reason for choosing this method was to study a wide range of spaces. To document these city walks different methods were used; writing, sketching and photography. Through these methods I’ve drawn conclusions about how spaces can be created and what they can consist of. From these conclusions a number of typologies have been created.
In the last part these typologies have been tested (in theory) in an existing environment
An x-ray of the puma (Puma concolor) and its environment in Chilean Patagonia : a conservation narrative about puma diet, the macro-scavengers of the steppe and livestock guardian dogs and their sheep
Get PDFThis study provides insights into the predatory behaviour of pumas (Puma concolor), scavenger dynamics at puma-killed carcass sites, and the activity patterns of Livestock Guardian Dogs (Canis lupus familiaris) (LGDs) in the context of predator-livestock interactions in Chilean Patagonia. Using GPS collars, eight adult pumas were monitored for 16 months. I identified a predilection for targeting young guanacos (Lama guanicoe) (<1 year old) during the guanaco calving season (November-February), with predation extending up to four months post-calving. Young guanacos were most vulnerable between birth and seven months of age. Individual variations in hunting strategies were observed among pumas, emphasizing the complexity of predator behaviours. Pumas showed crepuscular hunting (n=170) and scavenging (n=51) preferences, and adult pumas were reported sharing prey’s carcasses. Camouflaging of prey carcasses by pumas prolonged feeding opportunities, although the presence of scavenger signs did not have a significant impact on feeding duration. Scavenger communities at predation sites comprised a diverse array of meso and macro species. Using camera traps, pumas, grey foxes, and southern caracaras were identified as the main scavengers in the area, with pumas and grey foxes showing the highest degree of overlap in scavenging activities. The eight pumas from the study were reported scavenging. In contrast, LGDs, monitored with GPS collars, displayed similar activity levels throughout the day and night, suggesting no pronounced increase in activity during peak puma predation hours, dusk, and dawn, although different dogs showed varying activity patterns. My findings contribute new knowledge to our understanding of puma-guanaco dynamics and scavenger ecology in agricultural landscapes in Southern Chile. My results provide valuable insights into possible conservation strategies aimed at promoting coexistence between wildlife and livestock. Further research with larger sample sizes and standardized methodologies is warranted to validate and expand upon these findings, supporting effective wildlife management and conservation efforts in the region