LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Entrepreneurial Learning Through International Business Model Innovation: an Example from a South Baltic Interreg project
Get PDFA Comparative Study of the Size and Management of Standalone Hybrid Renewable Energy Systems for Remote Locations in India
Get PDFElectrification of rural areas is a challenging task, as it is more expensive than in urban areas. This study aims to identify the most efficient and sustainable combination of hybrid renewable energy systems (HRES) to meet the energy demands of rural areas cost-effectively. The research focused on the size optimisation of standalone hybrid photovoltaic–wind turbine–biogas–battery systems using HOMER software based on the availability of the sources at the study location. Different HRES combinations are compared based on technical performance, costs, and electricity production. The findings of the study for the most economical HRES configuration are compared with each other to provide a reliable and cost-effective solution. In this work, the COE per unit for the various combinations has been calculated following the analysis of the resources. Combining PV, a WT generator, and biogas is the least expensive and most practical alternative, with a battery storage system having a COE of around ₹17.24/kWh
Analytical Review of Methodological Approaches for Measuring Circularity in Building Renovation
Get PDFCircularity in construction industry requires understanding of the complex system dynamics, which are affected by various building layers and societal systems. While the existing building stock offers opportunities to enable re-looping of construction and demolition waste, the assessment of building circularity performance is not straightforward, due to lack of standard database, methods, and tools. This may lead to subjective interpretations by practitioners who rely on lifecycle assessment (LCA) approach complemented with circularity indicators (C-indicators) to know the level of circularity (LOC) of building materials, components, and elements. Thus, these C-indicators requires careful evaluation of the current methodological approaches. The aim of this paper is to map and evaluate the nexus between assessment methodologies highlighting their strengths, limitations, and areas of improvement. In this study, a complementary approach of systematic literature review and design research concept was used to classify seven primary aspects covering 18 key performance indicators, that impact the system thinking approach of the renovation project. The critical analysis of ten distinguished C-indicators show conditional, beneficial and trade-off relationships between various indicators. At the same time, the dynamic aspect of re-looping the resources is missing in these indicators and sustainability is accounted by complementing lifecycle impacts rather than coupling them. Results of this review highlight substantial gaps in C-indicators applicability for renovation projects with emphasis to formulate a practical guidance to assess recirculation of materials throughout the value chain
Fostering Pluvial Flood Resilience in Heritage Cities: Insights from Practice in the City of Florence
Get PDFThe increase in the frequency of extreme events due to climate change, as well as the evolution of socio-economic scenarios have intensified the water-related challenges of urban socio-ecological systems. In this context, heritage cities represent a hotspot due to their exposure and vulnerability to pluvial flood events that can cause extensive damage to property and people, and loss of unique pieces of art. Indeed, the growth of impervious surfaces very often combined with outdated drainage systems, have increased the necessity to develop suitable strategies of mitigation against pluvial flood risk.
Starting from the outcomes of two research projects carried out for the city of Florence (Italy), a UNESCO World Heritage Site, this work aims at summarizing the lesson learnt regarding the possibility of fostering pluvial flood resilience in heritage cities.
The proposed approaches present flexible assessment techniques that can be replicated in other heritage contexts, providing useful support for defining the most effective strategies to control and mitigate urban flood risk.
Hållbar svenska i Estland? Försvagning av svenskan hos estlandssvenska talare i Estland
Get PDFDe svenskspråkiga kustbygderna och öarna, Aiboland, i Estland, fick sina första svenskspråkiga inflyttare på 1200-talet, men slogs sönder på 1940-talet. Ca tusen blev kvar men deras svenska strukturer splittrades och försvagades.
Presentationen baserar sig på intervjuer med ett femtontal estlandssvenskar, varav några i 80-90 årsåldern, gjorda 2014-2017. Informanterna talade svenska i barndomen men har använt svenska sparsamt under den sovjetiska tiden i Estland för att åter efter 1991 använda det mer. Några informanter kommer från en yngre generation estlandssvenskar som talat mer estniska än svenska även i barndomen. Intervjuerna berörde informanternas språkanvändning och språkliga identitet historiskt, vilka språk de använt och i vilka sammanhang, med vem, och vad den återupprättade estniska självständighetstiden (1991-) inneburit språkligt.
Efter en kort inledning om det estlandssvenska idag, analyseras tecken på försvagning av det svenska språket hos informanterna. Här ingår såväl regelrätt attrition, dvs försvagning av språkförmågan, s.k. icke-konvergent språkbruk (bl. a. avvikande preferenser) och för en del uppenbarligen ofullständig inlärning (Bylund & Abrahamsson 2012, s.207).
Metodologiskt lider analysen av svagheten att dessa informanters svenska inte har inspelats på 1930-talet. Den estlandssvenska som informanternas nuvarande språk jämförs med baserar sig i stället på tidigare beskrivningar av estlandssvenska, t ex av Lagman (1979) och på material från projektet ESST - Estlandssvenskans språkstruktur- vid Göteborgs universitet.
Informanternas svenska språkförmåga varierar i hög grad. Det berör olika språknivåer. Språkförmågan relateras till såväl utom- som inomspråkliga variabler (Bylund & Abrahamsson 2012, ss 208-230) . Resultaten jämförs även med några av Riionheimos motsvarande gällande ingermanslandsfinska i Estland (2013)
Språkattityder och social hållbarhet
Get PDFEtt av hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 är att verka för minskad ojämlikhet. Rent konkret innebär det bl.a. att Sverige (liksom andra länder) bör bekämpa diskriminering och se till att alla invånare inkluderas i samhället – socialt, ekonomiskt och politiskt. Enkätstudien som presenteras i det här föredraget ska ses mot bakgrund av detta mål. Studien handlar om inkludering resp. exkludering på språkliga grunder och fokuserar särskilt på attityder till förortsindexerad svenska och svenska med brytning (dvs. till olika sorters migrationsrelaterad språklig variation).
Att medvetandegöra föreställningar och attityder som kopplas till olika språk och olika sätt att tala svenska i Sverige idag är en central uppgift för Språkrådet. Därför gav Språkrådet opinionsmätningsföretaget Demoskop i uppdrag att samla in attityddata från ett riksrepresentativt urval av befolkningen. Sammanlagt 2000 personer svarade på enkäten. Enkäten var utformad som ett s.k. Speaker Evaluation Experiment (SEE) där deltagarna fick lyssna och ta ställning till 12 talprov. Även bakgrundsinformation om respondenterna samlades in.
Frågor som studien söker besvara är:
Vilka accenter (brytning, förortsklang) känner människor igen?
Hur uppfattas och bedöms olika former av migrationsrelaterad variation?
Vilka faktorer (kön, utbildning, osv.) påverkar dessa attityder?
Finns det en hierarki mellan olika sorters brytning?
Var i hierarkin hamnar förortsindexerad svenska?
I föredraget presenteras några preliminära resultat från enkätstudien. Undersökningen ingår i ett större RJ-projekt som syftar till att belysa de sociala implikationerna av att tala ”svenska med något utländskt” – något som är angeläget då såväl svensk som internationell forskning visar att språkattityder interagerar med sociala fenomen som diskriminering, stigmatisering och marginalisering
Skolbakgrund, strategianvändning och ordförrådsutveckling på sfi
Get PDFOrdförråd är en central komponent i andraspråksinlärares kommunikativa språkfärdighet. Forskning har visat att ordförrådsutveckling påverkas av inlärares användning av ordinlärnings-strategier och att sådana strategier kan läras ut. Därför är det rimligt att anta att andraspråks-inlärares skolbakgrund inverkar på deras strategianvändning och ordförrådsutveckling.
Denna pilotstudie fokuserade på strategianvändning och ordkunskap hos 42 sfi-elever med varierande skolbakgrund. Alla läste kurs D och var alltså på ungefär samma språkliga nivå. Med modifierade versioner av Bokanders (2016) ordkunskapstest och LaBontees (2017) strategi-användningstest utforskade vi samband mellan deltagarnas skolbakgrund, strategianvändning och ordkunskap.
Resultaten visade att sociala strategier, som att använda nya ord i kommunikativa situationer, korrelerade positivt med ordkunskap. Skolbakgrund tycktes inte påverka elevernas benägenhet att använda sådana strategier. Strategier för att befästa redan bekanta ord föredrogs i högre utsträckning av elever med kortare skolbakgrund. Denna preferens korrelerade negativt med ordkunskap. Strategier för att utvidga ordförrådet, exempelvis genom att utifrån kontexten gissa vad okända ord betyder, föredrogs av elever med längre skolbakgrund. Denna preferens korrelerade positivt med ordkunskap. Dessutom var elever med längre skolbakgrund mer benägna att planera sin ordinlärning.
En viktig implikation av studien är att sfi-elever med kortare skolbakgrund behöver stöttas i att använda strategier som syftar till att utvidga ordförrådet och inte bara till att befästa redan kända ord. Dessa elever behöver även stöttas för att planera en långsiktigt hållbar ordförrådsutveckling
Trakasserier på twitter. Impoliteness i svenskspråkiga tweets som riktas till journalister
Get PDFEn aspekt av social språklig hållbarhet som kommer fram i den allmänna samhällsdebatten är bemötandet i olika diskussionsfora på Internet. Under senare tid har vi märkt hur språket används för att polarisera såväl åsikter som samhället. En följd av den här förändringen är att hatfulla kommentarer och annat ofredande uttrycks alltmer direkt.
Den undersökning som kommer att presenteras har sitt upphov i dessa samhällsförändringar och handlar om hur hat uttrycks i den specifika kommunikationen med journalister på twitter. Grundmaterialet består av 5 955 tweets. Ur det här materialet har 555 tweets som upplevts ansiktshotande för mottagaren excerperats av två icke-lingvister. Därefter har tweetsen analyserats med utgångspunkt i Jonathan Culpepers impolitenessmodell (2011). I materialet ingår även de tweets som föregår det ansiktshotande påhoppet.
Den fråga som kommer att diskuteras i föredraget är: ”Vilka impoliteness strategier används för att trakassera svenska journalister på Twitter?” I mån av tid kommer även journalisternas egen roll i kontexten att lyftas. Resonemanget utgår från ett tvärvetenskapligt perspektiv som hämtas mellan språkvetenskap och rättssociologi. Därför är attacker på just journalister av speciellt intresse för studien, då språket kan användas för att undergräva den här yrkesgruppen
Ordförråd och läsförståelse hos nyanlända andraspråksinlärare ur ett frekvensperspektiv – validering av två ordförrådstest
Get PDFPå senare år har några grundläggande normer inom ordförrådstestning av andraspråksinlärare ifrågasatts och lyfts för närmare granskning. Några sådana aspekter är bruket av frekvensbaserade ordlistor och antagandet att ord med liknande frekvens är ungefär lika svåra att lära sig. I relation till detta efterfrågas specifikationer angående tilltänkta testtagare, samt att testresultaten på ett tydligare sätt ska gå att tolka och förhålla till verkligheten (Schmitt m.fl. 2020). Inom mitt avhandlingsprojekt har två ordförrådstest anpassade för nyanlända ungdomar på språkintroduktionsprogrammet tagits fram enligt ovan beskrivna praktik. Testen ger en uppskattning av det receptiva ordförrådets bredd och kunskaperna om de 5000 mest frekventa orden i svenskan. Men hur väl fungerar dessa test för de tilltänkta inlärarna, och hur kan resultaten tolkas? I denna studie valideras testen utifrån de testade ordfrekvensernas relevans för nyanlända ungdomar på språkintroduktionsprogrammet. En av slutetapperna på programmet är läsförståelseprovet i nationella provet i svenska som andraspråk för årskurs 9. Orden på de testade frekvensbanden relateras till ett sampel på 52 läsförståelseprovstexter, och deras täckningsgrad jämförs med testresultat från 161 språkintroduktionselever. De mest frekventa orden visar sig täcka en betydande del av orden i läsförståelsetexterna, med störst täckning hos de allra mest frekventa orden, men täckningen faller inte jämnt över frekvenserna, ett mönster som delvis speglas i inlärarnas testresultat. Resultaten indikerar att test som undersöker inlärares kunskaper utifrån ordfrekvenser ger värdefulla insikter i deras förutsättningar att läsa med förståelse. Under föredraget diskuteras också några reflektioner om svenska ords frekvenser, och potentiella följder för fortsatt utveckling av frekvensbaserade ordtest på svenska
Motivationens betydelse för främmandespråksinlärning: En undersökning av samband mellan bakgrundsfaktorer, olika typer av motivation och språklig prestation
Get PDFEn hög grad av motivation är en viktig faktor för att uppnå en hållbar livsstil, vilket kan innebära att göra val för att t.ex. påverka möjligheterna till en framtida karriär.
I denna studie har betydelsen av motivation för främmandespråksinlärning undersökts i en kontext där svenska språket lärs ut i Finland, Polen, Ryssland, Estland och Litauen. 75 uppsatser med rubriken ”Jag och min svenska” skrivna av studenter vid utländska universitet har analyserats för att undersöka olika typer av motivation. Motivationen har indelats i fyra kategorier: integrativ, instrumentell, extrinsisk och intrinsisk motivation, vilka i sin tur har indelats i olika underkategorier (Dunn & Iwaniec, 2022, Dörnyei, 2003). Vidare har Natural Language processing (NLP)-metoder använts för att analysera texterna och identifiera olika lingvistiska egenskaper som kan indikera olika nivåer av språklig färdighet (Crossley, 2020). Statistisk analys visar t.ex. positiva samband mellan intrinsisk motivation och vissa språkliga variabler samt vissa negativa samband mellan motivation och språklig prestation. Positiva språkliga korrelationer inkluderar ordvariation, originalitet, långa ord, meningslängd, hapax legomena samt ett större varierat ordförråd. Under föredraget kommer vi att presentera och exemplifiera studenternas olika motiv för att studera svenska samt analyserna av samband mellan å ena sidan bakgrundsfaktorer (studietid, sammanlagt tid i Sverige m.m.) och språklig prestation, å andra sidan samband mellan olika typer av motivation och språklig prestation