Books from Malmö University Press
Not a member yet
373 research outputs found
Sort by
Kommentar till strafflagen kap. 20
No full textNo description available.Ingen beskrivning tillgänglig
Culpa legis Aquiliae enligt Justiniansk rätt: ett bidrag till läran om utomobligatoriskt skadestånd
No full textNo description available.Ingen beskrivning tillgänglig
Företagsformer: en översikt över associationsrätten, 5 uppl.
No full textNo description available.Beskrivning saknas
Moderbolags ansvar för dotterbolags skulder: ansvarsgenombrott
No full textNo description available.Beskrivning saknas
Lagkonflikter i utrikeshandeln: om jurisdiktion och lagval
No full textNo description available.Beskrivning saknas
Om arbetsprocessrätt: studier i det fackliga tvisteförhandlandets juridik
No full textNo description available.Beskrivning saknas
Post Hoc Interventions: Prospects and Problems
No full textSince prejudice harms so many, it is natural to think that it must be stopped at its source. That it must itself be removed, to stop its undesirable effects. Or, at the very least, that it must be contained, to thereby stop its manifestations. But what if we can’t? What if prejudice proves too entrenched and its manifestations too difficult to stop?
Then we must intervene where we can. We must look downstream from the manifestations of prejudice, yet upstream from its undesirable outcomes, for places where the stream can be rerouted. This is the key insight that motivates the pursuit of post hoc interventions.
This volume collects nine contributions to the emerging literature on this novel approach to prejudice mitigation, composed by the members of a research incubator which took place in 2022 at the Pufendorf Institute of Advanced Studies in Lund, Sweden. It adopts a range of different perspectives, and draws on expertise in epistemology, ethics, law, psychology, statistics and computer science, as it explores various aspects of post hoc interventions.Since prejudice harms so many, it is natural to think that it must be stopped at its source. That it must itself be removed, to stop its undesirable effects. Or, at the very least, that it must be contained, to thereby stop its manifestations. But what if we can’t? What if prejudice proves too entrenched and its manifestations too difficult to stop?
Then we must intervene where we can. We must look downstream from the manifestations of prejudice, yet upstream from its undesirable outcomes, for places where the stream can be rerouted. This is the key insight that motivates the pursuit of post hoc interventions.
This volume collects nine contributions to the emerging literature on this novel approach to prejudice mitigation, composed by the members of a research incubator which took place in 2022 at the Pufendorf Institute of Advanced Studies in Lund, Sweden. It adopts a range of different perspectives, and draws on expertise in epistemology, ethics, law, psychology, statistics and computer science, as it explores various aspects of post hoc interventions
Anthony Giddens och samhällsvetenskapen
No full textNär Thomas Brante skriver den lilla skriften Anthony Giddens och samhällsvetenskapen är Giddens ett självklart namn i en sociologisk kanon. Refererade man inte till Giddens fanns en risk att man inte betraktades som en ”riktig” sociolog. Att kritisera Giddens var närmast att kritisera ämnet.
Enligt Giddens hade sociologin hamnat i en olycklig och teoretiskt improduktiv åtskillnad mellan subjektivism/aktör och objektivism/struktur, eller den mellan individ och kollektiv som Johan Asplund diskuterar i Människan som samhällsvarelse (2022). Hans eget teoretiska bidrag, struktureringsteorin, försöker lösa dikotomin mellan aktör och struktur genom att hävda att förhållandet måste betraktas som en strukturdualitet där strukturer är både medel för och resultatet av aktörers handlingar.
Brante är positivt inställd till viljan att överskrida åtskillnaden mellan aktör och struktur men tycker att kritiken mot t.ex. strukturalister är missriktad. Den går för långt i sina antaganden om att strukturalister inte skulle kunna tänka sig att det är levande människor som både producerar och reproducerar strukturer. Den bortser också från att en undersökning av ett socialt fenomen kan isolera den ena eller andra aspekten av fenomenet utan vara antingen subjektivistisk eller objektivistisk.
Brantes läsning av Giddens gjorde honom helt enkelt förbannad på Giddens argumentation – där syftet ofta handlar om att framhäva den egna teorin – även om han respekterade och höll med om varningarna mot tendenser till överdrifter åt antingen individualistiskt eller kollektivistiskt håll