LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Familjehemsföräldrars kontakt med unga efter att vården avslutat
Get PDFI studien Familjehemsföräldrars kontakt med unga efter att vården avslutats (Finansierad av Stiftelsen Allmänna Barnhuset) är fokus på familjehemsföräldrars erfarenheter och upplevelser då unga flyttar ut från placeringar i familjehem för att etablera sig i vuxenlivet. Idag är kunskapen begränsad vad gäller hur familjehemsföräldrar uppfattar situationen då vården avslutas.
18 familjehemsföräldrar från Norge (från 13 familjehem) och 17 familjehemsföräldrar från Sverige (från 14 familjehem) har intervjuats i studien. Följande kriterier användes för behörighet att delta i studien: Erfarenhet av att ta hand om minst en ung person (15 – 18 år) som lämnat familjehemmet på grund av att placeringen avslutats av åldersskäl – det vill säga att den unge uppnått 18 års ålder. Placeringen skulle ha pågått i minst ett år och placeringens avslutande ha skett senast fem år från intervjun.
Det blev tydligt i intervjuerna att familjehemsföräldrarna på många sätt stöttade de unga efter att de hade flyttat ut från familjehemmet. Stödet var ofta relaterat till praktisk hjälp och praktisk kunskap – exempelvis hjälp med att hitta lägenhet och flytta, lära sig betala räkningar, laga mat, tvätta kläder, betala skatt, ordna med hemförsäkring, hitta en tandläkare. Många av intervjuade familjehemsföräldrarna gav omfattande stöd till de unga efter att placeringen avslutats, men de pekade också på att det kunde vara svårt att bibehålla relationen. I några fall hade familjehemsföräldrarna endast begränsad kontakt med de unga.
De flesta av familjehemsföräldrarna beskrev hur de såg de barn och unga som varit placerade hos dem som en del av sin familj, både nu och i framtiden, men det fanns familjehemsföräldrar som var osäkra på hur den framtida relationen skulle utvecklas. En sådan osäkerhet var ofta kopplad till psykiska ohälsa, som i hög grad påverkade de ungas sociala relationer efter det att de lämnat familjehemmet. För de unga som kämpade med psykisk ohälsa av olika slag blev det svårare både att upprätthålla sociala relationer och att skapa nya
Ett antal familjehemsföräldrar upplevde att det hos socialtjänsten fanns en begränsad insikt om och förståelse för de ungas situation då de flyttade ut från familjehemmet. I intervjuerna har vi flera beskrivningar av ett instrumentellt förhållningssätt från socialtjänsten, där 18-årsdagen eller avslutad gymnasieutbildning var en icke-förhandlingsbar gräns där placeringen skulle avlutas.
Det fanns också frekvent information i intervjuerna som beskrev en bristande medvetenhet från socialtjänsten om hur de ungas psykiska ohälsa påverkade hur deras övergång från en familjehemsplacering till självständigt boende. I många fall ägnades föga uppmärksamhet åt ungdomarnas faktiska förmåga att hantera övergången till ett självständigt liv.
Det fanns ett starkt engagemang hos familjehemmen, och de relationer som skapades mellan familjehemsplacerade unga och familjehemsföräldrar fick betydelse även då placeringen avslutats. Det är väsentligt att socialtjänsten uppmärksammar tidigare placerade ungas behov av fortsatt stöd och att familjehemmens engagemang och kunskap om de unga tas tillvara då placeringen avslutas
Upptäckarpraktikerna, vad och hur identifieras barn?
Get PDFI ljuset av ett ökat fokus på tidiga och samordnade insatser för barn och unga pågår flera utvecklingsarbeten med ambitionen att öka möjligheterna att erbjuda stöd till barn och förbättra samverkan mellan välfärdsorganisationer. Många av dessa initiativ har hämtat inspiration från den skotska nationella barnpolicyn Getting it right for every child (GIRFEC) (se t.ex. Anderberg, Forkby & Thelin 2020). Utvecklingsinitiativ som hämtat inspiration från GIRFEC kan betraktas som strävanden att reformera välfärdsarbetet med barn och unga, utifrån intentioner om att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som riskerar en ogynnsam utveckling och öka möjligheterna för att få till stånd tidiga insatser (Thelin, Enell & Forkby 2021).
Ambitioner om att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som riskerar någon form av ogynnsam utveckling aktualiserar vad som kan beskrivas som tidigt upptäckt. Tidig upptäckt handlar om att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera barn som bedöms riskera en ogynnsam utveckling för att tidiga insatser ska kunna sättas in. I min avhandling studerar jag hur upptäcktsprocesser av barn som bedöms riskera en ogynnsam utveckling formas genom olika aktörer inom ramen för ett GIRFEC-inspirerat arbetssätt. Dessa aktörer utgörs av barn, föräldrar och professionella, men också artefakter som bedömningsstöd (jfr Latour 1992). I studien använder jag etnografiska metoder för att följa elevhälsans arbete och ta del av vilka barn de bedömer riskerar någon form av ogynnsam utveckling och hur dessa bedömningar görs utifrån förändrade arbetssätt.
Genom att följa elevhälsans arbete är det möjligt att ta del av vilka barn olika professionella och professioner bedömer riskerar en ogynnsam utveckling, hur de förhåller sig till och bedömer föräldrars förmåga samt hur artefakter som bedömningsstöd och anmälningsskyldigheten påverkar bedömningar. I studien ämnar jag även observera möten som professionella har med barn och föräldrar utifrån bedömningar om oro samt komplettera dessa observationer med intervjuer med barn och föräldrar. I presentationen kommer jag presentera iakttagelser och reflektioner utifrån pågående empiriinsamling. Presentationen är en del av forskningsprogrammet Connected Children som kombinerar forskning och praktik med syftet att utveckla tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Från ord till handling: lärdomar från utforskande av barns kollektiva delaktighet
Get PDFDen senaste tiden har förebyggande arbetet med barn och unga uppmärksammats allt mer. Inte sällan sammankopplas utvecklingen av ett mer förebyggande arbete med ett stärkt barnrättsperspektiv och en strävan efter att göra barn mer delaktiga. Flera pågående utvecklingsarbeten för att utveckla tidigare och bättre samordnade insatser är därtill inspirerade av den skotska modellen ”Getting It Right For Every Child” och dess värdegrund i att stödja barns och ungas fulla deltagande i alla beslut som rör dem. Strävan efter barns ökade delaktighet har dock i huvudsak kommit till uttryck i det enskilda barnets rätt till delaktighet. Barns kollektiva delaktighet, att som grupp eller allmänhet involveras i frågor på olika nivåer, har varit mindre framträdande. Inom ramen för forskningsprogrammet Connected Children, ett partnerskap för en kunskapsbaserad och innovativ prevention, har professionella med olika kopplingar till att utveckla mer förebyggande insatser för barn och unga samlats för att tillsammans med forskare utforska barns kollektiva delaktighet. Ett uttalat syfte med gruppens arbete har varit att skapa delaktighet för barn och unga på ett sätt som får reell betydelse för utvecklingen av tidiga och samordnade insatser. Med inspiration av en aktionsutforskande ansats (Percy-Smith & Walsh, 2006; Percy-Smith & Dalrymple, 2018) har gruppen strävat efter att få en djupare förståelse för utmaningarna med barns delaktighet, reflektera över rådande praktik och söka efter möjliga handlingsalternativ som svar på funna dilemman.
Efter mer än 15 sammankomster under två års tid, i grupp och enskilt med forskare, har gruppen undersökt argument för och definitioner av barns kollektiva delaktighet samt hur kollektiv delaktighet kan skapas. Arbetet har resulterat i flera lärdomar som å ena sidan visar på vikten av organisatorisk efterfrågan och mottaglighet för att ompröva barnsyn och praktik för att skapa strukturer för barns deltagande. När detta saknas blir de professionella fångar i organisationen och i formaliserade förankringsprocedurer. Å andra sidan är gruppens lärdomar att begriplig och meningsfull kunskap kan skapas när den utgår från deltagares egna frågeställningar om barns delaktighet och att erfarenheter av att involvera barn kan skapa incitament för att utmana rådande villkor och strukturer som utesluter barns delaktighet. Sammantaget visar gruppens utforskande att barns rätt till delaktighet inte är given vilket kan ses som ett uttryck för en vuxenorienterad barnsyn som vare sig kräver eller efterfrågar barns erfarenheter av sin vardag och uppfattningar om sina behov
An exploration of multimodal method for digital game analysis
Get PDFEver since Mitchell put into words the famous idea that “All media are, from the standpoint of sensory modality, 'mixed media'” (2005), and allegedly long before that, studies of media products have dealt with mediation as a multimodal phenomenon or function in the process of meaning-making. In today’s digitalized world, the modes of communication have shifted somewhat even though the smallest constituent parts of communication stay the same. Digital games, as they have evolved exponentially in the past half-century make use of new affordances of the digital mode to convey stories that are in dialogue with the person interacting with them. This presentation will focus on how an experimental multimodal toolbox building on and expanding the framework presented by Hawreliak (2018) can be used to analyze digital games, taking the 2022 game Stray as an example. Through the motif of decentralizing the human, it is explored how the focalizer’s perspective, a stray cat, is enhanced in the game design through the different modes of the game by looking at the visual aspects, as well as the sounds, the narrative, the haptic feedback and the gameplay mechanics and design. The field of multimodality historically focused on communication and linguistics but does today incorporate studies of a broad range of communication forms. Social semiotics and discourse analysis have shifted the focus from the media product as a separate entity and highlighted the importance of the socio-cultural context and power hierarchies in communication. Games are naturally not excepted from this, and the role of the player as interpreter in meaning-making is crucial
Text Messaging in Narrative Film: Intermedial Intertemporalities
Get PDFFor over a century narrative film has always adopted new technologies, while also fluidly establishing visual conventions for representing new technology’s interfaces with embodied experience. Text messaging on mobile devices is a remarkable exception in this history. 31 years after Nokia introduced phone SMS, texting has become a ubiquitous mediation in every aspect of embodied and mediated experience, but narrative film has yet to learn how to represent this activity with the fluidity in which film represents every other human activity. This text/film dissonance stands out starkly in our age in which intermediality has been normalized and we so fluidly move between, and through, multimedialities – which are now seamlessly integrated with embodied life. Film’s inadequacy in this matter represents a visual challenge, but arises from a temporal challenge. Both film and texting are media temporalities operating profoundly differently from embodied temporalities. More significantly, film and texting temporalities differ radically from each other. Hence, in addition to proposing a study in intermediality I am offering a study in intertemporality. With this I hope to develop dimensions of intermedial studies as intertemporal studies. Texts are generally expected to be read and replied to ASAP, introducing a mediated temporal anxiousness here-to-for nonexistent. Of course, face-to-face encounters also demand temporal immediacy, but this challenge is supported by bodily presence congruous with millions of years of evolution. In the blink of an eye, historically speaking, social media has compelled instantaneity in contexts of non-physical presence. Texts – so simple to compose, send, receive, and resend – are the most temporally anxious aspect of social media. In this paper I briefly contextualize texts as media relative to somatic life, and then examen how this temporally-most-anxious media is represented in the first temporal media form, film. Examining how texting is, and is not, represented in film we find increasingly complicated layers of intertextualities, multimodalities, and inevitably contradictory reader/reception dynamics and interfaces. Now that digital intermediality has been completely integrated into somatic life, what can the misfit of text messaging within narrative film’s representations of embodied life tell us about the limits of our supposedly normalized experience within intermediality
Film music and media literacy: case Captain America
Get PDFHollywood, with its global influence, has a long history of wielding of soft power (see e.g. Laderman 2018), with digitalisation facilitating the reaching of ever-wider audiences and forming of complex media ecosystems. Several mechanisms through which music might participate in the communication of ideas and ideology have been found, for example “narrative cueing” (Gorbman 1987; Herget 2021) and influencing identification to film characters (Hoeckner et al. 2011), identification being a mechanism for narrative persuasion (Graaf et al. 2012). In the digital age, understanding these mechanisms of influence, in which film music and the auditory mode in general play a part, is a part of our critical media literacy.
The Marvel superhero character Captain America has been seen as the embodiment of the idea of U.S. exceptionalism, legitimizing the use of U.S. military force (Gruenewald 2018) and depicting it as a global force for good (Griffin 2018). In the aforementioned ways, the music of the 21st century Captain America films factors into these portrayals.
Aims
A part of an ongoing PhD work, this presentation zooms in on the influence of music in film in forming and contextualizing the depictions of ideas, values and ideology. It explores the conceptualisations and theoretical viewpoints from which these topics as well as ideology in specifically U.S. mainstream film and have previously been approached. The case of the aforementioned themes in the 21st century Captain America films is examined to demonstrate these relations.
Main Contribution and implications
This work relates of the role of music as a basic media type with semiotic capabilities in film, an audiovisual narrative, and musicological research within the wider topic of the impact of entertainment on beliefs and attitudes. As the topics of effects of music in film, narrative persuasion, identification, and the political-cultural functions of mainstream fiction film (and entertainment more broadly) are spread across many different fields and non-related studies, their systematic evaluation becomes necessary to understand the power that music in film has in shaping the beliefs and attitudes of the audience. Producing knowledge on the mechanisms of influence in mainstream film is critical to our cultural media literacy
More than play: Videogames as platforms of agency
Get PDFThe role of online gaming and videogames with features enabling online interactivity have been increasing in popularity when their presence on the internet is observed. Videogame titles such as Helldivers 2, Baldur’s gate 3, Elden Ring, and Lethal Company which have sparked and initiated trends and online sensations on social media by means of the forums and communities established around them, have induced an impact on how the gaming market is handled digitally and from the developers’ perspective. The approach of the studios behind these titles in terms of fan engagement and the way the gaming industry and companies handle backlash, criticism and demand from the playerbase highlight the players’ reception of monetisation and marketing in the gaming industry. The memes that are created by the players and fans of these games and how they act both as promotional or subversive standing points online show that the gaming industry substantially influences and is influenced by social media representation and reception. This, in a way, could both make or break the game’s success. It is crucial to examine how the player communities also dictate and influence the way popular media operates, such as advertisements and how the companies that makes these games utilise online media to garner more incentive toward their products. Furthermore, the way the game design and features change based on the target audience and the concerns voiced by the gaming community also are suggestive of the concept that videogames are becoming much more of online platforms that bring communities together and maybe even endorse particular moral, ethical or environmental agendas. On the other hand, the fact that there are modding communities that directly interact with how a game operates or gets added features entirely made by players shows that videogames are progressive forms of media that directly enable audience participation, not solely through gameplay, but also through game creation/game design. Specifically on the marketing aspect and payment features in a videogame, another commonly voiced yet widely dismissed issue with contemporary gaming is also monetisation and how a lot of gaming companies exploit and abuse the player engagement via microtransactions or paid features that can completely alter one’s gaming experience, which can be observed in the reception of the title Dragon’s Dogma 2. It is also important to address these “features” in terms of their psychological aspects for the experientiality of a videogame. Ultimately, videogames present a field of research that offers more than ludic and narrative foci, and pose an intermedial surge due to the medium’s virtual presence on other forms of media. Thus, the aim of this study is to examine and deliberate on the conveyance and experientiality of agency in the stated videogames within the scope of their virtual presence through memes, online communities, the gaming industry’s approach and their intermedial significance through other forms of media
”Unga forskare” – musei- och föremålsforskning vid sidan om akademien
Get PDFI Nationalmuseums uppgifter ingår att förteckna och vetenskapligt bearbeta de samlingar som anförtrotts myndigheten och att inom dess område vetenskapligt bearbeta övriga samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten. Nationalmuseum ska också verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde
“Oi! Dét skal jeg gjøre”: Choosing Sámi as second language in upper secondary school
Get PDFThrough official language policy, schools in Norway have been given an important role in the process of language revitalization of Sami, and students have the option of having Sámi as first language or as second language. The aim of this presentation is to discuss which role the school subject Sámi as second language plays in this process. This school subject was first introduced in 1987, so it is a recent option for students in primary and secondary school. Politically it is framed as part of language revitalization aiming for increasing the numbers of Sámi language users, and there is a special attention on transitions from Sami as second language to Sámi as first language in primary or lower secondary school. However, we know little about the students’ perspectives, and we know especially little about students beginning with Sámi as second language in upper secondary school. In this presentation I zoom in on this latter category of Sámi language students and ask which social and historical discourses circulate in students’ choices to start studying Sami as second language at this stage of their educational trajectory. The data is from an ongoing discourse ethnographic project within the framework of nexus analysis (Scollon & Scollon, 2004), and I will analyse interview data from six students. The analysis will show that rather than taking responsibility of increasing the numbers of Sámi language users, the students’ investment in Sámi language learning is linked to relations with family, identity and curiosity. Choosing Sámi as second language is thus better understood considering Leonard’s (2017) concept of language reclamation
An early intervention raised knowledge and inspired to increase language stimulating activities
Get PDFThe benefits of early shared reading and interaction with caregivers in supporting children’s early language and literacy skill are well known. Studies show that interventions promoting early shared reading positively affects parents’ attitudes towards reading, as well as children’s home literacy environment and language skills. The Swedish early intervention Språkstart Halland enhances shared reading but also supports early language stimulating activities like descriptive talk, responsive communication and Key Word Signs. The intervention targets children aged 0–3 years. The present study considers intervention points at 6 and 11 months. During home visits at these ages, library staff deliver gift-packs containing books, toys, songs, and rhymes to promote early language stimulation. Parents are encouraged to engage in ‘talk, play, sing, read’ activities to support language development. Interactive demonstrations of language-stimulating strategies are provided. To explore parents’ experiences of the 6- and 11-month visits and develop an understanding of their thoughts regarding the impact of the intervention, fifteen parents were interviewed. Four semi-structured focusgroup interviews were performed, and due to attrition also two single subject interviews. Interviews were carried out at a local library and online. Data was analysed using qualitative content analysis.
Findings show that the intervention changed parents’ mindset and increased their knowledge regarding early language stimulation. Tools and strategies benefitting the parent-child interaction were gained. Motivation to continue performing the activities was generated by a positive experience during the intervention as well as an increased understanding regarding the activities’ supportive effect on children’s further language development. The relationship formed to the library staff was described to be important. Social gains were described from the intervention and the guidance towards library activities. For parents who had previous knowledge, awareness regarding early language stimulation increased. To conclude, parents reported enhanced knowledge, attitudes, and behaviours regarding early language stimulation as a result of the intervention. This suggests a promising contribution to the enrichment of children's home language and literacy environment. Findings are coherent with previous studies and implies usefulness of the intervention in supporting children’s language development