LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Enabling digital business model transformation for sustainable manufacturing through servitization
Get PDF
The reproduction of administrative and cultural barriers: Lessons learned from social services investigations of honour problematics
Get PDFThis contribution departs from Fadime Sahindal’s speech in the Swedish Parliament in November, 2001. Her speech highlighted the reluctance of mainstream society to understand the problematics of honour, and in particular to see and acknowledge the difficult experiences of her parents and other migrant parents. With this in mind, I address how understandings of sexuality and gender relations among some migrant groups are interpreted today by mainstream society civil servants.Taking inspiration from Reza Banakar’s (1994, 1998) analysis of the Swedish legal system’s ability to assess and translate multi-cultural issues, I investigate legal pluralism as a system-oriented, structural condition with social, actor-oriented implications. I use findings from recent studies of Social Services records, which indicate that the legal system – as represented through these records – can be understood as consisting of two barriers. The first barrier is administrative and creates an uneven power relationship in favour of the civil servant over the client(s). The other barrier is cultural and reproduces moral notions of sexual relations. A central disagreement concerns whose definition of gender equality is the most legitimate one. A suggested way forward is to “agree to disagree.”This contribution departs from Fadime Sahindal’s speech in the Swedish Parliament in November, 2001. Her speech highlighted the reluctance of mainstream society to understand the problematics of honour, and in particular to see and acknowledge the difficult experiences of her parents and other migrant parents. With this in mind, I address how understandings of sexuality and gender relations among some migrant groups are interpreted today by mainstream society civil servants.Taking inspiration from Reza Banakar’s (1994, 1998) analysis of the Swedish legal system’s ability to assess and translate multi-cultural issues, I investigate legal pluralism as a system-oriented, structural condition with social, actor-oriented implications. I use findings from recent studies of Social Services records, which indicate that the legal system – as represented through these records – can be understood as consisting of two barriers. The first barrier is administrative and creates an uneven power relationship in favour of the civil servant over the client(s). The other barrier is cultural and reproduces moral notions of sexual relations. A central disagreement concerns whose definition of gender equality is the most legitimate one. A suggested way forward is to “agree to disagree.
Black women saving white masculinities: the masculinizing effects of Portuguese migration to Angola
Get PDFInformed by an ethnographic study on the recent Portuguese work migration to Angola, this paper starts from the observation that a specific type of intimate relations between migrants and hosts was subject to intense social scrutiny within the migrant community: the one composed by middle-aged Portuguese men and younger Angolan women. This type of relation or, more precisely, the chatter it generated among Portuguese migrants, serves here as entry point to think about the discursive remodulation of white masculinities in the migratory context. Building on literature on post/colonialism, cross-border intimacy, and the interrelation between international mobilities and masculinities, I interrogate what race, nationality, economic class and age did to the social (re)construction of what it means to be a (white/Portuguese) man in this particular time-space. I further argue that the identity configuration as white Portuguese is constructed as meaningful in relation to three subject positions – Portuguese/white women, Angolan/black women and Angolan/black men – that play either a complementary or a contrapuntal role with it. The article makes two main points: that the chatter analysed hints at the masculinizing effect of contemporary Portuguese migration to Angola; and that this revalorization of white/Portuguese masculinities is done with an eye on the past, i.e. on colonial scripts and imaginaries.Informed by an ethnographic study on the recent Portuguese work migration to Angola, this paper starts from the observation that a specific type of intimate relations between migrants and hosts was subject to intense social scrutiny within the migrant community: the one composed by middle-aged Portuguese men and younger Angolan women. This type of relation or, more precisely, the chatter it generated among Portuguese migrants, serves here as entry point to think about the discursive remodulation of white masculinities in the migratory context. Building on literature on post/colonialism, cross-border intimacy, and the interrelation between international mobilities and masculinities, I interrogate what race, nationality, economic class and age did to the social (re)construction of what it means to be a (white/Portuguese) man in this particular time-space. I further argue that the identity configuration as white Portuguese is constructed as meaningful in relation to three subject positions – Portuguese/white women, Angolan/black women and Angolan/black men – that play either a complementary or a contrapuntal role with it. The article makes two main points: that the chatter analysed hints at the masculinizing effect of contemporary Portuguese migration to Angola; and that this revalorization of white/Portuguese masculinities is done with an eye on the past, i.e. on colonial scripts and imaginaries
Konkurrens och samverkan i familjehemsrekrytering
Get PDFMånga kommuner i Sverige kämpar med att hitta lämpliga familjehem till barn som har behov av en placering utanför hemmet. Svårigheten att rekrytera jourhem och familjehem samt alltmer krävande placeringsuppdrag gör det svårt för kommunerna att hitta rätt hem till rätt barn (Pålsson m.fl., 2022). Eftersom familjehemsrekrytering även får ske utanför den egna kommunen, kan kommuner rekrytera familjehem i hela Sverige och därmed också konkurrera med varandra om kvalificerade familjehem (Vårdanalys, 2016). Ytterligare en möjlig konkurrent för kommunerna är, sedan ett par decennier tillbaka, de privata bolagen som har tillkommit på marknaden (Fridell Lif, 2023; Lundström, Sallnäs & Wiklund, 2018).
Regional samverkan nämns ofta som en lösning på kommuners problem. Samverkan med närliggande kommuner för att effektivisera och förbättra rekryteringen av familjehem är numera något som många kommuner använder sig av (Vårdanalys, 2016; SKR, 2021). Men hur fungerar det?
Denna studie har undersökt aktiva och avslutade regionala samverkansorganisationer i olika delar av Sverige. Totalt 21 intervjuer har genomförts med familjehemssekreterare och första linjens chefer inom dessa organisationer, samt med representanter från deltagande kommuner och de kommuner som har valt att avsluta sitt samarbete. Jag är särskilt intresserad av att förstå vad som händer med konkurrensen när kommuner bildar gemensamma organisationer för att rekrytera familjehem
Uppdrag familjehem: En explorativ studie om ingången i familjehemsföräldraskap och erfarenheter av familjehemsbildning
Get PDFDen här presentationen rör ett pågående forskningsprojekt som knyter an till utmaningar familjehemsvården står inför idag. För en stor del av Sveriges kommuner finns det svårigheter att rekrytera nya familjehem och ett bristande utbud på familjehem kan försvåra möjligheterna till att göra en god matchning mellan barn och familjehem (Pålsson, et al., 2023). En annan utmaning är att forskning visar att familjehemsplaceringar trots ambitionen att vara långvariga och utgöra en stabilitet i barns liv, ofta leder till sammanbrott där placeringen avbryts i förtid, där det inte är ovanligt att familjehemsföräldrarna avsäger sig uppdraget i förtid (Vinnerljung et al., 2017). Internationella studier visar att yngre och oerfarna familjehemsföräldrar tenderar att inte fortsätta med familjehemsuppdrag i samma utsträckning som erfarna familjehem (Gibbs & Wildfire, 2007). Det första året i ett familjehem har också pekats ut som kritisk i förhållande till risken för sammanbrott (Taylor & McQuillan, 2014). Samtidigt har få studier undersökt familjehemsföräldrars förberedelser inför familjehemsuppdraget och erfarenheter av första perioden med ett nytt barn i familjen (Lanigan & Burleson, 2017). En kunskapslucka har också kunnat identifieras avseende nya familjehemsföräldrars erfarenheter av att bli familjehem och hur de förhåller sig till rollen som familjehemsförälder.
Med bakgrund i dessa aktuella frågor riktar sig det pågående avhandlingsprojektet mot ingången i familjehemslivet och följer nya familjehemsföräldrar under det första året. Utgångspunkten är att utforska familjehemsbildning och avstamp tas i ett intresse för den första viktiga tiden och transitionen till att bli familjehem utifrån familjehemsföräldrars perspektiv. Avhandlingens delstudier undersöker 1) grundutbildning för familjehem, 2) familjehemsföräldrars förberedelser och upplevelser av placeringsprocessen, 3) familjehemsföräldrars erfarenheter och upplevelser av första tiden med ett placerat barn i hemmet och slutligen 4) hur familjehemsföräldrar förhåller sig till rollen som familjehemsförälder. Delstudierna följer kronologiskt på varandra in i familjehemslivet.
Kvalitativa metoder används för att undersöka familjehemsutbildning genom dokumentanalys av utbildningsmaterial samt deltagande observationer, dessutom genomförs intervjuer med familjehemsföräldrar från cirka 20 nya familjehem under två olika tidpunkter. Första intervjufasen sker kort efter placering och uppföljande intervjuer ett år senare. Med avhandlingens fokus på förberedelser, ingången i familjehemslivet och den första viktiga perioden kan en större förståelse erhållas kring transitionen till att bli familjehem. Således förväntas studierna bidra med betydelsefull kunskap relevant för arbetet med rekrytering och kvarhållandet av familjehem samt vidareutvecklingen av familjehemsvården
Hem och (dis)kontinuitet: Familjehem för barn med migrationsbakgrund (HoMi)
Get PDFFN: s konvention om barnets rättigheter betonar vikten av att bedöma kontinuiteten i barnets uppfostran och barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund när barn placeras utanför hemmet (Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (art 20). Det övergripande syftet med forskningsprojektet Hem och (dis)kontinuitet: Familjehem för barn med migrationsbakgrund (HoMi) som genomförs i Sverige och i Norge är att studera olika perspektiv och erfarenheter från socialarbetare, familjehemsföräldrar och placerade barn och unga med migrationsbakgrund, för att söka kunskap om vad som kan bidra till en god familjehemsvård för barn med migrationsbakgrund, anpassad efter placerade barns behov och familjehemmens förutsättningar.
Projektet omfattar 4 delstudier. 1)Nationella policy för familjehemsvård. 2) Matchning av barn med migrationsbakgrund och familjehem samt uppföljning av familjehemsplaceringar. 3) Hur barn med migrationsbakgrund och deras familjehem skapar ett ”hem” tillsammans. 4) Resultaten från delstudierna sammanställs för att undersöka betydelsen av nationell policy och beslutsfattande. Projektet är finansierat av Norges Forskningsråd och leds av forskare från Bergen (NORCE Research, Høgskulen på Vestlandet (HVL). I Sverige deltar forskare från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. I denna presentation redovisas resultat från delstudie 2 och 3.
I delstudie 2 har vi genomfört fokusgrupper med socialarbetare samt unga vuxna med migrationsbakgrund som har tidigare erfarenheter av placering i familjehem. Vi har också genomfört individuella intervjuer med socialarbetare. I denna presentation redovisas mer specifikt resultat från 7 fokusgrupper med socialarbetare (26 st) i Sverige och Norge och vilka övervägande de anser särskilt viktiga när de ska matcha barn med migrationsbakgrund och familjehem. Den komplexitet som omgärdar matchningen är i fokus.
I delstudie 3 har vi intervjuat familjehemsföräldrar och unga från sju familjehem i Sverige. Intervjuerna har genomförts vid två tillfällen med 6 – 12 månaders mellanrum. I vår presentation redovisas ungas och familjehemsföräldrarnas upplevelser och erfarenheter av hur språk, kultur och religion påverkar vardagslivet, och vad som bidrar till en känsla av tillhörighet och sammanhang – att kunna känna sig ”hemma”. Vi har också bett familjehemsföräldrar och unga att ta foton av platser som är sammankopplade med känslan av ”hem”.
Avslutningsvis vill vi lyfta frågor om vad de erfarenheter som socialarbetare, familjehem och placerade barn delar kan bidra med för att säkerställa att socialtjänstens familjehemsvård genomförs utifrån barns bästa
Glappet mellan myndighet och öppenvård och dess betydelse för vilken hjälp barnet får
Get PDFInom verksamheten är glappet mellan myndighet och öppenvård välkänt, men det är inte lika känt vilka konsekvenser det får för barn, och verksamhetens möjligheter att lyckas med sitt kärnuppdrag. Utanför verksamheten finns mycket liten kunskap om öppenvården och om barns delaktighet inom öppenvårdsinsatser. Några studier har visat på glappen i kedjan (Heimer och Pettersson 2023) men inte beskrivit dem i detalj och inte heller beskrivit handläggarens och familjebehandlarens perspektiv. Öppenvården menar bland annat att myndighet ger en otydlig beskrivning av problemen och målen för insats. Myndighet anser i sin tur att öppenvården överprövar deras bedömning och att de är beställare och öppenvården utförare.
Detta konferenspapper bygger på intervjuer med familjebehandlare och, i mindre omfattning, med handläggare, samt skriftlig dokumentation. Hur beskriver man ansvarsfördelningen mellan myndighet och öppenvård från två olika perspektiv? Hur tar sig glappet konkret uttryck i verksamheten? Vilka konsekvenser får glappet för bland annat organisationens förmåga att föra barnets uppgifter vidare
Signs and early identification among young children: Professionals' perceptions of the GIRFEC model in Swedish municipalities
Get PDFThere is an ongoing introduction of models inspired by the Scottish model Getting it right for every child (GIRFEC) in several places in Sweden that includes all organisations that cater to children and young people. It is a national approach to improve the wellbeing based on the Convention on the Rights of the Child and is based on ideas regarding children's welfare and social rights. It emphasizes early intervention, prevention practices, and fostering partnership working among services and families. This study aims to elucidate how professionals working with infants and pre-schoolers in municipalities where the GIRFEC model has been implemented perceive the concept of early identification, which children should be identified and offered support or intervention, how this is motivated/why this should be done, and what kind of support or intervention identified children should be offered. The research addresses three primary questions: (1) What signs form the basis for the identification of children, and more specifically, what signs in terms of the children’s own behaviours and/or life situation form the basis for early identification. (2) How do professionals understand the signals that have been picked up? (3) What are the perceptions of professionals of positive and/or negative consequences of early detection?
The study employs a qualitative approach, collecting data through individual face-to-face interviews with 13 informants from different organizations using a semi-structured interview guide. Data was collected from three municipalities, primarily consisting of small towns (up to 30,000 citizens) and rural areas. Preliminary analyses and results are presented.There is an ongoing introduction of models inspired by the Scottish model Getting it right for every child (GIRFEC) in several places in Sweden that includes all organisations that cater to children and young people. It is a national approach to improve the wellbeing based on the Convention on the Rights of the Child and is based on ideas regarding children's welfare and social rights. It emphasizes early intervention, prevention practices, and fostering partnership working among services and families. This study aims to elucidate how professionals working with infants and pre-schoolers in municipalities where the GIRFEC model has been implemented perceive the concept of early identification, which children should be identified and offered support or intervention, how this is motivated/why this should be done, and what kind of support or intervention identified children should be offered. The research addresses three primary questions: (1) What signs form the basis for the identification of children, and more specifically, what signs in terms of the children’s own behaviours and/or life situation form the basis for early identification. (2) How do professionals understand the signals that have been picked up? (3) What are the perceptions of professionals of positive and/or negative consequences of early detection?
The study employs a qualitative approach, collecting data through individual face-to-face interviews with 13 informants from different organizations using a semi-structured interview guide. Data was collected from three municipalities, primarily consisting of small towns (up to 30,000 citizens) and rural areas. Preliminary analyses and results are presented