Linköping University Electronic Press
Not a member yet
2763 research outputs found
Sort by
STEAM-inspirerade angreppssätt ger möjligheter till gränsöverskridande undervisning
No full textKursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och teknik gör det möjligt för lärare att arbeta över disciplinära gränser, till exempel genom att behandla frågor som kopplar naturvetenskap och teknik till samhälle, miljö, hälsa och etik. Det är dock en utmaning hur man som lärare kan integrera detta arbetssätt i sin naturvetenskaps- och teknikundervisning. STEAM (Science, Technology, Engineering, Arts, Maths) är ett angreppssätt för undervisning som lärare kan ta inspiration från när de planerar en undervisning som överskrider vetenskapliga discipliner. I denna forskningsgenomgång presenteras exempel på forskningsstudier kopplade till begreppet STEAM. Tillsammans illustrerar de olika sätt att tänka kring STEAM, baserat på olika sätt att låta ”A”, arts, komma till uttryck i undervisningen
Inte bara allmosor : – om makthavarnas ansvar för fattigvården från antiken till 1500-talet
No full textPå en promenad i staden Brygge i norra Belgien möter jag fattigdomens historia som Sint-Janshospitaal från 1100-talet som användes fram till 1970-talet. I en park i närheten står en byst av den katolske 1500-talshumanisten Juan Luis Vivés som skrev en ordning för fattigvården. Hans tid har ofta tolkats som avgörande för fattigvårdens omorganisering. En omfattande ekonomisk kris med arbetslöshet och ökat antal tiggare som följd ställde krav på makthavarna. De påverkades av reformationen och humanistiska idéer och införde sekulariserad fattigvård skild från kyrkan. Det i sin tur anses ha inneburit början till modern, professionell välfärd. En strängare attityd gentemot fattiga infördes med en tydlig skiljelinje mellan dem som var berättigade till understöd, så kallade värdiga fattiga och ovärdiga. Disciplinära åtgärder med straff infördes med förbud mot tiggeri och krav på arbetsplikt. Den nya formen av fattigvård innebar i sin lekmannaledda organisation en noggrann undersökning och registrering av de hjälpsökande. Medeltidens omsorg däremot har tolkats som generös med allmoseutdelningar motiverade av religiös belöning för givaren i livet efter detta (Spicker, 2010; Grell & Cunningham, 1997; Jütte, 1994).
Dessa tolkningar av fattigvården och uppfattningar att lagar om den inte infördes förrän på 1500-talet är vanliga även i svenska läroböcker (Sunesson, 2016; Meeuwisse & Swärd, 2017).
Flera historiker har ifrågasatt denna tolkning och kritiserat den schablonmässiga beskrivningen av medeltidens fattigvård (bl.a. Davis, 2019; Innes, 2021)
Didier Eribon (2009) (2024): Tillbaka till Reims, och, En arbetarkvinnas liv, ålderdom och död, Verbal förlag,
No full textÄr ursprunget i arbetarmisär en större skam än homosexualitet, frågar sig den franske sociologen och queerteoretikern Didier Eribon i boken ”Tillbaka till Reims” (2009) när han återvänder till hemorten efter trettio år i exil. Som ung studerade Eribon (född 1953) vid Sorbonne. Gaykretsarna var klassöverskridande. Fabriksarbetarsonen blir nära vän med den kände filosofen Michel Foucault som han också skriver en betydande biografi om
Kollaborativ och explorativ problemlösning som ett sätt att öka elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen
No full textDenna text diskuterar hur undervisning i naturvetenskap kan göras mer engagerande genom kollaborativ och explorativ problemlösning. Traditionellt upplever många elever naturvetenskap som tråkigt, delvis på grund av passiva undervisningsformer. Forskning visar att när elever först får utforska problem tillsammans, innan de får direkt undervisning, utvecklar de både djupare begreppsförståelse och högre motivation. Särskilt effektiva är komplexa och öppna uppgifter som tillåter olika lösningar och kreativa resonemang. Grupparbete stärker intresset och lärandet, medan lärarens roll blir att bygga vidare på elevernas lösningar. Sammantaget framstår metoden som lovande för att öka både förståelse och engagemang i naturvetenskapliga ämnen
Book Review: Patel, Leigh. Decolonizing Educational Research: From Ownership to Answerability. Routledge, 2016, 120 pp.
No full textLeigh Patel’s work on decolonizing educational spaces provides a glimpse into an important transcendental motif in decolonial studies: that decolonization must be visible in the structure of being as such. I argue in this book review that the specific ontological picture provided, what I call a “Decolonial Deleuzean” view, implies a one-and-many relationship characterizable by what one scholar has called a “vegetal” ontology, the human social coordinate system in the metaphor of “the plant that is not one.” I argue further that this view fails to provide a believable picture of specifically human decolonial belonging in its ontological register by claiming that the plant metaphor provides an inappropriate one-and-many relationship to actual human spaces. “Decolonial Deleuzean” education therefore reintroduces the very exclusivity criterion it is designed to eliminate. I provide, finally, a psychoanalytical correction, one which is compatible with the decolonial project, but strictly speaking, not the Deleuzean one
Tropes about Vikings and the Viking Age in State-funded Museums in Contemporary Scandinavia
No full textThe popularity of the Vikings and the Viking Age in Scandinavian history cultures never seems to fade. As a projection surface for meaning-making needs in the present, the Viking Age constantly finds new ways to mirror the present, thus voicing new history-cultural trends. However, the Vikings carry heavy history-cultural traditions that tend to lead them to being portrayed as national symbols and masculine warriors.
This paper explores the malleability of representations of the Vikings and the Viking Age by analysing tropes about them in state-funded museums in contemporary Scandinavia. This study compares three exhibitions: Víkingr at the Museum of Cultural History in Oslo, The Viking World at the Swedish History Museum in Stockholm, and The Viking World at the Danish National Museum in Copenhagen. This article's relevance extends beyond the case study by introducing a method to define and analyse historical cultural tropes as they appear in museum exhibitions.
Four key tropes emerge from the analysis: 1) The multicultural world of the Vikings, reflecting modern society, particularly in Sweden and Norway; 2) The Vikings as nation-builders, a trope strongly present in the Danish exhibition; 3) The androcentric Viking as seafarer, warrior, trader, and farmer, recurrent in all exhibitions; 4) How Women also existed during the Viking Age, which appears in all exhibitions but is less emphasised in Denmark. The exhibitions' tropes correspond to either a tradition or a trend in their respective history cultures, thus highlighting tensions between their diachronic and synchronic dimensions
Transspråking på yrkesfag: En nøkkel til elevens kompetanse: [Translanguaging in vocational programmes: A key to the student’s competence]
No full textThis article presents a case study of translanguaging in the vocational programme in skin therapy at a Norwegian upper secondary school. The term translanguaging is used to describe a communicative practice and pedagogical approach that enables students to utilise a diverse range of linguistic and semiotic resources to comprehend and communicate themselves. This is deemed particularly suitable for recently arrived minority language learners who are still in the process of developing their verbal skills in the language of instruction. Based on observations and recordings of assessment dialogues, where students used a self-designed model to communicate their competencies, we show how the use of this model, alongside students’ and teachers’ use of gestures, as well as students’ use of several languages, together strengthens students’ potential for communicating, meaning making and learning. The model, the gestures and the use of multiple languages serve to structure and support the students’ communication, memory and language, and have an important interactional function. As such, they provide cognitive, communicative and interactional scaffolding. Based on these findings, we discuss the particular need and potential for translanguaging in vocational education programmes
Skiftande rättigheter i fattigvården: – en jämförelse mellan den skäliga levnadsnivån för äldreförsörjningsstöd och ekonomiskt bistånd
No full textDifferent rights regarding poor relief – a comparison between the level of reasonable living standards for financial support for the elderly and financial assistance
In 2003, financial support for the elderly (ÄFS) was introduced in Sweden, which shifted the responsibility for older people in need of financial support from the municipalities to the state. Prior to the reform, the target group received municipal social assistance (SA), which is a means-tested support for people with little or no income.
The article compares ÄFS and SA, focusing on what is considered a “reasonable living standard”, a concept used for both benefits. This is done through a textual analysis of government bills relevant to the implementation of ÄFS.
The results show that at the time of implementation, the reasonable standard of living for ÄFS was comparable to SA. Gradually, ÄFS has become more generous compared to SA. The calculation of the reasonable living standards for ÄFS is characterised by administrative simplicity, where the assistance is easily calculated for each application rather than assessed to match the needs of the individual recipients, which can be contrasted to the less standardised administration of SA. However, the level of the ÄFS is below the EU poverty line. Thus, the ÄFS does not have a good capacity to lift recipients out of poverty.
The poor relief logic that characterises SA remains in the ÄFS, for instance, through means testing. It is thus possible to see ÄFS as a type of light version of the poor relief logic
Lex Fattigdom : Om social hållbarhet
No full textSedan 1980-talet har jag läst, lyssnat, sett filmer och tagit del av social forskning på temat fattigdom som påverkan på våra liv. Sedan tjugo år tillbaka har jag återkommit till ämnet i mitt författarskap. I böcker, artiklar, krönikor har jag tänkt och skrivit om fattigdom. Som pengabrist. Avsaknader. Som roten till historiska oförrätter. Kulturellt glapp. Föräldrars och barns lidande och skam. Som känslor av håglöshet och hopplöshet. Som upprinnelsen till bilbränder och en grogrund för stora delar av annat socialpolitiskt elände som vi tar del av dagligdags: gängrekrytering, kriminalitet, våld, narkotika, ofärdiga skolbetyg, klotter, självskadebeteende, småbarnsrån, snatteri, förstörelse.
Varför lever vi inte i ett socialt hållbart samhälle där människor upplever sig ha möjligheter, god hälsa och en värdig tillvaro? Jag vill dela med mig av några tankar