OsloMet Periodika
Not a member yet
2463 research outputs found
Sort by
Section IX, Introduction
No full text
Methods and Agendas in Technology Education
Click on the "pdf" button to open and readthe introduction to this section.
Methods and Agendas in Technology Education
Click on the "pdf" button to open and readthe introduction to this section
Stridbara röster i textilslöjdens tjänst: En genomgång av innehållet i Svensk Slöjdtidning under 1960-talet
Get PDFMaterialet i den här artikeln är främst hämtat ur facktidskriften Svensk Slöjdtidning, organ för Sveriges Slöjdlärarinneförening åren 1960–1969. Ett deskriptivt förhållningssätt samt en kvalitativ textanalys för bearbetning och tolkning av materialet har använts vid granskningen. Avsikten med den valda metodansatsen var att undersöka vilka skribenter som skrev om textilslöjdens innehåll, vad textilslöjd implicerade under 1960-talet och analysera de problem som man brottades med samt hur texterna avspeglar en strävan mot utveckling av slöjdämnet. Textillärare Ingrid Lenberg, då anställd vid Aktiv hushållning är en av de röster som flitigt förekom i tidskriften. Hon var ordförande i Sveriges slöjdlärarinneförening och en aktiv artikelförfattare med bland annat argument för att konsumentkunskap skulle införas som ett ansvarsområde i slöjdundervisningen. Fil lic. tillika väv- och textillärare Gunhild Engholm skrev också flitigt artiklar rörande textilslöjdens innehåll och tillämpning i grundskolan. Det fria skapandet med kulturarvet som inspiration för elevers egna idéer debatterade hon ofta om. Både Lenberg och Engholm var stridbara förkämpar för hur textilslöjdens innehåll kunde anpassas till samhällsutvecklingen.Materialet i den här artikeln är främst hämtat ur facktidskriften Svensk Slöjdtidning, organ för Sveriges Slöjdlärarinneförening åren 1960–1969. Ett deskriptivt förhållningssätt samt en kvalitativ textanalys för bearbetning och tolkning av materialet har använts vid granskningen. Avsikten med den valda metodansatsen var att undersöka vilka skribenter som skrev om textilslöjdens innehåll, vad textilslöjd implicerade under 1960-talet och analysera de problem som man brottades med samt hur texterna avspeglar en strävan mot utveckling av slöjdämnet. Textillärare Ingrid Lenberg, då anställd vid Aktiv hushållning är en av de röster som flitigt förekom i tidskriften. Hon var ordförande i Sveriges slöjdlärarinneförening och en aktiv artikelförfattare med bland annat argument för att konsumentkunskap skulle införas som ett ansvarsområde i slöjdundervisningen. Fil lic. tillika väv- och textillärare Gunhild Engholm skrev också flitigt artiklar rörande textilslöjdens innehåll och tillämpning i grundskolan. Det fria skapandet med kulturarvet som inspiration för elevers egna idéer debatterade hon ofta om. Både Lenberg och Engholm var stridbara förkämpar för hur textilslöjdens innehåll kunde anpassas till samhällsutvecklingen
Elevers minnen från slöjdundervisning
Get PDFSyfte är att i essäform föra ett resonemang om egentillverkade föremåls position i minnen från slöjdundervisning. Varför minns vi föremål och vad kan bidra till minnens tillsynes starka position? Empirin består av skriftliga minnena, i form av ett urval om drygt 200 brev från elever som deltagit i slöjdundervisning. Breven är resultatet av ett publikt upprop inför utställningen Skolslöjd vid Nordiska museet år 2012. Analysen är genomförd genom en kvalitativ textanalys av brevens innehåll. Som stöd i resonemanget kring resultatet av brevens analys används begrepp och tankegångar från litteratur och forskning med fokus på minnen av föremål och ett meningsskapande i samband med tillverkning av föremål. Utöver detta används även forskning om minnen från undervisning. Texten, analys och litteratur i samverkan, visar avslutningsvis att föremål kan hjälpa individen att minnas men att dessas betydelse påverkas av bland annat tid och kontext. Föremålen både formar och framkallar minnen. Elevens upplevelser (såväl positiva som negativa) av föremålet och tillverkningen av dessa tycks påverka de minnen som skapas. Empirin och den valda litteraturen bidrar tillsammans till förståelse om vad elever minns och detta bidrar till reflektion gällande föremålens roll i slöjdundervisning och undervisningens utformning.Syfte är att i essäform föra ett resonemang om egentillverkade föremåls position i minnen från slöjdundervisning. Varför minns vi föremål och vad kan bidra till minnens tillsynes starka position? Empirin består av skriftliga minnena, i form av ett urval om drygt 200 brev från elever som deltagit i slöjdundervisning. Breven är resultatet av ett publikt upprop inför utställningen Skolslöjd vid Nordiska museet år 2012. Analysen är genomförd genom en kvalitativ textanalys av brevens innehåll. Som stöd i resonemanget kring resultatet av brevens analys används begrepp och tankegångar från litteratur och forskning med fokus på minnen av föremål och ett meningsskapande i samband med tillverkning av föremål. Utöver detta används även forskning om minnen från undervisning. Texten, analys och litteratur i samverkan, visar avslutningsvis att föremål kan hjälpa individen att minnas men att dessas betydelse påverkas av bland annat tid och kontext. Föremålen både formar och framkallar minnen. Elevens upplevelser (såväl positiva som negativa) av föremålet och tillverkningen av dessa tycks påverka de minnen som skapas. Empirin och den valda litteraturen bidrar tillsammans till förståelse om vad elever minns och detta bidrar till reflektion gällande föremålens roll i slöjdundervisning och undervisningens utformning
Hvilken betydning har hvem som kopierer? - ulike utfordringer ved bruk av visuelle åndsverk
Get PDFThis article has art copyright as its theme. With this in mind, I examine the boundaries of copyright depending on who makes a new artistic creation based on a previous work. Various examples where existing works are copied form the basis for my analysis and discussion of different approaches to the use of our tangible cultural heritage. Three perspectives on originality are elaborated on in the question of what a famous artist can do that an amateur may not. One perspective sees originality as something inherent in the artist, another that all works are adaptations of what already exists, a third that the recipient is involved in the creation of the work. In this article, the didactic perspective plays a major role. It reveals opportunities for teaching where understanding the boundaries of art copyright can open doors to a world of new aesthetic experiences.Artikkelen har opphavsrett som tema, med fokus på hva som kan gjøres med andres verk, og hvilken betydning det har hvem som gjør det. Forskjeller i praksis belyses ved å beskrive, analysere og diskutere konkrete eksempler der eksisterende verk kopieres. I artikkelen drøftes ulike tilnærminger til å bruke visuell kulturarv, og ulike metoder for nyskapelse av visuelle verk. På den ene siden eksisterer myten om at originale verk oppstår i kunstnerens eget hode, og på den andre en påstand om at alle verk kun er bearbeidelser av det som allerede finnes. Mellom disse peker en tilnærming på mottageren som medskaper av kunstverket. Selv om opphavsretten kan begrense skapende prosesser finner denne artikkelen, gjennom didaktiske perspektiver, muligheter hvor åndsverkloven åpner dører inn til en verden av nye estetiske erfaringer
You Have One New Message: Knitting intimacy for connecting opinions, people and the world
Get PDFKnitting is often practiced as a group activity that takes place in the domestic environment. Besides the collectivity, using motifs with meanings has also facilitated communication between people. Building on these ideas, a workshop was designed to facilitate discussions about everyday concerns or experiences, both on personal and societal levels, to strengthen communication with the self and others. In the workshop, the thirteen participants were asked to design a motif to convey a message to themselves, to the group or to the society. Through a group discussion, the motifs stemming from personal experiences were knitted, shared and discussed. The topics emerging from the workshop indicates that knitting affords intimate exchanges between the self and others, and connects people by facilitating socio-political discussions, such as on environmental sustainability, women rights and self-development.Knitting is often practiced as a group activity that takes place in the domestic environment. Besides the collectivity, using motifs with meanings has also facilitated communication between people. Building on these ideas, a workshop was designed to facilitate discussions about everyday concerns or experiences, both on personal and societal levels, to strengthen communication with the self and others. In the workshop, the thirteen participants were asked to design a motif to convey a message to themselves, to the group or to the society. Through a group discussion, the motifs stemming from personal experiences were knitted, shared and discussed. The topics emerging from the workshop indicates that knitting affords intimate exchanges between the self and others, and connects people by facilitating socio-political discussions, such as on environmental sustainability, women rights and self-development
Learning to create images with computer code
Get PDFProgramming is becoming a part of the school curricula in Norway both in lower and upper secondary education – this includes subjects such as art, design and craft. What can programming contribute to the learning processes of these subjects? ‘Tinkering’ is a creative phase in a learning/working process, emphasising both creation and learning. In this project, visual images are created via computer programming to enhance the main author’s learning. The process is structured into stages. The important phases of the learning process are realised as a result of tinkering with existing codes. An important discovery for the learner, and one key aspect of programming images is that, as a mode, it opens up ways to create repetitions effectively, resulting in various patterns. This turned out to be motivating for the learner. This paper discusses tinkering as a learning process that is relevant to programming within art, design and craft education.Programming is becoming a part of the school curricula in Norway both in lower and upper secondary education – this includes subjects such as art, design and craft. What can programming contribute to the learning processes of these subjects? ‘Tinkering’ is a creative phase in a learning/working process, emphasising both creation and learning. In this project, visual images are created via computer programming to enhance the main author’s learning. The process is structured into stages. The important phases of the learning process are realised as a result of tinkering with existing codes. An important discovery for the learner, and one key aspect of programming images is that, as a mode, it opens up ways to create repetitions effectively, resulting in various patterns. This turned out to be motivating for the learner. This paper discusses tinkering as a learning process that is relevant to programming within art, design and craft education
Complexity, interdisciplinarity and design literacy
Get PDFIn today’s complex world, a variety of perspectives are needed to better understand and solve challenges. For decades, global organisations and researchers have pointed to interdisciplinarity as a way forward for educational systems. Educational research offers great possibilities and gains for students involved in interdisciplinary teaching and learning processes, and the interdisciplinary nature of design thinking and practice can play a vital role in interdisciplinary general education. This paper explores how future scenario-building, as part of general design education, can serve as a framework for inter-disciplinarity in general education and contribute to a better understanding of complex problems, challenges and design literacy.In today’s complex world, a variety of perspectives are needed to better understand and solve challenges. For decades, global organisations and researchers have pointed to interdisciplinarity as a way forward for educational systems. Educational research offers great possibilities and gains for students involved in interdisciplinary teaching and learning processes, and the interdisciplinary nature of design thinking and practice can play a vital role in interdisciplinary general education. This paper explores how future scenario-building, as part of general design education, can serve as a framework for inter-disciplinarity in general education and contribute to a better understanding of complex problems, challenges and design literacy
Artificial Intelligence in Education: Big Data, Black Boxes, and Technological Solutionism
Get PDFDigital technology is constantly permeating and transforming all social systems, and education is not an exception. In the last decade, the unstoppable development of Artificial Intelligence, based on machine learning algorithms and fuelled by Big Data, has given a new push to the hope of improving learning-based machines, and providing educational systems with ‘effective’ solutions. Educators, educational researchers and policymakers, in general, lack the knowledge and expertise to understand the underlying logic of these new ‘black boxes’, and we do not have sufficient research-based evidence to understand the consequences that an excessive use of screens has in students’ development. This paper first discusses the notions behind what Big Data is and what it means in our current society; how data is the new currency that has driven the use of algorithms in all areas of our society, and specifically in the field of Artificial Intelligence; and the concept of ‘black boxes’, and its possible impact on education. Then, it discusses the underlying educational discourses, pointing out the need to analyse not only their contributions but also their possible negative effects. It finishes with considerations and a proposed agenda for further studying this phenomenon
Ny tid
Get PDFVi har nå lagt bak oss det vanskelige året 2020, og vi går – forhåpentligvis – inn i en mer normal tid. Noen arbeidsmåter som ble endret under pandemien, tar vi med oss videre. Et eksempel er at mange møter og konferanser nå vil skje digitalt eller hybrid. NAT er intet unntak, og redaksjonen hadde det første digitale møte våren 2021. Det vil redaksjonen fortsette med i form av digitale redaksjonsmøter hvert halvår.
Et tema som redaksjonen diskuterte, var hvilke språk NAT skal publisere sine artikler på. De fleste skandinaver kan lese og forstå andre skandinaviske språk. Norden er i dag ikke et språkfellesskap. Svensk var forholdsvis utbredt i Finland tidligere, og på Island og Færøyene er det vanlig å kunne et skandinavisk språk i tillegg til morsmålet. NAT vil fortsatt først og fremst publisere på de skandinaviske språkene dansk, norsk og svensk for forfattere som bruker disse språkene. For forfattere som ikke bruker dansk, norsk eller svensk, vil NAT kunne publisere deres artikler på engelsk.
Vi oppfordrer NAFs medlemsforeninger og NATs lesere til å vurdere aktuelle foredrag, notater og vitenskapelige rapporter som manuskripter til NAT. Vi minner om at NAT publiserer ulike typer artikler. Vi tror for eksempel mange flere bokomtaler, foredrag, utredningsrapporter og fremragende studentarbeider fra mange av våre masterstudenter, også bør bli spennende artikler i NAT.
Redaksjonen takker Justitieråd Ulrik von Essen ved Högsta förvaltningsdomstolen for hans bidrag i redaksjonen i NAT inntil ny svensk landredaktør ble utnevnt, og vi ønsker biträdande lektor Marta Reuter fra Statsvetenskapliga institutionen ved Stockholms universitet hjertelig velkommen som ny, svensk landredaktør. Takk til alle som har bidratt ved å sende sine manuskripter til tidsskriftet og til våre anonyme konsulenter for deres vurderinger. Takk også til Eirik Hanssen ved OsloMet for støtten ved omleggingen av NAT til ny portal i fjor og teknisk støtte ved utgivelsen av dette nummeret.
Vi ønsker alle god lesning og god sommer!
Åge Johnsen
Hovedredaktø
Meeting the Black Swan: Teacher educators’ use of ICT—pre, during and eventually post Covid19
Get PDFIn the 2018 International Forum for Teacher Educator Development (InFo-TED) Summer Academy, we, seven teacher educators from Belgium, England, Israel, Norway, and Scotland, became interested in strengthening our ICT competence. At an international conference in June 2019, we presented our personal stories about how we used ICT in our teaching, and what we wanted to learn more about. In June 2020 we wrote a new narrative describing our experiences with ICT which was forced upon us in the spring of 2020. In this narrative, we reflected on how we think our practice will change post-Covid-19. In this paper, we discuss our new narratives in relation to those we wrote in 2019. The two sets of stories were formed into seven vignettes seeking an answer to: 1) How did teacher educators (we) experience the Covid-19 which forced the need for change in working only online, and 2) How do we foresee that the current pandemic will change our future practice? The vignettes show we have had a steep learning curve regarding the technicalities of using ICT, exploring on our own as we were working from home. Moreover, we believe we will not return to pre-Covid-19 ways of teaching as we realise that ICT has not been fully exploited. Yet, we still need to find ways to combine ICT with our pedagogical visions as teacher educators. There are differences, benefits and disadvantages, related to our respective contexts, disciplines and competence. However, we found more similarities than differences. The latter is used to feed into each other’s professional learning. We all had to learn how to manage technical issues, and now we need to find ways to incorporate ICT critically and reflectively to model good teaching in teacher education. Covid-19 was a Black Swan which forced us to change. Now it is time to position ourselves as teacher educators in a changed reality