OsloMet Periodika
Not a member yet
2463 research outputs found
Sort by
The three-headed lecturer: Perspectives on the lecturer’s role in co-activity in design, art, and craft education
Get PDFThis article discusses education in clay and embroidery and reflects on exercises used for these activities in the Teacher Training Programme in Design, Art, and Crafts at Oslo Metropolitan University, Norway. In the study, the students participated in a practice-based qualitative research project, during which they collaborated in material-based activities. Collaboration and productivity were important for the students’ learning outcomes. They worked with personal and unique artistic expressions. By using co-activity methods, their learning outcomes became enriched. This article includes the students’ reflections on the education and their experiences with co-activity in the practical work. In general, personal qualities, such as participant patience, manual skills, creativity, and artistic abilities, were stimulated through practical teaching and guidance. Furthermore, the discussion between the students, and with the lecturer, became significant for the results of the assignment. Adapting practical teaching is a challenge in academia. Limited time for training and large student groups influence and limit the academic level of learning attained. As lecturers, we experience these challenges. To uncover the lecturers’ distinct roles in progression and interaction in an education context, we use the a/r/tography methodology; artist, researcher, teacher, not only to reflect on and examine the three separate roles but also to understand the connection between these roles and the benefits of combining them.This article discusses education in clay and embroidery and reflects on exercises used for these activities in the Teacher Training Programme in Design, Art, and Crafts at Oslo Metropolitan University, Norway. In the study, the students participated in a practice-based qualitative research project, during which they collaborated in material-based activities. Collaboration and productivity were important for the students’ learning outcomes. They worked with personal and unique artistic expressions. By using co-activity methods, their learning outcomes became enriched. This article includes the students’ reflections on the education and their experiences with co-activity in the practical work. In general, personal qualities, such as participant patience, manual skills, creativity, and artistic abilities, were stimulated through practical teaching and guidance. Furthermore, the discussion between the students, and with the lecturer, became significant for the results of the assignment. Adapting practical teaching is a challenge in academia. Limited time for training and large student groups influence and limit the academic level of learning attained. As lecturers, we experience these challenges. To uncover the lecturers’ distinct roles in progression and interaction in an education context, we use the a/r/tography methodology; artist, researcher, teacher, not only to reflect on and examine the three separate roles but also to understand the connection between these roles and the benefits of combining them
Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design i den danske folkeskole: Et metodisk og teoretisk indblik i en tværvidenskabelig undersøgelse af forandringsprocesserne fra to fag til et.
Get PDFDenne artikel er et bidrag til de nordiske landes samarbejde om at udvikle og udvide forskningsfeltet inden for slöjdfeltet. Artiklen fremlægger et tværvidenskabeligt perspektiv på, hvordan fag og fagdidaktik teoretisk, metodisk og empirisk kan undersøges og analyseres. Med udgangspunkt i Ph.d.-afhandlingen, ”Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design” (Andersen 2020a), præsenterer artiklen hvordan en kobling af kulturteori, didaktisk teori og materiel kulturteori kan anvendes i undersøgelser af forandringsprocesser i det praktiske fagområde. Fra sløjd og håndarbejde indførelse i den danske skole omkring 1900 og frem til implementeringen af faget håndværk og design som obligatorisk fag i folkeskolen i 2016. Indledningsvist beskrives artiklens bidrag til slöjdfeltets forskning, hvorefter en redegørelse af dele af det teoretisk grundlag fra afhandlingen følger, herunder bl.a. det materielle udgangspunkt, det 4-dimensionelle kulturbegreb, interpellationsbegrebet og didaktisk teori. Herefter fremlægges udvalgte dele af analysen, i en historisk progression, som gennem den kulturanalytiske tilgang viser, hvordan fagområdets forandringsprocesser og fagenes didaktik og praksis står i relation til samfundet og stat og er betinges af mål og midler, strukturelle omstændigheder og historiske traditioner. I artiklen lægges der vægt på tiden omkring etableringen af håndværk og designfaget.Denne artikel er et bidrag til de nordiske landes samarbejde om at udvikle og udvide forskningsfeltet inden for slöjdfeltet. Artiklen fremlægger et tværvidenskabeligt perspektiv på, hvordan fag og fagdidaktik teoretisk, metodisk og empirisk kan undersøges og analyseres. Med udgangspunkt i Ph.d.-afhandlingen, ”Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design” (Andersen 2020a), præsenterer artiklen hvordan en kobling af kulturteori, didaktisk teori og materiel kulturteori kan anvendes i undersøgelser af forandringsprocesser i det praktiske fagområde. Fra sløjd og håndarbejde indførelse i den danske skole omkring 1900 og frem til implementeringen af faget håndværk og design som obligatorisk fag i folkeskolen i 2016. Indledningsvist beskrives artiklens bidrag til slöjdfeltets forskning, hvorefter en redegørelse af dele af det teoretisk grundlag fra afhandlingen følger, herunder bl.a. det materielle udgangspunkt, det 4-dimensionelle kulturbegreb, interpellationsbegrebet og didaktisk teori. Herefter fremlægges udvalgte dele af analysen, i en historisk progression, som gennem den kulturanalytiske tilgang viser, hvordan fagområdets forandringsprocesser og fagenes didaktik og praksis står i relation til samfundet og stat og er betinges af mål og midler, strukturelle omstændigheder og historiske traditioner. I artiklen lægges der vægt på tiden omkring etableringen af håndværk og designfaget
Förord
Get PDFBästa läsare!
Tänk så tiden går, detta är Techne Seriens 27 verksamhetsår!
Den första publikationen i Techne Serien utkom år 1995 och därefter har utgivningen varit konstant för att accelerera betydligt sedan 2011 i och med övergången till digital öppen publikation. Denna omfattande publikationsverksamhet är möjlig tack vare många människors välvilliga inställning till ”extra” arbete i form av läsning, granskning, kommentering och revidering. Det tekniska arbetet med publiceringen har också blivit mer omfattande, men ändå lättare än när de första publikationerna trycktes upp och sidnummer klistrades in för hand. Techne Seriens har stor betydelse för den nordiska forskargemenskapen inom slöjdutbildning och vi har all anledning att vara stolta över att vi har en egen vetenskaplig journal på nivå 1 som helt fokuserar på slöjdutbildning. Tack till alla som på olika sätt medverkar till Techne Seriens existens och blomstring!
Välkommen att ta del av ny nordisk slöjdforskning. Detta nummer inkluderar fyra artiklar som fokuserar på förutsättningar och möjligheter för kreativitet, innovation och samverkan i slöjd, samt hur estetiska dimensioner av slöjdprodukter kan kommuniceras.
Artikeln Challenging creativity constraints. Three design studios in craft teacher education av Henna Lahti, Kaiju Kangas, Tellervo Härkki och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, undersöker slöjdlärarstuderandes samarbete kring designuppgifter. En grupp studerande fick som uppgift att under workshops planera och tillverka leksaker utgående från barns teckningar. En annan grupp skulle formge funktionella tredimensionella textilpussel för synskadade barn, medan den tredje studerandegruppen skulle tillverka bärbara accessoarer med havsdjurstema för grupper som besökte SEA LIFE-akvariet. Forskarna intresserade sig speciellt för hur uppgiftens begräsningar och användningen av olika inspirationskällor påverkar utvecklandet av idéer. Studien visar hur begränsningar och inspirationskällor påverkade studerandes progressiva designprocesser, och hur resultaten av uppgifterna varierade från att enbart återskapa elementen i inspirationskällorna till mer komplexa och vidareutvecklade idéer. Slutsatsen är att balansen mellan öppenhet och begränsningar i designuppgifter behöver noggrant övervägas.
Den andra artikeln i numret Discovering the effect metrics for innovation projects av Laura-Maija Hero, Marianne Pitkäjärvi och Kaija Matinheikki för läsaren till en i NordFo-sammanhang mer obeforskad miljö för slöjdrelaterad verksamhet, nämligen yrkeshögskoleutbildning och kontakten till aktörer i samhället. I artikeln fokuseras yrkeshögskolestuderandes arbetslivsrelaterade innovationsprojekt. Forskarna konstaterar att ett samarbete med ett företag eller organisation vanligen resulterar i en konkret, ny och innovativ produkt, tjänst eller verksamhetsmodell för att utveckla och förbättra verksamheten eller samhället. Fokus i tidigare studier inom området har varit på projektens lärandeeffekter för studerande. I denna studie har forskarna istället identifierat ett behov av att tydligare mäta effekterna av dylika projekt för de deltagande företagen och organisationerna samt för närsamhället. Syftet med studien är således att identifiera variabler för att mäta effekter av innovationsprojekt., och resultatet utgörs av en preliminär modell för dylik konsekvensbedömning.
I den tredje artikeln analyserar Janne Heggvoll och Eva Lutnæs kompetensmålen i den norska läroplanen LK20 för ämnet Kunst og håndverk. Artikeln Virkelighetsnære oppdrag i Kunst og håndverk – en analyse av kompetansemålene i LK20 fokuserar på läroämnets förväntade samarbete med lokalt kultur- och näringsliv och lyfter fram behovet av entreprenöriell didaktik. I studien analyseras läroämnets 41 kompetensmål. Genom systematisk textkondensering: helhetsintryck, meningsbärande enheter, kondensering, och sammanfattning visar studien att 12 av kompetensmålen berör samhällsaktuella problemställningar och ger således grund för verklighetsnära eller samhällsrelaterade uppgifter. De andra målen kan sägas ge eleverna ämnesspecifika verktyg och kunskaper för uppgifterna, och kan uppfattas som entreprenöriella kompetenser inom ämnet. För att konkretisera det handlingsutrymme som kompetensmålen ger, avslutas artikeln med exempel på verklighetsnära uppgifter och uppdrag för olika årskurser. Forskarna uppfattar att kopplingen mellan ämnesspecifikt innehåll och verkliga uppgifter kan bidra till att eleverna ser värdet i ämnet för både samhället och sitt eget liv.
Numrets sista artikel Kommunicera estetiska dimensioner. Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning av Elisabet Jagell, tar avstamp i utmaningen för lärare och elever att kommunicera kring slöjdföremålens estetiska dimensioner. Jagell är orolig över att bristen på denna kommunikation kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. I studien analyseras ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning och specifikt hur utställningsguiden verbalt och icke-verbalt presenterar utställningsföremålen. Utifrån detta har fem områden identifierats som kan vara till hjälp vid presentationer. Dessa är 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. Jagell anser att områdena kan betraktas som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikationen kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Jagell anser att ledtrådarna pekar på att det är även andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen kring estetiska dimensioner.
Med dessa artiklar önskar jag givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att fortsättningsvis aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till utvecklingen av utbildning i slöjd och att slöjdforskningen stärks och sprids!Bästa läsare!
Tänk så tiden går, detta är Techne Seriens 27 verksamhetsår!
Den första publikationen i Techne Serien utkom år 1995 och därefter har utgivningen varit konstant för att accelerera betydligt sedan 2011 i och med övergången till digital öppen publikation. Denna omfattande publikationsverksamhet är möjlig tack vare många människors välvilliga inställning till ”extra” arbete i form av läsning, granskning, kommentering och revidering. Det tekniska arbetet med publiceringen har också blivit mer omfattande, men ändå lättare än när de första publikationerna trycktes upp och sidnummer klistrades in för hand. Techne Seriens har stor betydelse för den nordiska forskargemenskapen inom slöjdutbildning och vi har all anledning att vara stolta över att vi har en egen vetenskaplig journal på nivå 1 som helt fokuserar på slöjdutbildning. Tack till alla som på olika sätt medverkar till Techne Seriens existens och blomstring!
Välkommen att ta del av ny nordisk slöjdforskning. Detta nummer inkluderar fyra artiklar som fokuserar på förutsättningar och möjligheter för kreativitet, innovation och samverkan i slöjd, samt hur estetiska dimensioner av slöjdprodukter kan kommuniceras.
Artikeln Challenging creativity constraints. Three design studios in craft teacher education av Henna Lahti, Kaiju Kangas, Tellervo Härkki och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, undersöker slöjdlärarstuderandes samarbete kring designuppgifter. En grupp studerande fick som uppgift att under workshops planera och tillverka leksaker utgående från barns teckningar. En annan grupp skulle formge funktionella tredimensionella textilpussel för synskadade barn, medan den tredje studerandegruppen skulle tillverka bärbara accessoarer med havsdjurstema för grupper som besökte SEA LIFE-akvariet. Forskarna intresserade sig speciellt för hur uppgiftens begräsningar och användningen av olika inspirationskällor påverkar utvecklandet av idéer. Studien visar hur begränsningar och inspirationskällor påverkade studerandes progressiva designprocesser, och hur resultaten av uppgifterna varierade från att enbart återskapa elementen i inspirationskällorna till mer komplexa och vidareutvecklade idéer. Slutsatsen är att balansen mellan öppenhet och begränsningar i designuppgifter behöver noggrant övervägas.
Den andra artikeln i numret Discovering the effect metrics for innovation projects av Laura-Maija Hero, Marianne Pitkäjärvi och Kaija Matinheikki för läsaren till en i NordFo-sammanhang mer obeforskad miljö för slöjdrelaterad verksamhet, nämligen yrkeshögskoleutbildning och kontakten till aktörer i samhället. I artikeln fokuseras yrkeshögskolestuderandes arbetslivsrelaterade innovationsprojekt. Forskarna konstaterar att ett samarbete med ett företag eller organisation vanligen resulterar i en konkret, ny och innovativ produkt, tjänst eller verksamhetsmodell för att utveckla och förbättra verksamheten eller samhället. Fokus i tidigare studier inom området har varit på projektens lärandeeffekter för studerande. I denna studie har forskarna istället identifierat ett behov av att tydligare mäta effekterna av dylika projekt för de deltagande företagen och organisationerna samt för närsamhället. Syftet med studien är således att identifiera variabler för att mäta effekter av innovationsprojekt., och resultatet utgörs av en preliminär modell för dylik konsekvensbedömning.
I den tredje artikeln analyserar Janne Heggvoll och Eva Lutnæs kompetensmålen i den norska läroplanen LK20 för ämnet Kunst og håndverk. Artikeln Virkelighetsnære oppdrag i Kunst og håndverk – en analyse av kompetansemålene i LK20 fokuserar på läroämnets förväntade samarbete med lokalt kultur- och näringsliv och lyfter fram behovet av entreprenöriell didaktik. I studien analyseras läroämnets 41 kompetensmål. Genom systematisk textkondensering: helhetsintryck, meningsbärande enheter, kondensering, och sammanfattning visar studien att 12 av kompetensmålen berör samhällsaktuella problemställningar och ger således grund för verklighetsnära eller samhällsrelaterade uppgifter. De andra målen kan sägas ge eleverna ämnesspecifika verktyg och kunskaper för uppgifterna, och kan uppfattas som entreprenöriella kompetenser inom ämnet. För att konkretisera det handlingsutrymme som kompetensmålen ger, avslutas artikeln med exempel på verklighetsnära uppgifter och uppdrag för olika årskurser. Forskarna uppfattar att kopplingen mellan ämnesspecifikt innehåll och verkliga uppgifter kan bidra till att eleverna ser värdet i ämnet för både samhället och sitt eget liv.
Numrets sista artikel Kommunicera estetiska dimensioner. Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning av Elisabet Jagell, tar avstamp i utmaningen för lärare och elever att kommunicera kring slöjdföremålens estetiska dimensioner. Jagell är orolig över att bristen på denna kommunikation kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. I studien analyseras ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning och specifikt hur utställningsguiden verbalt och icke-verbalt presenterar utställningsföremålen. Utifrån detta har fem områden identifierats som kan vara till hjälp vid presentationer. Dessa är 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. Jagell anser att områdena kan betraktas som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikationen kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Jagell anser att ledtrådarna pekar på att det är även andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen kring estetiska dimensioner.
Med dessa artiklar önskar jag givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att fortsättningsvis aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till utvecklingen av utbildning i slöjd och att slöjdforskningen stärks och sprids
Reclaiming songs of wisdom in rural Bangladesh: Four pillars of a unique music pedagogy
Get PDFWhat kind of music teaching and learning takes place among folk musicians and young ones, aiming to reclaim their oral tradition and educate new master teachers? This question will be answered by drawing on extensive fieldwork at nine song-and-music schools in rural Bangladesh, applying critical realism as a meta-theory. An overall aim is to expand views on what music teaching and learning can be, with potential implications for education beyond rural Bangladesh. The empirical material was collected through a focus group interview with 12 students in an advanced class and in-depth interviews with these students and their three master teachers. The analysis shows that the generational transmission can be seen as based on the ‘four pillars’ of music pedagogy. These are re-described through dialectical critical realism in an abductive process, showing that music pedagogy can open an ontology and dialectic on being and becoming human for the participants. Results are discussed with absence and remembrance as key concepts. The study provides practical and philosophical insights into a music pedagogy about deep learning and resonance: towards transformative praxis
Young People as Empirical Experts of Participatory Research in the Age of Information Disorders
Get PDFThe main question discussed in this article is: how can young people, as empirical experts, inform the methodologies in studying digital media literacy? Discussion is rooted in a study based on youth consultation organized in Finland in May 2021. The aim of the youth consultation was to help researchers for the European ySKILLS project from three countries (Belgium, Czech Republic, Finland) plan a study on disinformation, conducted later in autumn of the same year. The youth consultation consisted of two parts: an online survey as a qualitative research tool, and an open semi-structured discussion. Based on the results of the youth consultation, it was possible to give recommendations for researchers of the ySKILLS research project. Most useful was information related to youth (not) understanding of algorithm-based communication of social media, which led to suggestions for an additional research question for the ySKILLS study. Overall, the analysis of the results of the youth consultation suggested that young people could act as empirical experts and advisors, especially in the planning stage of research on the uses of digital media and skills on digital media literacy. The next steps could be their consultation in a methodological sense, on how to study their age groups and what topics should be studied.  
Vattentäta strategier: Långsiktig planering av eftersatt underhåll av kommunal infrastruktur
Get PDFThe following article aims to investigate strategies that municipalities with neglected maintenance use to deal with the so-called maintenance debt. In Sweden, maintenance is generally neglected in terms of municipally owned infrastructure. Future reinvestment and investment needs are great, as is well known. Despite written steering documents and policies regarding good financial management, long-term neglected maintenance is a condition for municipalities of different sizes and different parts of Sweden and previous research emphasizes that it is very unusual for municipalities to succeed in reversing long-term neglected maintenance. However, the municipality of Skellefteå is unique in the sense that, despite different forms of financing for water and sewerage and street, the municipality has succeeded in managing its fixed assets in accordance with good financial management in recent years. Based on the concept pair strategy and tactics and through interview and document studies, we intend to investigate which strategies Skellefteå municipality developed to reverse a long-term neglected maintenance. The results show that by working on the basis of two overall strategies, the maintenance strategy and the collaboration strategy, the municipality has succeeded in reversing neglected maintenance in both areas. While the maintenance strategy is about managing fixed assets in accordance with good financial management and developing fixed assets in a conscious way of housekeeping, the collaboration strategy is about how the municipality has chosen to organize the relevant activities to facilitate cross-sectoral work. All in all, the strategies chosen by Skellefteå can be a source of inspiration for other municipalities in the work of managing maintenance debt within the water and sewerage as well as streets and roads. However, it is worth emphasizing that each individual municipality has its contextual challenges such as climate, topography, economy, and population density, that contribute to the need to translate selected strategies into its own municipality\u27s conditions.Följande artikel har till syfte att undersöka strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att komma till rätta med den så kallade underhållsskulden. I Sverige är underhållet generellt eftersatt vad gäller kommunalt ägd infrastruktur. Framtida reinvesterings- och investeringsbehov är stora, vilket är välkänt. Trots framskrivna styrdokument och policyer avseende god ekonomisk hushållning är långvarigt eftersatt underhåll ett tillstånd för kommuner i olika storlekar och olika delar av Sverige och tidigare forskning framhåller att det är mycket ovanligt att kommuner lyckats vända långvarigt eftersatt underhåll. Dock är Skellefteå unikt i det avseendet att kommunen, trots olika finansieringsformer för VA respektive gata, lyckats med förvaltning av sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning under senare år. Utifrån begreppsparet strategi och taktik och genom intervju- och dokumentstudier ämnar vi undersöka vilka strategier Skellefteå kommun utvecklade för att vända ett långvarigt eftersatt underhåll. Resultaten visar att genom att kommunen arbetat utifrån två övergripande strategier, vårdastrategin och samverkansstrategin lyckats vända eftersatt underhåll inom båda områdena. Medan vårdastrategin handlar om att förvalta anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning och att utveckla anläggningstillgångar på ett medvetet hushållningssätt handlar samverkansstrategin om att på vilket sätt kommunen valt att organisera de berörda verksamheterna för att underlätta tvärsektoriellt arbete. Sammantaget kan de strategier som Skellefteå valt, vara en källa till inspiration för andra kommuner i arbetet med att hantera underhållsskulden inom VA samt gator och väg. Värt att understryka är dock att varje enskild kommun har sina kontextuella utmaningar såsom klimat, topografi, ekonomi och befolkningstäthet som medverkar till att det är nödvändigt att översätta valda strategier till den egna kommunens förhållanden.Följande artikel har till syfte att synliggöra strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att komma till rätta med den så kallade underhållsskulden. I Sverige är underhållet generellt eftersatt vad gäller kommunalt ägd infrastruktur. Framtida reinvesterings- och investeringsbehov är stora. Trots framskrivna styrdokument och policyer avseende god ekonomisk hushållning är långvarigt eftersatt underhåll ett tillstånd för kommuner i olika storlekar och olika delar av Sverige och tidigare forskning framhåller att det är mycket ovanligt att kommuner lyckats vända långvarigt eftersatt underhåll. Dock är Skellefteå unikt i det avseendet att de, trots olika finansieringsformer för VA respektive gata, lyckats med förvaltning av sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning under senare år. Utifrån begreppsparet strategi och taktik och genom intervju- och dokumentstudier ämnar vi synliggöra vilka strategier Skellefteå kommun utveckla för att vända ett långvarigt eftersatt underhåll. Resultaten visar att kommunen arbetat utifrån två övergripande strategier – vårdastrategin och samverkansstrategin och lyckats vända eftersatt underhåll inom båda områdena. Medan vårdastrategin handlar om att förvalta anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning och att utveckla anläggningstillgångar på ett medvetet hushållningssätt handlar samverkansstrategin om att på vilket sätt kommunen valt att organisera de berörda verksamheterna för att underlätta tvärsektoriellt arbete. 
Bør Riksrevisjonen fortsatt være Stortingets revisor?
Get PDFIn the autumn of 2021, Aftenposten documented that the Office of the Auditor General had suspended its initiated compliance audit of security work in the Stortinget in 2017 due to opposition from the Stortinget\u27s presidency and director. The case shows that the Office of the Auditor General did not have the necessary independence towards its own client but let the audited decide what should be revised. This is contrary to fundamental auditing principles in which the consideration of the auditor\u27s independence has been given increasing emphasis in recent decades. The many media revelations in recent years of inadequate control routines related to parliamentary representatives\u27 travel expenses, waiting allowances and commuter apartments show that the Office of the Auditor General has not given sufficient weight to the relevant risk to confidence in the Stortinget as an institution in its audit work. The question is therefore raised as to whether the Office of the Auditor General should continue to be the Stortinget\u27s auditor. The article is based on document analysis and relevant literature.Høsten 2021 dokumenterte Aftenposten at Riksrevisjonen i 2017 hadde stanset sin igangsatte etterlevelsesrevisjon av sikkerhetsarbeidet på Stortinget på grunn av motstand fra Stortingets presidentskap og direktør. Saken viser at Riksrevisjonen ikke hadde den nødvendige uavhengighet til sin egen oppdragsgiver, men lot den reviderte bestemme hva som skulle revideres. Det er strid med grunnleggende revisjonsprinsipper der hensynet til revisors uavhengighet har blitt vektlagt stadig sterkere de siste tiårene. De mange mediaavsløringer de siste årene av mangelfulle kontrollrutiner knyttet til stortingsrepresentanters reiseregninger, ventegodtgjørelser og pendlerleiligheter viser at Riksrevisjonen ikke har tillagt relevant risiko for tilliten til Stortinget som institusjon tilstrekkelig vekt i sitt revisjonsarbeid. Derfor reises spørsmålet om Riksrevisjonen fortsatt bør være Stortingets revisor. Artikkelen er basert på dokumentanalyse og relevant litteratur
Kritiske blikk på myndighetenes krisehåndtering
Get PDFDette er en bokmelding av Helge Renå: Krisehåndtering i et organisasjonsperspektiv: politiinnsatsen 22. juli (Cappelen Damm 2022) og Frode Fanebust med Marie Smith-Solbakken: Katastrofe og korrupsjon: det skjulte spillet etter Aleksander L. Kielland-ulykken (Res Publica, Oslo 2022