LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Commentary: “Responsible Research Assessment: Implementing DORA for hiring and promotion in psychology”
No full textA commentary on: Gärtner et al., 2022; Schönbrodt et al., 2022
Diskurser om kunskap i relation till språkintroduktionselever
No full textThe aim of this article is to shed light on discourses about Language Introduction students and their knowledge, more specifically on discourses that emerge in the speech of teachers working in the Language Introduction program. The program is one of five Introductory programs at upper secondary school in Sweden and accepts newly arrived students aged from 16 to 19. Studies have shown that teachers’ perceptions, beliefs, and experiences can influence to shape their classroom practice, and therefore they are important for students’ schooling and thus also important to investigate. Foucault’s perspective on discourse theory and analysis was chosen to Illuminate how teachers talk about instruction in the program and the knowledge they attribute to their students. The material in the study consists of interviews with 24 teachers at four different upper secondary schools. In the analysis, the two discourses knowledge and multilingualism which are made visible contain statements about knowledge, students’ backgrounds, knowledge heterogeneity, previous schooling and language. The results show that multilingualism is perceived as a resource on the individual level, but that in a school context it becomes an obstacle. In this way, the students are positioned as deficient both in terms of knowledge and language, especially students with little or no previous schooling.Syftet med den här artikeln är att rikta ljuset mot diskurser om språkintroduktionselever och deras kunskap, mer specifikt diskurser som framträder hos lärare som undervisar på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända elever från 16 till 19 år. Eftersom studier påvisat att lärares uppfattningar, övertygelser och erfarenheter bidrar till att utforma den undervisningspraktik de genomför och är av betydelse för elevers skolgång är de viktiga att undersöka. Foucaults perspektiv på diskursteori- och analys valdes för att synliggöra lärares tal om undervisningen på programmet och den kunskapssyn som framställs i relation till språkintroduktionseleverna. Materialet i studien består av intervjuer med 24 lärare som arbetar på fyra olika gymnasieskolor. I analysen framträder de två diskurserna kunskap och flerspråkighet som innehåller utsagor om kunskap, kunskapsmässig heterogenitet, bakgrunder, skolbakgrunder och språk. I resultaten synliggörs att flerspråkigheten uppfattas som en resurs på det individuella planet men att den i en skolkontext blir ett hinder. Därmed positioneras eleverna som bristfälliga såväl kunskapsmässigt som språkmässigt, i synnerhet elever med kort eller ingen skolbakgrund
Målstyrning av den svenska skolan – en systematisk översikt
No full textThis article is a systematic review aiming to analyze prior research focusing on Management by Objectives (målstyrning) in Swedish education. Policy and research extensively discuss the pros and cons of Management by Objectives (MBO). Synthesizing this research, the review provides a knowledge foundation for researchers and policymakers engaged in studying and improving educational governance.
This systematic review covers peer-reviewed studies published between 2000-2021 in Swedish and international journals and dissertations authored at Swedish universities and higher education textbooks (including anthologies and reports) by researchers. The guiding questions for the review are: What characterizes research on MBO in Swedish education? What knowledge has been produced by research regarding MBO in Swedish education?
Based on these questions, the following search terms were developed for literature searches in international databases: “management by objectives,” “management by results,” “management by objectives and results,” “goals and objectives,” and “steering by objectives.” Although in Swedish, equivalent search terms were used for searches in Swedish databases. The search terms “school*,” “education*,” “Sweden,” “Swedish,” “Nordic,” and “Scandinavian” were added to the international searches.
Systematic literature searches were conducted in two international (EBSCO, SCOPUS) and three Swedish databases (Libris, Swepub, and DiVA) in the fall of 2021. Hand searches were conducted in selected journals. The search result yielded 2556 references. After screening based on the title and abstract, 26 studies were identified. Further screening was based on strict criteria for inclusion and exclusion and for quality, identifying seven studies to be included in the systematic review.
The analysis of the included studies was conducted in several steps. First, each study was summarized based on the following highlighted aspects: aim and study design, theoretical perspectives, methods and data, and explanatory models, including time periods and policy decisions. Synthesizing the studies, we searched for similarities and differences in each aspect.
All seven studies have an explanatory approach. One study lacks a theoretical framework for its analysis. Three of the remaining six studies aim to explain the introduction of MBO in Swedish education around 1990, while three focus on education reforms and change from a broader perspective, including aspects of MBO. Regarding theoretical perspectives, institutional theory and curriculum theory dominate. All seven studies analyze official policy documents, and most studies draw on governmental investigations and bills from the Ministry of Education. In addition, some studies use governmental investigations and bills from the Ministry of Finance.
The review shows that research has produced knowledge that contributes to answering questions on how and why MBO was introduced in Swedish education. All of the included studies link the introduction of MBO to governmental investigations and parliamentary decisions in 1989-1993. However, the research provides competing answers on why MBO was introduced. On the one hand, three studies show that MBO is founded on ideas and values that contrast sharply with the underlying logic of the dominant governance models around 1990. On the other hand, four studies indicate that MBO has a more extended history because they shallowly trace the origins of educational reforms in the 1940s and the 1960s.
The review concludes that research on MBO in Swedish education mainly expresses the government’s official view lacking the voices of teachers, school leaders, organizations, and agencies in the educational sector. The image of MBO that emerges from the studies embraces the perspectives of policymakers, and it is based on unanimous studies concerning theory and methods. The review has identified a need for historical studies based on empirical data from a plurality of actors and system levels and other conceptualizations of MBO than the official ones. Artikeln är en systematisk översikt med syftet att studera vad som karakteriserar forskningen om målstyrning av svensk skola och vilken kunskap forskningen har genererat. Översikten innehåller litteratur publicerad 2000–2021. Systematiska litteratursökningar har genomförts i internationella (EBSCO, SCOPUS) och svenska databaser (Libris, Swepub, DiVA). Handsökningar har genomförts i ett urval svenska och nordiska tidskrifter inom statsvetenskap, offentlig förvaltning, pedagogik och utbildningsvetenskap. Litteratursökningarna genererade 2556 träffar. Efter granskning på titel- och abstraktsnivå återstod 26 publikationer. Efter granskning baserad på inklusions- och exklusionskriterier, samt kvalitetsgranskningen, kvarstod sju publikationer vilka inkluderades. Centrala resultat är att forskningen är knapphändig, att få studier har förklarande ambitioner med tydlig teoretisk inramning och att det därför finns brister i kunskapen om målstyrningens införande i och betydelse för skolans styrning. I studier med förklarande ansats, inriktad på målstyrning eller utbildningspolitiska reformer där målstyrning ingår, är institutionell teori och läroplansteori dominerande. Empirin består av statliga offentliga utredningar och propositioner från utbildnings- och finansdepartementen. Regeringens officiella syn ges central betydelse för att förklara när och varför målstyrning infördes, vilket tillsammans med begränsade empiriska underlag belyser den officiella bilden snarare än andra perspektiv
Unga aktualiserade hos socialtjänsten på grund av eget beteende: Undergrupper och insatser
Full text linkNär barn aktualiseras hos socialtjänsten kan det handla om faktorer relaterade till situationen i hemmet, barnets eget beteende eller en kombination av dessa. I denna artikel är fokus de barn som utretts med anledning av oro för deras eget beteende. Den oro som kan finnas för barn, och som kan föranleda en utredning av socialtjänsten, utgör ett bett spektrum av beteenden och faktorer och det kan därför antas att det finns flera undergrupper bland dessa. För att socialtjänstens arbete ska ske på bästa sätt för de barn som behöver stöd är det av vikt att barn får det stöd som är adekvat för dem. Det betyder att insatserna rimligen bör skilja sig åt beroende på problembild.
Mot bakgrund av detta har denna studie som syfte att undersöka vilka undergrupper som förekommer hos de barn som aktualiseras för eget beteende, vad de har för skillnader och likheter i bakgrund och problembild samt om de insatser de får skiljer sig åt och i så fall hur. Detta görs utifrån en totalundersökning i åtta kommuner i Stockholmsregionen av ärenden där socialtjänsten inlett en utredning i relation till barnet. I analysen ingår de barn där socialtjänsten, efter utredningen, identifierat en oro kring barnets eget beteende. Denna oro kan ta sig många former och e mängd olika beteenden har identifierats av socialtjänsten. För att identifiera undergrupper har en klusteranalys genomförts. I denna identifierades fyra undergrupper: självskadebeteende och/eller ätstörningar, skolproblematik, en grupp med multipla problem samt en grupp med annan problematik som inte faller in under de andra grupperna. Denna senare grupp utgörs av en grupp barn med spretig problematik men som inte har några problem liknande dem som karakteriserar de övriga tre grupperna.
De olika grupperna analyseras utifrån likheter och skillnader i bakgrund så som familjesituation och tidigare insatser och vilka insatser socialtjänsten bedömt att de behöver nu
Transforming Swedish child welfare through claims to represent children
Full text linkThis study explores claims to represent children, emerging from demands to enhance children’s rights. In Sweden, these claims converge in a governmental report considering the incorporation of the third Optional Protocol of the United Nations Convention on the Rights of the Child into Swedish law. Here the report is analysed based on concepts from political theory on the representative claim. The discussion indicates that: (1) as the children’s rights discourse evolves towards representation, NGOs can use their strong position within this discourse to make claims to represent children; (2) the shift in the discourse increases the risk that children’s voices are perceived as a resource for political purposes; (3) when NGOs make rights-based claims to represent children, children are portrayed as victims of societal deficiencies; (4) the claims to represent children result in a new, more bureaucratic role for the publicly organised Swedish Child Welfare Service.This study explores claims to represent children, emerging from demands to enhance children’s rights. In Sweden, these claims converge in a governmental report considering the incorporation of the third Optional Protocol of the United Nations Convention on the Rights of the Child into Swedish law. Here the report is analysed based on concepts from political theory on the representative claim. The discussion indicates that: (1) as the children’s rights discourse evolves towards representation, NGOs can use their strong position within this discourse to make claims to represent children; (2) the shift in the discourse increases the risk that children’s voices are perceived as a resource for political purposes; (3) when NGOs make rights-based claims to represent children, children are portrayed as victims of societal deficiencies; (4) the claims to represent children result in a new, more bureaucratic role for the publicly organised Swedish Child Welfare Service
Barns hjälpsökande vid social utsatthet
Full text linkI presentationen beskrivs ett nystartat forskningsprojekt där vi utifrån olika perspektiv ska undersöka barns hjälpsökande vid social utsatthet. I samarbete med professionella och ungdomsmedarbetare inom socialtjänsten utforskar vi barns hjälpsökandeprocesser och förutsättningar för barns hjälpsökande, samt hur kunskap från projektet kan implementeras i socialtjänstens praktik. Barns rätt till stöd och skydd är tydligt definierat i FN:s barnkonvention och inom exempelvis skola och socialtjänst finns riktlinjer för att främja och säkerställa barns rättigheter enligt denna konvention. I förslaget till ny socialtjänstlag betonas vikten av en tillgänglig socialtjänst med fokus på tidiga och förebyggande insatser (SOU 2020:47) och sedan juli 2023 kan barn från 12 år beviljas öppna insatser från socialtjänsten utan föräldrars samtycke (Socialstyrelsen, 2023). Trots en stark betoning på barns rätt till stöd och skydd i policy och lagstiftning visar forskning att enskilda barns utsatthet i många fall inte kommer till socialtjänstens kännedom (Kalin et al., 2022). Forskning om barns egna hjälpsökande vid social utsatthet är begränsad, men det finns visst stöd för att kunskap om rättigheter liksom tilltro till möjligheten att få hjälp och stöd, stärker barns benägenhet att berätta för andra om sin utsatthet samt hjälper dem att själva förstå och sätta ord på sina erfarenheter (Cossar et al. 2019; Thulin et al. 2020).
Syftet är att få kunskap om barns förutsättningar och tillvägagångssätt för hjälpsökande vid social utsatthet, samt utforska hur denna kunskap kan implementeras i socialtjänstens praktik genom deltagande och samskapande metoder. Fokus ligger på barns och ungas erfarenheter av att söka hjälp samt deras perspektiv på behov av stöd från samhället. För ett vidare perspektiv på förutsättningarna för hjälpsökande undersöks även barns generella uppfattningar om rättigheter och stöd, liksom professionellas uppfattningar om barns hjälpsökande och erfarenheter av att stödja barn i deras hjälpsökandeprocess.
Studiedesignen bygger på olika datamaterial, såsom en enkätundersökning med barn, intervjuer med unga och professionella, samt workshops med nyckelaktörer i en referensgrupp. Projektet förväntas bidra med både bred och djup kunskap om barns hjälpsökande ur olika perspektiv. Genom samarbetet med praktiken förväntas kunskap från projektet även förbättra barns förutsättningar att söka och få hjälp
Transmediations of deep temporalities in narrative video games
Full text linkThis paper aims to examine the intermedial phenomenon of transmediation in the context of award-winning video games Kentucky Route Zero (2013-20) and Disco Elysium (2019). The question under consideration is how video games through narrative and medium-specific means transmediate—transport and aesthetically transform—scientific concepts related to the ecological crisis; more specifically, “geologic time”. While this paper does not suggest conceptualizing transmediation as a phenomenon exclusive to the media type of video games, it will strive to analyze the ways transmediation of ecocritical concepts acquires its idiosyncratic realization in video games. On the one hand, I will argue that video games employ narrative strategies to construct temporalities that become congruent with the temporalties of the ecological crisis. On the other hand, bringing to the fore the digital and multimodal nature of video games, I will investigate how these narrative strategies come into being via video games’ distinctive use of media modalities.
This paper will build on the previous research in intermedial studies that conceptualized ecological crisis as a discourse that can be transmediated in artistic and non-artistic media. However, I will complement the intermedial approach with the experientialist strand in postclassical narratology to develop a more nuanced and medium-specific understanding of video games’ capacity to construct temporalities that are consistent with Anthropocene temporalities, as well as to account for cognitive effects and interpretative strategies that are evoked by such transmediations. The paper will thus explore the transmedial affordances of video games and their ecological agency—how, as narrative eco-media, they can foster awareness of the ongoing ecological crises through these transmediations and, here quoting the theme of the conference, comment on the present and encourage us to look beyond
Transmedial cultural praxis: Towards the dissipation of Italian colonial amnesia
Full text linkHow do creative practitioners use transmedial praxis to illuminate Italian colonial amnesia and address the persistence of colonial mentality in the present? And how can transmedial praxis promote collaboration across activist groups and social movements engaged in this struggle? In this paper, I examine how writers, artists and activists engage collaboratively with transmedial practices in an attempt to destabilise hegemonic narratives of Italy’s colonial past.
‘Viva Zerai!’ is an interactive map published on the blog of the writers collective Wu Ming in January 2021. The map uses coloured pins distributed across Italy’s geographical map to show streets, squares, monuments and public buildings that, to this day, bear the names of the colonial massacres, imperial possessions and historical figures that enabled the Italian expansionistic project.
The digital map holds a transformative potential, as it challenges dominant colonial narratives while fostering collaboration and new cultural approaches to representing and discussing the past. Indeed, ‘Viva Zerai!’ sparked activist collectives across Italy to come together under 'La Federazione delle Resistenze' (Federation of the Resistances) and utilise platforms such as www.resistenzeincirenaica.com and social media to exchange cultural practices and historical knowledge, as well as to coordinate efforts aimed at revealing colonial residues in urban topography. Here, I argue that these organizational strategies align with Sasha Costanza-Chock's concept of 'transmedia organizing' (p. 49). Examining digitally enhanced collaboration and meaning co-creation, I demonstrate how these groups strengthen social movement identity, achieve political and economic victories, and alter public consciousness regarding Italy's colonial past and its continued impact upon the present