Open Books at Lund University
Not a member yet
346 research outputs found
Sort by
Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister: särskilt om Internetrelaterade intrång
År 1996 prövades i Frankrike ett fall som gällde användningen av varumärket PAYLINE. Käranden med hemvist i Frankrike och svaranden med hemvist i Tyskland var båda behöriga innehavare av det aktuella varumärket i sina respektive länder. Det påstådda intrånget bestod i att svaranden använt varumärket på en webbplats med den tyska domänadressen brokat.de, belägen på en server i Tyskland, som var åtkomlig från Frankrike. När målet kom upp till prövning ställdes den franska domstolen bland annat inför den internationellt processrättsliga frågan om domstolen var behörig att ta upp målet om det tyska företagets användning av varumärket till prövning. Det rör sig här om en fråga om domsrätt som inte har ett självklart svar. Den franska käranden kan argumentera för att fransk domstol måste vara behörig att ta upp målet till prövning. Det rör ju, om än indirekt, skyddet för franska varumärken. Den tyska svaranden kan lika lätt finna argument mot fransk domsrätt. Det handlar ju om ett tyskt företags användning av ett tyskt varumärke, på tyskt territorium, där ingen avsikt funnits att rikta sig mot den franska marknaden. En talan riktad mot sådan användning måste prövas i Tyskland. Argumenten går uppenbarligen isär och i denna intressekonflikt illustreras detta arbetets centrala problem
Lex Machina: Unlikely encounters of international law and technology
The text and software experiments on international law and technology collected in this volume produce an irritating echo. It is an irritating echo because, at times, the algorithmic attempts to modify, create, and translate legal texts reveal residual traces of reality which rigorous and systematic legal processes aimed to eradicate. Conversely, it is also irritating because, at times, the algorithmic engagement with law surpasses the lawyer’s desire to reduce reality into legal form by ruthlessly succeeding with the expulsion of any non-technological elements from the realm of legal language.
Second and Revised edition (2025) available here: https://doi.org/10.37852/oblu.328The text and software experiments on international law and technology collected in this volume produce an irritating echo. It is an irritating echo because, at times, the algorithmic attempts to modify, create, and translate legal texts reveal residual traces of reality which rigorous and systematic legal processes aimed to eradicate. Conversely, it is also irritating because, at times, the algorithmic engagement with law surpasses the lawyer’s desire to reduce reality into legal form by ruthlessly succeeding with the expulsion of any non-technological elements from the realm of legal language.
Second and Revised edition (2025) available here: https://doi.org/10.37852/oblu.32
Creation, Development and Impact of the General Principles of Community Law: Towards a Jus Commune Europaeum?
The aim of this research is two-fold. First, the general principles of Community law are analyzed as ”legitimacy principles” which permit the European Court of Justice to review the acts of the institutions and the Member States. Second, the basic assessment is to reckon the general principles of Community law as effective tools for the building of a jus commune europaeum when they ”travel back" to the national legal systems. The creation of this common law is realized in the administrative and constitutional areas. Indeed, following an etiological approach, the general principles of Community law can be divided into three main groups: the administrative principles (such as proportionality and legitimate expectations), the due process principles which constitute “hybrid principles” as they are imbued with administrative and constitutional values (such as the right to be heard), and, finally, fundamental rights
Kanon och kulturarv: Historia och samtid i Danmark och Sverige
Kanon och kulturarv har diskuterats intensivt i Danmark och Sverige under de senaste åren. I Danmark har regeringens beslut att definiera en dansk kanon väckt stor debatt. I Sverige har diskussionen varit hovsammare samtidigt som ordet kulturarv har ett starkt grepp om museer, kulturmiljövård och arkiv.
I Danmark har diskussionen kretsat kring vad som är danskt, vem som ska definiera danskheten och vilka konsekvenser det ska tillåtas få. I Sverige har debattinläggen handlat om kulturarvens användbarhet. Förutom i lokal, regional och nationell identitetspolitik har kulturarv kommit till användning inom en rad andra områden som hälso- och sjukvård, regional- och lokalutveckling, turism och mångkultur.
Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem?
I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks
Migration och tillhörighet: Inklusions- och exklusionsprocesser i Skandinavien
Invandring börjar alltid med utvandring. Migranter lämnar inte utan vidare sina hemländer och blir ett med invandringsländerna. I stället äger deras liv rum i spänningsfältet mellan ut- och invandringsländerna, och därigenom utmanar de frågan om tillhörighet.
Forskarna i denna bok - etnologer, sociologer, pedagoger, socialantropologer, historiker, ekonomhistoriker och religionsvetare från Danmark, Norge och Sverige -- presenterar en rad aktuella teoretiska och analytiska ingångar till studiet av migration. Som två centrala aspekter av migration utforskar artiklarna bland annat hur migranters ofta mångtydiga tillhörighet produceras och tar form, samt hur invandringsländerna hanterar den ökade samhälleliga komplexitet som hänger samman med migration. Författarna sätter med olika begrepp fokus på produktion av och villkor för inklusion och exklusion. Genom sina olika teoretiska infallsvinklar bryter bokens författare med den oft a dominerande uppmärksamheten på invandrarnas påstådda brister, och sätter i dess ställe en forskning som undersöker relationerna mellan migration och tillhörighet som komplexa processer. Samtidigt prövas forskningens möjligheter att omspänna just dessa komplexiteter.
Artiklarna är huvudsakligen baserade på kvalitativa studier inom utbildning, arbetsmarknadsrelationer, den politisk-administrativa organiseringen av integrationsfältet och unga sekulära muslimers omvärldsförståelse i Skandinavien. Således tecknar boken också konturerna av forskningsfältets empiriska bredd och komplexitet
Bortom stereotyperna? Invandrare och integration i Danmark och Sverige
I svensk debatt utmålas Danmark som ett fäste för främlingsfientlighet och för en snål och stelbent behandling av invandrare. Det populistiska Dansk Folkeparti sätter tonen och de etablerade politiska partierna följer av opportunistiska skäl mer eller mindre med i dansen. Å andra sidan beskrivs Sverige i dansk debatt som mångkulturalismens fäste i Norden, ett land där den politiska korrektheten sitter i högsätet, och där det politiska etablissemanget, anfört av svensk socialdemokrati, lagt locket på debatten så att gemene mans åsikter om invandring inte tillåts komma fram. Så kan åtminstone huvudlinjerna i de offentliga samtalen sammanfattas. Men är det egentligen så här enkelt?
Bortom stereotyperna? speglar den angelägna samhälleliga forskning om invandring, nationell identitet och mångkulturalism som finns i Sverige och Danmark. Det är en volym där alla långt ifrån är eniga om allt, vilket skapar spänning och dynamik. Tematiskt famnar den över ett vitt fält, med såväl generella diskussioner som analyser av invandrares förhållanden och integrering i de två länderna. I flera av bidragen förs diskussionen i termer av problem och förtjänster med mångkulturalism. Inte minst diskuteras där frågor med koppling till islam. I de konkreta analyserna sker fruktbara jämförelser mellan dansk och svensk praxis och politik.
Bortsett från de skillnader som finns mellan författarnas utgångspunkter, och bortsett från hur man ser på invandring genom olika historisk-kulturella glasögon, är bilden av de två ländernas migrations- och integrationspolitik ändå att det finns fler överensstämmelser än man skulle kunna tro. Det beror främst på att båda står inför utmaningar av alltmer transnationell karaktär. Några härstammar ur den gemensamma globaliseringskontexten, andra har att göra med de lokala svårigheterna att upprätthålla välfärdsstaten under nya demografiska betingelser.
Genom jämförande analyser av såväl den generella utvecklingen som enskilda policy-områden visar boken många av dessa nya mönster och sammanhang och förflyttar debatten bortom de gängse stereotyperna