Malmö University Journals
Not a member yet
374 research outputs found
Sort by
Verksamhetsberättelse 2018
No full text2018 var universitetsåret. Det var detta år Malmö högskolas bibliotek blev Malmö universitetsbibliotek. Vi firade detta med buller och bång en ovanligt ruggig dag i augusti efter en varm sommar, samma dag som hela universitetet firade 20-årsjubileum och universitetsstatus
På väg mot ett forskarstöd kring hantering och tillgängliggörande av forskningsdata: Slutrapport från biblioteksprojektet Tillgängliggörande av forskningsdata 2016
Full text linkProjektets syfte och målProjektets syfte har varit att öka förståelsen för och kunskapen om hur biblioteket kan stödja forskare i hantering av forskningsdata. Biblioteket arbetar med beskrivning i form av metadata vid katalogisering, likaså att tillgängliggöra samlingar via söksystem. Båda verksamheterna behöver fördjupas i förhållande till forskningsdata. Biblioteket har också en pedagogisk roll inom informationshantering (medie- och informationskompetens). Denna roll behöver utvecklas när det gäller forskningsdata, både för tillgängliggörande av data från högskolan och användning av externa forskningsdata i högskolans forskning och undervisning (Malmö högskolas bibliotek, 2016). Samtidigt har Malmö högskola deltagit i Svensk nationell datatjänsts (SND) pilotprojekt under 2016, vilket syftat till att testa en ny modell för SND, överföra kunskap till lärosätenas stödfunktioner, samt skapa möjliga modeller för organiserandet av lokal stödverksamhet. Formulerade mål i projektdirektivet (Malmö högskolas bibliotek, 2016) är att vid projektavslut finns:• Ett par tänkbara modeller för bibliotekets stödverksamhet gällande tillgängliggörande av högskolans forskningsdata, samt grundläggande information om resursåtgång för stödet.• Kunskap och kompetens som är tillräcklig för ett basalt stöd från biblioteket.• Grundläggande informations- och undervisningsmaterial kring användande och tillgängliggörande av forskningsdata
Verksamhetsberättelse 2017
No full textDet har varit ett händelserikt år, som alltid när det gäller biblioteksverksamhet. Bibliotek är i ständig utveckling och det är viktigt för oss att tillsammans med våra olika användare och målgrupper förändra och förbättra det vi gör i form av olika funktioner och stöd. Hela Malmö högskola förberedde sig på att vid årsskiftet 2017/2018 stiga in i en ny fas som universitet. Från bibliotekets sida har vi också deltagit i diskussionerna som lett fram till en ny strategi som ska gälla fram till 2022. När vi blickar bakåt på de aktiviteter som präglat 2017 är det tydligt att det finns mycket att basera arbetet i för att utveckla det nya universitetsbiblioteket
Bibliotekets doktorandstöd i ny form: från generisk kurs till kontextuellt lärande
Full text linkDoktorander i fokus Biblioteket arrangerade under många år en kurs i vetenskaplig informationssökning för doktorander. 2015 bestämde vi oss för att ta en paus och undersöka hur vi kunde utveckla doktorandstödet ytterligare. Olika ämnen skiljer sig åt i struktur och upplägg, och vi ville ta större hänsyn till disciplinära förutsättningar än vad vi gjort tidigare. Under 2015 startades därför ett ettårigt projekt på biblioteket, BIT:s doktorandstöd i nya former. Målet var att förstå hur bibliotekets stöd till forskarutbildningarna kan utformas, baserat i doktorandernas sammanhang.Doktorander är olika Doktorander är både studenter och forskare. De forskar och bidrar till kunskapsproduktionen på lärosätet samtidigt som de utbildar sig till just forskare. Övergripande lärandemål bestäms i högskoleförordningen, men det finns ändå inte en utbildning som alla doktorander följer på samma sätt. Det är därför bättre att tala om forskarutbildningar i plural. Ämnestraditioner väger tungt och har bland annat betydelse för vem som väljer avhandlingsämne, om avhandlingen är en monografi eller sammanläggning och om den skrivs på svenska eller engelska. Forskarutbildningarna kan också organiseras på olika vis. Anställningsformerna ser inte likadana ut överallt och det krävs olika antal kurspoäng utöver avhandlingsarbetet för att examineras som doktor. Dessa olikheter var något vi ville ta fasta på när det nya doktorandstödet skulle konstrueras. Att skapa förändring Projektgruppen har inspirerats av aktionsforskning. Det innebär att man i olika steg kartlägger en situation, formulerar frågor, planerar för en handling och sedan genomför den. Delaktighet är en viktig komponent och aktionsforskning är både praktiknära och förändringsinriktad. Eftersom doktoranderna var målgruppen för projektet, arbetade vi för att involvera både dem och andra utanför biblioteket i verksamhetsutvecklingen. Vår metod var iterativ, det vill säga vi upprepade, utvärderade och förändrade momenten efter hand. Inom projektet hann vi genomföra och utvärdera aktiviteter för doktorander och även starta nya iterationer av aktiviteter innan projektet tog slut. Bakgrundskunskaper fick vi på flera sätt. Vi gjorde en allmän kartläggning av doktoranders situation och behov genom att läsa in oss på aktuell forskning och tidigare rapporter om doktorandstöd på bibliotek. Dessutom lärde vi oss mer om doktorandernas villkor specifikt på Malmö högskola. För att få en samlad bild träffade vi nyantagna doktorander, representanter för kåren, handledarkollegiet, forskningsutskottet med flera. Design av bibliotekets stödstruktur Resultatet av vårt arbete är en flexibel stödstruktur med olika aktiviteter som kan förändras efter behov. För att det ska bli tydligt vad vi erbjuder doktorander har vi skapat följande:
En karta som fungerar som internt stöd, med en sammanfattning av vad vi kan erbjuda inom olika områden: Introduktion, Tillgång till informationsresurser, Informationssökning, Vetenskaplig kommunikation, Referenshantering, Forskningsdata.
En plattform i form av en webbsida där aktiviteterna kommuniceras, eftersom vi tycker det är viktigt med en överskådlig presentation. Här finns också en direkt länk till anmälan.
En ny rutin där alla nyantagna doktorander kontaktas och erbjuds en introduktion till bibliotekets service och tjänster.
Aktiviteterna i stödstrukturen utformas sedan så att biblioteket kan stödja forskarstudentens lärande på flera plan, såväl individuellt som i grupp. Lärandet sker också i olika former, exempelvis genom workshops, seminarier, handledningar med mera. Det är inte heller nödvändigt att samma stöd kommer vid samma tidpunkt i forskarutbildningen för varje doktorand. Däremot ska det vara möjligt för doktoranden att lätt ta reda på vad som erbjuds för att skapa sin egen process och progression. Ordningsföljden för alla komponenterna i strukturen är inte logisk, även om det finns relationer dem emellan och vissa aktiviteter vinner på att bygga på varandra. Organisation av doktorandstödet Eftersom vi vill stödja doktorandernas lärande, förankras arbetet i ett särskilt arbetslag som organisatoriskt ligger under team undervisning. Arbetslag Forskarutbildning (FU) ansvarar för utbud, kommunikation, utvärdering och uppföljning. I övrigt har gruppen framför allt en samordnande roll och delegerar arbetet till den del av biblioteket som har kompetensen när det gäller en viss aktivitet. Genom att gå från en årlig kurs som var fokuserad på informationssökning med ett fåtal involverade bibliotekarier, till en stödstruktur med ett tematiskt utbud, kan en större del av bibliotekets expertis utnyttjas. Sammanfattande reflektion Vi har utöver vikten av att synliggöra bibliotekets utbud tagit fasta på olikheterna mellan discipliner och bredden av stöd inom biblioteksverksamheten. Det är viktigt att ha en specialiserad och individnära support med en tydlig förankring i forskarutbildning som utbildning och inte enbart se bibliotekets forskarstöd som synonymt med publicering. Eftersom doktoranderna i olika hög utsträckning är på plats i Malmö, och ofta har ett pressat schema, behöver vi också fundera på hur vi kan erbjuda vårt stöd mer oberoende av tid och plats
Tillgängliggörande av forskningsdata: nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare
Full text linkBiblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata
Back to basic
Full text linkIn academia there is an increased wish to see more analytical attention being paid to images and visual communication, and one reason for this is the rapid changes that have taken place in terms of how images are disseminated throughout the world, and in particular in times of crisis. The constant live coverage of events in the world, both by the media and by citizens, is considered to put a new kind of pressure on policymakers and might in turn lead to faster decision-making. It is also putting pressure on the audience, requiring them to question the images they are exposed to – are they real or fake
Organisation, ansvarsfördelning och rutiner för Malmö högskolas leveranser av pliktexemplar av elektroniskt material – e-plikt
Full text linkMalmö högskola ska som statlig myndighet följa Lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, som träder i full kraft 2015. Rektor gav BIT i uppdrag 2015 “Att samordna högskolans arbete kring den nya epliktlagen.” För att utföra det uppdraget tillsatte BIT-chefen ett projekt med en projektgrupp sammansatt av representanter från arkivfunktionen, kommunikationsavdelningen och BIT