18101 research outputs found
Sort by
Faktorer som påverkar energiintaget hos katter inskrivna på vårdavdelning
Get PDFKatters oförmåga att nedreglera proteinnedbrytningen vid svält gör dem känsliga för undernäring
som i sin tur kan leda till en rad komplikationer. Inappetens och minskat födointag är vanliga orsaker
till att kattägare söker veterinärvård. Katter som art har därtill en känslighet för stress i klinikmiljö,
vilket också kan leda till ett minskat energiintag. En estimering av energibehov i vila, ”resting energy
requirements” (RER), kan göras vid inskrivning med hjälp av en algoritm.
Det råder brist på studier om katters energiintag på vårdavdelning. Det finns ett studentarbete
inom ämnet, vilket denna observationsstudie ämnade bygga vidare på. Resultaten från den studien
visade att katterna i medeltal ordinerades 55 % av RER men att de i medeltal endast intog knappt
hälften av denna energimängd. Syftet med denna studie var att fortsätta undersöka hur stort
energiintag katter inskrivna på vårdavdelning har i jämförelse med sitt ordinerade RER, samt hur
val av utfodringsmetod påverkar energiintag och tecken på stress hos katterna i samband med
utfodring.
Observationsstudien genomfördes under fem dagar vid ett svenskt djursjukhus på vård- och
infektionsavdelningen. Studiepopulationen bestod av 17 katter och totalt genomfördes 24
observationer vilka definierades som en observerad katt under ett dygn. Totalt utfördes 88
utfodringar varav 57 observerades vid kattens bur och för 31 inhämtades utfodringsinformation från
kattens journal. Ett flertal parametrar observerades, bland annat utfodringsmetod, fodersort, mängd
erbjudet samt mängd uppätet foder. Vidare bedömdes katternas stressnivå en gång om dagen i
samband med utfodring med hjälp av skalan ”Cat Stress Score” (CSS). Data från observationerna
bearbetades och katternas RER och energiintag beräknades.
Resultatet visade att katterna i denna observationsstudie i medeltal ordinerades 84 % RER.
Medelvärdet för intaget av ordinerad RER var 44 %. Kattberoende energibortfall, ”inappetens”,
uppgick till 23 % av ordinerad RER. Anmärkningsvärt var dock att katterna i ungefär hälften av
observationerna inte erbjöds en energimängd som skulle ha varit tillräcklig för att uppnå RER, även
om katten hade ätit upp allt foder den blivit erbjuden. Vanligaste utfodringsmetoden var att
personalen ställde in skålen och stängde burdörren och majoriteten (72 %) av katterna som erbjöds
foder på detta sätt åt upp hela fodergivan. Metoderna handmatning och trugning förekom i de fall
personalen uppmärksammade och agerade på att katten inte visade intresse att äta självmant.
Resultatet indikerade att framförallt handmatning kan bidra till att öka energiintaget. I denna studie
observerades generellt en låg stressnivå hos katter bedömda med CSS oavsett utfodringsmetod.
Resultaten från denna studie ska tolkas med försiktighet då studiepopulation var liten och
observationsperioden kort. För att optimera förutsättningarna för ett ökat energiintag hos inskrivna
katter belyser dock dessa fynd att rutinerna kring antalet utfodringstillfällen som erbjuds, samt
beräkningar av fodergivor kan förbättras. För att kunna dra säkra och generaliserbara slutsatser om
energiintag i relation till ordinerad RER bör varje observation utgöra en katt som är inskriven hela
observationsdygnet. Framtida studier av utfodringsmetodens påverkan på stress och energiintag bör
inkludera en baslinje för katternas stressnivå.
Nyckelord: Cat Stress Score, djuromvårdnad, energiintag, hospitaliserade, inappetens, resting
energy requirements, stress, utfodring.Cats’ inability to down-regulate protein metabolism during starvation leaves them susceptible to
malnutrition which can lead to a multitude of complications. Inappetence and reduced food intake
is a common reason why cat owners seek veterinary care. Cats as a species are sensitive to stress in
a clinic environment, which can result in further reduced energy intake. An estimation of resting
energy requirements (RER), can be made at admission, using an algorithm. Research analysing the
energy intake of hospitalised cats is inadequate.
This study is a continuation of a student thesis within the subject, which indicated that cats were
on average prescribed 55% of RER but on average only consumed half that amount. The purpose of
this study was therefore to evaluate and compare prescribed RER and actual energy intake in
hospitalised cats, as well as how the feeding method affects energy intake and signs of stress in the
cats during feeding.
The observational study was conducted over five days at a Swedish veterinary hospital, in the
care and infection unit. The study population consisted of 17 cats and a total of 24 observations were
carried out (each observation refers to one cat over a 24-hour period). Altogether 88 feedings were
performed, of which 57 were observed at the cat’s cage. Subsequently, information was obtained
from the cats’ medical records for the remaining 31 feedings. Several parameters were observed;
feeding method, type of food, amount offered and amount of food eaten. Each cat’s stress level was
assessed once a day in conjunction with feeding using the Cat Stress Score (CSS) scale. The data
from the observations was processed to calculate the cats’ RER and energy intake.
Results showed that the cats in this observational study were on average prescribed 84% RER.
The intake of prescribed RER was on average 44%. Loss of energy intake dependent of the cat,
“inappetence”, was 23% of RER. However, in 50% of the observations the cats were not offered an
amount of energy sufficient to achieve RER, even if the cat had eaten all the food offered. The most
common feeding method was for the staff to place the bowl(s) inside the cage and close the door.
The majority of cats (72%) offered food by this method ate the entire ration. Hand-feeding and coaxfeeding methods were used in cases where the staff noticed and acted on the fact that the cat showed
no interest in eating, with results indicating that hand-feeding in particular may attribute to
increasing energy intake. In this study, a generally low stress level was observed in cats assessed
with the CSS regardless of the feeding method.
The results of this study should be interpreted with caution considering the size of the study
population and duration of the observational period. To optimize energy intake in hospitalized cats,
results indicate that feeding routines and times of food offered could be looked into, and that
calculations of energy content in each portion could be more precise. To draw further conclusions
on energy intake in relation to prescribed RER, each observation should consist of a cat that is
hospitalized throughout the entire observation day. Future studies of the effect of feeding methods
on stress and energy intake should include a baseline to which comparison of the stress level can be
made.
Keywords: Cat Stress Score, veterinary nursing, energy intake, hospitalized, inappetence, resting
energy requirements, stress, feeding
Expertunderlagets roll i svensk klimatpolitik
Get PDFKlimatförändringarna är konstaterade att vara konsekvens av mänskligt handlande (IPCC 2023). Till följd av detta har Sverige år 2017 antagit en klimatlag som innebär att regeringen ska lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen var fjärde år (SFS 2017:720). Klimathandlingsplanen som publicerades i slutet av 2023 av regeringen Kristersson har bemötts av stark kritik från Klimatpolitiska rådet (2024). Klimathandlingsplanen har utformats med bistånd från en rad myndigheter, däribland Naturvårdsverket (Regeringen 2023). Utifrån detta ämnar uppsatsen undersöka hur relationen mellan expertis och politik ser ut i svensk klimatpolitik. Studien är baserad på en jämförelse av Naturvårdsverkets underlagsrapport till klimathandlingsplanen med den faktiska klimathandlingsplanen. Studien är avgränsad till att undersöka hur transportsektorns klimatomställning problematiseras och vilka antaganden kring ekologisk modernisering den bygger på.
Uppsatsens resultat visar på att Naturvårdsverkets underlagsrapport formulerar resursineffektivitet som det övergripande problemet för transportsektorns klimatomställning. Naturvårdsverket problematiserar växthusgasutsläpp som ett ytterligare område av vikt för sektorns klimatomställning. Underlagsrapporten bygger i huvudsak på antaganden kring stark ekologisk modernisering där det identifierats en vilja till att förändra samhällets institutioner och ekonomiska system.
Resultatet som analysen av klimathandlingsplanen visar på är en problematisering av växthusgasutsläpp som det uteslutande problemet för transportsektorns klimatomställning. Klimathandlingsplanen visar tydligast drag av svag ekologisk modernisering, med ett fokus på tekniska lösningar som rör sig inom det etablerade ekonomiska och samhälleliga systemet.
Slutsatsen är att Naturvårdsverkets underlagsrapport representerar ett bredare problem av transportsektorns klimatomställning än regeringens klimathandlingsplan. Underlagsrapporten har tydligare drag av stark ekologisk modernisering, medan klimathandlingsplanen har tydligare drag av svag ekologisk modernisering. Detta tyder på att underlaget och klimathandlingsplanen har olika synsätt på transportsektorns klimatomställning. Det återfinns drag av både kunskapsnonchalans och upplyst förståelse i relationen mellan dokumentenClimate change is considered a consequence of human activity (IPCC 2023). As a result of this, Sweden adopted a climate act in 2017 which means that the government must submit a climate policy action plan to the Riksdag every four years (SFS 2017:720). The climate action plan published at the end of 2023 by the Kristersson government has faced strong criticism from the Climate Policy Council (Klimatpolitiska rådet 2024). The climate action plan was developed with the assistance of several agencies, including the Swedish Environmental Protection Agency (Regeringen 2023). Based on this, the thesis aims to examine the relationship between expertise and politics in Swedish climate policy. The study is based on a comparison of the Swedish Environmental Protection Agency's background report to the climate action plan with the actualclimate action plan. The study is limited to investigating how the transport sector's climate transition is problematized and what assumptions about ecological modernization it is based on.
The results of the thesis show that the Swedish Environmental Protection Agency's background report formulates resource inefficiency as the overarching problem for the transport sector's climate transition. The agency also problematizes greenhouse gas emissions as an additional important area for the sector's climate transition. The background report is mainly based on assumptions about strong ecological modernization, where a desire to change societal institutions and economic systems has been identified.
The analysis of the climate action plan shows that it problematizes greenhouse gas emissions as the sole problem for the transport sector's climate transition. The climate action plan exhibits clear signs of weak ecological modernization, focusing on technical solutions within the established economic and societal system.
The conclusion is that the Swedish Environmental Protection Agency's background report represents a broader problem for the transport sector's climate transition than the government's climate action plan. The background report has clearer features of strong ecological modernization, while the climate action plan has clearer features of weak ecological modernization. This indicates that the background report and the climate action plan have different views on the transport sector's climate transition. There are elements of both knowledge-disregard and enlightened-understanding in the relationship between the documents
Förekomst av fölmask hos föl med gastrointestinala symtom; Strongyloides westeri
Get PDFGastrointestinala störningar är ett av de vanligaste problemen hos föl. Många av de föl som behandlas för diarré på klinik får ingen specifik diagnos utöver en generell diagnos som beskriver symtomen, det finns alltså en stor fraktion av föl med diarré vars orsak inte är känd. Tidigare har fölmasken (Strongyloides westeri) diskuterats kunna orsaka diarrésjukdom hos föl, men i brist på evidens anses fölmasken inte längre orsaka sjukdom. Frågan kvarstår dock: finns det en koppling mellan fölmask och sjukdom hos föl?
Syftet med denna studie var därför att undersöka förekomsten av fölmask hos föl med lös avföring respektive diarré och jämföra dessa med en grupp av kontroller utan symtom. Detta för att fastställa om det fanns någon koppling mellan fölmaskinfektion och diarré respektive lös avföring hos föl. Utöver detta fanns även syftet att undersöka hur många föl med diarré som behandlats för diarrésymtom på Universitetsdjursjukhusets (UDS) hästklinik mellan 2013–2023 samt att utröna de bakomliggande orsakerna.
Föl med diarré i åldern 2 veckor - 4 månader som inkom till UDS eller Mälarens Hästklinik Sigtuna togs träckprover från och med Modifierad McMaster-teknik bestämdes äggtal av fölmask i träcken. Om fölet hade gått tillsammans med ett annat föl utan diarrésymtom bads djurägaren skicka in träckprov från denna individ. Föl med lös avföring provtogs på liknande sätt och föl med normalformat träck provtogs som kontroller. Journaler för föl med diarré från åren 2013–2023 som vid ankomst till sjukhuset var mellan 14–120 dagar granskades avseende ett antal faktorer.
På grund av brist på fall kunde endast ett fåtal föl med diarré provtas till studien och inga statistiska analyser kunde göras. Inget statistiskt samband kunde dras mellan föl med lös avföring och förekomst av fölmask, blodmask eller spolmask. Resultatet av journalstudien visade att underlaget av föl i åldern 14–120 dagar med diarré på UDS var mycket varierande och för litet under endast ett år (medelvärde 6 föl/år) för att kunna genomföra en studie av denna typ. Vidare styrkte journalstudien det faktum att de flesta föl med diarré inte får en specifik diagnos utan orsaken till sjukdom är i majoriteten av fallen (69,7 %) idiopatisk.Gastrointestinal disorders are one of the most common problems in foals. Many of the foals who are treated for diarrhoea at animal hospitals do not receive a specific diagnosis beyond a description of the symptoms, therefore there is a large fraction of foals with diarrhoea whose cause is not known. In the past, an intestinal nematode (Strongyloides westeri) has been discussed as a potential cause of diarrheal disease in foals, but due to a lack of evidence, it is no longer thought to be a causative agent of diarrhoea. However, the question remains: is there a connection between S. westeri and gastrointestinal disease?
The aim of this study was therefore to investigate the presence of S. westeri in faeces from foals with loose stools or diarrhoea and to compare them with a group of asymptomatic controls. This was to determine whether there was any connection between infection and diarrhoea or loose faeces in foals. In addition to this, there was also the aim of investigating how many cases of diarrhoea were treated for diarrheal symptoms at the horse clinic of University Animal Hospital (UDS) between 2013–2023 and to find out the underlying causes.
Foals with diarrhoea aged 2 weeks - 4 months that came to UDS or Mälarens Hästklinik Sigtuna, an equine hospital, had faecal samples collected and a with Modified McMaster technique, egg count of S. westeri in the faeces was determined. If the foal had been kept with another foal without diarrhoea symptoms, the animal owner was asked to send in a faeces sample from this individual. Foals with loose faeces were sampled in a similar manner and foals with normal shaped faeces were sampled as controls. Medical records of foals from 2013–2023 that were between the ages of 14–120 days on arrival at the hospital were reviewed regarding several factors.
Due to a lack of cases, only a few foals with diarrhoea could be sampled for study and no statistical analyses could be performed. No statistical significance could be found between foals with loose faeces and the presence of S. westeri, bloodworms or roundworms. The results of the retrospective study showed that the number of foals aged 14–120 days with diarrhoea that are treated at UDS each year was very irregular, and too small in only one year (average 6 foals/year) to be able to conduct a study of this type. Furthermore, the retrospective study confirmed that most cases of diarrhoea do not receive a specific diagnosis, and the cause of the disease is in the majority of cases (69.7%) idiopathic
Undersökning av möjligheten för utsädesproduktion av honungsört och blodklöver i Sverige
Get PDFSyftet med detta arbete har varit att utvärdera möjligheten att odla nya grödor till fröskörd för utsädesproduktion i Sverige. Den senaste tiden har intresset ökat för utsäde av honungsört, blodklöver, doftklöver och kärringtand till blommande trädor och mellangrödor. Skånefrö importerar idag samtliga grödor från ett företag i Tyskland, och har således ingen egen utsädesproduktion.
Genom ett försök önskade Skånefrö undersöka vilken etableringstidpunkt och etableringsmetod som fungerar bäst för grödorna, samt vilka bekämpningsmedel som kan vara användbara i odlingarna för ogräsbekämpning.
Försökets genomfördes 2022–2023 hos en lantbrukare i Stora Herrestad (55°28’00.5” N 13°52’31.8” E), Ystad. Fältförsöket var ett screeningförsök, med endast en upprepning, det finns därför endast en variant av varje parcell. I försöket testades 3 olika etableringsmetoder, 6 olika arter (honungsört, blodklöver, doftklöver, kärringtand, vitklöver och rödklöver) och 21 olika ogräsbekämpningar. De tre olika etableringsmetoderna i försöket var höstsådd i plöjd jord, vårsådd i plöjd jord och direktsådd på våren, genom att så direkt i tidigare gröda på fältet som var en gräsfrövall. Valen av bekämpningsmedel gjordes genom att alla tänkbara säljare av kemiskt bekämpningsmedel (Gullviks, lokalföreningar) och rådgivare från sprutmedelstillverkarna (Bayer, Syngenta) fick frågan vilka möjliga preparat som de kunde tänka sig kunna fungera. Efter att fått många olika förslag valdes 19 kemiska bekämpningar och 2 icke kemiska bekämpningar. Av de 19 kemiska bekämpningarna var det 17 bekämpningsmedel som var mest sannolika att fungera samt 2 bekämpningsmedel som ansågs vågade att testa.
De led som såg mest lovande ut vid visuella bedömningar i försöket, stränglades och tröskades av Hushållningssällskapet Skåne. Efter tröskning torkades skörden för att sedan rensas av Skånefrö. Den rensade fröskörden från varje parcell räknades sedan om till avkastning i kg/ha.
I försöket kunde höstsådd blodklöver, vårsådd honungsört i plöjd jord, samt alla led med vårsådd direkt i gräsfrövall tröskas. Höstsådd blodklöver och vårsådd honungsört, både i plöjd jord och direkt i gräsfrövall, fick högst skördar.
Slutsatsen i denna studie är att det finns möjlighet att odla dessa grödor för utsäde i Sverige, dock skiljer sig optimal etableringstidspunkt för grödorna. Doftklöver bör inte etableras på hösten då den utvintrar. Etableringstidpunkt för blodklöver går både på hösten och på våren, men vid höstetablering ger det en tidigare och betydligt högre fröskörd. Det finns potential för att odla främst honungsört genom etableringsmetoden sådd direkt i gräsfrövall. Att lyckas med etableringen och göra det vid rätt tidpunkt kan vara avgörande för att få en bra skörd och kunna hantera ogräset. Bekämpningsmedel Callisto, Centium SG, Fenix och Proman gav högst skörd i detta försök.
I detta försök är det endast honungsört som avkastar tillräckligt bra för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att odla i Sverige. På grund av väderförhållande kunde inte den ursprungliga planen för olika åtgärder i försöket hållas, vilket främst lett till att etableringstiden för vissa grödor blev för kort. Detta påverkade avkastningen och förekomsten av ogräs. Försöket visar att det finns goda underlag för att fortsätta med ytterligare försök för att utreda dessa grödors potential för tillräcklig avkastning för svensk utsädesproduktion.The purpose of this study has been to evaluate the possibility of cultivating crops for seed production in Sweden. There has been increased interest in seed production of Lacy Phacelia, crimson clover, Persian Clover, and bird's-foot trefoil for flowering strips and intermediate crops. Currently, Skånefrö imports all these crops from a company in Germany, with no seed multiplication activities of their own.
Through this experiment, Skånefrö aimed to investigate the most effective establishment timing and method for these crops, as well as identify useful herbicides for weed control in the fields.
The field trial was conducted 2022-2023 at a farm in Stora Herrestad (55°28’00.5” N 13°52’31.8” E), Ystad. This was a screening trial with only one replication, resulting in only one variant of each plot. The experiment tested 3 different establishment methods, 6 different species, and 21 different weed control treatments. The three establishment methods included autumn sowing in plowed soil, spring sowing in plowed soil, and direct spring sowing by seeding directly into a previous grass crop field. Herbicide choices were selected based on input from various sellers of chemical pesticides (Gullviks, local associations) and advisors from pesticide manufacturers (Bayer, Syngenta), resulting in the selection of 19 chemical treatments and 2 non-chemical treatments. Among the 19 chemical treatments, 17 were considered likely to be effective, while 2 were deemed risky for testing.
The experimental plots that looked most promising by visual inspection were cut and threshed by Hushållningssällskapet Skåne. Following threshing, the crop was dried and cleaned by Skånefrö. The amount of harvested seeds from each plots was then recalculated, to yield in kg/ha.
In this experiment, autumn-sown crimson clover, spring-sown Lacy Phacelia in plowed soil, and all plots of spring-sown seed directly into the grass crop field were successfully harvested. Autumn-sown crimson clover and spring-sown Lacy Phacelia, both in plowed soil and directly into the grass crop field, yielded the highest harvests.
The conclusion drawn from this study is that there is potential to cultivate these crops for seed production in Sweden, although the optimal establishment timing varies for each crop. Persian clover should not be established in autumn due to winterkill. Crimson clover can be established both in autumn and spring, but autumn establishment results in earlier and significantly higher seed yields. Direct seeding into the grass crop field appears to be the optimal establishment method for Lacy Phacelia. Successful establishment at the right time is crucial for achieving a good harvest and managing weeds. Herbicides Callisto, Centium SG, Fenix, and Proman resulted in the highest harvests in this trial. Among the crops tested, only Lacy Phacelia yields sufficiently for economically viable cultivation in Sweden. Weather conditions disrupted the original experimental plan, particularly affecting the establishment timing for certain crops, which impacted yields and weed occurrence. The results indicate a solid foundation for further trials to explore the potential of these crops for adequate seed yields
Den tätortsnära skogens potential och utveckling - ett arbete om skogens sociala värden med fokus på återhämtning
Get PDFDen omfattande urbaniseringen har ökat den tätortsnära skogens betydelse för oss människor. Samtidigt riskerar den tätortsnära skogen att byggas bort i den pågående stadsutvecklingen. Det är därför viktigt att dokumentera skogens värden och kvaliteter för att kunna bevara och utveckla dessa. Ett annat viktigt argument är naturmiljöns förmåga att bidra till återhämtning, vilket är högst relevant i ett samhälle där den stressrelaterade psykiska ohälsan har ökat kraftigt. Umeå är en av de kommuner i norra Sverige som har en positiv befolkningsutveckling och som strävar efter en hållbar och hälsosam stadsutveckling. Som en del av sitt hållbarhetsarbete vill de nu utvärdera vilka befintliga värden och kvaliteter deras tätortsnära skogsområden innehar. Syftet med detta arbete var därför att hjälpa Umeå kommun att identifiera och utvärdera lämpliga platser för sociala värden i ett av deras skogsområden, med fokus på återhämtning. Målet var också att förse Umeå kommun med ett underlag för vilka kvaliteter som finns i den tätortsnära skogsmiljön och vilka som behöver stärkas för att kommunen ska nå sina aktuella mål och visioner. För att lokalisera lämpliga platser för återhämtning i det utvalda skogsområdet så användes underlaget från en inventering som tidigare genomförts i området, samt en orienteringskarta. Platsernas potential för återhämtning utvärderades sedan med hjälp av fem upplevelsevärden (Vildhet, Rofylldhet, Artrikedom, Rymd och Kultur). Därefter utvärderades platsernas kvaliteter med utgångspunkt från Umeå kommuns egna parkkvaliteter som beskriver vad en plats kan användas till. Bedömningen baserades på fyra aktiva kvaliteter (Mötesplats, Motionsaktivitet, Lek och Aktivitet året runt) samt fem passiva kvaliteter (Lugn och Rofylldhet, Årstidsväxlingar, Blomprakt, Artrikedom och Vild/Naturlig). Resultatet visade att den mest återhämtande skogsmiljön karaktäriseras av Rofylldhet, Rymd och Vildhet och att en sådan miljö återfinns längre in i skogsområdet. Främst i äldre tallskog med inslag av hällmark där sikten är god och där bullernivån är lägre. För att Umeå kommun ska nå målen med sina tätortsnära grönområden så bör de passiva kvaliteterna gynnas längre in i skogsområdet, särskilt på de rofyllda och vilda hällmarkerna. Dessutom bör de aktiva kvaliteterna stärkas, i synnerhet genom att möjliggöra åtkomst till platserna året om, även under vinterhalvåret. Studien kan utgöra ett värdefullt underlag i arbetet mot att säkerställa en hållbar och hälsosam stadsutveckling både på lokal och nationell nivå.Extensive urbanization has increased the value of urban forests for us humans. At the same time, forested areas risk being removed in the ongoing urban development. Therefore, it is important to document the values and qualities of the urban forests to be able to preserve and develop them. Another important argument is the natural environment's ability to provide mental and physical restoration, which is highly relevant in a society where stress-related mental illnesses have increased significantly. Umeå is one of the municipalities in northern Sweden that has a positive population trend and that strives for a sustainable and healthy urban development. As part of their sustainability efforts, they wish to evaluate what values and qualities that their urban forest areas currently have. The purpose of this study was therefore to assist Umeå municipality in identifying and evaluating suitable sites for social values in one of their urban forest areas, with a focus on restoration. The goal was also to provide the municipality with a basis for which qualities that exist, and which need to be strengthened in the urban forest environment for them to be able to achieve their current goals and visions. To locate suitable sites for restoration in the forest landscape, data from an inventory previously conducted in the area and an orientation map were used. The sites' potential for restoration was then evaluated using five perceived sensory dimensions (Wild, Serene, Rich in species, Space and Culture). Thereafter, the qualities on the sites were evaluated based on Umeå Municipality's own park qualities that describe what a site can be used for, including four active qualities (Meeting place, Exercise activity, Play, Year-round activity) and five passive qualities (Tranquility and Serenity, Seasonal changes, Floral splendor, Biodiversity and Wild/Natural). The results showed that the most restorative forest environment is characterized by Serenity, Space and Wilderness, and that such an environment is found deeper in the forest area. Primarily in older pine forest with good visibility and elements of rock outcrop where the noise from traffic is lower. In order for Umeå Municipality to achieve the goals with their urban green areas, the passive qualities should be favored further into the forest area, especially on the serene and wild rock outcrops. In addition, the active qualities should be strengthened, especially by enabling access to the sites all year round, even during the winter months. This study can form a valuable basis in the work to ensure sustainable and healthy urban development both at the local and national level
Hästens roll i framtidens skogsbruk
Get PDFHästen har använts av människan i flera årtionden och har varit mycket behjälplig i skogen när det gäller bär- och draghjälp. Det har sedan dess skett en hel del förändringar. Under 1900-talet började mekaniseringen och utvecklingen av maskiner, vilket ledde till att hästens användningsområden blev övertagna av maskinerna. Det märktes som mest under 1970- och 1980-talet. De entreprenörer som då jobbade med hästen i skogen menar att det blev svårt att fortsätta att använda sig av hästen som arbetsverktyg.
Sedan dess har det skett en större förändring och idag använder en del entreprenörer sig av hästen utan att fundera över om den ska ersättas med maskiner. Det beror till största del på att idag har en del av markägarnas syn ändrats på hur de vill sköta och bruka sina skogar. Det är i vissa fall så att markägaren inte bor på sin fastighet och när han eller hon väl är där, vill man inte komma till sin skog och se den sönderkörd efter att en åtgärd har utförts. Då kan hästen vara ett bra alternativ Det underlättar också för markägare då det är vanligt att entreprenörer som använder sig av häst, och som också har en stor skoglig kunskap, förvaltar fastigheten på ett eller annat sätt än det idag normala. Något som kan vara intressant för markägare som inte har kunskap om skog och om hur man ska bruka den.
Syftet med arbetet var att ta reda på om hästen har en roll i framtidens skogsbruk. Genom djupintervjuer med dels personer som jobbar med hästen i skogen och dels personer som har en mer produktionsinriktad roll i skogen, samt enkätsvar från självverksamma markägare och personer som har ett intresse i brukshästar, har det framkommit en tydlig bild av hur framtiden för hästen i skogen kommer att vara.
När det kommer till respondenterna som arbetar med hästen i skogen, så anser de att det absolut finns en marknad för hästen idag och i framtidens skogsbruk. Det tror även de personer som har ett intresse av brukshästar. Hos dem finns det även ett intresse av att arbeta med hästen i skogen. De respondenter som arbetar produktionsinriktat menar istället att det förmodligen kommer mindre maskiner som kan ersätta det som hästarna gör idag i skogen. Markägarna håller till viss del med om detta. En del menar dock att hästen är ett bra alternativ vid mindre gallringar, i områden där det finns stora naturvärden samt även i tätortsnära skogar. Studien har alltså kommit fram till att hästen kommer ha en roll i framtidens skogsbruk, dels för att det finns ett intresse hos vissa markägare att anlita entreprenörer som kör med brukshäst i skogen, dels för att det finns ett intresse hos en del entreprenörer att fortsätta arbeta med hästen i skogen.Horses have been used by humans for decades and have been very helpful in the forest for carrying and pulling. Since then, there have been many changes. In the 20th century, mechanization and the development of machinery began, leading to the horse's uses being taken over by machines. This was most noticeable in the 1970s and 1980s. Entrepreneurs who worked with horses in the forest at that time say that it became difficult to continue using horses as working tools.
Since then, there has been a major change and today contractors use horses without worrying about being replaced. This is largely because today some of the landowners' views have changed on how they want to manage their forests. In some cases, landowners do not live on their property, and when they do, they do not want to come to their forest and see it cut up after an operation has been carried out. Then the horse is a good complement. It also makes it easier for the landowner, as it is common for the contractors who use the horse, who also have a great deal of forestry knowledge, to manage the property in one way or another, which is beneficial for landowners who have no knowledge of forests and how to manage them.
The aim of the work was to find out whether the
horse has a role in future forestry. Through in-depth interviews with people who work with horses in the forest and people who have a more production-oriented role in the forest, as well as questionnaire responses from self-employed landowners and people who have an interest in working horses, a clear picture has emerged of what the future of the horse in the forest will be.
When it comes to respondents who work with horses in the forest, they believe that there is definitely a market for horses today and in future forestry. The people who have an interest in working horses also believe this. They are also interested in working with horses in the forest. The respondents who work in production instead believe that there will probably be smaller machines that can replace what the horses do today in the forest. Landowners agree with this to some extent. However, some believe that the horse is a good complement to smaller thinnings, in areas where there is a lot of natural value and also in urban forests. The study has thus concluded that the horse will have a role in future forestry, partly because there is an interest among some landowners to hire contractors who drive a work horse in the forest, and partly because there is an interest among people to continue working with the horse in the forest
Jordbearbetningsmetoders påverkan på växthusgasemissioner från åkermark
Get PDFDe pågående klimatförändringarna är något som är allmänt känt och är ett omtalat ämne. Det är främst gaserna koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4) som bidrar till växthuseffekten och klimatförändringar. Jordbruket är en av de sektorer som bidrar mest till ökade växthusgasemissioner globalt och i Sverige. Utsläppen kan bland annat kopplas till växtodlingen där jordbearbetning är en av de bidragande faktorerna. I denna uppsats har en litteraturstudie gjorts där syftet har varit att undersöka hur jordbearbetningsmetoder kan påverka växthusgasemissioner från åkermark. Litteraturstudien har också haft som syfte att identifiera vilken forskning som gjorts i Sverige samt hur internationella studier kan användas i en svensk kontext. Forskningsstudier som främst undersökt nordiska och europeiska odlingssystem och jordarter har valts ut. Det är möjligt att dra slutsatsen att den forskning som finns på detta ämne visar tvetydiga resultat. Koldioxidutsläppen är generellt större om jorden plöjs. Reducerad bearbetning ger oftast ökade lustgasemissioner, åtminstone kortsiktigt. Jordbearbetning har ingen eller liten påverkan på metanemissioner. Direktsådd är den metod som kan minska växthusgasemissioner globalt. Lite forskning på hur valet av jordbearbetningsmetod påverkar växthusgasemissioner från svensk åkermark har gjorts. Men de slutsatser som tas upp i internationella studier gäller troligtvis även för svenska jordar och odlingssystem. Det finns dock svårigheter med att implementera direktsådd i Sverige. Framför allt på grund av de minskade skördenivåerna det skulle innebära. Det är tydligt att det saknas omfattande forskning inom ämnet, speciellt för Europa och Norden. Det skulle bland annat behövas fler studier som undersöker vilken jordbearbetningsmetod som på sikt skulle kunna minska emissionerna från åkermark och göra så jordarna blir långsiktiga nettosänkor för växthusgaser.Climate change is something that is widely known and highly relevant in today’s society. The gases carbon dioxide (CO2), nitrous oxide (N2O) and methane (CH4) mainly contributes to the greenhouse effect and climate change. Agriculture is one of the sectors that contributes the most to increased greenhouse gas emissions globally and in Sweden. A part of the emissions can be linked to crop cultivation where tillage is one of the contributing factors. In this essay, a literature study has been conducted where the aim has been to investigate how tillage methods can affect greenhouse gas emissions from arable land. The literature study also aimed to identify the research that has been done in Sweden and how international studies can be used in a Swedish context. Research studies that mainly investigated Nordic and European cultivation systems and soil types were sorted out. Present research shows ambiguous results. Carbon dioxide emissions are generally greater in ploughed soils. Reduced tillage usually results in increased nitrous oxide emissions, at least in the short term. Tillage has little or no effect on methane emissions. Globally, no-tillage is the method that will reduce greenhouse gas emissions the most. There is little research that has been done on how different tillage methods affects greenhouse gas emissions from Swedish arable land. Although, the results raised in international studies probably also apply to Swedish soils and farming systems. However, there are difficulties with implementing no-tillage in Sweden. Mostly, due to the decreased harvest levels it would entail. There is a lack of extensive research on the subject, especially from Europe and the Nordics. For example, more studies that investigate which tillage method contributes to climate mitigation the most and how soils can become long term net sinks are needed
Långtidsbehandling av insulindysreglerade hästar med SGLT2-hämmare
Get PDFEkvint metabolt syndrom (EMS) är en relativt ny men vanligt förekommande diagnos som innefattar riskfaktorer som predisponerar för fång. Fång är en förödande sjukdom för många hästar och leder inte sällan till avlivning. Den riskfaktor som i nuläget anses mest betydande för utvecklandet av fång är insulindysreglering, vilket inkluderar insulinresistens och hyperinsulinemi. Hyperinsulinemi tros direkt kunna framkalla fång, varför det inom dagens fångrelaterade forskning ligger mycket fokus på att sänka samt förebygga utvecklandet av för höga insulinnivåer i blodet. Hästar med EMS behandlas generellt konservativt med förändringar av diet och livsstil, men för de fall där detta inte räcker till finns förhoppningar om kompletterande medicinsk behandling.
Det läkemedel som i dagsläget anses ha störst potential är så kallade natrium-glukos-ko-transportör 2-hämmare (SGLT2-hämmare). Det är ett läkemedel som används mycket inom humanvården på människor med diabetes mellitus. Läkemedlet minskar blodglukoskoncentrationerna genom att inhibera återupptaget av glukos från primärurinen och således orsaka glukosuri. Förhoppningen inom EMS-forskningen har varit att den sänkta halten blodglukos ska leda till en lägre insulinkoncentration i blodet. De korttidsstudier som gjorts med SGLT2-hämmare på hästar har visat att läkemedlet framkallat anmärkningsvärda sänkningar av både glukos- och insulinnivåerna.
I denna studie valdes fem insulindysreglerade hästar ut från en större studie för att undersöka läkemedlets effekt efter behandling i ett och två år. Syftet var att undersöka huruvida läkemedlets påverkan på hästarnas glukos- och insulinnivåer bibehölls över tid. Vid provtagningstillfällena (före behandling, efter ett år samt efter två år) vägdes hästarna och bedömning av generellt hull samt fettinlagring i mankammen (så kallad fettnacke) utfördes. Både oralt glukostoleranstest (OGT) och fodertoleranstest (MTT) utfördes därefter. Vid studiens start samt efter två års behandling gjordes även en graderad glukosinfusion (GGI) för att bedöma förändring av ß-cellernas funktion i pankreas.
De resultat som erhölls tydde på en fortsatt god effekt av läkemedlet även vid långtidsbehandling. Viktminskning samt lägre hull- och fettnackepoäng noterades, liksom kortare duration av postprandiellt glukos- och insulinsvar samt ett minskat totalt glukos- och insulinsvar vid OGT. Vid flera av mätningarna sågs en mindre tillbakagång mot startvärdena mellan år ett och två, dock var denna ofördelaktiga förändring statistiskt säkerställd endast för total insulinkoncentration vid MTT. Vid den sammanvägda tolkningen av resultaten hölls det i åtanke att denna förändring verkade vara orsakad av en outlier, att det vid MTT används foder som ej analyserats inom studien och att det därmed kan finnas stora variationer i hur mycket socker hästarna fick i sig vid provtagningen, samt att det totala insulinsvaret vid OGT var bibehållet förändrad. Således tolkades resultaten trots förändringen som att läkemedlet fortsatt hade god effekt efter både ett och två år. Resultaten från GGI visade också en förbättring av ß-cellernas funktion, vilket kan tänkas innebära att SGLT2-hämmare påverkade insulinnivåerna inte enbart genom blodglukossänkning, men även genom direkt eller indirekt påverkan på pankreas ß-celler. Resultaten styrker det som tidiga korttidsstudier kommit fram till och tyder på att läkemedlet kan fungera som en adekvat långtidsbehandling av EMS, dock är fler långtidsstudier med en mer omfattande kontroll av diet och skötselrutiner av intresse.Equine metabolic syndrome (EMS) is a relatively new but commonly occurring diagnosis which is comprised of predisposing risk factors for laminitis. Laminitis is a devastating condition for many horses and does not infrequently lead to euthanasia. The risk factor currently regarded as the top contributor to the development of laminitis is insulin dysregulation, which includes insulin resistance and hyperinsulinemia. Hyperinsulinemia is believed to have the ability to directly cause laminitis, and therefore the focus in today's laminitis related research is on reducing and preventing the development of elevated insulin levels in the blood. Horses diagnosed with EMS are generally treated conservatively with changes in diet and lifestyle, but in cases where this is insufficient, a complementary medicinal treatment may be an option.
The drug currently considered to have the highest potential is the so-called sodium glucose linked transporter 2 inhibitor (SGLT2-inhibitor), a drug commonly used in human medicine to combat diabetes mellitus. The drug decreases the blood glucose levels by inhibiting the reabsorption of glucose from the primary urine, thereby causing glucosuria. The hypothesis in EMS research has been that reduced blood glucose levels would result in a lower insulin concentration in the blood. Results from short-term studies conducted on horses treated with SGLT2 inhibitors have shown reductions in both glucose and insulin levels across all studies.
For this study, five insulin dysregulated horses were selected from a larger study to investigate the effect of the medication after one and two years of treatment, with the hypothesis that there was a maintained impact of the drug on the blood glucose and insulin levels. During sampling sessions (before treatment, after one year and after two years), the horses were weighed and their body condition score (BCS) and cresty neck score (CNS) were assessed, after which an oral glucose tolerance test (OGT) and a meal tolerance test (MTT) were conducted. At the beginning of the study period and after two years of treatment an additional graded glucose infusion test (GGI) was conducted to assess changes in ß-cell function.
The results showed that the drug was likely to remain effective in long-term treatment protocols. Weight loss as well as lower BCS and CNS scores were noted, along with shorter duration of the postprandial glucose and insulin response and lower total response in the OGT. In many of the measurements, a minor regression towards baseline values was noted between year one and two, however, this unfavourable change was only present for total insulin response in the MTT. When interpreting the results, it was taken into consideration that the increase may be caused by presence of an outlier, that the feed used in the MTT was not analyzed within the study, enabling the possibility that the intake of glucose varied between horses, and that the total insulin response in the OGT was unchanged between year one and two. Therefore, the results were interpreted as indicating that the drug continued to have a positive effect after both one and two years. The results of the GGI also showed an improvement of ß-cell function, which could mean that SGLT2-inhibitors affects insulin levels not only through lowered blood glucose, but through influence on pancreatic ß-cells as well. The findings in this study corroborate earlier short-term studies and indicate that the drug could be used as an adequate long term treatment option for horses with EMS, however further long-term studies with more comprehensive control of diet and management practices are of interest
I växtvalet och kvalet
Get PDFStadsmiljöer med hårdgjorda ytor styrs av olika intressen och dimensionerande krav, vilket
påverkar grönskans utrymme och trädens överlevnad. Klimatförändringar förstärker
utmaningarna genom ökade temperaturer, urbana värmeöar och ökad nederbörd. För att
hantera detta krävs en effektiv grönstruktur som bidrar till att mildra klimatpåverkan och
hantera dagvatten. Många av våra inhemska trädarter är idag sjukdomsdrabbade och blir
dessutom lätt stressade i vårt urbana klimat. Detta har gjort att många som forskar på träd i
urbana landskap menar att man i staden bör plantera fler exotiska trädarter vars
ursprungsklimat liknar det svenska stadsrummet. Att introducera exotiska trädarter till staden
möter dock motstånd på grund av risker för invasivitet och påverkan av den inhemska
naturen. De som forskar på biologisk mångfald, miljöanalys och genetik menar att de inhemska
ekosystemen i Sverige är sköra och att patogener och parasitiska svampar som kan komma
med importerade växters växtjord och stamdelar riskerar utarma hela artsamhällen i vår vilda
natur. Debatten kring användandet av inhemska kontra exotiska träd är hätsk och präglad av
olika värdegrunder och professionella perspektiv. För att möta framtidens utmaningar krävs
en samling inom branschen för att enas om vägen framåt.Urban environments with hardened surfaces are influenced by diverse interests and
dimensional requirements, impacting the allocation of green spaces and the survival of trees.
Climate change exacerbates these challenges with rising temperatures, urban heat islands,
and increased precipitation. Addressing this requires an effective green infrastructure to
mitigate climate impact and manage stormwater. Many native tree species are currently
affected by diseases and are susceptible to stress in our urban climate. Consequently, many
researchers in urban tree science advocate for planting more exotic tree species, whose native
climates resemble those of Swedish urban areas. However, introducing exotic tree species
faces resistance due to risks of invasiveness and impact on native ecosystems. Scholars in
biodiversity, environmental analysis, and genetics argue that Sweden's native ecosystems are
fragile, and pathogens and parasitic fungi accompanying imported plant soil and stems risk
impoverishing entire communities in our wild nature. The debate surrounding the use of
native versus exotic species is contentious and influenced by various value systems and
professional perspectives. Meeting future challenges requires industry stakeholders to come
together to agree on the path forward
Wicked waters
Get PDFMalmö is a coastal city in the south of Sweden, constantly under pressure
from the dual threat of coastal and pluvial flooding. The low- lying topography
is making it particularly vulnerable to the impacts of present and
future climate change. For this, no general solution is to be found. This
project aims to resonate tactics for adaptable, livable and functional city development
in order to adapt to flooding. At the same time as safeguarding
existing coastal communities from flooding, the long-term vision is to explore
innovative solutions, adapting inhabitants to sustainably live with water
around them.
Following reading will take you through an theoretical framework and design
process exploring ways to question conventional methods within the
field of landscape architecture and urban planning, dealing with resilience
for a dynamic seascape. Innovative and site-specific designs are tested on
a site in Limhamn by using research through design methodology, in order
to face the complex and long-term challenge of flooding, referred to as a
wicked problem.
The final result is used to visualize an alternative transformation of where
the old Cementa factory in Limhamn used to be by proposing small-scale
interventions that combine influences of art, relational aesthetics, landscape
architecture and technology. The gathered empiri is also used to propose
a three-step tactical conceptual approach that could work as a framework
for future coastline interventions. By highlighting the important interplay
between research and design the conclusion that a more multidisciplinary
collaboration is needed in order to create more resilient coastlines for future
dynamic seascapes in Malmö can be made.Malmö är en kuststad i södra Sverige, ständigt under press från hotet om
höjda havsnivåer och återkommande 100-årsregn. Den låglänta topografin
gör staden särskilt sårbar inför effekterna av nuvarande och framtida
klimatförändringar. För detta finns ingen generell lösning att finna. Detta
projekt syftar till att resonera kring anpassningsbar, beboelig och funktionell
stadsutveckling för att anpassa sig till urbana översvämningar. Samtidigt som
att skydda befintliga kustsamhällen från översvämningar, är den långsiktiga
visionen att utforska innovativa lösningar för att anpassa invånarna till att på
ett hållbart sätt leva med vattnet omkring sig.
Följande läsning tar dig genom ett teoretiskt ramverk och en designprocess
som utforskar sätt att ifrågasätta konventionella metoder inom området
landskapsarkitektur och stadsplanering, som handlar om anpassning för ett
dynamiskt havslandskap. Innovativa och platsspecifika konstruktioner testas
på en plats i Limhamn genom att använda forskning genom designmetodik
(research through design approach), för att möta den komplexa och långsiktiga
utmaningen med översvämningar, beskrivet som ett olösbart problem.
Slutresultatet används för att visualisera en alternativ förvandling av var den
gamla Cementafabriken i Limhamn tidigare låg genom att föreslå småskaliga
ingrepp som kombinerar influenser från konst, relationell estetik, landskapsarkitektur
och teknik. Det samlade empiri används också för att föreslå
en taktisk och konceptuell strategi i tre steg som skulle kunna fungera som
ett ramverk för framtida ingripanden längs med kustlinjen i Malmö. Genom
att lyfta fram det viktiga samspelet mellan forskning och design kan man dra
slutsatsen att ett mer multidisciplinärt samarbete behövs för att skapa mer
motståndskraftiga kustlinjer för framtida dynamiska havslandskap i Malmö