Finnish Monographs and Edited Volumes Online
Not a member yet
1551 research outputs found
Sort by
Vem var spritsmugglarna? Då småfolket blev företagare
Förbudstiden i Finland 1919–32 var ett särskilt och egenartat tidsskede. Den omfattande illegala införseln av sprit har belysts i ett hundratal böcker och i tusentals tidnings- och tidskriftsartiklar. Medan populärförfattare och journalister karnevaliserat spritsmugglingen förmedlas här en inträngande bild av dess många menliga och destruktiva följder. l motsats till den allmänna föreställningen ökade spritkonsumtionen inte under förbudstiden utan torde rentav något ha minskat då den ansenliga olovliga spritinförsel som föregick förbudstiden beaktas.Spritsmugglarna har här profilerats på basen av en omfattande genomgång av de 30 tullkamrarnas beslagsdokument. De statistiska uppgifterna visar att yrkesgrupper som fiskare, sjöfolk, forslare och restaurangpersonal var överrepresenterade bland de prejade. Däremot var arbetarnas andel mindre ån arbetarbefolkningens demografiska andel.Den illegala spritinförseln betraktas hår som i huvudsak en småfolkets bisyssla och som dess komplementära näringsfång. Spritsmugglarnas dominerande företagsform var det lilla båtlaget. Verksamheten gick med nöd och näppe runt. Den enda möjligheten att göra stora vinster var att införa stora volymer, något som inte kunde lyckas i längden, också de flesta spritgrossister stötte på bittra motgångar och fick ofta tragiska livsöden. - Spritsmugglingen har inte medfört välsignelse för någon, sammanfattade en skärgårdsveteran sina välgrundade intryck av förbudstiden.Lars Westerlund är docent i rätts- och förvaltningshistoria. Han har lett statliga utredningar i Statsrådets kansli och Riksarkivet och publicerat böcker om förvaltning, historia, konst & antik och biografiska porträtt.Förbudstiden i Finland 1919–32 var ett särskilt och egenartat tidsskede. Den omfattande illegala införseln av sprit har belysts i ett hundratal böcker och i tusentals tidnings- och tidskriftsartiklar. Medan populärförfattare och journalister karnevaliserat spritsmugglingen förmedlas här en inträngande bild av dess många menliga och destruktiva följder. l motsats till den allmänna föreställningen ökade spritkonsumtionen inte under förbudstiden utan torde rentav något ha minskat då den ansenliga olovliga spritinförsel som föregick förbudstiden beaktas.Spritsmugglarna har här profilerats på basen av en omfattande genomgång av de 30 tullkamrarnas beslagsdokument. De statistiska uppgifterna visar att yrkesgrupper som fiskare, sjöfolk, forslare och restaurangpersonal var överrepresenterade bland de prejade. Däremot var arbetarnas andel mindre ån arbetarbefolkningens demografiska andel.Den illegala spritinförseln betraktas hår som i huvudsak en småfolkets bisyssla och som dess komplementära näringsfång. Spritsmugglarnas dominerande företagsform var det lilla båtlaget. Verksamheten gick med nöd och näppe runt. Den enda möjligheten att göra stora vinster var att införa stora volymer, något som inte kunde lyckas i längden, också de flesta spritgrossister stötte på bittra motgångar och fick ofta tragiska livsöden. - Spritsmugglingen har inte medfört välsignelse för någon, sammanfattade en skärgårdsveteran sina välgrundade intryck av förbudstiden.Lars Westerlund är docent i rätts- och förvaltningshistoria. Han har lett statliga utredningar i Statsrådets kansli och Riksarkivet och publicerat böcker om förvaltning, historia, konst & antik och biografiska porträtt.Förbudstiden i Finland 1919–32 var ett särskilt och egenartat tidsskede. Den omfattande illegala införseln av sprit har belysts i ett hundratal böcker och i tusentals tidnings- och tidskriftsartiklar. Medan populärförfattare och journalister karnevaliserat spritsmugglingen förmedlas här en inträngande bild av dess många menliga och destruktiva följder. l motsats till den allmänna föreställningen ökade spritkonsumtionen inte under förbudstiden utan torde rentav något ha minskat då den ansenliga olovliga spritinförsel som föregick förbudstiden beaktas.Spritsmugglarna har här profilerats på basen av en omfattande genomgång av de 30 tullkamrarnas beslagsdokument. De statistiska uppgifterna visar att yrkesgrupper som fiskare, sjöfolk, forslare och restaurangpersonal var överrepresenterade bland de prejade. Däremot var arbetarnas andel mindre ån arbetarbefolkningens demografiska andel.Den illegala spritinförseln betraktas hår som i huvudsak en småfolkets bisyssla och som dess komplementära näringsfång. Spritsmugglarnas dominerande företagsform var det lilla båtlaget. Verksamheten gick med nöd och näppe runt. Den enda möjligheten att göra stora vinster var att införa stora volymer, något som inte kunde lyckas i längden, också de flesta spritgrossister stötte på bittra motgångar och fick ofta tragiska livsöden. - Spritsmugglingen har inte medfört välsignelse för någon, sammanfattade en skärgårdsveteran sina välgrundade intryck av förbudstiden.Lars Westerlund är docent i rätts- och förvaltningshistoria. Han har lett statliga utredningar i Statsrådets kansli och Riksarkivet och publicerat böcker om förvaltning, historia, konst & antik och biografiska porträtt
AIRF vol. 52. Locus horridus – Ansie romane verso il mondo naturale
The latest publication in the scientific series Acta Instituti Romani Finlandiae (number 52) of the Finnish Institute in Rome is based on the Institute's current research project (2021–2026). Edited by Maddalena Bassani and Ria Berg in 2024, the volume includes articles in Italian and English.
The book brings together the presentations from the international conference Locus horridus – ansie romane verso il mondo naturale – Roman Anxieties Towards Nature, held at the Finnish Institute in Rome at Villa Lante on May 26–27, 2022, in collaboration with the Università Iuav di Venezia. The conference and the resulting publication focus on the relationship between humans and nature in antiquity, with particular emphasis on the experience of urban nature in the Roman imperial era.Suomen Rooman-instituutin tieteellisen julkaisusarjan Acta Instituti Romani Finlandien viimeisin julkaisu (numero 52) pohjautuu instituutin tämän hetkiseen tutkimushankkeeseen (2021-2026). Teoksen on toimittanut Maddalena Bassani e Ria Berg vuonna 2024 ja se sisältää artikkeleja italiaksi ja englanniksi.
Teos kokoaa yhteen kansainvälisen konferenssin Locus horridus – ansie romane verso il mondo naturale – Roman Anxieties Towards Nature esitelmät. Konferenssi järjestettiin Suomen Rooman-instituutin toimipaikassa Villa Lantessa 26.–27. toukokuuta 2022 yhteistyössä Venetsian Iuav-yliopiston kanssa. Konferenssi ja siihen perustuva julkaisu keskittyvät antiikin ihmisen ja luonnon suhteeseen, erityisesti urbaanin luonnon kokemiseen Rooman keisariajalla.L'ultima pubblicazione della collana scientifica dell'Institutum Romanum Finlandiae, Acta Instituti Romani Finlandien (numero 52), si basa sul progetto di ricerca attuale dell'Istituto (2021-2026). Il volume, curato da Maddalena Bassani e Ria Berg, contiene articoli in italiano e in inglese.
Il volume raccoglie le presentazioni della conferenza internazionale Locus horridus – ansie romane verso il mondo naturale, tenuta presso la sede dell'Istituto Finlandese di Roma, Villa Lante, il 26-27 maggio 2022, e organizzata in collaborazione con l'Università Iuav di Venezia
Moral Dimensions of Humour: Essays on Humans, Heroes and Monsters
This volume explores the concept of humour and its relationship with human behaviour. The interdisciplinary essays in this book cover a wide range of time, from the sixteenth century to the present day. They delve into various cultural contexts, challenging social norms and prompting readers to reflect on the ethical implications of humour. The collection highlights the varied metaphors of heroes and monsters in each case study, which are crucial to understanding the moral spectrum of human existence. These metaphors represent aspirational ideals and darker aspects of what it means to be human.
The book encourages readers to critically analyse the complexity of humorous objects and social practices in contexts like digital culture, mythical folklore, entertainment technology, or politics, recognising their interconnectedness with societal issues and emphasising that different settings might call for different interpretations.Tässä teoksessa tarkastellaan huumorin käsitettä ja sen suhdetta ihmisen käyttäytymiseen. Kirjan luvut kattavat laajan ajanjakson ulottuen 1500-luvulta nykypäivään. Niissä syvennytään erilaisiin kulttuurisiin konteksteihin, sosiaalisten normien rajoihin ja kannustetaan lukijoita pohtimaan huumorin eettisiä vaikutuksia. Teos tuo esiin lukuisia esimerkkejä sankareista ja hirviöistä, jotka toimivat vertauskuvina inhimillisyyden moraaliselle kirjolle. Nämä vertauskuvat, joita löytyy niin digitaalisen kulttuurin tuotteista, kansanperinteestä, viihdeteknologiasta kuin politiikasta, edustavat sekä tavoiteltavia ihanteita että ihmisyyden synkempiä puolia
Käyttäjät kommentoinnin keskiössä: Verkkouutisten kommentoijien käytännöt, motiivit ja asenteet
This book looks at the online news commenting phenomenon from the user’s point of view. This work is based on a unique and comprehensive examination of users commenting on online news in the Finnish context. An extensive qualitative analysis of open-ended survey questions, semi-structured interviews and group discussions draws an overall picture of the different practices, motives and attitudes of the users.The analysis shows that online news commenting as a phenomenon is a complex and layered formation of all these sectors. Users who comment on online news form a heterogeneous and multivoiced group of people with different practices, goals, and perceptions, for example, about other commenters, and about the meaning of commenting.Further, the analysis makes visible, among other things, the possible meaning of facts, truth and reasoning for the users. Some users evaluate their own actions, other users and journalism mainly based on such rational criteria. Interestingly, the study also reveals that users’ practices, motives and attitudes can relate to their attitudes towards media and journalism.The research and the results are in the field of media studies. However, the analysis utilizes social psychology -based understanding of individuals as participants in social interactions and society: Each user-based interaction brings together the users as individuals and personalities, individual motives and attitudes, public discussions, and the actual online news.Tämä teos tarkastelee kommentointi-ilmiötä käyttäjien näkökulmasta. Teos pohjautuu kattavaan ja suomalaisittain ainutlaatuiseen tutkimukseen verkkouutisia kommentoivista käyttäjistä. Kyselytutkimuksen avoimien vastausten, teemahaastatteluiden ja ryhmäkeskusteluiden laaja laadullinen analyysi piirtää kokonaiskuvaa käyttäjien erilaisista käytännöistä, motiiveista ja asenteista.
Analyysi osoittaa, että kommentoinnissa on kyse näiden osa-alueiden monimutkaisesta ja kerrostuvasta kudelmasta. Uutisia kommentoivat ja uutisaiheista keskenään keskustelevat käyttäjät muodostavat heterogeenisen ja moniäänisen ihmisryhmän, jolla on erilaisia toimintamalleja, tavoitteita sekä asenteita muun muassa muista kommentoijista, kommentointi-ilmiön merkityksestä ja mediasta.Kirja pyrkii tarkentamaan tunnistettujen osa-alueiden varaan rakentuvaa kokonaiskuvaa. Analyysi tekee näkyväksi muun muassa tiedon, totuuden ja järkeilyn merkitystä käyttäjille eli sitä, että omaa ja muiden käyttäjien toimintaa sekä journalismia arvioidaan usein tiedollisten kriteerien valossa. Kommentointiin liittyvät käytännöt, motiivit ja asenteet voivat palautua käyttäjien mediasuhteeseen eli niihin asenteisiin, joita käyttäjillä on mediasta ja journalismista, etenkin niiden luotettavuudesta ja riippumattomuudesta.Tutkimus ja sen tulokset sijoittuvat mediatutkimuksen kentälle, mutta analyysi hyödyntää sosiaalipsykologian ymmärrystä yksilöstä osana vuorovaikutustilanteita ja yhteiskuntaa: kommentointitilanteissa törmäävät käyttäjät yksilöinä ja persoonina, yksittäisten käyttäjien motiivit ja asenteet sekä yhteiskunnallinen keskustelu ja varsinainen uutinen
Faith, Will, and Grammar: Some Themes of Intensional Logic and Semantics in Medieval and Reformation Thought
Edited by Heikki Kirjavainen
Articles
Heikki Kirjavainen: The Simultaneity of Faith and Knowledge: Tendencies in Epistemic Logic from Antiquity to High ScholasticismRisto Saarinen: Moral Weakness and Human Action in John Buridan's EthicsReijo Työrinoja: Proprietas Verbi: Luther's Conception of Philosophical and Theological Language in the Disputation: Verbum caro factum est (Joh. 1:14), 1539Toimittanut Heikki Kirjavainen
Artikkelit
Heikki Kirjavainen: The Simultaneity of Faith and Knowledge: Tendencies in Epistemic Logic from Antiquity to High ScholasticismRisto Saarinen: Moral Weakness and Human Action in John Buridan's EthicsReijo Työrinoja: Proprietas Verbi: Luther's Conception of Philosophical and Theological Language in the Disputation: Verbum caro factum est (Joh. 1:14), 153
Youth and changing rural regions in the Nordic countries: An overview of history and research priorities
This review summarises previous research and historical knowledge on rural youth in four Nordic countries: Finland, Sweden, Norway, and Denmark. The temporal span of the review extends from the early 20th century to the 2020s.
During this period, rural areas in all examined countries have undergone significant transformations: the decline in the importance of primary production has led to various challenges such as depopulation and the scarcity of services. This review explores how the transformation of rural areas has affected the lives of young people and examines the perspectives and themes through which the youth in rural areas have been previously approached in Nordic research. It is not a systematic literature review; instead, the research approach is more reflective and hermeneutic. The review is part of The Future of Nordic Youth in Rural Regions: A Cross-national Qualitative Longitudinal Study in four Nordic Countries (2022–2025) research project, which aims to generate knowledge on the lives, experiences, and perceptions of young people living in various sparsely populated and rural areas
Moral Dimensions of Humour: Essays on Humans, Heroes and Monsters
This volume explores the concept of humour and its relationship with human behaviour. The interdisciplinary essays in this book cover a wide range of time, from the sixteenth century to the present day. They delve into various cultural contexts, challenging social norms and prompting readers to reflect on the ethical implications of humour. The collection highlights the varied metaphors of heroes and monsters in each case study, which are crucial to understanding the moral spectrum of human existence. These metaphors represent aspirational ideals and darker aspects of what it means to be human.
The book encourages readers to critically analyse the complexity of humorous objects and social practices in contexts like digital culture, mythical folklore, entertainment technology, or politics, recognising their interconnectedness with societal issues and emphasising that different settings might call for different interpretations.Tässä teoksessa tarkastellaan huumorin käsitettä ja sen suhdetta ihmisen käyttäytymiseen. Kirjan luvut kattavat laajan ajanjakson ulottuen 1500-luvulta nykypäivään. Niissä syvennytään erilaisiin kulttuurisiin konteksteihin, sosiaalisten normien rajoihin ja kannustetaan lukijoita pohtimaan huumorin eettisiä vaikutuksia. Teos tuo esiin lukuisia esimerkkejä sankareista ja hirviöistä, jotka toimivat vertauskuvina inhimillisyyden moraaliselle kirjolle. Nämä vertauskuvat, joita löytyy niin digitaalisen kulttuurin tuotteista, kansanperinteestä, viihdeteknologiasta kuin politiikasta, edustavat sekä tavoiteltavia ihanteita että ihmisyyden synkempiä puolia
Oppimisen ja oppimateriaalien sekä tutkimusjulkaisujen avoimuus. Korkeakoulu- ja tutkimusyhteisön kansallinen linjaus ja toimenpideohjelma 2021–2025: Opinnäytetöiden avoimuuden osalinjaus
Avoimen tieteen ja tutkimuksen julistuksessa todetaan: “Tutkimusyhteisössä vastuullinen avoimuus on osa tutkimuksen arkea läpi koko tutkimusprosessin, ja tutkimusorganisaatioissa on tätä tukevat arviointikäytännöt, kannustimet ja palvelut.” Tämä koskee myös opinnäytetyöprosessia, ja tämä avoimuuden osalinjaus koskee kaikkia korkeakoulujen opinnäytetöitä (tutkintoon johtavat kandidaatintutkielmat, pro gradu -työt, syventävien opintojen opinnäytetyöt, AMK- ja YAMK-opinnäytetyöt, lisensiaatintyöt ja väitöskirjat).
Tutkimuksen avoimuudella mahdollistetaan tutkimustulosten laajempi käyttö tutkimusyhteisössä ja yhteiskunnassa, mikä lisää tutkitun tiedon vaikuttavuutta, sivistystä ja innovaatioita. Avoimuuden ja prosessin läpinäkyvyyden on tarkoitus myös tukea tutkimuksen laatua. Ammattikorkeakoulukontekstissa opinnäytetyö on asiantuntemusta edellyttävä ja osoittava tehtävä, jossa huomioidaan työelämän haasteiden näkökulmat, jolloin avoimuudesta voidaan katsoa olevan hyötyä erityisesti ammatillisesta näkökulmasta. Opinnäytetöiden avoimen saatavuuden osalinjaus on tehty palvelemaan näitä perustavoitteita opinnäytetöiden näkökulmasta.Avoimen tieteen ja tutkimuksen julistuksessa todetaan: “Tutkimusyhteisössä vastuullinen avoimuus on osa tutkimuksen arkea läpi koko tutkimusprosessin, ja tutkimusorganisaatioissa on tätä tukevat arviointikäytännöt, kannustimet ja palvelut.” Tämä koskee myös opinnäytetyöprosessia, ja tämä avoimuuden osalinjaus koskee kaikkia korkeakoulujen opinnäytetöitä (tutkintoon johtavat kandidaatintutkielmat, pro gradu -työt, syventävien opintojen opinnäytetyöt, AMK- ja YAMK-opinnäytetyöt, lisensiaatintyöt ja väitöskirjat).
Tutkimuksen avoimuudella mahdollistetaan tutkimustulosten laajempi käyttö tutkimusyhteisössä ja yhteiskunnassa, mikä lisää tutkitun tiedon vaikuttavuutta, sivistystä ja innovaatioita. Avoimuuden ja prosessin läpinäkyvyyden on tarkoitus myös tukea tutkimuksen laatua. Ammattikorkeakoulukontekstissa opinnäytetyö on asiantuntemusta edellyttävä ja osoittava tehtävä, jossa huomioidaan työelämän haasteiden näkökulmat, jolloin avoimuudesta voidaan katsoa olevan hyötyä erityisesti ammatillisesta näkökulmasta. Opinnäytetöiden avoimen saatavuuden osalinjaus on tehty palvelemaan näitä perustavoitteita opinnäytetöiden näkökulmasta.Avoimen tieteen ja tutkimuksen julistuksessa todetaan: “Tutkimusyhteisössä vastuullinen avoimuus on osa tutkimuksen arkea läpi koko tutkimusprosessin, ja tutkimusorganisaatioissa on tätä tukevat arviointikäytännöt, kannustimet ja palvelut.” Tämä koskee myös opinnäytetyöprosessia, ja tämä avoimuuden osalinjaus koskee kaikkia korkeakoulujen opinnäytetöitä (tutkintoon johtavat kandidaatintutkielmat, pro gradu -työt, syventävien opintojen opinnäytetyöt, AMK- ja YAMK-opinnäytetyöt, lisensiaatintyöt ja väitöskirjat).
Tutkimuksen avoimuudella mahdollistetaan tutkimustulosten laajempi käyttö tutkimusyhteisössä ja yhteiskunnassa, mikä lisää tutkitun tiedon vaikuttavuutta, sivistystä ja innovaatioita. Avoimuuden ja prosessin läpinäkyvyyden on tarkoitus myös tukea tutkimuksen laatua. Ammattikorkeakoulukontekstissa opinnäytetyö on asiantuntemusta edellyttävä ja osoittava tehtävä, jossa huomioidaan työelämän haasteiden näkökulmat, jolloin avoimuudesta voidaan katsoa olevan hyötyä erityisesti ammatillisesta näkökulmasta. Opinnäytetöiden avoimen saatavuuden osalinjaus on tehty palvelemaan näitä perustavoitteita opinnäytetöiden näkökulmasta
Nordiskt forum för studiet av Luther och luthersk teologi 1: Referate des ersten Forums für das Studium von Luther und lutherischer Theologie in Helsinki 21.–24.11.1991
Edited by Tuomo Mannermaa, Petri Järveläinen, and Kari Kopperi
Articles
Steffen Kjeldgaard-Pedersen: Die finnische Beitrag zur heutigen LutherforschungRune Söderlund: Motivforschung und LutherforschungTuomo Mannermaa: Theologische Ontologie bei Luther?Leif Grane: Johann Reuchlin – Erasmus von Rotterdam – Martin Luther: Verschiedene Ziele und gemeinsame FeindeKari Kopperi: Luthers theologische Zielsetzung in den philosophischen Thesen der Heidelberger DisputationToimittaneet Tuomo Mannermaa, Petri Järveläinen ja Kari Kopperi
Artikkelit
Steffen Kjeldgaard-Pedersen: Die finnische Beitrag zur heutigen LutherforschungRune Söderlund: Motivforschung und LutherforschungTuomo Mannermaa: Theologische Ontologie bei Luther?Leif Grane: Johann Reuchlin – Erasmus von Rotterdam – Martin Luther: Verschiedene Ziele und gemeinsame FeindeKari Kopperi: Luthers theologische Zielsetzung in den philosophischen Thesen der Heidelberger Disputatio
Luther und Ontologie: Das Sein Christi im Glauben als strukturierendes Prinzip der Theologie Luthers: Referate der Fachtagung des Instituts für Systematische Theologie der Universität Helsinki in Zusammenarbeit mit der Luther-Akademie Ratzeburg in Helsinki 1.-5.4.1992
Edited by Anja Ghiselli, Kari Kopperi, and Rainer Vinke
Articles
Some of the copyright holders could not be reached and consequently their articles are omitted from the digitized version. The omitted articles are marked with an asterisk.
Tuomo Mannermaa: Hat Luther eine trinitarische Ontologie?* Aleksander Radler: Theologische Ontologie und reale Partizipation an Gott in der frühen Theologie LuthersSimo Peura: Wort Sakrament und Sein GottesAlbrecht Beutel: Antwort und Wort* Oswald Bayer: Luthers Verständnis des Seins Jesu Christi im GlaubenAntti Raunio: Sein und Leben Jesu Christi im Glauben bei Luther* Theodor Jørgensen: Wort und Bild bei LutherJouko Martikainen: Bild und Sein Gottes in der Theologie LuthersRisto Saarinen: Die Teilhabe an Gott bei Luther und in der finnischen LutherforschungToimittaneet Anja Ghiselli, Kari Kopperi ja Rainer Vinke
Artikkelit
Osaa teoksen oikeudenhaltijoista ei onnistuttu tavoittamaan julkaisuluvan antamista varten. Kirjan digitoidusta versiosta on tästä syystä poistettu tähdellä merkityt artikkelit.
Tuomo Mannermaa: Hat Luther eine trinitarische Ontologie?* Aleksander Radler: Theologische Ontologie und reale Partizipation an Gott in der frühen Theologie LuthersSimo Peura: Wort Sakrament und Sein GottesAlbrecht Beutel: Antwort und Wort* Oswald Bayer: Luthers Verständnis des Seins Jesu Christi im GlaubenAntti Raunio: Sein und Leben Jesu Christi im Glauben bei Luther* Theodor Jørgensen: Wort und Bild bei LutherJouko Martikainen: Bild und Sein Gottes in der Theologie LuthersRisto Saarinen: Die Teilhabe an Gott bei Luther und in der finnischen Lutherforschun