LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
”Min dialekt är väl liksom den unga skånskan om man säger så” - Språkbruk, den egna dialekten och rapporterad framtida rörlighet hos unga talare i Helsingborgsområdet
Get PDFSvenska dialekter förändras och ökad mobilitet är en av orsakerna (Auer 2005, Auer, Hinskens & Kerswill 2005). Dialekten i Skåne har dock traditionellt sett ansetts vara mer immun mot standardisering, bland annat för att skånskan är relativt fonetiskt skild från central standardsvenska och för att den varit under påverkan av danskan (Strandberg 2019, Bruce 2010).
Tidigare forskning visar att tonåringars språkval påverkas av deras inställning till sin framtida mobilitet (Monka 2013). Därtill tycks standardspråk, regionala dialekter och lokala dialekter påverkas av de mobila talarna (Grönberg 2004, Nilsson & Nylund Skog 2019, Røyneland 2005, Svahn & Nilsson 2014). I mitt avhandlingsprojekt studerar jag dialektal variation bland 21 gymnasieungdomar (16–19 år) i Helsingborgsområdet i nordvästra Skåne. Materialet består av intervjuer och enkäter och ger svar på frågor om exempelvis ungdomarnas tidigare, nutida och framtida mobilitet. Syftet med studien är att relatera dialektala fonologiska och morfologiska variabler till platsanknytning och rörlighet.
I mitt föredrag diskuterar jag relationen mellan språkval, inställning till dialekt och dialektförändring och rapporterad framtida mobilitet. Språkvalet bedöms utifrån sju språkliga variabler, däribland långa vokaler, på skånska typiskt diftongiskt realiserade; /r/, på skånska typiskt uvulart realiserat, och dentala konsonanter efter /r/, som på standardsvenska, men inte på skånska, vanligtvis realiseras med retroflex artikulation. I intervjuerna behandlas frågor om exempelvis ungdomarnas inställning till dialekt och om deras framtidsplaner. Preliminära resultat tyder på att det framför allt är de mest dialektala ungdomarna som uttrycker platsanknytning nu och i framtiden, medan ungdomarnas inställning till dialekten inte på samma sätt korrelerar med språkval
Dagboksskrivande på särskolan – hur olika typer av stöttning samverkar för elever på olika nivåer av kommunikationsförmåga
Get PDFEtt av särskolans viktigaste uppdrag är att ge eleverna en kommunikation som de kan använda i samspel med människor. Enligt särskolans läroplan ska eleverna få “möjlighet att utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”. Ett annat viktigt uppdrag för skolan är att skapa förtroendefulla relationer mellan lärare och vårdnadshavare eftersom det bidrar till elevernas måluppfyllelse. Många elever inom särskolan når inte upp till styrdokumentens krav och lärargruppen inom detta samverkansprojekt har uttryckt ett behov av bättre modeller för att dokumentera och elevernas progression gällande kommunikation.
I denna presentation undersöker vi en återkommande skrivuppgift som dels tränar elevernas skriftliga kommunikationsförmåga, dels fungerar som kommunikation mellan vårdnadshavare och skolans värld, nämligen dagböcker som skickas till föräldrarna. I detta pilotprojekt undersöker vi i samverkan med specialpedagoger filmade exempel av elevers dagboksskrivande. Vi kommer att presentera transkriberade exempel på analyser av dagboksskrivande elever som kommit olika långt i sin skrivutveckling och med olika kommunikationsförmåga. Exemplen har analyserats med hjälp av samtalsanalys och preliminära analyser har återkommande diskuterats med skolans lärargrupp. Analyserna visar hur eleverna erbjuds olika resurser och hur dessa används för att skriva dagbok. Det kan röra sig om bildstöd, muntlig stöttning eller specifika digitala verktyg. Genom att jämföra elever som kommit olika långt i sin skrivutveckling kommer vi att föreslå möjliga sätt att beskriva elevernas progression inom skrivande och kommunikation.
 
Lingvistiska landskap i det offentliga rummet i Åbo
Get PDFI vårt föredrag presenterar vi projektet LINGLO – lingvistiska landskap i det offentliga rummet i Åbo, Finland. Syftet med projektet är att utreda hur Finlands två nationalspråk, dvs. finska och svenska, och andra språk, t.ex. engelska, syns i de lingvistiska landskapen vid offentliga organisationer i Åbo. Begreppet lingvistiskt landskap (Landry & Bourhis 1997, Gorter 2006) avser hur olika språk representeras i en specifik miljö, till exempel på officiella och inofficiella skyltar.
Vi undersöker två organisationer där rätten att använda och få information på det egna språket är särskilt viktig, dvs. Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) och Egentliga Finlands tingsrätt. I organisationer som dessa styrs de lingvistiska landskapen av bl.a. nationell lagstiftning och organisationernas egna språkpolitiska dokument (se Hovens 2021). Vilka språk får plats på skyltar i det offentliga rummet? Vilken information ges på olika språk? Vilken är svenskans roll i ett de jure tvåspråkigt men de facto flerspråkigt land? Våra resultat visar bl.a. att det finns klara skillnader mellan olika typer av skyltar. Exempelvis är officiella, bestående skyltar ofta två- eller flerspråkiga, men tillfälliga skyltar som satts upp för att fylla praktiska behov ger betydligt oftare information endast på finska
På väg mot hållbara fackspråkstudier i svenska – arbetslivets behov som utgångspunkt
Get PDFI detta föredrag presenterar vi resultat av projektet SVAR - Svenska i arbetslivet. I projektet undersöks de finskspråkigas användning av svenska i det flerspråkiga arbetslivet i Åboregionen i Finland. I en statlig anställning och vid tvåspråkiga myndigheter förutsätts kunskaper i båda nationalspråken, finska och svenska. Även om detta behörighetsvillkor inte gäller privata sektorn är svenskan ett viktigt språk till exempel i företag (Tanner & Lassus 2018). Vi är intresserade av i hur stor utsträckning finskspråkiga har möjligheten att använda svenska i sina arbetsuppgifter, hur de upplever användningen av svenska och hur de anser att deras studier i svenska har motsvarat arbetslivets behov. Materialet består av en enkät som skickades till museicentralen och domstolar i Åbo samt ett flertal företag i Åboregionen kring årsskiftet 2022–2023 och i februari 2023 hade besvarats av cirka 140 respondenter. I analysen används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Avslutningsvis diskuteras hur kunskapen om finskspråkigas användning av svenska i arbetslivet kan tillämpas i fackspråksinlärning i det andra inhemska språket i Finland. Hållbar språkinlärning kräver uthålliga och långsiktiga insatser och förståelse om hur man kan använda sina språkkunskaper på ett ändamålsenligt sätt (Stadelmann 2017). Genom att öka fackspråklärarnas och universitetsstuderandenas medvetenhet om betydelsen och användningen av svenska i arbetslivet bidrar vi till hållbar språkinlärning i ett ständigt förändrande samhälle
Satsschemat som skrivutvecklande redskap – en modell för utveckling av ett bärkraftigt svenskt skriftspråk
Get PDFLikvärdighetsperspektivet i svensk skola innebär att också redan starka skribenter ska få hjälp att skriva (ännu) bättre texter. Ett mål för starka skribenter är att öka informationstätheten i sina texter, vilket kräver en mer komplex meningsstruktur som i sin tur resulterar i ett mer abstrakt språk.
Ett konkret tillvägagångssätt för skrivutvecklingsarbete med starka elever är att utgå från det gemensamma satsschemat. Modellen utvecklades ursprungligen för arbete med yngre eller svagare skribenter (Lundin 2015, 2017, 2019) men har genom intervjuer med yrkesverksamma svensklärare runtom i Sverige vidareutvecklats för arbete med starka skribenter (Lundin 2023). Det gemensamma satsschemat illustrerar grafiskt hur informationen i en sats är och kan vara strukturerad (efter Platzack 1987).
Arbetssättet kan illustreras med exempelmeningarna på de tre första raderna i satsschemat, som kan komprimeras till en betydligt mer informationstät text på den fjärde.
Fundament
Typplats
N1
A1
V
N2
A2
Många
kämpar
<–
för att mangroveområdena ska bevaras,
(och) många
kämpar
<–
även
för att upprätta lagar som skyddar miljön.
Denna kamp
är
<–
naturligtvis
viktig
för miljön och miljöarbetet.
Kampen för bevarandet av mangroveområdena och även för…
är
<–
naturligtvis
viktig
för miljön och miljöarbetet.
Utöver förtätad information och höjd abstraktionsnivå är informationen genom placeringen i fundamentet förskjuten till vänster i satsen. Härmed öppnas genom en form av rekursivitet på nytt möjligheten att utveckla meningen med ny information i A2: fraser och satser byggs ut såväl linjärt som hierarkiskt för att sedan komprimeras och förtätas och därmed möjliggöra att meningarna åter blir utvecklings- och byggbara
Pronomenval i skolan
Get PDFFör en ung människa är det viktigt att bli sedd och respekterad som den är. Unga transpersoner möter många svårigheter och utmaningar, och en av dom är att få omgivningen att använda rätt pronomen. Ett uppmärksammat fall är DO-anmälan mot skolan där en lärare av religiösa skäl vägrade att kalla en elev för “hen”. Forskning har också visat att många unga transpersoner möter olika typer av motstånd i skolan (Schmitt 2022). Men vi vet för lite om vilken roll pronomenvalen spelar i detta, och vi vet ännu mindre om hur lärarna upplever och hanterar elevernas pronomenval.
Jag har därför gjort en enkät- och intervjustudie av hur lärare hanterar elevers pronomenval i den svenska skolan i dag. Jag har analyserat materialet med hjälp av begrepp som alliering (Broido 2000), cisnormativitet (Serano 2007), administrativt våld (Spade 2015) och diskursivt arbete (Milles 2020).
Studien visar att många skolor saknar gemensamma riktlinjer men att pronomenvalen numera sällan leder till öppna konflikter. Lärarna kan grovt delas in i tre grupper: dom allierade, dom och dom skeptiska. Vilken lärare eleven har påverkar hens möjligheter att byta pronomen. Dom allierade lärarna tar på sig att stötta försiktiga och skeptiska lärare, ibland tillsammans med engagerade eller berörda elever. Andra faktorer som kan påverka är exempelvis klassrumskultur och administrativa villkor. Jag kommer avsluta föredraget med att diskutera vilka utmaningar skolan har för att skapa en inkluderande skola för alla
Tidigare och senare - ett par svenska tidskonstruktioner
Get PDFTidigare studier (Loenheim m.fl. 2016; Prentice m.fl. 2016; Olofsson & Prentice 2020) har noterat att semi-schematiska tidskonstruktioner kan användas både med vanliga nominalfraser som typiskt uttrycker tid, som i (1a–b), och produktivt med nominalfraser som typiskt inte associeras med tid, som i (1c–d).
(1) a. Fem minuter tidigare
b. En timme senare
c. Fem låtar tidigare
d. Fyra våfflor senare
Förutom de lexikalt fyllda leden, tidigare (1a + 1c) och senare i (1b + 1d), består konstruktionerna av två öppna luckor, ANTAL och TID, där man oftast använder räkneord respektive en tidsenhet, men som sagt ibland även produktivt, som låtar och våfflor.
Frågan är dock hur den lexikala variationen i konstruktionerna ser ut och, inte minst, vilka kategorier som används för produktivt bruk.
Produktivitet antas ofta hänga ihop med konstruktionens typfrekvens (Olofsson 2018). Men även kontextuell relevans och sociala faktorer (t.ex. mode, religion och tabuundvikande beteenden) är viktiga för att förstå produktivitet (se Olofsson 2016; Guardamagna 2018; Höder, manus).
I föredraget presenteras en korpusundersökning av de två tidskonstruktionerna i exempel (1). Preliminära resultat visar att konstruktionen med senare är mycket vanligare än den med tidigare liksom att den förra förekommer med många fler olika typer, vilket tyder på högre grad av produktivitet. Vidare utmärks den produktiva användningen av kategorier som är vanliga ämnen på sociala medier (t.ex. mat, dryck, träning och kommunikation)
Att dokumentera dialekter i digitala miljöer
Get PDFDe svenska dialekterna i Finland har en självskriven plats i digital kommunikation (Greggas Bäckström 2011; Ivars 2015). Inte minst i sociala medier har dialekterna fått en större synlighet, bl.a. via populärkulturen (Brusila 2020, Östman 2011). Men hur beständiga är webbsidor, poddar, bloggar och konton i sociala medier? Hur kan man dokumentera dialektanvändningen, även på webben?
Med insamlingsprojektet Dialekt i digitala miljöer (2021–2022) ville Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) på olika sätt dokumentera användningen av dialekter i digital kommunikation.
Projektet bestod av tre olika delar för att på ett så mångsidigt sätt försöka dokumentera hur, när och var dialekter används. Via frågelistan Dialekt på webben, där allmänheten kan tipsa om var dialekter används och också beskriva sitt egen dialektanvändning på sociala medier. Dessutom gjordes även intervjuer med personer som skapar och publicerar innehåll om eller på dialekt, t.ex. webbsajter, poddar, bloggar eller konton i sociala medier. Vilken roll spelar dialekten för dem och deras innehåll? Varför publicerar de sitt material på dialekt? Vilken är responsen från följarna? Hur resonerar de kring övriga frågor som teknik, plattformar, rättigheter, privat - offentligt innehåll?
Den tredje och mest utmanande delen bestod av ett pilotprojekt för att arkivera existerande dialektmaterial. Genom ett samarbete med Nationalbiblioteket i Finland arkiverades bl.a. webbsidor och material från Twitter, YouTube och TikTok i det finländska webbarkivet. Dessutom gjorde SLS arkiv egna försök med att ta tillvara material från Instagram och Facebook.
 
Grammatikundervisning för alla kunskapsformer
Get PDFSedan Bolognareformen ska högre utbildning i Sverige ge kunskap i tre former som benämns kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Denna indelning i kunskapsformer har kritiserats som led i en likriktning och målstyrning av högre utbildning (Persson 2019), men har som utbildningsfilosofisk idé potential att bidra till utbildningars hållbarhet (Gustavsson 2009). Detta föredrag diskuterar i vilken utsträckning medveten satsning på alla tre kunskapsformer kan göra grammatikundervisning angelägen för lärarstuderande på ett sätt som bäddar för social hållbarhet i skolans svenskundervisning.
Utgångspunkten är en undervisningsmodell som under tre år utprövats inom ämneslärarprogrammet med inriktning svenska. Studenterna möter där lingvistiska metakoncept (van Rijt m.fl. 2022) från klassisk grammatik, SFL och stilistik. Varierade arbetssätt bidrar till ämnesdidaktisk kompetens genom parallellprocesser (Billing & Lundegård 2019). Grammatikundervisningen kontextualiseras (Myhill m.fl. 2012; Kabel & Bjerre 2020) men framställs inte enbart som ett led i svenskundervisningens vanliga färdighets-, process- och genrediskurs (Ivanič 2004; Sturk & Lindgren 2019). I stället diskuteras löpande hur grammatiska kunskaper även kan gynna en socio-politisk diskurs.
Undervisningsmodellens potential för de olika kunskapsformerna har utvärderats genom deltagares skriftliga reflektioner under kursens gång samt intervjuer med ett urval deltagare från olika kurstillfällen. En tematisk analys (Braun & Clarke 2006) av materialet visar vissa skillnader i deltagarnas behållning. Majoriteten tycks emellertid, i likhet med Denhams (2020) slutsatser, förutom kunskaper om svenskans grammatik uppnå förståelse för språklig variation, textanalytiska färdigheter, grammatikdidaktisk förmåga – samt en värderingsförmåga och ett förhållningssätt som kan stötta deras framtida elevers kritiska litteracitet och språkliga ansvarstagande för jämställdhet och demokrati
How Can I Study from Below, that which Is Above? : Comparing Replicability Estimated by Z-Curve to Real Large-Scale Replication Attempts
No full textZ-curve is an analytic technique with which one can estimate the percent of a set of studies of interest that would replicate if one were to run actual replication studies. I compared the estimates z-curve yields to the outcome of real large-scale replication studies, such as the Open Science Collaboration (2015) work or the various ManyLabs projects (e.g., Klein et al., 2014). I collected p-values from the original studies examined in six different large-scale replication efforts to the extent possible, ran z-curves on all the original studies, and compared the z-curve results to the results of the actual replication studies. My results show that across 163 replication studies taken from the six replication efforts, 85 (52.15%) showed statistically significant resultsin the expected direction as indicated by the authors of the replication studies. The outcome of the z-curve of all these studies was accurate, with the midpoint between the expected replication rate and the expected discovery rate, 50.55%, being almost exactly the same as the true replication rate. Its replicability estimate was also more accurate than that of p-curve analysis. Comparison of z-curve analysis of studies that did successfully replicate to studies that did not does suggest heterogeneity in the accuracy of its estimates, however. The pros and cons of z-curve analysis are discussed