Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
Dialogic read-aloud as a tool for inclusion in reading instruction : A study on how dialogic Read-aloud supports language development in students with different language abilities
No full textDenna studie undersöker vad lärare anser om dialogisk högläsning som ett verktyg för inkludering i läsundervisningen i årskurs F–3. Utgångspunkten är att dialogisk högläsning, när den genomförs på ett medvetet och interaktivt sätt, har potential att främja elevers språk och läsutveckling. Dialogisk högläsning kan vara särskilt betydelsefull för elever i språklig sårbarhet, såsom elever med diagnostiserad svårighet, flerspråkiga elever eller elever med begränsad språklig stimulans i hemmiljön. Studiens syfte är att fördjupa förståelse för hur lärare resonerar kring användning av dialogisk högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att stödja elevers språkutveckling och läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex lärare verksamma i årskurserna F–3. Resultatet visar att lärarna uppfattar dialogisk högläsning som ett inkluderande arbetssätt, men att tidsbrist och begränsade planeringsförutsättningar hindrar möjligheterna att arbeta strukturerat
Att Bli Datavetare: Nybörjarstudenters Uppfattning av Ämnet
No full textDatavetenskap är ett brett och snabbt föränderligt ämnesområde där kraven på framtida yrkesverksamma sträcker sig bortom enbart tekniska kunskaper. Forskning och branschrekommendationer pekar mot ett skifte från traditionellt kunskapsbaserat lärande till mer kompetensbaserat, där färdigheter och dispositioner blir avgörande. Universitetsstudenter som väljer datavetenskap har olika motiveringar till det beslutet och varierande tidigare erfarenheter och kunskaper om datavetenskap. Den naturliga följden blir en stor spridning av idéer om vad datavetenskap är och idéerna är ofta, enligt tidigare forskning, ganska snäva eller oklara. Mot denna bakgrund är det särskilt relevant att studera hur nybörjarstudenter uppfattar ämnet och vilka kompetenser de anser vara viktiga, vilket är syftet med detta arbete. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys av 112 reflekterande texter, insamlade som en del av en longitudinell studie, från nybörjarstudenter under första veckan på datavetenskap/IT-program vid två svenska lärosäten. Utöver det utförs en kompletterande kvantitativ jämförelse mellan studentgrupper. Resultaten visar att studenternas uppfattningar om datavetenskap i stor utsträckning domineras av programmering och kodskapande, medan ämnets bredare teoretiska, systemorienterade och samhälleliga dimensioner får begränsat utrymme. Vidare visar resultaten att studenter främst betonar dispositioner och färdigheter som viktiga kompetenskomponenter, där inre motivation, problemlösningsförmågor och samarbetsförmågor framstår som centrala, medan kunskap lyfts i mindre omfattning. Arbetet bidrar med fördjupad kunskap om nybörjarstudenternas tidiga uppfattningar av datavetenskap och belyser ett tydligt gap mellan studenternas programmeringsfokuserade syn och den kompetensbaserade förståelse som efterfrågas i yrkeslivet. Resultaten kan användas som underlag för att utveckla datavetenskapliga läroplaner som tydligare synliggör ämnets bredd och stödjer en mer holistisk kompetensutveckling redan från studiestarten
A COMPARISON OF TERRAFORM AND ANSIBLE ON PROXMOX VE
No full textAtt administrera enheter manuellt är tidskrävande och ineffektivt. För att möta dessa utmaningar används automatiseringsverktyg såsom Ansible och Terraform för att effektivisera hanteringen av virtualiserade miljöer. Detta examensarbete undersöker hur dessa verktyg kan implementeras i Netcenter för att automatisera Proxmox-miljöer. Syftet med detta arbete är att jämföra vilket av verktygen mellan Terraform och Ansible som är mest lämpligt för att automatisera Netcenters Proxmoxservrar. Netcenter är den av Mälardalens universitet och tillhandahåller fysiska servrar för nätverksstudenter. Jämförelsen baseras på tre aspekter, prestanda, begränsningar och användarvänlighet. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. Den första undersöker vad det ena verktyget kan göra som inte det andra kan. Den andra fokuserar på prestanda genom att analysera körtid, CPU- och RAM-användning. Den tredje frågeställningen tittar på användarvänligheten hos respektive verktyg. Genomförandet bestod av tre tester för respektive verktyg som skulle representera olika automatiseringsscenarier. Resultatet visade att Terraform hade snabbast körtid och hade fler funktioner, medan Ansible uppvisade lägre CPU- och RAM-användning. Jämförelserna gjorde det möjligt att dra slutsatsen att Terraform är det automatiseringsverktyg som är bättre när det kommer till att skapa och hantera virtuella maskiner för Netcenters Proxmox servrar.Manually administering devices is time-consuming and inefficient. To overcome these challenges, automation tools such as Ansible and Terraform are used to manage virtualized environments. This thesis investigates how these tools can be implemented at Netcenter to automate Proxmox Environments. The aim of this thesis is to compare which of the tools, Terraform or Ansible, is most suitable for automating Netcenter’s Proxmox servers. Netcenter is managed by Mälardalen University and provides physical servers for networking students. The comparison is based on three aspects, performance, limitations, and usability. To fulfill the aim, three research questions were formulated. The first examines what one tool can accomplish that the other cannot. The second focuses on performance by analyzing execution time as well as CPU and RAM usage. The third research question evaluates the usability of each tool. The implementation consisted of three tests for each tool, representing different automation scenarios. The results showed that Terraform had the fastest execution time and offered more functionality, while Ansible demonstrated lower CPU and RAM usage. Based on the comparison, it can be concluded that Terraform is the more suitable automation tool for creating and managing virtual machines on Netcenter’s Proxmox servers
Hur fatigue påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt : En litteraturöversikt ur ett patientperspektiv
No full textBakgrund: Fatigue är ett vanligt och påfrestande symtom vid hjärtsvikt som har en stark påverkan på det dagliga livet i flera olika dimensioner. Även om patienterna försöker hitta strategier för att lindra sina besvär är stöd från anhöriga och hälso- och sjukvården mycket betydelsefullt. Syfte: Att beskriva hur fatiguesymtom påverkade livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt baserades på 13 artiklar, sex av dem var kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Fem teman framkom: Den fysiska påverkan av fatigue på livskvalitet, Den psykiska påverkan av fatigue på livskvalitet, Den socioekonomiska påverkan av fatigue på livskvaliteten, Patienters strategier för att hindra fatigues påverkan och Patienters stödbehov för att behålla livskvaliteten. Slutsats: Fatigue har en tydlig negativ påverkan på livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Det är viktigt att vårdpersonal och anhöriga uppmärksammar fatigue hos patienterna för att underlätta omvårdnaden i vardagen
“Spela eller känna?” : En netnografisk studie om kulturella normer, autenticitet och emotionella praktiker i digital dejtingkultur
No full textDenna studie undersöker hur unga vuxna i Sverige omskapar självpresentation, känslouttryck och autenticitet i digitala dejtingmiljöer. Med utgångspunkt i en netnografisk metod, bestående av semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer, analyseras hur dejtingappar fungerar som sociala arenor där identitet och känslor formas i relation till både teknologiska och kulturella villkor. Studien kombinerar Erving Goffmans (2014 [1959]) dramaturgiska perspektiv med Arlie Hochschilds (2012 [1983]) teori om emotionellt arbete för att belysa samspelet mellan synliga framträdanden och underliggande emotionella processer. Resultatet visar att användare strategiskt iscensätter sina profiler genom kontinuerlig intrycksstyrning och selektiv fasadbyggande. Vidare framkommer att emotionell anpassning, genom både surface acting och deep acting, är central i interaktioner på dejtingappar och ofta upplevs som emotionellt krävande. Autenticitet framträder som ett starkt ideal, men också som något som ständigt omskapas i spänningen mellan egna känslor och sociala förväntningar. Studien bidrar till en sociologisk förståelse av hur digital dejting organiserar intimitet, känslor och identitet i en algoritmiskt strukturerad kultur.
Formal and dynamic equivalence : a comparative corpus study of two modern English versions of the Gospel of John
No full textBible translation can be based on a spectrum of approaches between formal and dynamic equivalence. This study will compare two currently popular English Bible translations, the New International Reader’s Version and the New American Standard Bible, and analyze how they reflect these translation approaches linguistically. This study employed a corpus analysis of the Gospel of John, utilizing frequency analysis, keyword analysis, KWIC analysis, and n-gram analysis. The results reveal that the New International Reader’s Version prioritizes unambiguous, contemporary, and relatively informal terms along with simpler syntax compared to the New American Standard Bible. Some of these simplifications result in a loss of meaning in theological doctrine.
Energieffektivisering av 40-tal lamellbostadshus : En fallstudie på fastigheten Skogsbrynet 1 och byggnadstekniska modifieringar för att uppnå högre energiprestanda
No full textPurpose: This degree project investigates how the residential building Skogsbrynet 1 in Hammarby, Västerås, can be renovated to improve its energy performance in accordance with current BBR requirements. Method: The study is based on a combination of a literature review, a case study, and dynamic energy simulations. The case study includes an examination of the building’s structural design, technical systems, energy performance, and thermographic identification of heat losses. Energy simulations were performed using IDA ICE to evaluate the impact of selected measures, including additional attic insulation and window replacement. Due to limited availability of documentation, standardized assumptions were applied, and the results should therefore be interpreted as indicative. The economic feasibility of the measures was assessed using the simple payback method. Results: The results indicate that additional attic insulation leads to a greater reduction in energy use compared to window replacement. The measure improved the building’s energy performance from 145 to 131 kWh/m²·year and resulted in an energy saving of approximately 0.09 kWh per invested Swedish krona. Conclusions: Additional attic insulation was identified as the most effective measure for improving the building’s energy performance. However, the reliability of the results is constrained by incomplete building data, the absence of calibration against measured energy use, and the use of standardized occupant behavior in IDA ICE simulations, which may not fully reflect actual operating conditions.Bygg- och fastighetssektorn står i dag för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning, vilket gör energieffektivisering till en central del av landets klimatomställning. För att nå målet om nettonollutsläpp till år 2045 krävs omfattande åtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet, särskilt i de så kallade lamellhus som uppfördes under 1940-talet. Dessa byggnader kännetecknas av konstruktioner med höga U-värden, otäta klimatskal och äldre installationssystem, vilket medför hög energianvändning och låg energiprestanda. Detta examensarbete behandlar fastigheten Skogsbrynet 1, belägen på Hammarbacksvägen 22 i Hammarby, Västerås. Byggnaden är ett tidstypiskt lamellhus från 1947 i tre våningar med källare och putsad fasad. Enligt den senaste energideklarationen (2020) har fastigheten energiklass F och en energiprestanda om cirka 178 kWh/m²·år, vilket indikerar ett betydande behov av energieffektiviserande åtgärder för att uppfylla dagens krav på energihushållning. Syftet med studien är att undersöka och identifiera lämpliga energieffektiviseringsåtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda. Arbetet avgränsas till åtgärder kopplade till byggnadens klimatskal. Målet är att besvara vilken åtgärd som ger störst energibesparing i förhållande till investeringskostnad samt vilken som medför störst minskning av energianvändningen. Metoden baseras på en kombination av litteraturstudie, fallstudie och energisimulering. Litteraturstudien omfattar byggnadsteknik från 1940-talet samt gällande regelverk enligt BBR. Fallstudien har syftat till att kartlägga byggnadens befintliga konstruktioner och installationer. Därefter har programvaran IDA ICE använts för att simulera effekten av två olika energieffektiviseringsåtgärder. Resultaten visar att vindsisolering ger störst effekt på byggnadens energianvändning jämfört med den andra studerade åtgärden. Energiprestandan förbättrades från 145 till 131 kWh/m²·år, och åtgärden uppvisade även god kostnadseffektivitet, med en besparing på cirka 0,09 kWh per investerad krona. Detta kan jämföras med fönsterbyte, som förbättrade energiprestandan från 145 till 135 kWh/m²·år och gav en besparing på cirka 0,046 kWh per investerad krona. I diskussionsavsnittet analyseras de begränsningar som kan ha påverkat resultaten. Underlaget om byggnaden var delvis bristfälligt, simuleringarna i IDA ICE har inte kalibrerats mot uppmätt energianvändning och antaganden om standardiserat brukarbeteende kan innebära att resultaten avviker från faktisk energianvändning. Trots dessa osäkerheter indikerar studien att vindsisolering är en effektiv åtgärd för att minska energianvändningen i befintliga byggnader. Sammanfattningsvis visar studien att tilläggsisolering av vinden ger störst minskning av energianvändningen och är den mest kostnadseffektiva av de studerade åtgärderna. Energiprestandan förbättras från 145 till 131 kWh/m²·år. Byggnadens energiklass förbättras till nivå E
Peroncentrerad vård : En allmän litteraturöversikt av sjuksköterskors erfarenheter
No full textBakgrund: Personcentrerad vård är centralt för att skapa trygghet, delaktighet och välbefinnande hos patienter och anhöriga. Sjuksköterskor har enligt lagar och riktlinjer ett ansvar att utforma vården i samverkan med patienter och anhöriga utifrån deras behov och resurser. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022a) genomfördes där åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman utifrån kärnfynd, vårdrelationens betydelse, partnerskapets betydelse, kommunikationens betydelse samt vårdmiljöns betydelse. Sjuksköterskors erfarenheter var att personcentrerad vård förutsatte en vårdrelation präglad av närvaro och empati. Partnerskapet stärkte patienters och anhörigas delaktighet genom hela vårdprocessen. Kommunikationen möjliggjorde informationsutbyte mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga för att främja personcentrerad vård. Samtidigt framkom hinder i vårdmiljön som tidspress och hög arbetsbelastning som försvårade personcentrerad vård. Slutsats: Olika aspekter påverkar sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Det är viktigt att sjuksköterskor ges rätt förutsättningar för att kunna bedriva personcentrerad vård enligt dem lagar och styrdokument som finns
Preschool children’s knowledge and ideas about food and the sources of food in Sweden
No full textResearch aim Learning about the sources of food at early age is essential for developing early food literacy, healthy eating habits, and building pro-environmental awareness and values. Preschool plays a central role in introducing sustainability to children (Skolverket, 2025). Research shows that there are great benefits to engaging children in practical learning about the environment and sustainability from an early age (McCrea 2014; Sepp et al. 2016). By understanding the importance of not wasting food, children can develop a more responsible attitude toward food and resources (Bjørgen et al., 2023). However, studies on what children know about where the food comes from are limited. Therefore, the purpose of this study is to explore Swedish preschool children’s knowledge and ideas about the sources of food. Theoretical framework Bandura’s (1986) social cognitive learning theory framework is used to examine children’s understanding of the origins of food. Children’s learning occurs through explicit instruction, but also by observing, interacting, participating in activities, and accessing information from books and other media. Methodology This study is part of an international project “FOOD4Kids” funded by the Research Council of Norway (Dnr. 344271). A qualitative cross-sectional design (Cohen et al., 2018) was applied to interview 52 children, who are 5-6 years old, from eight preschools in two municipalities in Sweden. Interviews were conducted using a set of photos of food and sources of food. All interviews were recorded and transcribed. Ethical approval was sought, and no objections were raised. A content analysis was conducted. Results The results showed that some of the children in Sweden understand the word “nature”, but they mostly used the word “forest” to talk about the environment. Most of the children know the sources of milk, sausage, ham, Ketchup and wheat flour, but they had less knowledge about the origin of chips, caviar, ice-cream, cheese, and pasta. Relevance to Nordic educational research The findings are relevant to Nordic educational research since preschool education in Sweden shares some common values, such as preschool education as a foundation for a life-long learning, children’s rights to participation, and democracy, and the inclusion of sustainability. The project provides insights about children’s knowledge of the source of food, which can be useful knowledge for both in Sweden and internationally. References Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. New Jersey, NJ: Prentice-Hall, Inc. Bjørgen, K., Moe, B., Wold, P.-A., & Melis, C. (2023). Children's knowledge about the origins of food in early childhood education and care institutions (ECEC) in Norway. Education 3-13, 51(7), 1118-1129. Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2018). Research methods in education (8th ed.). Abingdon: Routledge. McCrea, N. (2014). Food first: Beginning steps towards children’s sustainable education. In J. M. Davis (Ed.), Young Children and the Environment: Early Education for Sustainability (2 ed.,pp. 187-208). Cambridge University Press. Sepp, H., & Höijer, K. (2016). Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden. Food & Nutrition Research. Skolverket. (2025). Läroplan för förskolan Lpfö 18, rev 2025. Acknowledgement: This study belongs to the project titled, Sustainability through food literacy in early childhood education and care institutions (FOOD4kids), funded by the Research Council Norway, Project number: 344271Sustainability through food literacy in early childhood education and care institutions (FOOD4Kids
