LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Students’ preferences for visualization techniques and software tools in academic settings: A cognitive activity
Get PDFCustomer value co-creation through self-service technology: Qualitative research on SST in large chain supermarkets
Get PDFEnhancing professional development in the Swedish public sector: Strategies for effective integration of micro-credential frameworks for competence management
Get PDFGeneralizable framework for tracing and supporting self-regulated learning in K-12 digital learning
Get PDFForskningsprogram 2024–2029: What Works? Att tidigt fånga upp barn och unga som riskerar att fara illa. Kunskaps- och metodutveckling i samverkan med socialtjänst, skola, polis, BVC och brukare
Get PDFPresentation av Pia Tham och Katarina Alexius av forskningsprogrammet What Works? Att tidigt fånga upp barn och unga som riskerar att fara illa. Kunskaps- och metodutveckling i samverkan med socialtjänst, skola, polis, BVC och brukare.
What works-projektet är tillämpad välfärdsforskning som bedrivs genom programbidrag från Forte åren 2024–2029. Projektet är ett partnerskap mellan forskning och praktik för utveckling av socialtjänstens förebyggande arbete med barn och unga. Syftet är att forskare, praktiker och brukare i samverkan etablerar en långsiktig modell för kunskaps- och metodutveckling med fokus på socialtjänstens förebyggande och tidiga insatser. Dagens samhällsutmaningar är utgångspunkten för projektarbetet, som ska genomföras med inriktning mot Uppsala kommuns socioekonomiskt sårbara områden. Genomförandet baseras på fyra delprojekt av särskild relevans för barn och ungdomar som på grund av sådant som socioekonomisk utsatthet riskerar negativ utveckling. Delprojekt 1 rör förebyggande arbete och tidiga insatser för föräldrar med spädbarn, medan Delprojekt 2 rör förebyggande arbete och tidiga insatser med elever i grundskolan. Genom Delprojekt 3 studeras förebyggande arbete och tidiga insatser mot barn- & ungdomsbrottslighet, och i Delprojekt 4 undersöks förebyggande arbete och tidiga insatser avseende hedersrelaterat våld. Tre övergripande forskningsfrågor styr genomförandet:
I vilken utsträckning uppnår de metoder som används sina mål ur både brukarnas och de professionellas perspektiv?
Hur kan arbetet utvecklas?
Hur kan kunskap från de fyra delprojekten överföras och implementeras för en långsiktig och kontinuerlig kunskapsutveckling?
Datainsamling sker baserat på bland annat olika skattningsskalor/mätinstrument i granskningen av semistrukturerade-, djup- och fokusgruppsintervjuer, etnografiska studier samt dokumentationsanalyser. För att skapa förståelse för hur socialtjänstens arbete med barn och unga kan utvecklas vägleds undersökningarna av flera teoretiska perspektiv, med en bas i barnets bästa utifrån FN:s barnkonvention. Initiativ till projektarbetet kommer från Uppsala kommun, som under många år i vissa avseenden hanterat svåra sociala problem. Målet är att skapa arbetsmodeller för kontinuerlig kunskapsöverföring och implementering. Syftet med programmet är att förbättra kvaliteten i arbetet med barn, unga och deras familjer. Ambitionen är att den kunskap som genereras kommer att vara värdefull även på nationell nivå
Historiska analogier inom barnavården: Vad kan vi lära av det förflutna?
Get PDFVad kan historiska perspektiv på den sociala barnavården tillföra för att vi ska förstå dagens utmaningar och se möjligheter i samtiden? Det finns viss skepsis, särskilt bland historiker, mot att det är möjligt att lära av det förflutna, men historiska analogier är trots allt ett grepp som gör att vi kan se på vår egen tid med nya ögon (Karlsson 2014; Keulen 2023). Jag kommer att presentera två historiska analogier i syfte att diskutera om och i så fall vad vi kan lära av historien.
Mitt första exempel handlar om att det redan för hundra år sedan fördes en politisk debatt om det var moraliskt riktigt och ekonomiskt effektivt att tillåta vinster i välfärden med anledning av att viss barnavård erbjöds av privata utförare som drev barnhem, barnpensionat spädbarnshem och förlossningshem. Detta var verksamheter som försvann i takt med att välfärdsstaten formerades (Sköld & Sjöberg 2024). Hur dekommodifierades denna tidiga vårdmarknad utan att kommersiella intressen inom den sociala barnavården förbjöds?
Mitt andra exempel handlar om bristen på familjehem som många kommuner erfar idag (Lind et al 2023; Pålsson et al 2022), men som också tidigare i historien varit ett uppmärksammat problem. Mellankommunal samverkan i rekrytering, utbildning och uppföljning av familjehem föreslås idag som en åtgärd för att underlätta för kommunerna, men redan på 1930-talet anställdes regionala barnavårdsombud som skulle bistå kommunerna inom ett län att rekrytera och följa upp familjehem (Bergman 2011). Om vi jämför de hinder som barnavårdsombuden mötte med de utmaningar som mellankommunala samverkansorganisationer står inför idag – vad är nytt och vilka problem tycks vara beständiga? Finns det något att lära av barnavårdsombudens strategier och deras historia
Programteori i sociala insatser för barn
Get PDFProgramteori är ett begrepp som används inom forskning som syftar till utvärdering av insatser. Det handlar om att förstå de komponenter som insatsen bygger på och hur de motiveras. I amerikansk interventionsforskning beskriver man att programteori utvecklas av forskare, i samverkan med praktiker och brukare för att skapa forskningsbaserade interventioner. Interventionerna testas sedan genom pilotprojekt och justeringar i flera steg innan interventionen genomförs så att effekterna av den kan mätas. En hel del studier av programteori går däremot en annan väg där man utgår från redan pågående praktik och ser till vilka komponenter som ingår och vilka grundantagande som insatsen bygger på.
Genom sina grunder i att studera de grundläggande komponenterna i insatser har programteori många paralleller till andra teoretiska begrepp. Där finns till exempel tydliga likheter med begrepp som kognitiva kartor och institutionella logiker, som förekommer i nyinstitutionell organisationsteori. I denna presentation är det just det som betecknas programteori som är i fokus, även om det finns studier av liknande slag som utgår från andra begrepp.
I Sverige har programteori använts i forskning om pedagogiska och sociala insatser för barn. I ett projekt om socialtjänstens insatser kontaktperson och kontaktfamilj avser vi själva att arbeta programteoretiskt. Inför det arbetet gör vi en överblick över hur programteori använts i forskning om barn i Sverige. Överblicken bygger på litteraturstudier av rapporterad forskning som sökts via traditionella databaser, men också i bredare sökningar eftersom en hel del studier på området presenterats i rapportform. Här har vi behövt arbeta med både allmänna internetsökningar och snöbollsmetod, genom referenslistor i de texter vi funnit.
Endast elva studier baserade på programteori finns rapporterade i forskningsdatabasen SWECRIS för perioden sedan 2011. Av dessa rör endast två projekt insatser för barn, där det ena projektet är vårt eget. Av övriga nio projekt rör tre utbildning, två arbetsmarknadsinsatser, två rör integrationsprojekt, ett insatser för äldre och ett handlar om den sociala tillsynens programteori, om granskning av socialtjänsten. I vidare sökningar finner man däremot flera andra studier och texter som är relevanta för den sociala barnavården, och både artiklar och rapporter om hur olika praktiker som rör barn studerats.
I denna presentation vill vi ge en överblick över hur programteori använts i studier om insatser för barn i Sverige. Presentationen inleds kort med en generell överblick av programteori och utgår sedan från tre centrala frågor:
Vilka grunder har den programteori som används i Sverige för att studera sociala insatser för barn? Dvs. hur tydlig roll spelar programteorin, vilka källor och modell används osv.
Hur och i vilka sammanhang har sådana studier genomförts? I det ingår också frågor om studierna har använts för att forma insatser, eller för att utvärdera insatser och vilka som har medverkat i användningen eller utforskandet av programteori.
Vilka centrala komponenter har framkommit i studiern
Våld i nära relationer bland SiS-placerade ungdomar: Dynamiken mellan egna beteendeproblem och att vara offer för våld
Get PDFStudien belyser ungdomar som är placerade på särskilda ungdomshem (drivs av myndigheten Statens Institutionsstyrelse, SiS) och deras erfarenheter av våld i en egen nära relation och den komplexitet som kan tänkas uppstå vad gäller att förhålla våldsutsatthet med egna socialt nedbrytande beteenden: Det är tänkbart att ungdomarna finner det svårt, eller inte har utrymme, att positionera sig som offer för våld samtidigt som de är placerade på SiS särskilt ungdomshem till följd av eget socialt nedbrytande beteende, som exempelvis missbruk och kriminalitet. Utifrån 17 intervjuer med placerade ungdomar som blivit utsatta för våld kommer fokus därmed att ligga vid dynamiken som uppstår mellan egna beteendeproblem och att bli utsatt för våld. I denna presentation kommer det redogöras för preliminära resultat.
Det går att argumentera för att SiS-placerade ungdomar är en av de mest utsatta grupper av barn, som också blivit utsatta för våld i större utsträckning jämför med normalpopulation. Att en placering vid något av de särskilda ungdomshemmen är den kraftfullaste interventionen det svenska barnavårdssystemet och staten kan ta till är också av betydelse. Ett barn som placeras vid en institution hamnar i samhällets vård, nästan uteslutande via tvångslagstiftning, varför det blir angeläget att se till hur samhället sörjer för våldsutsatthet och hur detta offerskap tas om hand om
Utveckla, testa och implementera en metod för bedömningsstöd av barns omsorgsansvar i socialtjänstens barnavårdsutredningar
Get PDFUppskattningsvis sju procent av alla barn i Sverige utför vad som betecknas som en hög grad av omsorgssysslor i sin hemmiljö. Det kan vara att hjälpa föräldrar eller andra närstående med olika former av hushållssysslor, men också personlig omvårdnad och kontakt med exempelvis myndigheter. Barn tenderar att ta på sig omsorgsuppgifter när det saknas annat stöd i familjen och en hög grad av sysslor riskerar att påverka barnets hälsa och skolarbete. Graden av omsorgsansvar återfinns som en riskfaktor i socialtjänstens bedömningssystem BBiC. Dock saknas ett bedömningsinstrument för socialsekreterare kring vad barn gör, i vilken omfattning och hur det påverkar dem. I ett pågående forskningsprojekt utvecklas och testas ett sådant formulär inom socialtjänsten i ett flertal kommuner i södra Sverige med syfte till att tillsammans med socialsekreterare och barn utveckla ett formulär som ökar möjligheterna att upptäcka barn som tar ett omsorgsansvar hemma. Formuläret har sin grund i två beprövade formulär (MACA-YC och PANOC). Utifrån samtal med en referensgrupp barn från Maskrosbarn har frågor om våldsutsatthet inkluderats. I forskningsprojektet bidrar såväl barn som socialsekreterare återkommande med synpunkter på formulärets utformning och det revideras därefter för att sedan testas i socialtjänstens barnavårdsutredningar.
Seminariet ämnar bidra med kunskap om i vilken omfattning barn aktuella för en barnavårdsutredning genomför omsorgssysslor, vilken sorts sysslor barn utför samt hur barn uppfattar sysslorna. Genom inkluderingen av frågor kring barns eventuella våldsutsatthet presenteras i vilken grad barnen upplevt olika former av våld, men också korrelationen mellan våldsutsatthet och omsorgsansvar. Vidare syftar presentationen bidra med en diskussion huruvida ett strukturerat bedömningsinstrument som tagits fram tillsammans med barn och socialsekreterare kan hjälpa till att synliggöra gruppen unga omsorgsgivare. Såväl barns som socialsekreterares uppfattning av formulärets användbarhet presenteras.
Genom att fortlöpande i forskningsprojektet ta del av barns tankar är förhoppningen att deras erfarenheter kan bidra till att förbättra det sociala arbetets praktik